Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om högläsning används i skolan och hur valet av bok ser ut och vilket syfte lärarna har med högläsningen. Syftet var också att undersöka hur stor plats mångkulturella inslag fick i de högläsningsböcker som lästes i skolorna under höstterminen 2014 samt att se om dessa böcker förekom i större utsträckning i de klasser som hade elever med utländsk bakgrund eller inte. Då det svenska samhället och därmed skolorna går igenom en förändring där människor av många olika etniciteter och kulturer möts i större utsträckning fann jag det intressant att se om detta även återspeglades i den litteratur som använts som högläsningsbok i skolorna. Litteratur kan fungera som ett hjälpmedel i att skapa gemensamma och värdefulla värderingar och acceptans för varandras olikheter. Därför fann jag det intressant att undersöka om alla människor i världen får vara med inom skolans högläsningslitteratur.

I enlighet med syftet valdes böcker ut vars innehåll analyserades med fokus på att hitta mångkulturella inslag. Valet av böcker baserades på uppgifter från en enkät som skickats till 30 lärare i en kommun i Mellansverige där syftet var att undersöka vilken högläsningslitteratur som används under höstterminen 2014. Resultatet visade att högläsningsböcker med mångkulturella inslag inte fick stor plats inom klassernas högläsning och att det inte fanns något samband mellan högläsningsböcker med mångkulturella inslag kopplat till antalet elever med utländsk bakgrund i klasserna. I intervjuer med lärarna framkom det att högläsningen var viktig i det avseende att ge elever möjlighet att förstå andra människor och att skapa goda värderingar som så småningom kunde leda till förståelse och acceptans för mångfald och olikheter. Trots detta fick inte böckerna med mångkulturella inslag någon stor plats inom högläsningen. Resultaten av intervjuerna visade att valet av högläsningsbok ofta handlade om lärarnas eller elevernas egna intressen. Den tidspress som lärarna upplevde medförde också att valen av högläsningsbok skedde vanemässigt och att det ofta blev böcker som lärarna var bekanta med sedan tidigare. Resultaten av min undersökning betonar betydelse för användningen av barnlitteratur med mångkulturella inslag och att dessa måste få större plats i våra klassrum för att göra det möjligt att ge eleverna acceptans och förståelse för olikheter.