Bakgrunden som har lett fram till denna studie är den pågående harmoniseringsprocessen som resulterat i att den svenska redovisningen influerats allt mer av den internationella redovisningen. I takt med detta beslutade BFN att år 2014 införa K3-regelverket med tillhörande komponentavskrivning, vilket bidragit till en ökad jämförbarhet mellan de små och medelstora onoterade företagen. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte som är att inom fastighetsbranschen undersöka och förklara hur K3-regelverket vid det första redovisningstillfället tillämpats utifrån komponentmetoden enligt K3. Syftet är även att undersöka och förklara eventuella förändringar i avskrivningskostnaden samt vilka faktorer som kan tänkas påverka fastighetsföretagens komponentindelning. Studien utgår från tre forskningsfrågor och beskrivs som följande: Hur delar fastighetsföretagen in sina byggnader i olika komponenter? Har avskrivningskostnaden förändrats i förhållande till den tidigare metoden? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader i fastighetsföretagens komponentindelning?

För att kunna besvara studiens syfte har undersökningen genomförts i positivistisk anda och tillämpat en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Studien har tillämpat en empirisk dokumentstudie där fastighetsföretagens årsredovisningar granskats. Det insamlade materialet har presenterats i form av diagram och tabeller samt analyserats med hjälp av statistiska mått.

Den kvantitativa undersökningen har kunnat stärka fastighetsföretagens skillnader vad gäller företagens komponentindelning och bedömningen om vad som anses vara en betydande komponent. Resultatet visar också att avskrivningskostnaden ökat i förhållande till den tidigare avskrivningsmetoden. Undersökningen påvisar att ägarstruktur har en inverkan på företagen och deras komponentindelning medan storlek, lönsamhet och skuldsättningsgrad inte visar sig ha någon inverkan.

Ett förslag till vidare forskning är att undersöka varför majoriteten av privata företag valt att frivilligt tillämpa IFRS samt varför K3 inte ansetts vara fördelaktigt. Ett ytterligare förslag är att undersöka de faktorer som inte påvisat ett samband i denna studie samt andra eventuella faktorer som kan tänkas påverka företagens komponentindelning.