Inledning: Bandy är en vinterlagsport som innehåller både fysiska och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns begränsat med vetenskaplig forskning om bandyspelares fysiska krav under match. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva manliga elitbandyspelares rörelseprofiler utifrån total distans, maximal hastighet, medelhastighet, speltid, hastighetszoner och acceleration under matchsituation mellan olika spelarpositioner. Metod: Datainsamlingen utfördes med tio hertz GPS-enheter på ett elitserielag i bandy från mellersta Sverige under säsongen 2014/15. Sex till åtta manliga elitbandyspelare studerades under elva matchtillfällen. Data analyserades både deskriptivt och genom envägs variansanalys (ANOVA) för att se signifikanta skillnader mellan spelarpositioner. Resultat: Mätningarna visade att spelarpositionen halv uppnådde den längsta totala distansen. Anfall hade den högsta medelhastigheten och utförde flest antal accelerationer per spelad minut. Spelarpositionen libero, back och halv hade den högsta speltiden och det var signifikanta skillnader till mittfält och anfall. Libero och back hade i de två långsammaste hastighetszonerna högst procent av total distans och utförde flest antal aktioner. Halv, mittfält och anfall hade i de två snabbaste hastighetszonerna högst procent av total distans och utförde flest antal aktioner. Slutsats: Detta indikerade att halv, mittfält och anfall hade likande resultat och hade de största fysiska kraven under match jämfört mot libero och back.

Introduction: Bandy is a team winter sport that contains both physical and technical demands. To the authors knowledge there is a limited scientific research on bandy player’s physical demands during the matches. The Aim: The aim of this study was to describe the male elite bandy players movement profiles based on total distance, maximum velocity, mean velocity, game time, velocity zones and acceleration during the match between different playing positions. Method: Data was collected with ten hertz GPS-units in an elite league team in bandy from middle of Sweden during the season 2014/15. Six to eight male elite bandy players were examined during eleven matches. Data were analyzed both descriptive and with one-way analysis of variance (ANOVA) to see significant differences between playing positions. Results: The measurements showed that the playing position half preformed the longest total distance. Forward preformed the highest mean velocity and performed the most number of accelerations per played minute. The playing positions libero, back and half had the highest game time and had significant differences to midfield and forward. Libero and back had the highest percent of the total distance, and performed the highest number of efforts in the two slowest velocity zones. Half, midfield and forward had the highest percent of the total distance and performed the highest number of efforts in the two fastest velocity zones. Conclusion: This indicated that half, midfield and forward had similar results and had the highest physical demands during the game compared to libero and back.