Bakgrund: Sedan år 2007 leder distriktssköterskeutbildningen till en magisterexamen som en följd av Sveriges undertecknande av Bolognadeklarationen. Distriktssköterskan ska därmed kunna tillämpa och värdera teorier, vetenskaplig kunskap och beprövad  erfarenhet samt tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sitt kritiska tänkande och sin analysförmåga i förhållande till vetenskaplig kunskap och ett evidensbaserat arbetssätt samt vilka förutsättningar och vilken efterfrågan som fanns till detta i det dagliga arbetet i primärvården. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktsköterskor verksamma inom primärvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fem kategorier med ett tema som sträckte sig över tre av de fem kategorierna. Temat En avsaknad av drivkraft och strukturella förutsättningar för användandet av sina akademiska kunskaper i det dagliga vårdarbetet bildades ur kategorierna Magisterexamen gör ingen skillnad för distriktsköterskors arbetssätt eller profession samt Brist på tid hindrar användande av tillägnad vetenskaplig kunskap och vetenskapligt förhållningssätt. De kategorier som inte gick under temat benämndes  Distriktsköterskors upplevda förväntningar och farhågor inför den vetenskapliga metoddelen av utbildningen och Stolthet över ökad förmåga att granska och söka kunskap. Slutsats: Distriktsköterskor i primärvården upplever att deras fördjupade kunskaper inom vetenskaplig metod höjer statusen på distriktsköterskeyrket men kommer inte till nytta i det kliniska arbetet inom primärvården. De upplever att arbetsgivaren varken efterfrågar eller ger dem förutsättningar för att tillämpa dessa kunskaper. Lärosäten och arbetsplatser bör tydliggöra hur distriktsköterskorna inom primärvården ska kunna använda sin kompetens fullt ut.

Background: Since the year 2007, the education for district nurses leads to a master's degree as a result of Sweden's signing of the Bologna Declaration. After finishing the studies the district nurse should be able to apply theories, scientific knowledge and proven experience in working with patients and apply evidence-based practice. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' perception of their critical thinking and analytical skills in relation to scientific knowledge and evidence-based practice and what conditions and demands there were for this in their daily work in primary care. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in primary care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in five categories with an overall theme that stretched across three of the five categories. The theme A lack of motivation and structural conditions regarding the use of their academic knowledge in their daily work was formed from the categories were A masters’ degree makes no difference to district nurses' work or profession and Lack of time prevents the use of scientific knowledge and a scientific approach. The categories which was not covered by the theme was named District nurses’ perceived expectations and fears about the scientific method part of the training and Pride over increased ability to review and to seek knowledge. Conclusion: The district nurses in primary care experience that their advanced knowledge in scientific method raise the status of their profession but is of no use in clinical practice in primary care. They feel that the employer does not ask for or give them opportunities to apply these skills. Universities and workplaces should make clear how the district nurses in primary care should be able to fully use their skills.