Management of horse manure is seldom subject to energy recovery. In the current project solutions for energy recovery of horse manure, with a focus on biogas production as the process not only recovers energy but also closes nutrient cycles, are identified and asses­sed from an environmental point of view. The number of horses in society is increasing. Today, according to Statistics Sweden, there are more than 360,000 horses in Sweden, of which three-quarters are situated in urban or near-urban environments. With a dry matter content of 40 %, this equates to a quantity of 1,360 tonnes of horse manure per annum and corresponds to an annual biogas production of 641 GWh, which corresponds to almost 40 % of all biogas produced in Sweden in 2013. Although there are some practical limitations on how much of that potential can be exploited, this is still a significant potential for increased use of renewable energy. Collecting manure and anaerobically digesting it achieves three environmental benefits:

1. Emissions from conventional management, where the manure is piled and stored, or spontaneously composted or decomposed, are avoided.
2. Anaerobic digestion of manure produces biogas that can be utilised to generate electricity and/or heat or, after upgrading (purification and pressure increase), as vehicle fuel; thereby emissions from fossil fuels are reduced.
3. Following the process, the resulting digestate can be used in agriculture, thereby re­placing chemical fertiliser and providing additional environmental benefits.

The aim of this project is to find a greater breadth of system solutions than previously, solutions that are proven to function technically and be economically feasible. If these systems are translated into practical reality, environmental gains are made, for example, through reduced environmental impact such as reduced eutrophication and reduced use of finite resources.

This report documents a data inventory made for the life-cycle assessment (LCA) of horse manure management systems in the Gävleborg region, Sweden. The overall result is that data are scarce for all parts of the system, from feedstock characteristics to waste treatment methods as well as utilisation of biofertiliser. There are few plants for solid state anaerobic digestion, at least using horse manure as substrate, and little is known about emissions from current manure practise. Moreover, as the number and location of horses are hard to estimate, the forthcoming systems analysis has to be made for a hypo­thetical amount of horse manure and emissions etc. have to be expressed per ton VS. Given these uncertainties the systems analysis will just give indicative results.

Hantering av hästgödsel är sällan föremål för energiåtervinning. I det aktuella projektet ska lösningar för energiåtervinning av hästgödsel, med fokus på biogasproduktion eftersom processen inte bara återvinner energi utan också sluter näringsämnenas krets­lopp, identifieras och bedömmas ur ett miljöperspektiv. Antalet hästar i samhället ökar. Idag finns det enligt SCB mer än 360 000 hästar i Sverige, varav tre fjärdedelar återfinns i städer eller stadsnära miljöer. Med en torrsubstanshalt på 40 %, motsvarar detta 1 360 ton hästgödsel per år vilket motsvarar en årlig biogasproduktion om 641 GWh, vilket utgör nästan 40 % av all biogas som producerades i Sverige under 2013. Även om det finns vissa praktiska begränsningar för hur stor del av denna potential som kan utnyttjas så är detta fortfarande en betydande potential för ökad användning av förnybar energi. Genom att samla in hästgödsel och röta det uppnås tre miljömässiga fördelar:

1. Utsläpp från konventionell hantering, där gödseln läggs på hög och lagras, eller genom­går spontan kompostering och bryts ned, undviks.
2. Rötning av gödsel producerar biogas som kan användas för (1) att generera elektri­citet och/eller värme eller (2) efter uppgradering (rening och tryckökning) användas som fordonsbränsle. Därigenom kan utsläppen från fossila bränslen minskas.
3. Efter processen kan den biogödseln användas i jordbruket, och därmed ersätta konstgödsel vilket kan ge ytterligare miljöfördelar.

Syftet med detta projekt är att hitta en större bredd av systemlösningar än tidigare, lös­ningar som visat sig fungera tekniskt och ekonomiskt genomförbara. Om dessa system omsätts i praktisk verklighet kan miljövinster göras, till exempel genom minskad miljö­påverkan såsom minskad övergödning och minskad användning av ändliga resurser.

Denna rapport dokumenterar en datainventering inför en avslutande livscykelanalys (LCA) av hästgödselhanteringssystem i Gävleborgsregionen i Sverige. Det övergripande resultatet är att data är knappa för alla delar av systemet, från råmaterialets egenskaper till behandlingsmetoder samt utnyttjande av biogödsel. Det finns få anläggningar för torr-rötning, åtminstone som använder hästgödsel som substrat, och lite är känt om utsläpp från nuvarande gödselhantering. Dessutom, eftersom antalet och placeringen av hästarna är svårt att uppskatta, så kommer den avslutande systemanalysen göras för en hypotetisk mängd hästgödsel och utsläpp etc. måste uttryckas per ton VS. Med tanke på dessa osä­kerheter kommer systemanalysen endast ge vägledande resultat.