By 2018 at least 50 % of the Swedish food waste will be biologically treated. Stockholm Vatten are planning to quadruple the collection of food waste for biological treatment between 2015 and 2020. There are three different food waste collecting systems in Stockholm City; food waste bins, half open food disposer and sealed food disposer. The factor that affects the choice of collecting system are costs throughout the process, for example waste fees. Waste fees are seen as a powerful policy instrument to reduce unsorted waste, and should be designed to reduce overall waste, increase the sorting and reduce the environmental load. The purpose of the thesis is to design two decision models for collecting systems of food waste for biogas and digestate production. One model will be simple and be of support when deciding which system the kitchen should invest in, the other model will be designed to give an overview for each systems costs and processes from collection to production of biogas/digestate.

The methodology was composed of a mixture of a qualitative and quantitative method, and a case study. The data collection was made by a literature study, mail contact, study tour and a map of the processes.

The pre-treatment cost is 500kr/ton for food waste collected from bins, a cost that food waste does not accrue from disposers. The waste tariff is 57% lower for waste disposals, and they require 72% less transport when collected. The costs Stockholm Vatten have for transporting food waste is 75 % lower for waste disposals compared to food waste bins. If the waste tariff would reflect the costs more kitchens would choose waste disposals over food waste bins. Beside the differences in food waste bins and waste disposals, there are differences between types of waste disposals. Sealed food waste disposals require half of the transports compared to half open food waste disposals for the same biogas potential. When designing tariffs this should be taken in consideration. 

Senast 2018 ska minst 50 % av det svenska matavfallet sorteras ut och behandlas biologiskt. Stockholm Vatten planerar att fyrdubbla insamlingen av matavfall till biologisk behandling under perioden 2015 till 2020. Det finns tre olika system för insamling av matavfall för storkök/restauranger i Stockholms Stad; kärlsystem, halvöppna kvarnsystem och slutna kvarnsystem. De faktorer som påverkar valet av insamlingssystem är kostnader genom processerna som exempelvis avfallstaxor. Avfallstaxorna ses som ett kraftfullt styrmedel för att minska uppkomsten av osorterat avfall och de ska utformas så de styr tydligare mot minskade avfallsmängder, ökad källsortering och minskad miljöbelastning. Syftet med studien är att utforma två beslutsmodeller för insamling av matavfall till biogas- och biogödselproduktion. Den ena modellen ska vara enkel och vara till stöd vid val av insamlingssystem, den andra modellen ska utformas för att ge en överblick för respektive systems kostnader och processer från insamling till produktion av biogas/biogödsel.

Metodologin utgick ifrån en blandning av en kvalitativ och kvantitativ metod, samt fallstudie. Datainsamlingen utfördes genom litteraturstudie, mailkontakt, studiebesök och kartläggning av processer.

Förbehandling har en kostnad på 500kr/ton matavfall, en kostnad matavfall från kvarnsystem inte kräver. Avfallstaxan är 57 % lägre för kvarnsystem i jämförelse med kärlsystem, dessutom krävs det 72 % mindre transporter med kvarnsystem. Stockholm Vattens kostnader för transport av matavfall från kärlsystem är 75 % högre än matavfall från kvarnsystem.  Ifall avfallstaxan skulle reflektera Stockholm Vattens kostnader skulle fler kök välja kvarnsystem över kärlsystem. Förutom att det finns en skillnad på kärl- och kvarnsystem finns det även skillnader mellan kvarnsystem. Slutna kvarnsystem kräver ca hälften så mycket transporter som halvöppna kvarnsystem för att få ut samma mängd biogaspotential. Vid utformning av taxor och priser bör detta finnas i åtanke.