Purpose: With focus on environment and in relation to civilization, this essay aims to clearify the discource and the process in wich creation of meaning about Africa is produced within swedish articles and also to analyze the exprecisions used.

Method: As method, as well as theory, this essay uses the theory of discource and the discource analysis asssociated with Laclau & Mouffe. This because of the linguistic orientation and the tools of signs and elements among others to help identify common use of words and type of language with wich to talk about Africa. To do this, articles are selected from Retriever using the keyword Africa. Thereafter, a closer look at the total of 675 articles reduces them into 160 which clearly shows any description of environment and thereafter says something about civilization, or for that matter, the opposite to civilization. The material is then analyzed based on categories of countryside, urban environments and exotic environments aswell in relation to civilization in purpose to clearify wich environment is conected to civilization, or for that matter rather primitive societies. In this process the essay is also able to clearify the exprecions used.

Result: The results show that the mosts common way to describe Africa is through signs of rather primitive societies. All of the environments aswell as the countryside, the exotic environment and the urban environment are described this way and show that the african society overall is to be considered a primitive society.

Syfte: Med övergripande fokus på miljö och relation till civilisation är det uppsatsen syfte att undersöka diskursen rådande kring Afrika och genom diskursanalysens verktyg redogöra för de såväl explicita, som implicita uttryck gestaltande av dessa förhållanden.

Metod: Som metod används diskursanalys huvudsakligen präglad av Laclau & Mouffes breda, lingvistiska inriktning som genom användande av nodalpunkter, element och moment kartlägger språkliga uttryck genom vilka att tala om Afrikas miljö och också dess relation till civilisation. Analysen är indelad i flera steg där inledande artiklar ur empirin bestående av enbart beskrivningar av miljö separeras från dem med ytterligare fokus på civilisation eller primitiva förhållanden. Vidare separeras också de artiklar som beskriver civiliserade förhållanden från dem som fokuserar på snarare primitiva sådana. Samtliga artiklar analyseras sedan utifrån dessa kategorier i form  av ämnesområden som stadsmiljö, landsbygd och exotisk miljö för att synliggöra språkliga uttryck samt undersöka i vilken utsträckning respektive miljö beskrivs såväl enskilt som i relation till civilisation.

Slutsats: Efter analys av totala 160 artiklar har framkommit att diskursen rådande kring Afrika övervägande inom såväl kategorin för de artiklar som enbart gestaltar Afrikas miljö, såväl som den som också visar dess relation till civilisation gestaltar Afrika i form av primitiva förhållanden.  Samtliga ämnesområden, dvs. stadsmiljö, landsbygd och exotisk miljö visar att Afrika oavsett konkret miljö övervägande representeras kantat av primitiva förhållanden och kan i helhet beskrivas som ett övergripande primitivt samhälle. Dessa resultat, eller tendenser, är att likna vid den tidigare forskning som bedrivits där också samma tendens fastslås hos internationella medier.