Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur lärare och elever arbetar med undersökande arbetssätt, inom ämnena naturvetenskap och teknik i årskurs 4-6. I studien deltog en lärare och elever i årskurs 5 på en kommunal grundskola i Mellansverige. Kvalitativa metoder används i undersökningen samt i analysen och materialet har samlats in genom klassrumsobservationer. Resultatet av studien visar att eleverna, i alla fall till viss del, arbetar med undersökande arbetssätt men att de skulle gynnas av att träna mer på de olika momenten för att sedan själva kunna genomföra egna undersökningar. Kopplingen till det naturvetenskapliga området behöver också göras tydligare, det är lätt att få uppfattningen att det enbart är undersökningar som ingår i arbetssättet. Att tydliggöra de olika delarna i undersökande arbetssätt skulle kunna göra det lättare för lärare att undervisa i ämnet och ge eleverna mer likvärdiga kunskaper i naturvetenskap och teknik, oavsett lärare och skola.

Syftet med arbetet är att genomföra en undersökning som ska kartlägga vilken undervisningsstrategi utav det sociokulturella- och det pragmatiska perspektivet som lämpar sig för och gynnar elevernas kunskapsprogression bäst vid kemiundervisning. Undersökningen utfördes genom att eleverna fick delta vid ett antal undersökningslektioner. Deltagarna fick även göra ett för- och eftertest som utgjorde underlaget för elevernas kunskapsprogressioner. För att fastställa vilken undervisningsstrategi eleverna föredrog, fick de även delta vid en enkätundersökning. Undersökningens resultat är att det är svårt att finna den utav dessa strategier som lämpar sig bäst för alla kemiundervisnings-områden. Undersökningen visade att elevernas kunskapsprogressioner efter utförandet av de olika strategierna ofta berodde på elevernas förkunskaper i ämnet. Eleverna bedömde att undervisning utifrån det pragmatiska perspektivet var mer motiverande för dem, än det sociokulturella perspektivet.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka metoder lärare tillämpar för extra anpassningar och särskilt stöd i NO- och teknikundervisningen i grundskolans årskurs 4-6 samt om dessa skiljer sig åt jämfört med andra ämnen. För att besvara syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare som därefter analyserades tematiskt. Studien visar att de metoder lärare använder för extra anpassningar är att arbeta tillsammans med hela klassen och att särskilt stöd sker individuellt tillsammans med speciallärare. Språket och språkliga förmågor visade sig vara genomgående viktiga beståndsdelar för att elever ska behärska NO- och teknikundervisningen. Studien påvisade inga skillnader i extra anpassningar eller särskilt stöd jämfört med andra ämnen. 

Denna studie undersöker om fysisk aktivitet har någon effekt för att öka elevernas artkunskaper i Norden. Syftet är att kombinera undervisning i artkunskap med fysisk aktivitet och se om det ger någon effekt för elevernas inlärning. För att undersöka effekten av fysisk aktivitet har det använts ett kunskapstest om olika sorters arter som är vanliga att se i Norden. Kunskapstestet användes som förtest och eftertest. I studien delades eleverna in i två grupper, där den fysisk aktiva gruppen hade fysisk aktivitet i 30 minuter före undervisningen och den andra gruppen, kontrollgruppen, hade lugn aktivitet inne i klassrummet. Resultatet från studien visar att gruppernas resultat från eftertestet inte visade någon större skillnad mellan grupperna. Däremot hade samtliga elever signifikant ökat sina kunskaper inom artkännedom. Denna studie visade att fysisk aktivitet inte hade någon större effekt på elevernas inlärning, däremot hade samtliga elever ökat sina kunskaper om vanliga arter i Norden.

Syftet med denna uppsats är främst att undersöka hur lärare definierar begreppet programmering och hur definitionen inverkar på undervisningen. Undersökningen har genomförts med hjälp av metoderna enkätundersökning och intervjuer. Olika uppfattningar förekom, inte minst bland respondenterna i enkätundersökningen, men de intervjuade lärarna definierade programmering främst som att styra någonting. Deras beskrivning av den genomförda undervisningen antyder att denna uppfattning inverkar på utformningen av undervisningen. Det relativt begränsade underlaget i undersökningen gör att resultaten är svåra att generalisera.

Ongoing urban exploitation is increasing pressure to transform urban green spaces, while there is increasing awareness that greenery provides a range of important benefits to city residents. In efforts to help resolve associated problems we have developed a framework for integrated assessments of ecosystem service (ES) benefits and values provided by urban greenery, based on the ecosystem service cascade model. The aim is to provide a method for assessing the contribution to, and valuing, multiple ES provided by urban greenery that can be readily applied in routine planning processes. The framework is unique as it recognizes that an urban greenery comprises several components and functions that can contribute to multiple ecosystem services in one or more ways via different functional traits (e.g. foliage characteristics) for which readily measured indicators have been identified. The framework consists of five steps including compilation of an inventory of indicator; application of effectivity factors to rate indicators' effectiveness; estimation of effects; estimation of benefits for each ES; estimation of the total ES value of the ecosystem. The framework was applied to assess ecosystem services provided by trees, shrubs, herbs, birds, and bees, in green areas spanning an urban gradient in Gothenburg, Sweden. Estimates of perceived values of ecosystem services were obtained from interviews with the public and workshop activities with civil servants. The framework is systematic and transparent at all stages and appears to have potential utility in the existing spatial planning processes.

Examensarbetet fokuserar på fysisk aktivitets påverkan avseende elevers skolprestationer inom momentet Kropp och Hälsa, biologi för årskurs 1-3. Examensarbetet utgår ifrån huruvida fysisk aktivitet kan stimulera kognitiva funktioner. Examensarbetet belyser faktorer i samhället som påverkar elevers lärande och behöver tas i beaktande för att lyfta elevers skolprestationer. Examensarbetets huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida ett pedagogiskt upplägg innehållande fysisk aktivitet påverkar elevers skolprestationer. Syftet med framtagandet av det pedagogiska upplägget var att bidra med ett arbetsmaterial som undervisande pedagoger kan använda i undervisning för att förbättra elevers skolprestationer. Studien är ett försök till att sammanföra pedagogik med neurovetenskaplig forskning i undervisningsdesign. Studien utgörs av en kvantitativ forskningsansats där urvalsgrupperna har bestått av en kontroll- och en experimentgrupp. Studiens resultat har visat ett signifikant resultat för fysisk aktivitets positiva påverkan avseende skolprestationer. Resultatet visar att det pedagogiska upplägget lämpar sig väl för att användas i undervisningsdesign i syfte att förbättra elevers skolprestationer.

Ett gammalt industriområde vid Stockholms universitet kan bli ett föredöme för hur byggprojekt kan ge mer till naturen än vad det förstör. Men om området byggs för tätt förstörs viktiga värden i Nationalstadsparken, varnar kritiker.

Higher education institutions (HEIs) have been undertaking considerable efforts to embed sustainability into their system; however, there have been limited studies on the incorporation of sustainability into research. In parallel, it has been found that women have an important role in contributing to sustainability since they are more engaged and have a more holistic perspective on sustainability than men. These two phenomena have resulted in limited studies about the contribution of women to sustainability research (i.e., in scientific publishing). A bibliometric analysis of more than 39,000 documents (with 147,090 authorships) was done to fill this gap, focusing on sustainability peer-review publications in Europe between 2015 and 2020. The results show that women's presence in sustainability research has been increasing during the last years; however, there are still few female authorship publications, even in fields that have been traditionally women-oriented. In addition, their publications have been less recognized by the scientific community. The results also show substantial gender differences in terms of author leadership, where female senior researchers are more likely to mentor female junior researchers than men. Female researchers tend to collaborate nationally, but they could improve their international collaboration since this can improve their research and impact. More support should be provided to female researchers to help foster women's sustainability engagement and holistic perspectives, reduce existing negative feedback loops, and increase positive ones. Achieving gender equality is sine qua non in achieving sustainable societies.

Sustainability has been proposed to address societal challenges. A number of efforts have been undertaken to implement sustainability, particularly through frameworks such as tools, initiatives and approaches (TIAs). Most of the research on the implementation efforts has been in the corporate context. This paper is aimed at analysing the implementation of TIAs in academic research. A bibliometric analysis of twenty TIAs during the period 1961–2020 was carried out to analyse their implementation in academic research. The results highlight that there has been research published on all the TIAs analysed. The TIAs have a better balance and interrelations between the sustainability dimensions in their implementation than in the theory. The results show that for a better implementation of TIAs in academic research it is necessary to address sustainability dimensions (economic, environmental, social, and time) in a holistic and balanced way considering alignment of general and specific efforts, i.e. TIAs, and congruence (linking ‘theory’ and ‘implementation’). The results were integrated to propose a ‘Sustainability Implementation Framework’ (SIF), which is divided into three levels (i.e., Initiatives, Approaches, and Tools). The TIAs implementation should follow more strictly the definitions, or, perhaps, the TIAs definitions should be redefined to encompass the insights from their implementation.

Urbana parker i städerna beskrivs som värdefull för folkhälsan då grönstruktur bidrar till positiva egenskaper som fysiska och psykiska återhämtning. I parker kan invånarna komma från vardagens stress och krav. Att invånarna i städer har tillgång till parker är en nödvändig resurs för folkhälsan både nu och i framtiden. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning stadsparkerna, Boulognerskogen och Valls hage bidrar till psykologisk återhämtning för invånarna i Gävle kommun. För att genomföra den här studien har författarna använt sig att två kvantitativa metoder: enkätundersökning tillsammans med en observationsstudie. Resultat har visat att parkerna inte används i större utsträckning för psykologisk återhämtning utan mer åt fysiska aktiviteter och sociala interaktioner. Majoriteten av respondenterna var eniga att de föredrar skog utanför stadskärnan för att återhämta sig psykologiskt snarare än de två parkerna som undersökts. En anledning till det är att respondenterna söker efter tystnad för att komma bort från buller. Resultatet påvisar att buller är den faktorn i vardagslivet som påverkar invånare negativt i vardagen, och gör att de behöver psykologisk återhämtning, det gäller både för dem som är bosatta i centrum och de som är bosatta utanför. 

Fler faktorer i parkerna har visat sig i resultatdelen att de har en betydelse för den psykologiska återhämtningen. Vilket är: skog, träd, vatten och blommor. I och med att respondenterna i Gävle föredrar skog för återhämtning behövs tillgänglighet till dessa skogsområdet förbättras. En förbättrad infrastruktur med tillgängliga cykelvägar, elljusspår och kontinuerlig bussförbindelse till skogsområdena ökar möjligheter till återhämtning. Det behövs även genomföras förbättringar i parkerna i form av att skapa mer plats till avskildhet, mer buskar som kan användas för att dämpa buller och skapa tystnad, det i sin tur höjer parkernas attraktivitet för att lockar ditt flera besökaren. Slutsatsen i studien visar att invånarna i Gävle har ett behov av psykologisk återhämtning men att Boulognerskogen och Valls hage inte kan erbjuda detta i en större utsträckning.

Higher education institutions (HEIs) have been steadily progressing towards the integrationof sustainable practices in their structures and operations. Several studies have reported the varietyof drivers of change and the barriers to change that universities have found in the integrationprocess. The present investigation is aimed at further characterizing and ranking the drivers for,and barriers of, sustainability integration in HEIs within their structures and operating functions.Open-ended expert opinion interviews of key sustainability leaders appointed at 45 HEIs from10 Latin-American countries were conducted in order to learn lessons from their diverse experiencesof the process. Additionally, a thematic workshop on HEI sustainability was organized to facilitatefurther discussions between 23 sustainability scholars and/or national coordinators of universitynetworks from 11 Latin American countries. As a result, 15 barriers were identified as hinderingthe institutionalization of sustainability in HEIs. This study also examined the relationship betweenthese reported barriers with 13 main drivers that were identified to be facilitating the integration ofsustainable practices within the organizational and academic structures at the universities. The strongcorrespondence between the several observed drivers for, and barriers to, change highlights theimportance of strategic planning that offers integrated actions. The findings of this paper can serveas a reference to assist HEIs in identifying drivers of, and barriers to, sustainability, so that the formercan be fostered and the latter addressed effectively. This can help identify and plan targeted actionsto make the transition towards sustainability in HEIs more natural and effective.

Den här studien har undersökt lärares inställning till utomhuspedagogik. Undersökningen har utförts med hjälp av en enkät som har skickats ut till lärare. De lärare som har deltagit i enkäten har haft en positiv inställning till utomhuspedagogik och förmedlat det vidare till sina elever. Enligt enkätundersökningen har det visat sig att det är många som har kollegor som har en annan inställning till utomhuspedagogik. Resultatet visar dock att en positiv inställning hos lärare kan visa på ökad positivitet för utomhusundervisning hos eleverna. Det visar även att det är lika möjligt att använda sig av utomhuspedagogik inne i en storstad som om du bor i närhet till natur i staden.

Studies syfte är att undersöka om en grupp elever kan höja sin förståelse och sitt intresse förde naturvetenskapliga ämnena genom att använda sig av ett rollspel. 60 elever har deltagit i undersökningen där hälften har fått prova på att spela rollspel och den andra halvan har ingått i en kontrollgrupp som erbjudits en mer traditionell undervisningsmetodik. Resultatet från studien visar att de elever som har fått spela rollspel ökade sin kunskapsnivå mer signifikant jämfört med de elever som ingick i kontrollgruppen. Anledningen till detta skulle kunna vara att rollspelsmetoden erbjuder en mer mångsidig undervisning där eleverna får ge uttryck för sina tidigare erfarenheter, kreativitet, kritiskt tänkande och samarbetsförmåga.

Med utgångspunkt i läroplanens centrala innehåll undersöktes lärares användning och komplettering av läroboken i undervisningen. Fem svarade på en enkät kring deras användning av läroboken. Enkäterna sammanställdes i stapeldiagram och textform. Undersökningen visade att läroboken användes för olika typer av läsning, instuderingsfrågor, bilder, idébank och läsa på för egen del. Läroboken kompletterades genom att skapa eget/ta del av andra pedagogers material, utomhuspedagogik, NTA, filmer, andra läroböcker samt arbetsblad från andra läromedel. Läroboksanvändandet skiljde mellan lärarna och de olika kunskapsområdena i det centrala innehållet. Inom exempelvis året runt i naturen användes läroboken mest och kompletterades minst. Material och ämenen i vår omgivning var kunkspasområdet där flest av lärarna använde läroboken lika mycket. Kraft och rörelse samt berättelser om natur och naturvetenskap är kunskapsområdena som hade störst spridning på lärobokens användning i undervisningen. Det visade sig att flera av lärarna använde läroboken i lika stor utsträckning för planering och undervisning i de olika kunskapsområdena. Läroboken har en plats i lärarnas bokhylla och används flexibelt tillsammans med andra kompletterande läromedel. 

The food industry is a contributing factor to climate change, where innovative solutions, such as vertical farming, can be applied to promote sustainable food production. Vertical farming systems enable urban indoor farming, vertically on shelves, in controlled environments with cultivation chambers, lighting systems and usually soil-free cultivation methods (e.g. hydroponics), that are essential parts of the system. Temperature, relative humidity and artificial light are regulated to satisfy the crops needs. Hydroponic cultivation utilizes growing mediums such as rock wool instead of soil and the roots of the plants are in constant contact with the recirculating water in the system, which provides the plants with nutrients. Previous life cycle assessments of vertical farming systems, although limited in numbers,highlight the electricity consumption as the largest contributing factor to the environmental impact, as well as replacing different materials for a lower environmental impact.

This study aims to assess the environmental impacts and hot spots, through the use of life cycle assessment, on Swegreen's vertical farming system Freja, at ICA Maxi Solna. Furthermore the life cycle assessment aims to identify the phases and flows that accounts for significant environmental impact, as well as some suggestions for improvement. The vertical farming system applies the perspective of ‘cradle to use’for 30 years, not including the assembly or waste disposal phase. The use phase includes the life cycle of lettuce, from ‘cradle to grave’, not including the consumption phase. The functional unit is 1 kg of produced oak leaf lettuce, class 1,available to consumers. Data has been obtained from both Swegreen's digitized data and from a previous study conducted on Swegreen's farming system Saga. To process the data, the software SimaPro and the Ecoinvent 3.8 database was applied.

Results are analyzed with regards to the environmental impact categories ecotoxicity (freshwater), fossil resource use, acidification, climate change, land use,resource use (minerals and metals), water use and eutrophication (freshwater).Results indicate that the lettuce cultivation phase (containing electricity use) is the main hotspot of the system, followed by the raw material phase for the lettuce. Aphase that also dominates in all environmental impact categories, except for resource use (minerals and metals). Results cannot be generalized since they dependon the choice of functional unit, system boundaries and type of data. The sensitivity analysis regarding the energy production and waste disposal suggests that different alternatives cause the lowest environmental impact, depending on which environmental impact categories are considered the most important. 

Syftet med arbetet var att undersöka lärares inställningar till utomhuspedagogik. Genom att belysa möjligheter och redogöra för hinder för utomhuspedagogisk verksamhet kan arbetet inspirera och motivera lärare och lärarstudenter till att använda sig av utomhuspedagogik, samt skapa diskussion. Den datainsamlingsmetod som använts i detta arbete är en webbaserad enkätundersökning som distribuerats via mejl till skolor i Stockholm. Resultatet visar att samtliga lärare som svarade ser möjligheter med utomhuspedagogik där ökad förståelse, möjligheten att upptäcka och uppleva naturen samt hälsofrämjande aspekter är de mest framträdande. Resultatet visar att det största hindret är bristen på personal. Resultatet visar även att lärare på skolor i innerstaden, upplever närmiljön som ett större hinder än lärare på skolor utanför innerstaden. Min undersökning visar på flera möjligheter med utomhuspedagogisk verksamhet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur idrottslärare på högstadiet definierar ordet inklusion och hur idrottslärarna inkluderar elever med rörelsehinder i den vanliga idrottsundervisningen. För att lyfta fram elevens röst, så var även syftet med denna undersökning att ta reda på hur det är att vara med på idrottsundervisningen, sett från en rörelsehindrad elevs perspektiv. 

Fyra idrottslärare och en elev som sitter i rullstol har genom kvalitativa intervjuer visat att lärarna anser att inkludering är någonting centralt och viktigt i dagens idrottsundervisning. Idrottslärarna i studien hade liknande definitioner av inklusion och menade att det är viktigt att hela tiden kunna anpassa undervisningen så att eleverna kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Lärarna gav som exempel att under till exempel orienteringsmomentet så fick eleven orientera på en stadsbana där underlaget var mer anpassat för rullstol. Eleven i undersökningen beskrev att denne aldrig känt sig utanför på idrottslektionen och förklarade vikten av att ha en bra dialog tillsammans med sin idrottslärare.

Alla idrottslärare som deltog i studien var medvetna om vilka anpassningar som behövdes göra när en rörelsehindrad elev fanns med på idrottslektionerna. Ingen av lärarna tyckte att dessa anpassningar var något hinder, utan lärarna menade att det snarare kunde ses som något positivt och lyfte fram hur bland annat klassamanhållningen kan förbättras.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka teknikundervisningen i olika skolor samt att undersöka ett inspirationsmaterial som heter: ”200 timmar teknik”. Det har valts att använda båda kvantitativa och kvalitativa metoder i och med en enkät, semistrukturerade intervjuer samt materialtest med efterföljande diskussion. Resultatet har visat på att teknikundervisningen skiljer sig till viss del i olika skolor och genomförs inte i en annan. Skilda åsikter presenteras utifrån behovet, för verksamma lärare i årskurs 1–3, av inspirationsmaterialet samt och framtida möjligheter. Resultatet genererar en slutsats att teknik som begrepp är svårtolkat, men det behöver inte nödvändigtvis påverka hur en lärare förhåller sig till teknikundervisningen. Trots skilda åsikter verkar ändå ett material som ”200 timmar teknik” vara nödvändigt för verksamma lärare med behörighet i årskurs 1–3.

Trots att grönområden har stor betydelse för städers klimat och för människors välbefinnande är kunskap om detta bristfällig bland stadsplanerare. Pollinering av växter och grödor, fröspridning eller vatten- och luftrening är arbete som naturen utför och som vi är beroende av i våra samhällen. Hur man med hjälp av ekosystemtjänster kan planera och bygga mer hållbara städer studeras i ett stort internationellt projekt SUPER (Sustainable Urban Planning for Ecosystems Services and Resilience).

This paper explores the 20-year evolution of the social-ecological systems framework (SESs). Although a first definition of SES dates back to 1988, Berkes and Folke more thoroughly used the concept in 1998 to analyze resilience in local resource management systems. Since then studies of interlinked human and natural systems have emerged as a field on its own right, promoting interdisciplinary dialogue and collaboration in a wide set of fields and practices. As the SES concept celebrates its 20-year existence we decided to make an overview of how authors use the concept in relation to research that deals with social and ecological linkages. Hence, we conducted a review of the SES concept using the Scopus database, analyzing a random set of journal articles on social-ecological systems (n = 50) regarding definitions of SES, authors’ main sources of inspiration in using the concept, as well as document type, subject area, and other relevant information. Although there is a steady increase of SES publications, we found that 61% of the papers analyzed did not even provide a definition of the term social-ecological system(s), a shortcoming that makes case comparisons difficult and reduces the usefulness of the concept. We also found three common SES frameworks that authors seem to be most commonly inspired by, referred to here as the original, the robustness, and multitier frameworks, respectively. The first can be characterized as a descriptive framework, the latter two more as diagnostic frameworks, useful for modeling. Although it would be a bit presumptuous of us to come up with a more thorough definition of the SES concept in this paper, we urge SES scholars to be more meticulous in making explicit what they mean by a social-ecological system when conducting SES research. 

Syfte: Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt, dels att undersöka vad forskningen säger om motivation i de naturorienterande ämnena och hur lärare motiverar sina elever i dessa ämnen, dels att få kännedom om hur undervisningen i dessa ämnen går till samt hur motivation, förståelse och val av undervisningsmetoder hänger ihop.

Metod: En litteraturstudie av redan framtagen forskning i ämnet har gjorts. Utöver litteraturstudien har även en kvantitativ enkätundersökning med verksamma lärare som respondenter utförts. Denna utfördes för att kunna jämföra tidigare forskning och resultaten från enkätundersökningen med varandra.

Huvudresultat: Denna studie visar att den forskning som använts och de svar från enkätundersökningen som sammanställts stämmer bra överens med varandra. Motivation, förståelse och val av undervisningsmetod för att påverka dessa faktorer hänger ihop.

Viktiga slutsatser: En viktig slutsats från min studie är att lärare bör utgå från det som ligger eleverna nära till hands, skapa sammanhang och variera sina undervisningsmetoder. Lärare bör också individualisera sin undervisning på såväl individnivå som på gruppnivå.

Syftet med studien var att synliggöra hur lärare arbetar för att försöka motivera elever i ämnet biologi samt undersöka i vilken grad eleverna uppfattar lärares olika motivationfaktorer som viktiga för deras egen motivation. Studien har genomförts via lärarintervjuer samt via elevenkäter. Intervjuresultatet visade att lärare i årskurs två och tre i sina försök att motivera elever lyfte motivationsfaktorer utifrån delaktighet, skapa intresse, läraregenskaper, arbetsmetoder, undervisningsrum, föräldraengagemang, bekräftelse, relationer och föräldraattityd. Lärarnas motivationsarbete motsvarade till stor del elevernas egna motivationsfaktorer. Det som minst svarade mot elevernas motivationsfaktorer var bekräftelse från andra. Enkätsvaren lyfter fram betydelsen av goda relationer och bra samarbete samt betydelsen av att eleven får hjälp av läraren och förstår undervisningsmaterialet. I resultatet framkommer att både lärare och elever i högre grad betonar motivatorer som är kopplade till inre motivation än till motivatorer kopplade till yttre motivation.

Denna studie fokuserar på hur lärare arbetar och upplever arbetet med Kooperativt lärande (KL) i NO-undervisningen. Studiens syfte är att ta reda på om KL kan vara ett sätt för lärare att möta elevers olika behov i NO-klassrummet. Undersökningen bygger på observationer och intervjuer av 3 lärare verksamma i skolans lägre åldrar och som arbetar med KL. Resultatet visar att lärarna utformar uppgifterna genom att de utgår från kunskapsmålen i NO och lägger till kooperativa strukturer där de anser att de förbättrar NO-undervisningen och gynnar elevernas lärande. NO-uppgiften utformas på ett sätt som skapar ett positivt ömsesidigt beroende mellan eleverna, som arbetar i grupper, där samarbete krävs för att lyckas med uppgiften. Lärarna uttrycker att de får tid till att se alla elever, att de får ”fler elever med på tåget” samt att eleverna blir varandras lärresurser. Slutsatsen i detta arbete är att KL kan vara en möjlig väg för lärarna att möta elevers olika behov i undervisningen.

Syftet med min undersökning var att utforska utomhuspedagogik ur ett elevperspektiv. Vad tyckte eleverna om att ta ut klassrummet i naturen och vad gör detta för deras lärande? Jag använde mig av en kvalitativ metod där observationer och intervjuer av utvalda elever i årskurserna F, 1, 3 och 4 gjordes. Resultatet visade att de flesta av eleverna var positiva till utomhuspedagogik oavsett årskurs. De inhämtade mycket kunskap under lektionerna utomhus som de kunde återberätta vid intervjuerna.  Resultatet visar även att elevernas motivation, nyfikenhet, glädje och välbefinnande ökade vi våra utelektioner. 

Slutsatser som kan dras är att eleverna tyckte det var värdefullt att få röra på sig mycket och att de fick se det de arbetade med i verkliga livet. Istället för att föreställa sig hur det ska se ut fick de ta del av vår natur och lärandemomentet i verkligheten. Eleverna ville utforska fenomen de skulle få kunskap om, vara aktiva, leka men även vara ute i den friska luften. Eleverna ville lära sig utomhus hellre än inomhus och fick de välja var de flesta helst utomhus om de skulle lära sig om naturen.

This paper investigates the role of cultural ecosystem services in heritage planning by examining daily working processes at the municipal and county planning levels. The focus was on the cultural ecosystem service dimensions of cultural heritage, place identity, and aesthetic and existential values. Cultural ecosystem service dimensions are currently inadequately represented in research and application of the ecosystem service concept. Semi-structured interviews were carried out with public officials with formal assignments directly related to heritage planning. The results show that cultural ecosystem services are indeed considered in the planning processes, even though the respondents did not actually use the ecosystem service approach. Despite institutional and methodological constraints, respondents were found to aim for a broad planning approach involving dimensions of the landscape such as historic time depth, human use of the landscape, place identity, landscape views, and a strong integration between culture and nature. Thus, the results indicate a potential for integration of cultural ecosystem service dimensions into the ecosystem service approach by utilizing existing knowledge and practices within heritage planning at the local and regional levels. © 2019, © 2019 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

Syftet med denna fallstudie var att studera om det finns någon koppling mellan hur ofta eleverna spenderar sin fritid utomhus och engagemang vid NO-lektioner utomhus. Vidare var det övergripande syftet att genom studien bidra med reflekterande tankar kring skolans roll för att stimulera elevernas naturkontakt och känsla för naturen. Data samlades genom enskilda intervjuer med åtta elever i årskurs ett samt genom en gruppintervju med deras två NO-lärare. Resultatet visade att majoriteten av eleverna tycker om att vara utomhus både på fritiden och vid NO-lektioner och att de flesta av dem gärna ser att de har fler lektioner utomhus, detta trots att de helst spenderar fritiden inomhus. Utifrån denna fallstudie går det inte att dra den generella slutsatsen att elevers inställning till NOundervisning utomhus influeras av hur ofta elever spenderar fritiden ute. I diskussionsdelen ges förslag på hur skolan kan bidra till att elever skapar en kontakt och känsla för naturen. 

Bokkapitlet är ett bidrag till att förstå barns lärande inom naturvetenskapliga innehållsområden i förskolan på ett sätt som kompletterar, och kanske utmanar, andra perspektiv. Det designorienterande perspektivet på lärande som presenteras i kapitlet innebär att lärande ses som en social, kommunikativ och teckenskapande aktivitet. Ett antagande i detta synsätt är att barn (och vuxna) hela tiden bearbetar och uttrycker sin förståelse kring naturvetenskapliga innehållsområden genom att skapa egna kombinationer av tecken - med hjälp av olika medier - i en omskapande (eller transformativ) process.

Arbetets syfte är att undersöka om arbetsmetoden naturkunskap och teknik för alla, även kallad NTA är en anpassningsbar arbetsmetod och hur anpassningsbar den i så fall är. Arbetet bygger på kvalitativa metoder och innehåller strukturerade lärarintervjuer och lektionsobservationer med lärare som är aktiva på lågstadiet och är utbildade inom NTA. Tidigare forskning nämner att lärare väljer bort arbetsmetoden NTA eftersom de upplever den som styrd, medan andra uppskattar metoden eftersom den får dem att våga undervisa i ämnen de annars hade undvikit. Resultatet av min studie har visat att NTA är anpassningsbar till en grad och att de lärare som anpassar arbetet med NTA har arbetat länge som lärare och besitter hög kompetens. Lärare kan själv välja hur de vill arbeta med de uppdrag NTA erbjuder och lärarna väljer själva hur de vill dokumentera arbetet med eleverna. Det som inte är anpassningsbart inom NTA är NTA-lådans tema och vilket färdigt material som följer med den. 

Syftet med arbetet var att studera hur utomhusundervisningen kan bidra till att underlätta övergången mellan förskolan och skolan genom att undersöka hur platsens betydelse tillämpas av pedagoger i undervisningen, samt hur barn/elevers lärande formas av platsens betydelse. Motivet för arbetet har varit en förhoppning om att kunna bidra till att lyfta utomhusmiljöns status som pedagogiskt verktyg. Studien har genomförts med en kvalitativ inriktning i form av semistrukturerade intervjuer. I resultatet beskrivs utomhusundervisningens möjligheter av pedagoger genom vad den bidrar med till barnen i övergången från förskolan till grundskolan. Samtliga pedagoger beskriver utomhusundervisningen som en tydlig hjälp till en positiv inverkan på barnens sinnen. Viktiga slutsatser i studien är pedagogers engagemang och samarbete, för att en utomhusundervisning ska underlätta för barnen i övergången till skolan. Utomhusundervisningens möjligheter leder till att barnens olikheter och förutsättningar tillvaratas, där utomhusvistelsen är en trygghet som barnen kan få med sig från förskolan till grundskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i naturorienterande ämnen bedriver utomhusundervisning i årskurserna 4–6 respektive 7–9 samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med metoden. Fyra frågeställningar har använts i undersökningen och för att besvara dessa har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre lärare från mellan- respektive högstadiet. Resultatet visade att lärarna som undervisar inom årskurserna 4–6 använde sig av utomhuspedagogik oftare än lärarna i årskurserna 7–9. Det framkom även att respondenterna upplevde att utomhuspedagogik kunde främja elevernas lärande och utveckling. Samtliga lärare ansåg också att deras respektive närmiljöer runt om skolorna var lämpliga för utomhusundervisning. Baserat på resultatet i denna undersökning uppmanas lärare att ta vara på utomhusmiljön för undervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till att lärare ser möjligheterna i utomhuspedagogik och vilken effekt metoden kan få. 

Syftet med studien var att undersöka om eleverna föredrar lektioner inomhus eller utomhus samt hur de anser skogen som inlärningsplats. Vidare ville jag undersöka varför pedagogerna väljer utomhusundervisning för lärande framför inomhuslektioner. Studien har genomförts via observationer där jag observerat eleverna samt gjort intervjuer med eleverna och deras två pedagoger. Resultatet är lite tudelat där framförallt eleverna är oense. Det visar att generellt vill hälften av klassen ha utomhuspedagogik under varmare årstider såsom vår och sommar men under vinterhalvåret när kylan är mer påtaglig vill generellt halva klassen ha inomhusundervisning. Pedagogerna anser att det är viktigt att eleverna får röra på sig samt att de får uppleva med sina sinnen där de får lukta, ta och se på vad eleverna får kunskaper om. Mina observationer visar på att eleverna blir mer glada och aktiva utomhus då det är mer tillåtet att prata och skratta. 

Jag har valt att göra ett arbete om hur barn upplever några specifika situationer i förskolans vardag. Mina erfarenheter som pedagog visar att under vissa situationer under dagen kan stressen vara mer påtaglig. Ambitionen var att försöka ta reda på hur barnen känner sig i de utvalda situationerna samt att genom studien undersöka om barnen har någon uppfattning om vad stress innebär och om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor.  De situationer jag gått in djupare på var matsituationen samt av - och på klädningen inför utevistelsen på förskolan. En tydlig tendens är att personalen upplever större krav, ökat ansvar och att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem. Förutom det pedagogiska arbetet med barnen ska pedagogerna även göra en hel del dokumentationer och planeringar. Det jag har noterat under mina år i arbetslivet är att pedagogerna under de valda situationerna stressar sig igenom momenten för att hinna med allt och alla. Ett ytterligare fokus i examensarbetet var därför att undersöka hur pedagogerna upplever stressituationerna för barnen och vad pedagogerna har för tankar om vad som behövs för att minska stressen på förskolorna.

Syftet med detta arbete var att undersöka läromedel och läromedelsanvändning i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen för årkurs 4-6. Tre olika läroböcker undersöktes för att se hur de förhåller sig till det centrala innehållet ”livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer” i Lgr11. Böckerna analyserades utifrån tre olika huvudkategorier och en begreppsanalys genomfördes. En enkätundersökning utfördes också för att ta reda på hur lärare använder sig av läromedel i undervisning om samma centrala innehåll. Undersökningen visade att det finns många olika sätt att använda sig av läromedel i undervisning om livets utveckling och organismers anpassningar i naturen. Det vanligaste är att föreläsa utifrån innehållet i boken, även olika former av läsning av läromedel samt samtal och diskussion är vanligt förekommande. En majoritet av respondenterna ansåg att deras läroböcker är väl anpassade till Lgr11. Läromedel spelar en betydande roll inom undervisning och för elevers lärande och det är därför viktigt att lärare får möjlighet att granska de läromedel de använder sig av. 

Denna studie syftar till att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Studien undersökte också vilka fördelar och nackdelar utomhuspedagogik för med sig och vilka effekter lärarna kunde se på elevernas lärande. Undersökningen bygger på observationer och en webbaserad enkätundersökning med lärare verksamma i grundskolans tidiga åldrar som undervisar i biologiämnet. Resultatet visade att majoriteten av de lärare som besvarade enkäten använder sig regelbundet av utomhuspedagogik i samband med naturvetenskaplig undervisning. Lärarna ansåg att utomhuspedagogik bidrog till en mer konkret undervisning där eleverna får erfara autentiska förstahandsupplevelser. Skiftande väder och resursbrist var två utmaningar lärare ställdes inför vid utomhusförlagd undervisning. Slutsatsen i detta arbete är att utomhuspedagogik har en positiv effekt på elevers lärande i biologiundervisningen.

Modern childhood is increasingly segregated from nature. Yet, children’s nature experiences are first steps for sustainable futures. In this thesis, I research the foundations of habitats that can connect children to nature. I call them nature-connecting habitats. Five papers in this thesis answer: (RQ1) what is children’s human-nature connection (HNC)?; and (RQ2) what are the requirements of nature-connecting habitats for children? The preschools paper shows that five-year-olds with nature-rich routines have higher HNC than children with nature-poor routines, but it cannot understand which nature experiences are most influential. Hence, the salamanders paper assesses children’s participation in a nature conservation project. Discrepancies between the qualitative and quantitative results reveal an assessment gap with theoretical roots, which impedes the assessment of nature experiences in practical time-frames. To close this gap, the review paper surveys the literature and shows that attributes of the mind, qualities of nature experiences, and attachment to places are all aspects of HNC. The embody paper conceptualizes an embodied approach to HNC to overcome the barriers identified previously, and the toolbox paper operationalises it to develop a toolbox to assess children’s HNC and nature-connecting habitats. Answering RQ1, results show that children’s HNC is a complex set of embodied abilities. Human-nature relationships that could enable, promote, or assist sustainable development are a set of abilities that children can learn. These abilities are relationships between mind, body, culture, and environment, and progress following non-linear dynamics. This thesis identifies 10 of these abilities of HNC and finds that children learn them in three consecutive phases. Phase one – being in nature – includes feeling comfortable in natural spaces, and being curious about nature. Phase two – being with nature – includes reading natural spaces, acting in natural spaces, feeling attached to natural spaces, knowing about nature, and recalling memories with nature. Phase three – being for nature – includes taking care of nature, caring about nature, and being one with nature. Answering RQ2, two requirements of nature-connecting habitats are found: significant nature situations and various nature routines. Nature situations that can connect children to nature are characterised by configurations of 16 qualities – qualities of significant nature situations. These qualities are: entertainment, thought-provocation, awe, surprise, intimacy, mindfulness, self-restoration, creative expression, physical activity, challenge, engagement of senses, child-driven, involvement of mentors, structure/instructions, social/cultural endorsement, and involvement of animals. This set of qualities delineates the kinds of nature situations that nature-connecting habitats have to provide. These qualities should be various and recurring to allow children’s HNC to progress – hence, various nature routines. These lists of abilities and qualities form a toolbox capable of assessing where and how children connect to nature, named ACHUNAS. This thesis sets the stage to develop nature-connecting habitats. Children’s HNC and nature-connecting habitats are not the only intervention to promote sustainable futures, but they might be necessary conditions to meet the ever-shifting target of sustainable civilizations.

Strong sustainability requires enhanced knowledge and understanding of complex social-ecological interactions, but it also implies a ‘novel’ conceptualization of the relationship between humans and nature, one in which individuals perceive themselves as embedded members of the Biosphere. The aim of this Licentiate thesis is to investigate the validity of a strategy that is centered on designing the urban green infrastructure to nurture such human-nature relationship in children’s attitudes. The research is framed by spatial cognition, conservation psychology, and social-ecological sustainability and it focuses on the validity of this strategy. Hence, the Licentiate analyzes how reoccurring experiences of nature that are situated in the everyday habitat (i.e. nature routines) affect personal human-nature attitudes and how these can be implemented as leverage points to change social-ecological systems using sustainable urbanism. Paper 1 tests the assumed link between the nature routines in Stockholm and preschool children’s development of cognitive and emotional affinity to nature. The results show that nature-rich routines over a period of four years are significantly correlated with the strength of preschooler’s affinity with nature. Paper 2 uses a mixed methods approach to evaluate changes in Connection To Nature (CTN) in 10 years olds who partake in a project of nature conservation. The results of Paper 2 show that there is an evaluative gap between theory and practice in connecting children with nature that impedes the evaluation of how children’s CTN changes over short periods of time and that impedes the creation of an evaluative framework for nature experiences. Paper 3 considers these empirical results in theorizing an approach to sustainable urban design based on social-ecological sustainability that includes CTN. In order to overcome existing limitations Paper 3 presents the concept of cognitive affordances as a theoretical tool to embed cognitive and emotional attitudes towards nature into the design of urban spaces. All combined these papers provide valid evidence that nature routines in cities, especially for children, can be a significant leverage point to enable future sustainable civilizations. 

The design of the green infrastructure in urban areas largely ignores how people's relation to nature, or human-nature connection (HNC), can be nurtured. One practical reason for this is the lack of a framework to guide the assessment of where people, and more importantly children, experience significant nature situations and establish nature routines. This paper develops such a framework. We employed a mixed-method approach to understand what qualities of nature situations connect children to nature (RQ1), what constitutes children's HNC (RQ2), and how significant nature situations and children's HNC relate to each other over time (RQ3). We first interviewed professionals in the field of connecting children to nature (N = 26), performed inductive thematic analysis of these interviews, and then further examined the inductive findings by surveying specialists (N = 275). We identified 16 qualities of significant nature situations (e.g., “awe,” “engagement of senses,” “involvement of mentors”) and 10 abilities that constitute children's HNC (e.g., “feeling comfortable in natural spaces,” “feeling attached to natural spaces,” “taking care of nature”). We elaborated three principles to answer our research questions: (1) significant nature situations are various and with differing consequences for children's HNC; (2) children's HNC is a complex embodied ability; (3) children's HNC progresses over time through diverse nature routines. Together, these findings form the Assessment framework for Children's Human Nature Situations (ACHUNAS). ACHUNAS is a comprehensive framework that outlines what to quantify or qualify when assessing “child-nature connecting” environments. It guides the assessment of where and how children connect to nature, stimulating both the design of nature-connecting human habitats as well as pedagogical approaches to HNC.