hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 310
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdi, Joan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad. Joan Abdi.
    Joel, Johansson
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Georeferering av ortofoto med UAV: En jämförelsestudie mellan direkt och indirekt georeferering2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    UAV (Unmanned Aircraft Vehicle) har revolutiontionerat ortofotoframställningen med sitt bidrag till ökad säkerhet, lägre kostnader samt effektivare arbetsgång vid framställning av ortofoton. Den traditionella flygfotogrammetrin med flygplan och utplacering av flygsignaler har varit den givna metoden i många år. Att flyga med UAV istället för flygplan sparar tid och pengar däremot är utplacering och inmätning av flygsignaler fortfarande tidskrävande och därför kostsamt. Företaget DJI har tagit fram en ny UAV med namnet DJI Phantom 4 RTK vilken stödjer möjligheten att använda satellitbaserad positionering för direkt georeferering.

    Den här studien har jämfört två olika georefereringsmetoder för framställning av ortofoton med UAV: direkt georeferering med NRTK (satellitbaserad positionering och nätverks-RTK) samt indirekt georeferering med olika antal markstödspunkter. Studien utfördes vid Högskolan i Gävle på en yta av åtta hektar. En undersökning av avvikelser i plan och höjd resulterade i acceptabla värden enligt de riktlinjer som följdes i HMK – Ortofoto (2017) samt de kontroller som genomfördes enligt SIS-TS 21144:2016.

    RMS-värdet i plan för den indirekta georefereringsmetoden ligger på 0,0102m. För den direkta georefereringsmetoden ligger RMS-värdet i plan vid användning av markstödpunkter mellan 0,0132 och 0,0148 m. Slutligen för den direkta georefereringsmetoden utan markstödpunkter är RMS-värdet i plan på 0,0136 m. RMS i höjd ligger inom intervallet 0,008-0,025 m.

    Det som redovisas i studien visar att en accepterad kvalitet av ortofoton går att erhålla baserat på de RMS-värden i plan och höjd med samtliga georefereringsmetoder som testats. Efter genomförda kontroller och utvärdering av de resultat kan det konstateras att de olika georefereringsmetoderna skiljer inte mycket åt varandra kvalitetsmässigt.Dock är den direkta georefereringsmetoden utan markstödpunkter mycket effektivare ur ett tidsperspektiv.

    Phantom 4 RTK är ny på marknaden och det behöver utföras mer forskning för att få en större insikt av dess potential. Dock krävs det mer forskning kring direkt georeferering för utvärdering av orotofotons kvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdi, Shorash
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Stedt, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Utvärdering av Leicas multistations och laserskanners mätosäkerheter2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I nuläget finns det ingen standard för utvärdering av mätosäkerheter för terrester laserskanner (TLS), detta trots att instrumentet funnits på marknaden och använts länge. Eftersom tillverkarens specifikationer inte alltid överensstämmer, är det viktigt att ha kunskap om hur bra instrumentet presterar. Ett flertal studier har under det senaste decenniet tillämpat olika metoder för att undersöka mätosäkerheten på olika TLS.

    Syftet med denna studie var att utvärdera och jämföra mätosäkerheterna mellan Leica ScanStation C10, som är en renodlad TLS, och Leica Nova MS50, som är en totalstation med skanningsfunktion, under två olika väderförhållanden. Osäkerheterna togs fram genom att använda ISO 17123-5:2012, som egentligen är en internationell standard för framtagande av totalstationers mätosäkerheter, för att undersöka om denna standard även kan appliceras på TLS. Undersökningen, som skedde utomhus vid Högskolan i Gävle, genomfördes genom att skanna signaler som ställts upp i en triangelformation från tre stationer. Vid skanning med TLS användes både sfär- och HDS-signaler medan MS50 endast skannade sfärer. Signalerna skannades in fyra gånger från varje instrumentuppställning. Mittpunktskoordinaterna på signalerna togs fram med programvaran Cyclone och därefter beräknades mätosäkerheterna med härledning från ISO-standarden. Resultatet på 3D-osäkerheten för C10 med HDS-signal och sfär blev 2,9 mm respektive 3,5 mm vid soliga förhållanden samt 1,1 mm respektive 1,4 mm i molniga förhållanden. I MS50:s fall blev osäkerheten i sol 3,0 mm och 3,7 i moln. Den höga 3D-osäkerhet som MS50 påvisade under båda väderförhållandena berodde på hög osäkerhet i höjdled. Dessutom genomfördes en hypotesprövning i form av ett chi-två-test på C10 som visade att den beräknade osäkerheten i plan och höjd inte avvek signifikant från tillverkarens specificerade osäkerhet vid användning av HDS-signaler i molnigt väder. Vidare konstaterades det genom ett F-test att det fanns en signifikant skillnad mellan C10 osäkerhet i plan och höjd vid användning av samma signaltyp under olika väderförhållanden medan. I MS50:s fall påvisades ingen signifikant skillnad alls. Av resultatet att döma, blev det en markant förbättring vid skanning under molniga förhållanden. Vår slutsats var att det går att tillämpa standarden som användes i denna studie för att beräkna mätosäkerheter på TLS och ISO bör överväga att använda samma standard för TLS som för totalstation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utvärdering av Leicas multistations och laserskanners mätosäkerheter
  • 3.
    Ageborn, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Cardenström, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Acceptans hos närboende vid etablering av bygdeväg: En fallstudie av Sundsvall- och Timrå kommun2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid infrastrukturprojekt bör myndigheten informera de närboende om vad som sker i deras närliggande område. Forskning visar att förankring och tillit skapas när dialoger tillämpas i planeringsprocessen. De demokratiska processerna är viktiga för att kunna tillfredsställa allmänhetens intressen. Den sociala aspekten för ett hållbart samhälle stärks genom att allmänheten får vara delaktig i samhällets utveckling, vilket i sin tur leder till högre jämställdhet. Förändringar skapar olika reaktioner och kommunikation har en betydande roll mellan intressenter, eftersom informationsflöden kan bidra till mindre irritationer och missförstånd. En myndighet som Trafikverket har inte bara allmänheten att förhålla sig till vid etablering av infrastrukturprojekt, utan även system för planeringsprocesser, lagstiftning och ekonomiska ramar. Syftet med denna studie är att undersöka hur myndigheten går till väga med att ge ut information till närboende i planeringsprocessen av ny infrastruktur samt hur informationsutdelningen påverkar de närboendes acceptans till infrastrukturprojektet.

    En fallstudie genomfördes av två bygdevägar i Sundsvall- och Timrå kommun. Som metod användes enkäter och intervjuer i studien, i syfte att samla in kvalitativa och kvantitativa data. Två metoder användes för att kunna verifiera resultaten, samt för att få en helhetsbild av hur processen går till vid etablering av bygdeväg. Webbaserade enkäter skickades till närboende vid de två bygdevägarna, ett flertal intervjuer av närboende genomfördes under platsbesök samt att intervjuer genomfördes med anställda på Trafikverket som besitter expertis i etablering av bygdeväg. 

    Resultatet av intervjuerna med Trafikverket visade att det inte finns en utarbetad process för hur myndigheten ska dela ut information till närboende vid etablering av bygdeväg. Det beror på att bygdeväg är en ny vägtyp och endast ett fåtal har etablerats i Sverige. Resultatet för studien visar att information har en stor betydelse för närboendes acceptans. Acceptansen påverkas av när i tiden informationen delas ut och om innehållet i informationen är anpassat till målgruppen. Genom att information ger kunskap om hur bygdevägen ska användas samt ger en förståelse för nyttan med en bygdeväg, bidrar det till en högre acceptans hos närboende. Acceptans är ett komplext ämne som kan bero på många olika faktorer. Acceptans påverkas inte endast av information, utan kan också bero på personliga preferenser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ahnberg Åsenius, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Lekmöjligheter och trafiksäkerhet för barn i stadsmiljöer: Fallstudie av centrala Falun2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Små barn i förskole- och lågstadieåldern behöver utrymmen att leka och röra sig på för att utvecklas, och dessa behov behöver vägas in i samhällsplaneringen. Tyvärr finns det tecken på att hänsynen till barns behov av plats för lek och rörelsefrihet har tappat i prioritet inom stadsplanering de senaste decennierna. Exempelvis visar forskning att barns tillgång till allmänna platser att leka på i svenska städer generellt sett har minskat. Även barns möjligheter att röra sig fritt i svenska städer har kommit att begränsas alltmer, framförallt av den alltjämt ökande biltrafiken. Det har även konstaterats att allt färre barn går eller cyklar själva till skolan och att cyklandet på fritiden har minskat.

    Syftet med den här studien har varit att undersöka barns möjligheter att leka och röra sig fritt i stadsmiljöer. Studien har avgränsats till en fallstudie av stadsmiljön Falun-Centrum. Det är ett område på ca 2,5 km2 som är definerat sedan tidigare av Falu kommun och inrymmer Faluns stadskärna med centrumhandel, parker, vägar, bostadsområden, förskolor, skolor etc. Information har samlats in genom en postenkät skickad till vårdnadshavare till 100 barn inom åldersspannet äldre än ett och yngre än elva år, bosatta inom fallstudieområdet. 100 barn motsvarar ca 20 % av det totala antalet i området.

    Resultaten baseras på 53 svar; 39 svar på postenkäten och 14 svar genom kompletterande telefonintervjuer. Svaren visar att inom Falun-Centrum upplever respondenterna att deras barn har relativt god tillgång på platser att leka på i sitt närområde. Fältinventering av platserna visade att många av platserna var tillräckligt rymliga för att tillåta vidlyftig lek och hade grön och varierad terräng, vilket är bra. Vad gäller trafiksäkerhetsaspekter visar resultaten däremot att det finns stora hinder för barnens möjligheter att röra sig självständigt p g a brist på trafiksäkerhet.

    Sammanfattningsvis innebär det för barnen att de generellt sett har bra platser att leka på i sitt närområdet (även om det finns undantag), men att de inte kan röra sig självständigt till platserna p g a trafikfaror. Bristen på trafiksäkerhet innebär också att de har dåliga förutsättningar att ta sig till, upptäcka och lära känna nya platser i sitt närområde. I förlängningen hämmar det utvecklingen av deras geografiska förståelse för den omgivande stadsmiljön. Det minskar också deras möjligheter att möta och lära känna andra personer i området vilket försämrar den sociala hållbarheten i staden.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Alikhani, Mohammad
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    A GIS-based crowdsourcing iPhone Application to Report Necessities, Civic Issues, and Public Events2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Civic issues in a society can be reported through a crowdsourcing web application. People can download the application on their smartphones and report the issues such as a pothole or broken streetlight. The report is submitted by taking a photo of the issue and additional information is entered. At first, the reports are submitted to a call center and after analyzing they will be transferred to organizations responsible for this type of events. In such a crowdsourcing project it is very vital to motivate people to participate in the project. The reports are supplied by users and without an acceptable number of users the application would be useless. In addition, having the exact location of a report is very helpful to facilitate the process of solving civic issues. Positioning with smartphones is not very accurate as they do not have strong and accurate GPSs. Therefore, there is a need to improve the accuracy of the positioning process and consequently accuracy of the spatial data. The aim of this thesis is to investigate how to employ GIS to help reporting civic issues and how to design an interesting client interface for such an application, in order to motivate user to download and use it. The goal is also to find out shortcomings and weaknesses of the positioning with smartphones and find a way to improve its accuracy.Some of successful similar applications’ structures and their interfaces were reviewed. In addition, a survey among existing users of crowdsourcing applications has been done in order to find out how to design the application to be interesting for users. Furthermore, some techniques and methods were chosen in order to improve the GPS accuracy especially in the places with a low GPS signal strength. These methods exploit WLAN and some of embedded features in a smartphone such as microphone, camera, accelerometer, gyroscope to improve the positioning accuracy. In the end, along reporting civic issues the user is able to report and get information about cheap and appropriate necessities and public events in different geographical areas through a map-based application. Furthermore, he or she is benefited by some location-based services such as online-food or taxi. The client application’s interface was designed for iPhone.This GIS-based mobile application would be an appropriate alternative for the old reporting methods like phone call or mail. Nevertheless, reporting civic issues itself, cannot be necessarily a strong motivation to attract the user to download and use the application. Therefore, desired feedbacks of the crowd need to be found out in order to encourage them to spend their time for the application. User needs to get motivated to use the application and considered additional parts can be very helpful to reach this aim.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Almstedt, Åsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Peterson, Niclas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Lägesosäkerhet vid nätverks-RTK-mätning med inbyggd lutningskompensator: en undersökning av Leica GS18 T2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett på marknaden nyligen introducerat GNSS-instrument är Leica GS18 T med inbyggd lutningskompensator, baserad på kombinerad GNSS- och tröghetsnavigeringsteknik (INS), som gör att mätstången med GNSS-instrumentet inte behöver centreras över den punkt som ska mätas in. Förutom att utföra snabbare mätningar möjliggör lutningskompensatortekniken inmätning av dolda punkter där konventionell GNSS-mätning normalt inte är möjlig utan mer tidskrävande indirekta metoder måste användas. Instrumentet har även avancerad GNSS-signalspårningsteknik som möjliggör mätning i svåra miljöer.

    På uppdrag av Lantmäteriet har som ett inledande test av Leica GS18 T lägesosäkerheten vid nätverks-RTK-mätning med lutande mätstång undersökts i tre situationer: vid mätning i olika lutningsgrader i både normal och svår mätmiljö, vid lutning mot olika väderstreck för att studera lutningsriktningens eventuella inverkan samt vid inmätning av hushörn som exempel på ett tillämpningsområde. I det senare fallet jämfördes resultatet med vad som erhålls med en indirekt metod, i detta fall dold punkt genom inbindning, som mätning med lutningskompensator möjligen skulle kunna ersätta. Analys av lägesosäkerheten baseras på beräkningar av standardosäkerhet, RMS (Root Mean Square) och medelavvikelse.

    Mätningarna med olika lutningsgrader på mätstången resulterade i en lägesosäkerhet på cm-nivå i plan för både normal och svår mätmiljö. Lägesosäkerheten i höjd hamnade på mm-nivå i normal mätmiljö och på cm-nivå i svår mätmiljö. Vidare pekar resultaten på att mätstångens lutningsriktning påverkar lägesosäkerheten. Orsaken till detta är dock inte klarlagd och kräver vidare undersökning. Inmätning av hushörn gav en medelavvikelse på ca 12 mm när mätstången lutades 30°. Metoden dold punkt genom inbindning gav generellt en lägre medelavvikelse, även om skillnaden är relativt liten (4 mm som lägst). En sammanfattande bedömning är att instrumentet fungerar bra vid detaljmätning, åtminstone vid positionsosäkerhetskrav på cm-nivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Färdigställande av Sveriges digitala förrättningsarkiv: Effekter av skanning av äldre gällande förrättningsakter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När Lantmäteriet skannade sina förrättningsarkiv till det digitala arkivet Arken var syftet att få ett rikstäckande digitalt förrättningsarkiv. Lantmäteriet lagrar idag sitt förrättningsmaterial i Arken. Äldre gällande förrättningsakter, vidare benämnda akter om ej annat anges, som aldrig överlämnats till Lantmäteriet för skanning saknas dock fortfarande i Arken. Dessa akter arkiveras från 1972 och tidigare av respektive kommun som saknar kommunal lantmäterimyndighet i de så kallade byggnadsnämndsarkiven. Detta följde av att dåvarande lantmäteristyrelsen år 1917 gav kommuner möjlighet att bli stadsregisterförare och fastighetsbildare i stad eller samhälle på landsbygden. Behovet av att akterna kommer in i Arken är stort och genom skanning tillgängliggörs de och blir mer lätthanterliga för samtliga aktörer med intresse av dem. Digitalisering av de återstående akterna skulle bidra till att göra både förrättningshandläggning samt arkivering av akterna mer effektiv, tillgänglig och lätthanterlig för Lantmäteriet. Detsamma gäller för kommuner som arkiverar dem, såväl som för privatpersoner och andra myndigheter. 

    Studien syftar besvara vilka effekter en skanning av de återstående akterna kan ha. Frågeställningar som användes var: 1) Hur kan handläggningen av lantmäteriförrättningar effektiviseras och 2) göras mer rättssäker genom skanning av byggnadsnämndernas akter som ännu inte skannats in i Arken? 3) Hur kan kommuner och andra aktörer på fastighetsmarknaden påverkas av skanning av dessa akter? Frågeställningarna besvarades genom inventering av akter samt intervjuer. Inventeringen verifierade de maskinellt uttagna antal akter som saknades i Arken och jämfördes med verkligheten i de kommuner som skannat sina akter. Tillsammans med detta utfördes en manuell inventering av respektive kommun, som inte skannat sitt arkiv. Intervjuerna beskrev förrättningars rättssäkerhet och kvalitet i handläggning och fastighetsregistret. Intervjuerna besvarade även vilka aktörer som kunde påverkas av skanning av de återstående byggnadsnämndsarkiven var samt hur aktörerna påverkades. 

    Med resultatet visas effekterna av skanningen bland annat vara tidsbesparingar och effektivitet för många av de inblandade aktörerna. Rättssäkerhet och kostnadsbesparingar ansågs också kunna åstadkommas hos kommuner och Lantmäteriet genom skanning av de äldre akterna. Slutsatser som drogs i arbetet var att skanningen påverkar de som idag använder akterna positivt och att satsningar inom detta bör satsas på från kommunalt såväl som statligt håll.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andersson, Elias
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Dokumentation av en trafikolycka med handhållen laserskanning och UAS-fotogrammetri: En utvärdering av punktmolnens lägesosäkerhet och visuella kvalitet2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I samband med en trafikolycka är det ofta viktigt att återställa platsen till det normala så snabbt som möjligt. Emellanåt måste olycksplatsen dokumenteras för att orsaken till olyckan ska kunna utredas i ett senare skede. Traditionellt har detta arbete utförts genom att fotografera platsen och mäta olika avstånd. På senare tid har även terrester laserskanning kommit att bli ett tillförlitligt alternativ. Med det sagt är det tänkbart att även fotogrammetri och andra typer av laserskanning skulle kunna användas för att uppnå liknande resultat. 

    Syftet med denna studie är att utforska hur handhållen laserskanning och UAS-fotogrammetri kan användas för att dokumentera en trafikolycka. Detta uppnås genom att utvärdera punktmolnens lägesosäkerhet och visuella kvalitet. Vidare utforskas fördelar och nackdelar med respektive metod, bland annat sett till tidsåtgång och kostnader, för att slutligen komma fram till vilken metod som lämpar sig bäst för att dokumentera en trafikolycka. 

    En trafikolycka med två inblandade bilar iscensattes och laserskannades till en början med den handhållna laserskannern Leica BLK2GO. Därefter samlades bilder in med den obemannade flygfarkosten Leica Aibot följt av att ett referenspunktmoln skapades med den terrestra laserskannern Leica C10. Genom att jämföra koordinater för kontrollpunkter i referenspunktmolnet med koordinaterna för motsvarande kontrollpunkter i de två andra punktmolnen kunde deras lägesosäkerheter bestämmas.

    Studiens resultat visar att både punktmolnet som framställdes med handhållen laserskanning och UAS-fotogrammetri har en lägesosäkerhet (standardosäkerhet) i 3D på 0,019 m. Båda metoderna är tillämpliga för att dokumentera en trafikolycka, men jämfört med terrester laserskanning är punktmolnen dock bristfälliga på olika sätt. BLK2GO producerar ett förhållandevis mörkt punktmoln och mörka objekt avbildas sämre än ljusare föremål. I punktmolnet som framställdes med Leica Aibot förekom påtagliga håligheter i bilarnas karosser. Handhållen laserskanning är en tidseffektiv metod medan UAS-fotogrammetri kan utföras till en lägre kostnad.

    Sammanfattningsvis går det inte att dra någon entydig slutsats om vilken metod som lämpar sig bäst för att dokumentera en trafikolycka. Valet beror på vilka omständigheter som råder på olycksplatsen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Kjell
    et al.
    School for Forest Management, Faculty of Forest Sciences, Swedish University of Agriculture.
    Angelstam, Per
    School for Forest Management, Faculty of Forest Sciences, Swedish University of Agriculture / Department of Forestry and Wildlife Management, Inland Norway University of Applied Sciences.
    Brandt, S. Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Axelsson, Robert
    County Administrative Board Västmanland.
    Bax, Gerhard
    Limited GIS skills hamper spatial planning for green infrastructures in Sweden2022Ingår i: Geografiska Notiser, ISSN 0016-724X, Vol. 80, nr 1, s. 16-35Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The term green infrastructure captures the need to conserve biodiversity and to sustain landscapes’ different ecosystem services. Maintaining green infrastructures through protected areas, management and landscape restoration requires knowledge in geography, spatial data about biophysical, anthropogenic and immaterial values, spatial comprehensive planning, and thus geographical information systems (GIS). To understand land use planning practices and planning education regarding GIS in Sweden we interviewed 43 planners and reviewed 20 planning education programmes. All planners used GIS to look at data but did not carry out spatial analyses of land covers. BSc programmes included more GIS than MSc programmes but very few taught analyses for spatial planning. As key spatial planning actors, municipalities’ barriers and bridges for improved GIS use for collaborative learning about green infrastructures are discussed. A concluding section presents examples of how GIS can support spatial planning for green infrastructures.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Limited-GIS-skills-hamper-spatial-planning
  • 10.
    Andersson, Leo
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad.
    Lägets betydelse för värdet på småhus och tomtmark vid skidanläggningar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på om närheten till alpina skidanläggningar har någon påverkan på överlåtelsepriserna för fastigheter. Studien beskriver och analyserar även huruvida taxeringsnivån på småhusfastigheter nära en skidanläggning bör hanteras via värdeområdesindelningar eller inte. Studien skrivs på uppdrag av Lantmäteriet.

    I Sverige har marken delats upp i olika stora fastigheter. Varje fastighet är unik, vilket medför att det uppstår olika värden på fastigheterna. Den mest betydelsefulla faktorn för fastighetens taxeringsvärde är dess geografiska läge. Ligger fastigheten exempelvis långt från samhället, med dåliga kommunikationer till den närliggande staden, innebär det ofta ett förhållandevis lågt fastighetsvärde. Om fastigheten däremot har bra kommunikationer, nära till affär och skola, tillgång till kommunalt vatten och avlopp innebär det ofta ett högre fastighetsvärde. För att kunna undersöka hur närheten till alpina skidanläggningar påverkar fastighetsvärdet har det i detta arbete gjorts ortsprisundersökningar på två alpina skidorter, Björnrike och Lofsdalen i Härjedalens kommun. Data om försäljningar har samlats in för respektive område, vilka sedan har analyserats och bearbetats, och slutligen renderat i ett resultat. Det har även genomförts intervjuer under arbetet med studien.

    Resultatet i studien visar att det finns ett samband mellan småhusfastigheter som har ski-in/ski-out-läge och taxeringsvärdet. Fastigheter som har detta läge säljs för högre köpeskillingar än de fastigheter som inte innehar ett ski-in/ski-out-läge. Detta arbete har dock enbart undersökt hur ski-in/ski-out-läget påverkar marknadsvärdet för fastigheter i Björnrike och Lofsdalen. Fastighetsmäklare från andra alpina skidorterna i Sverige är dock överens om och bekräftar uppfattningen om att försäljningspriserna är högre för fastigheter och bostadsrätter som innehar ski-in/ski-out-läge.

    I Björnrike visade sig inte värdeskillnaderna vara så pass betydande att de undersökta fastigheterna behövde hanteras med hjälp av värdeområdesindelningar, men i Lofsdalen bör småhusfastigheter med ski-in/ski-out-läge hanteras via separata värdeområden. Ett förslag som under arbetet med studien har tagits fram och som redovisas i diskussionen är att småhusfastigheter vid alpina skidanläggningar skulle kunna hanteras i olika belägenhetsklasser i förhållande till skidbacken och skidliften. Utifrån belägenhetsklass skulle småhusfastigheterna kunna taxeras annorlunda. Ju närmare skidbacken eller skidliften fastigheten ligger, desto högre belägenhetsfaktor kommer fastigheten att få, vilket i sin tur påverkar taxeringsvärdet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Hedlund, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Trivsam boendemiljö för studenter: En gestaltningsstudie utifrån studenters åsikter för ett trivsamt boende2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den fysiska miljön är en viktig komponent för människors hälsa. Den ger människor möjlighet till rekreation och social gemenskap om platsen är väl fungerande. Människor som vistas mycket utomhus upplever dessutom mindre stress. Om boende i ett område inte ges möjlighet att påverka i planeringsprocessen finns risk för negativa attityder och otrivsel. Detta kan slutligen ge en psykisk ohälsa. Denna studie behandlar hur studenter upplever sin fysiska miljö och hur de vill att den ska utformas. Studien vänder sig till studenter som bor på något av de tre olika studentområdena i Gävle: Kungsbäck, Campus Sätra och Midgård. Studien grundar sig på tre metoder. Dessa är: enkätundersökning, observationer och gestaltningsstudie i 3D.

     

    Observationerna visade tydliga brister i platsens utformning eftersom den enbart användes som transportsträcka, så kallade nödvändiga aktiviteter som utgörs av olika måsten. Observationerna visade på en tydlig brist på både valfria och sociala aktiviteter vilket är viktiga aktiviteter för en väl fungerande plats. Enkätundersökningen visade på missnöje bland deltagarna av platsens utformning som den ser ut i dagsläget. Via denna studie fick studenterna en möjlighet att delge sina önskemål om platsens framtida utformning. Med gestaltningsstudien visualiserades förslagen med studenternas åsikter som grund. Totalt framtogs tre olika förslag: nollalternativet, det ekonomiskt genomförbara alternativet och det påkostade alternativet. Nollalternativet visar på den troliga utvecklingen av platsen om ingen åtgärd äger rum. Det ekonomiskt hållbara alternativet visar en lösning som fokuserar på ekonomisk hållbarhet. Det påkostade alternativet har de högsta kostnaderna både i konstruktion och underhåll. Efter en utvärdering av förslagen där studenterna som anmält intresse uttryckt sin åsikt visade det sig att studenterna föredrog alternativ två, det ekonomiskt genomförbara alternativet.

     

    I resultatet framkom det hur viktig betydelsen deltagandet i processen hade varit för studenterna.  Av studenternas synpunkter och önskemål arbetades det slutligen fram ett ramverk, som även kan användas vid framtida planering av liknande områden i framtiden. De faktorer i den fysiska närmiljön som ska inkluderas i ramverket är: träd, mötesplatser, vatten, gräs och belysning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, Energisystem och byggnadsteknik.
    Jonsson, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, Energisystem och byggnadsteknik.
    Nyström, Niklas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, Energisystem och byggnadsteknik.
    Insvällning av olimmade och limmade trädymlingar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trä är ett förnybart material till skillnad mot många andra byggnadsmaterial. Andelen trä inom byggnadsindustrin kan ökas genom att använda trädymlingsförband som ett substitut till skruvar och spikar. Skruvar och spikar tillverkas av metaller, vilka inte är förnybara material. Tillverkningsprocessen av metallbaserade material är mer energikrävande än den för trämaterial och har därför en större inverkan på vår miljö.Syftet med studien var att undersöka vidhäftningskapaciteten hos trädymlingsförband, olimmade och limmade av träslagen bok och furu. Fastsättningen av de olimmade trädymlingarna gjordes med insvällning. Insvällning innebar i studien att trädymlingarna först torkades, vartefter de placerades i en regel i inomhusklimat. Trädymlingarna strävade därefter att uppnå fuktkvotsjämvikt vilket medförde svällning. Vidhäftningskapaciteten för trädymlingsförband bör kunna konkurrera med utdragskapaciteten för till exempel spik för att vara praktiskt användbart.Trycktester har genomförts i laborationssalen i hus 45 på Högskolan i Gävle för att fastställa trädymlingarnas kraftupptagningsförmåga. Trycktesterna genomfördes i en drag- och tryckmaskin av modellen Shimadzu AG-X. Resultaten av testerna har sedan jämförts med den teoretiska utdragskapaciteten för spik. Karakteristiska hållfasthetsvärden har beräknats utifrån trycktestsresultaten.Resultatet av studien visar att endast de limmade trädymlingarna kan konkurrera med utdragskapaciteten hos spik. Limmade trädymlingar kan därför vara ett substitut till spik. Karakteristiska hållfasthetsvärden för limmad bok och limmad furu är 5,2 kN respektive 4,3 kN.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Insvällning av olimmade och limmade trädymlinga r
  • 13.
    Andersson Skått, Kristian
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Bergkvist, Kristoffer
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Småhusfastigheters värdeförändring vid större infrastrukturprojekt: En studie av ombyggnationen E4 Sundsvall2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Infrastruktursatsningar är en stor del av den regionala utvecklingen i Sverige och forskare i ämnet är eniga om att satsningar på infrastruktur genererar en ökad ekonomisk utveckling. Något de fortfarande är oeniga om, är vilka metoder som är lämpliga att använda för att räkna ut effekten av den ekonomiska vinsten. Finns det några som gynnas mer än andra eller till och med missgynnas av dessa infrastrukturprojekt, hur ser det till exempel ut på landsbygden i de samhällen där större vägar tidigare passerat. Har dessa samhällen gynnats av att ha snabbare och enklare pendling till staden, eller har de istället drabbats negativt när motorvägen, som en del livnärde sig på, fått en ny sträcka.

    Denna forskningsrapport fördjupar sig i en av de största infrastruktursatsningarna i norra Sverige, nämligen ombyggnationen av europaväg 4 (E4) genom Sundsvall. Projektet som pågick mellan år 2010 och 2015 innebar att sträckan från Njurunda i söder till Skönsberg i norr byggdes om samt att Sveriges fjärde längsta bro anlades över Sundsvallsfjärden. Studien har med hjälp av ortsprismetoden och ortsanalyser utvisat vilken värdeförändring som skett på fastigheter taxerade som småhus, vid detta infrastrukturprojekt.

    Resultatet av dessa studier visar på den genomsnittliga förändringen av fastighetspriser i områdena Njurundabommen, Nedre Haga/Skönsberg, Nolby/Kvissleby samt Västbo. Data som låg till grund för resultatet visar delvis för få transaktioner, vilket är vanligt vid försäljningsanalyser på ortsnivå. Det genererar i sin tur en osäkerhet i resultatet, vilket medför att förändringarna kan bli stora i förhållande till den verkliga försäljningsutvecklingen. I denna studie minimerades detta genom att två likställda områden slogs ihop samt ett område fick tas bort, vilket slutligen gav ett resultat som indikerar på att områdena i denna studie haft en mer negativ prisutveckling mot Sundsvall och Sverige, sedan området fått en ny infrastruktur i form av E4:an Sundsvall.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Andrée, Martin
    et al.
    Lantmäteriet.
    Larsson, Karolina
    KLM; Stockholms stad.
    Nordqvist Darell, Fanny
    Stockholms stad.
    Malm, Linus
    Tyréns.
    Tullberg, Odd
    WSP.
    Wallberg, Ann
    JM.
    Norsell, Johan
    NAI Svefa.
    Paasch, Jesper M.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Seipel, Stefan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Datavetenskap.
    Paulsson, Jenny
    Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
    Slutrapport för projektet Smart planering för byggande: Delprojekt 3 - BIM som informationsstöd för 3D fastighetsbildning2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Samhällsbyggnadsprocessen behöver utvecklas och bli smartare, öppnare och mer effektiv för ett ökat bostadsbyggande. En digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen kan ge ett effektivare samarbete mellan kommun, fastighetsägare, byggherrar, medborgare, näringsliv och myndigheter.Vid bildande av tredimensionellt avgränsade fastigheter eller fastighetsutrymmen (3D-fastigheter) behöver gränsernas läge redovisas både verbalt och i kartor och ritningar, detsamma gäller berörda rättigheter. Det är idag ofta svårt att korrekt redovisa en 3D-volym med enbart dagens pappersritningar och även svårt att läsa en registerkarta i 2D med fastigheter och rättigheter beslutade i 3D. Beslutsunderlagen i fastighetsbildnings-processen behöver bli mer enhetliga och entydiga samt fastighetsinformationen behöver bli återanvändningsbar i hela samhällsbyggnadsprocessen.I detta projekt har vi studerat informationsbehovet i de olika tidpunkterna under fastighetsbildningsprocessen för 3D-fastigheter med fokus på vem som är ansvarig för att tillhandahålla informationsunderlag för att identifiera krav på utformning av 3D-modeller (t.ex BIM) och 3D-stöd för fastighetsbildning.Internationellt finns det ett stort intresse och många frågeställningar gällande samspelet mellan BIM och Fastighetsinformation; det är däremot ganska få fall som har identifierats där man har arbetat praktiskt med BIM i relation till redovisning av 3D-fastigheter.Projektethar även tittat på behov av visualisering och tillhandahållande av fastighetsinformation i 3D, hur informationen bör utformas för att kunna tolkas korrekt samt nyttjas vidare av andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen.Slutsatsen i projektetär att en framtida arbetsmodell där man i samband med myndighetsutövningen för fastighetsbildning samverkar med stöd av BIM och geografisk information i ärendehandläggningen kan ge stora effekter på både myndighetens effektivitet och i ärendeutövningen och för förståelsen av fastighetbildningsbeslutet hos samtliga intressenter i processen. För att det arbete som genomförts i denna utredning skall få genomslag i den dagliga verksamheten rekommenderar vibland annatatt de statliga och kommunala lantmäterimyndigheterna arbetar vidare med att utveckla arbetsprocessen och rekommendationerna för 3D-fastighetsbildning baserat på resultatet från detta projekt och redan i dagens modell efterfrågar att man i handläggningsprocessen kan arbeta BIM-baserat även om kommande beslutshandlingar under en övergångsperiod fortfarande kommer att vara baserade på ritningsbilagor i 2D.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andrée, Martin
    et al.
    Sandviken kommun.
    Larsson, Karolina
    Stockholms stad.
    Paasch, Jesper M.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Paulsson, Jenny
    Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
    Seipel, Stefan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Datavetenskap.
    Smarta plan-, bygg- och förvaltningsprocesser över hela livscykeln: AP3 Visualisering av 3D-fastigheter2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Ansin, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Rödin, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Exploateringsavtal: Samverkan mellan kommun, lantmäterimyndighet och exploatör2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En lagändring trädde i kraft i plan- och bygglagen den 1 januari 2015 för att förenkla och effektivisera detaljplaneprocessen. Lagändringen innefattade en ny roll för lantmäterimyndigheten i planprocessen samt nya regler för exploateringsavtal. Studiens syfte var att beskriva hur samverkan mellan kommun, lantmäterimyndighet och exploatör fungerar gällande exploateringsavtal samt hur lagändringen i plan- och bygglagen angående exploateringsavtal påverkat dessa parter.

    För att besvara studiens frågeställningar sändes en webbenkät till Sveriges alla kommuner för att erhålla en överskådlig bild av lagändringens påverkan över landet. Det genomfördes även semistrukturerade telefonintervjuer i fem kommuner med antagna riktlinjer för exploateringsavtal. Exploateringsingenjörer, lantmäterichefer och exploatörer intervjuades för att erhålla olika perspektiv på samverkan och hur lagändringen påverkat dessa parter.

    Studiens resultat visade att förhandlingen mellan kommun och exploatör gällande exploateringsavtal har påbörjats tidigare i processen efter lagändringen i plan- och bygglagen. Kommunen måste även efter lagändringen betala ersättning när de tar mark i anspråk för allmän plats. Lantmäterimyndighetens mer aktiva roll har bidragit till att oklarheter och brister kan korrigeras i exploateringsavtalen. Emellertid har det gått för kort tid för att helt kunna avgöra vad lantmäterimyndighetens roll bidragit till i exploateringsavtalen. Exploatörerna har fått större möjligheter att påverka exploateringsavtalen. Samarbetet mellan kommun, lantmäterimyndighet och exploatör har blivit tydligare och till viss del förbättrats, men i det stora hela är uppfattningen att samarbetet är oförändrat. På sikt finns det möjlighet till en förbättring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Antman, Robert
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Eriksson-Asp, Ivan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Anläggningsförrättningar av kommunalt förvaltade enskilda vägar: Väghållningens påverkan vid övergång från kommunal till enskild förvaltning2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie utgör ett examensarbete på kandidatnivå vid Lantmätarprogrammet med ekonomisk/juridisk inriktning på Högskolan i Gävle. 

    Kommuner i Sverige förvaltar och bekostar väghållningen av enskilda vägar frivilligt, trots att det ansvaret egentligen ska vara ålagt fastighetsägarna. En av orsakerna till att det förekommer är de stora kommunsammanslagningarna som ägde rum på 60- och 70-talet, som gjorde att de kvarvarande kommunerna tog över förvaltningen av de enskilda vägarna. Över tid kan kommuner besluta att återlämna dessa frivilligt förvaltade enskilda vägar till fastighetsägarna. Återlämnandet sker genom anläggningsförrättningar för att säkerställa en långsiktigt fungerande förvaltning.

    Syftet med denna studie är att utreda anläggningsförrättningar som skett avseende övergångar från kommunal till enskild förvaltning av enskilda vägar. Målet är att få fram ett kunskapsunderlag, som svenska kommuner och lantmäterimyndigheter i förrättningsprocesser kan förhålla sig till, gällande enskilda vägar som tidigare haft kommunal förvaltning. För att uppnå syftet och målet har fem sakkunniga och fem samfällighetsföreningar intervjuats. Dessa intervjuer ger värdefull information från såväl experter i ämnet som från fastighetsägare intill vägen. Fem förrättningsakter har granskats för att ge en djupare förståelse för förrättningsprocessen och för att komplettera intervjuerna. 

    Det framgår av studien att väghållningen, i de granskade och intervjuade fallen, oftast blir bättre när en enskild väg övergår från kommunal till enskild förvaltning. Ibland kvarstår det dock irritationer hos fastighetsägarna efter förrättningsprocessens avslutande, men detta har inte visats kunna påverka väghållningen negativt. För att åstadkomma en smidig förrättningsprocess som möjliggör en ändamålsenlig förvaltning bör kommunerna bistå fastighetsägarna i ansökningsskedet. Som utgångspunkt bör den statliga lantmäterimyndigheten handlägga denna typ av ärenden, även om det finns en kommunal lantmäterimyndighet att tillgå, för att uppnå en bättre objektivitet och neutralitet. Slutligen är det viktigt att förrättningsprocessen präglas av kommunikation, dialog och tydlighet, för att på så sätt få fastighetsägarna införstådda i situationen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Arvids, Mattias
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Samfälligheter: Föreningsförvaltning och Samfällighetsföreningsregistrets aktualitetsgrad2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samfälligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas på två vis; genom föreningsförvaltning och delägarförvaltning. Föreningsförvaltninglämpar sig bäst för större samfälligheter som kräver många förvaltningsåtgärder och har många medlemmar. En sådan förening sköts genom en styrelse som är vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag går ut på att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stämmobeslut samt att se till att befintliga anläggningar förvaltas enligt anläggningsbeslutet och att nya anläggningar blir utförda. Detta uppdrag innebär dock vissa svårigheter; engagemanget sker på ideell grund och lagen innehåller inga närmare krav på styrelsens kompetens, vilket öppnar upp för olika former av problematik. Uppgifter om samfällighetsföreningarna står att finna i Samfällighetsföreningsregistret och Fastighetsregistret. Det förstnämnda har en bristande kvalité på sina uppgifter vilket utgör ett problem för såväl föreningarna som för utomstående.

    Med dessa förhållanden som bakgrund görs en studie på rådande lag och regelverk i området kombinerat med kvalitativa intervjuer av ordföranden vid samfällighetsföreningar. Syftet är att undersöka hur styrelsens uppdrag ser ut vid föreningsförvaltning, hur denna förvaltning fungerar i praktiken och vilka eventuella problem som står i vägen för optimalt fungerande samfällighetsföreningar, samt vilka åtgärder som kan tänkas ge Samfällighetsföreningsregistreten förbättrad registerkvalité.

    Resultatet av studien visar att det största problem området utgörs av medlemmarnas i många fall bristande engagemang samt styrelsernas avsaknad på specialkompetens. Det framkommer att de bäst lämpade åtgärderna för att avhjälpa bristen på kompetens utgörs av att upprätta dokument med lättöverskådlig information till styrelserna, men även till medlemmarna som på så vis skulle kunna ställa högre krav på styrelsens arbete och själva upptäcka fel och brister i förvaltningen. Även en del förtydligande av bestämmelserna i lagen anses vara lämpligt. För att öka medlemmarnas engagemang uppkommer inga konkreta förslag från det resonemanget som förs.

    Genom att erbjuda samfällighetsföreningarna möjligheten att registrera ändrade uppgifter på Internet samt ge dem en belöning för detta i slag av en medlemsförteckning bör styrelserna bli mer noggranna i detta avseende, vilket framkommer i studien. Den främsta orsaken till att samfällighetsföreningarna inte anmäler ändringar i tillfredsställande grad beror på bristande kunskap, vilket bör kunna avhjälpas genom att någon form av broschyr ges ut till styrelsemedlemmarna innehållande relevant information.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Arvidsson, Magnus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Loveere Pettersson, Tobias
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Utvärdering av mätosäkerhet i höjd för UAS med LiDAR2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitala terrängmodeller (DTM:er) är ett vanligt förekommande verktyg i planering av olika samhällsutvecklande projekt inom stat, kommun och den privata sektorn. Inom planering för byggnationer av väg och järnväg används ofta SIS-TS 21144:2016 som ett dokument för styrning av produktionsprocessen vid framtagning av DTM:er, eller markmodeller. Med anledning av att ny teknik öppnar för möjligheter till snabbare, effektivare och klimatsmartare insamling av data, har denna studie till syfte att utvärdera Unmanned Aerial System (UAS) med Light Detection and Ranging (LiDAR) från YellowScan och dess mätosäkerhet i höjd. I denna undersökning jämförs resultatet från studien med klass 2 i SIS-TS 21144:2016 för flyghöjderna 50 m och 80 m samt för skanningsvinklarna 0 (lod), 10, 20 och 40 grader. Platsen för studien är belägen strax sydväst om Gävle i en nedlagd grustäkt med både hårt packat och något lösare underlag. Storleken för studieområdet begränsades till 200 x 300 m, vilket ger en 6 ha stor yta. Med utrustning för mätning med GNSS (Global Navigation Satellite System) mättes två stompunkter in med Nätverks-RTK (Real Time Kinematic). Därefter skapades ett stomnät med åtta punkter. Totalt mättes 26 kontrollytor in för jämförelser mot insamlade LiDAR-data. Datainsamlingen utfördes med obemannad flygfarkost (Unmanned Aerial Vehicle, UAV), GeoDrone X4L, utrustad med LiDAR-skannern YellowScan Surveyor meden integrerad IMU (Inertial Measurement Unit) från Applanix. Tillsammans bildade dessa enheter ett obemannat flygsystem (UAS) som kunde fjärrstyras och kommunicera sin position. All bearbetning utfördes i programvara från Terrasolid, baserat på data från flygrutten som först bearbetats i YellowScan CloudStation. Punkterna klassificerades för att urskilja marklassade punkter som användes vid generering av DTM:er. En justering av punktmolnet gjordes med avsikt att höja marklassade punkter för att motverka det brus som förekommer i data. Kontrollytorna kunde nu jämföras mot DTM:en och analyseras. Resultaten i studien visar att YellowScan Surveyor uppnår ett Root Mean Square (RMS) i höjd på 0,024 m vid 50 meters flyghöjd, vilket innebär 0,047 m utvidgad mätosäkerhet (2-sigma, 95 %). Även vid 80 meter uppnås relativt låg mätosäkerhet i höjd med ett RMS på 0,040 m. Resultaten i studien visar också att påverkan av mätning i en större skanningsvinkel inte är den enda faktor som försämrar resultatet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Assefha, Sabina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Sandell, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Evaluation of digital terrain models created in post processing software for UAS-data: Focused on point clouds created through block adjustment and dense image matching2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Obemannade flygfarkostsystem (eng. Unmanned Aerial Systems, UAS) används allt mer frekvent för datainsamling inom geodetisk mätning. I takt med att användningsområdena ökar ställs också högre krav på mätosäkerheten i dessa mätningar. De efterbearbetningsprogram som används är en faktor som påverkar mätosäkerheten i den slutgiltiga produkten. Det är därför viktigt att utvärdera hur olika programvaror påverkar slutresultatet och hur valda parametrar spelar in. I UAS-fotogrammetri tas bilder med övertäckning för att kunna generera punktmoln som i sin tur kan bearbetas till digitala terrängmodeller (DTM). 

    Syftet med studien är att utvärdera hur mätosäkerheten skiljer sig när samma data bearbetas genom blockutjämning och tät bildmatchning i två olika programvaror. Programvarorna som används i studien är UAS Master och Pix4D. Målet är också att utreda hur vald extraktions nivå i UAS Master och vald bildskala i Pix4D påverkar resultatet vid generering av terrängmodeller. Tre terrängmodeller skapades i UAS Master med olika extraktionsnivåer och ytterligare tre skapades i Pix4D med olika bildskalor.

    26 kontrollprofiler mättes in med nätverks-RTK i aktuellt område för beräkning av medelavvikelse och kvadratiskt medelvärde (RMS). Detta för att kunna verifiera och jämföra mätosäkerheten i modellerna. Studien visar att slutresultatet varierar när samma data bearbetas i olika programvaror. 

    Studien visar också att vald extraktionsnivå i UAS Master och vald bildskala i Pix4D påverkar resultatet olika. I UAS Master minskar mätosäkerheten med ökad extraktionsnivå, i Pix4D är det svårare att se ett tydligt mönster. Båda programvaror kunde producera terrängmodeller med ett RMS-värde kring 0,03 m. Medelavvikelsen i samtliga modeller understiger 0,02 m, vilket är kravet för klass 1 från den tekniska specifikationen SIS-TS 21144:2016. Medelavvikelsen för marktypen grus i UAS Master i modellen med låg extraktionsnivå överskrider dock kraven för klass 1. Därmed uppnår alla förutom en av terrängmodellerna kraven för klass 1, vilket är den klass med högst ställda krav.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Astner, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Ohlsson, Mathilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Kajplats för permanentboende på vatten: Vilken lagstiftning tillämpas vid upplåtelsen för boendeformen?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att bo i husbåt är en boendeform som fortfarande håller på att etableras på bostadsmarknaden, och regelverket kring detta är nästintill obefintligt. Det har inte återfunnits någon lagstiftning som hanterar boende på vatten och det råder tvivel om vad som gäller vid upplåtelse av husbåtar vid en kajplats. Reglerna kring upprättandet av husbåtar faller mellan plan- och bygglagstiftningen och hamnens egna regler vilket gör att det inte konkret går att säga vilken upplåtelseform som är den mest tillämpbara sett för både markägaren och den som vill bo på vatten. För att få svar på frågeställningarna i denna studie har intervjuer genomförts med olika parter dessutom har olika lantmäteriförrättningar, där vattenfastigheter bildats, analyserats. Intervjuerna genomfördes sedan med telefonintervju med semistrukturerad metod samt via mailkonversation med några enstaka respondenter. Avtalshandläggare, nyttjanderättshavare, mäklare, ett företag som producerar flytande villor och en förrättningslantmätare kontaktades för att få olika perspektiv på upplåtelsen av kajplatserna. Analysen av förrättningsakterna gav en djupare förståelse över hur fastighetsbildning på vatten sker. Respondenterna i studien uppfattade den svenska lagen lika ofullständig som författarna gjorde när det gäller boende på vatten. Resultaten visar att beroende på vilken typ av boendeform kan lagen tillämpas på olika sätt. Studien visar att den bästa lösningen för flytande villor borde vara att bilda vattenfastigheter, vilket skulle göra att villan blir fastighetstillbehör. Detta skulle göra att belåningen av villan är möjlig. När det handlar om husbåtar som är i form av ett fartyg visar studien att den bästa lösningen för denna boendeform är att tillämpa lägenhetsarrende med längsta möjliga upplåtelsetid som är 25 år. Att ha lägenhetsarrende gör det dock svårt för belåningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Back, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Karlsson, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Skyfallskartering – En jämförelse mellan nationella höjdmodellen och flyginsamlad laserdata: Tillämpning över område i Fagersta kommun2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hydrologiska analyser blir ett allt vanligare tillvägagångssätt för att kunna planera inför eventuella översvämningar. Då naturkatastrofer som dessa kommer öka i framtiden i takt med att temperaturen höjs och nederbörden ökar så har Fagerstakommun påbörjat framtagning av skyfallskartering. Syftet med studien är att undersöka hur resultatet av skyfallskartering och hydrologisk modellering påverkas av dataunderlagetsupplösning. Ytterligare ett mål med arbetet är att undersöka om den nationella höjdmodellen (NH) lämpar sig att användas som underlag vid framtida skyfallskarteringar.Området som berörs av studien ligger beläget i Fagerstas centrala stadskärna och delades uppi ett område nordväst om Bergslagssjukhuset och ett i stadsdelen Västanfors. Fagersta kommun har genomfört en laserskanning som ligger till grund för dataunderlagen i analyserna. Laserpunkterna harförarbetats i Cyclone 3DRochberäknatsi FME Workbenchgenom TIN (Triangulated Irregular Network) och sedan har digitala höjdmodeller (eng. digital elevation model, DEM) skapats i upplösningarna 0,5 m, 1 m, 2 m, 5 m, 10 m, 25 m och 50 m. Även den nyligen framställda NH användes som ett underlag. Denna består av en DEM i upplösning 1 m. Skyfallskartering genomfördes i ArcMap 10.8 medmetoden att lokalisera lågpunkter som riskerar att svämmas över. Hydrologisk modellering tillämpades i syfte att framställa flödesvägar som visar var vattnet rinner vid översvämning. Resultaten jämfördes med hjälp av feature agreement statisticssom visade hur bra dataunderlagen överensstämde mot referensupplösningen på 0,5 m. Ytterligare valideringar gjordes mot en skyfallskartering som tillhandahölls av Fagersta kommun. Denna genomfördes år 2017 av SMHI på uppdrag av Länsstyrelsen och jämfördes mot 0,5 m, 1 m och NH 1 m.Resultat från skyfallskarteringen visade att NH överensstämmer väl med Fagerstas egna skyfallskartering. Det visade att utbredningen generellt ökar och fill-up värdet minskar vid en lägre upplösning. Tvärsnitt från lågpunkterna visade attdetta även generaliserar djupet. De hydrologiska modelleringarna styrker att lägre upplösning generaliserar området. En slutsats kan dras att upplösningarna på 10 m och uppåt inte böranvändas vid en mer noggrann analys. Däremot kan de vara tillräckliga som underlag vid översiktlig kartering. Ytterligare slutsats drogsatt NH lämpar sig som underlag vid skyfallskartering för de flesta ändamålen. Ett underlag med tätare punkttäthet bör dockanvändas vid analyser som kräver ett mer detaljerat resultat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Bagherbandi, Mohammad
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Importance of precise geoid model in direct georeferencing and aerial photogrammetry: A case study in Sweden2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Airborne mobile mapping is one of the most important data acquisitionmethods for producing topographical maps and extracting terrain featuresfrom aerial images. The interest in 3D geospatial data is expanding, andtechnology is growing at an unprecedented speed with new digitalcamera mapping systems. Different sensors are used for data acquisitionin modern airborne photogrammetry. GNSS/INS (Inertial NavigationSystems) applications are developing, especially for direct georeferencingin airborne photogrammetry. Achieving accurately georeferencedproducts from the integration of GNSS and INS requires removingexisting systematic errors/bias, due to different reference systems, in themobile mapping systems. The collected data should refer to the samereference system; otherwise, it can impose a systematic shift in theresults. In this presentation, we assess the impact of the deflection ofverticals (i.e. the angle between the plumb line and normal to thereference ellipsoid) on the obtained horizontal and vertical coordinates.

  • 24.
    Bagherbandi, Mohammad
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad. KTH.
    Shirazian, Masoud
    Assistant Professor, Dept. of Geomatics Engineering, Civil Engineering Faculty, Shahid Rajaee Teacher Training Univ., Tehran 1678815811, Iran. ORCID: ..
    Ågren, Jonas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad. Dept. of Geodetic Infrastructure, Geodata Division, Lantmäteriet, Gävle, SE 80182, Sweden..
    Horemuz, Milan
    Associate Professor, Division of Geodesy and Satellite Positioning, Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm, SE 10044, Sweden..
    Physical and Geometric Effects on the Classical Geodetic Observations in Small-Scale Control Networks2023Ingår i: Journal of Surveying Engineering, ISSN 0733-9453, E-ISSN 1943-5428, Vol. 149, nr 1, artikel-id 04022014Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In classical two-dimensional (2D) geodetic networks, reducing slope distances to horizontal ones is an important task for engineers. These horizontal distances along with horizontal directions are used in 2D geodetic adjustment. The common practice for this reduction is the use of vertical angles to reduce distances using trigonometric rules. However, one faces systematic effects when using vertical angles. These effects are mainly due to refraction, deflection of the vertical (DOV), and the geometric effect of the reference surface (sphere or ellipsoid). To mitigate refraction and DOV effects, one can choose to observe the vertical angles reciprocally if the baseline points’ elevation difference is small. This paper quantifies these effects and proposes a proper solution to eliminate the effects in small-scale geodetic networks (where the longest distances are less than 5 km). The goal is to calculate slope distances into horizontal ones appropriately. For this purpose, we used the SWEN17_RH2000 quasigeoid model (in Sweden) to study the impact of the DOV applying different baseline lengths, azimuths, and vertical angles. Finally, we propose an approach to study the impact of the geometric effect on vertical angles. We illustrate that the DOV and the geometric effects on vertical angles measured reciprocally are significant if the height difference of the start point and endpoint in the baseline is large. Geometric correction should be considered for the measured vertical angles to calculate horizontal distances correctly if the network points are not on the same elevation, even if the vertical angles are measured reciprocally. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Bagherbandi, Mohammad
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Shirazian, Masoud
    Ågren, Jonas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Horemuz, Milan
    Karimi, Hamed
    A new approach for reducing physical and geometric effects in small-scale geodetic control networks2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Bagherbandi, Mohammad
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Shirazian, Masoud
    Ågren, Jonas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Horemuz, Milan
    Karimi, Hamed
    A new approach for reducing physical and geometric effects in small-scale geodetic control networks: Challenges and Solutions2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Barrefjord, Madelene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Delin, Hanne-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Förrättningslantmätarens hantering av stiftelser utifrån Kammarkollegiets och tillsynsmyndigheternas prövningar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrättningslantmätaren bör handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Studien hade även två delsyften där det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan ändras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. Förrättningslantmätare är en yrkesroll inom lantmäterimyndigheten och har till uppgift att handlägga samt besluta i fastighetsbildnings-ärenden. Lantmäterimyndigheten är den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rättssäker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse är en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestämt ändamål. Stiftelsen ska förvalta en ekonomisk förmögenhet som har avsatts för ett bestämt ändamål, där förvaltningen ska ske över en längre tid. Förmögenheten kan bestå av fast egendom i form av fastigheter.

    Metoder som använts för att besvara studiens syften och forskningsfrågor var en litteraturstudie, en intervjustudie och en fallstudie. Litteraturstudien granskade tidigare forskning inom ämnes-området, lagstiftningen och facklitteratur för att ge en vetenskaplig grund. Intervjustudien genom-fördes för att få en grundlig förståelse för hur tillsynsmyndigheternas och Kammarkollegiets prövningar går till vid ändring av stiftelsers föreskrifter. Fallstudien granskade och jämförde tillsynsmyndigheternas och Kammarkollegiets prövningar vid ändring av stiftelsers föreskrifter, men fallstudien jämförde även vilka dokument tillsynsmyndigheterna kräver in av en stiftelse när den ska registreras. Intervjuer gjordes i fallstudien med samtliga tillsynsmyndigheter för att samla information om hur deras prövningar går till när stiftelser ska registreras i stiftelseregistren.

    Resultatet av litteraturstudien bestod av beskrivningar av förrättningslantmätarens yrkesroll, fastighets-, ägande- och stiftelsebegreppet. Resultatet av intervjustudien visade att de intervjuade tillsynsmyndigheterna och Kammarkollegiet har olika grundliga prövningar vid ändring av stiftelsers föreskrifter. Detta visade även fallstudien samt att tillsynsmyndigheternas prövningar skiljer sig åt vid registrering av en stiftelse. Slutsatsen beskriver hur förrättningslantmätaren ska handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Två mallar finns i slutsatsen som innehåller riktlinjer för hur en kontroll av stiftelsens föreskrifter kan göras för att vara säker på att fastighets-bildningen inte strider mot stiftelsens föreskrifter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förrättningslantmätarens hantering av stiftelser utifrån Kammarkollegiets och tillsynsmyndigheternas prövningar
  • 28. Barthel, Stephan
    et al.
    Berghauser Pont, M.
    Colding, Johan
    Gren, Å.
    Legeby, A.
    Marcus, L.
    DN Debatt: ”Nytt miljonprogram – unik chans att lösa flera frågor”2016Ingår i: Dagens nyheterArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Berg, Marianne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Berglund, Helene
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Utvärdering av möjligheten att använda UAS vid gränsmätning i skogsmiljö2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skogs- och jordbruksfastigheter i Dalarna består ofta av långsmala och därmed opraktiska skiften, därför genomförs omfattande omarronderingsförrättningar av Lantmäteriet. Förrättningarna går ut på att byta mark mellan fastighetsägarna, för att skapa ändamålsenliga skiften, med syftet att bl.a. främja investerings- och exploateringsmöjligheterna inom regionen. För att kunna upprätta ett kartunderlag inför värderingen av fastigheten, måste de hävdade gränserna mätas in. Arbetet sker med Network Real Time Kinematic (nätverks-RTK) alternativt totalstation, och den största tillåtna radiella avvikelsen i plan är 0,50 m (basnivåkravet). Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det finns en möjlighet att använda Unmanned Aircraft Systems (UAS) vid mätning av hävdade fastighetsgränser. UAS är ett system bestående av en obemannad luftfarkost, en digitalkamera, en mottagare för Global Positioning System (GPS), ett Inertial Navigation System (INS), en radiolänk och en styrdator.

    I ett avgränsat område på ca 24 ha i Norra Åbyggeby, norr om Gävle, har svartvita och helvita flygsignaler av storleken 0,40x0,40 m placerats ut och mätts in som stöd- eller gränspunkter med nätverks-RTK. Medelkoordinater i plan har beräknats för de mätta punkterna, vilka har använts som referenskoordinater. Dessa har jämförts med mätta koordinater i en ortofotomosaik, framställd från flygningar med UAS på 100 och 180 m höjd. För att få ytterligare en jämförelse har flygsignaler markerats i respektive flygbild i programvaran PhotoScan från Agisoft, vilken har beräknat koordinater. Objektidentifieringen av flygsignaler, placerade i olika miljöförhållanden och från olika flyghöjder, har studerats.

    Digitaliseringen i ortofotomosaiken resulterade i ett radiellt Root Mean Square error (RMS-värde) på 0,083 m från 100 m flyghöjd och 0,049 m från 180 m flyghöjd. Motsvarande radiella RMS-värden resulterade i 0,071 m från 100 m flyghöjd, och 0,077 m från 180 m flyghöjd vid beräkningen i PhotoScan. F-test har beräknats med de fyra RMS-värdena, resultatet av F-testet visade att koordinater erhållna i en ortofotomosaik i ArcMap, är likvärdiga med koordinater erhållna genom blocktriangulering i PhotoScan, och vid blocktriangulering är koordinaterna även likvärdiga från flyghöjderna 100 och 180 m. F-testet visade även att koordinaterna inte är likvärdiga när de är erhållna i en ortofotomosaik från flyghöjderna 100 respektive 180 m. Om vi bortser från systematiken vid tre av punkterna i ortofotomosaiken från 100 m visade inte F-testet någon statistiskt säkerställd skillnad mellan de två flyghöjderna.

    Samtliga radiella avvikelser i plan vid mätningen i ortofotomosaiken visade ett resultat som låg under basnivåkravet. Den största radiella avvikelsen i plan från 100 m flyghöjd blev 0,181 m och från 180 m flyghöjd blev den största radiella avvikelsen i plan 0,083 m. Motsvarande värden efter beräkningen i PhotoScan blev 0,155 m respektive 0,148 m. Det som har påverkat framställningen av ortofotomosaiken och därmed radiella avvikelser i plan, är bl.a. hur tät skogen var vid flygsignalens placering, samt solens inverkan vad gäller skuggbildning och ljusstyrka i bilderna. UAS kan användas vid mätning av hävdade fastighetsgränser men det finns ingen garanti för att samtliga signalerade gränspunkter kan digitaliseras direkt i ortofotomosaiken. En rekommendation är att använda en mindre noggrann metod för mätningen av stödpunkterna till georefereringen av punktmolnet/ortofotomosaiken än den som har använts i detta examensarbete. Den högre flyghöjden är att föredra med tanke på att tidsåtgången för flygningen blir kortare och ett mindre antal flygbilder behöver bearbetas. Välj den metod som användaren är van vid, manuell digitalisering i en ortofotomosaik eller automatisk beräkning i en blockutjämning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Berggren, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Förnyelselagen, möjlighet eller hot?: Förnyelse av äldre inskrivna avtalsrättigheter, Gävle kommuns hantering av förnyelsekravet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt den så kallade förnyelselagen kommer alla avtalsrättigheter som är inskrivna före den 1 juli 1968 tas bort ur fastighetsregistret om inte förnyelse av inskrivningen anmäls senast den 31 december 2018. Syftet med examensarbetet är att uppmärksamma förnyelsekravet. Arbetets mål är dels att undersöka Gävle kommuns hantering av förnyelsekravet och dels att underlätta för Gävle kommun att avgöra för vilka inskrivningar som förnyelse behöver sökas.

    Onyttiga inskrivningar orsakar merarbete samt merkostnader vid lantmäteriförrättningar och förnyelselagen anses kunna bli ett effektivt instrument för att ta bort onyttiga inskrivningar. Samtidigt har det uttryckts en oro för att rättighetshavare kommer att söka förnyelse för samtliga inskrivna avtalsrättigheter som berörs utan att utreda vilka som är aktuella eller onyttiga. Därutöver finns en oro för att förnyelsekravet ska förbises för inskrivningar som fortfarande är aktuella, vilket skulle kunna leda till rättsförlust.

    I arbetet användes tre metoder. Juridisk metod tillämpades för att utreda rättsläget kring vad som händer med inskrivna avtalsrättigheter som tas bort ur fastighetsregistret. För att studera hur en större rättighetshavare agerar undersöktes, via fastighetsregistret, vilka inskrivningar som berör Gävle kommun. Dessutom genomfördes intervjuer med företrädare för kommunen beträffande hanteringen av förnyelsekravet.

    Ett resultat av den juridiska metoden är att det finns fyra olika situationer när en oinskriven rättighet riskerar att upphöra att gälla. Resultatet av inventeringen visar att det finns cirka 1 400 inskrivningar som berör de kommunala fastigheterna. Intervjuerna resulterade i att kommunen är informerad om förnyelsekravet och intervjuerna visar att kommunen i de flesta fall kommer att undersöka vilka inskrivningar som bör förnyas.

    Den första slutsatsen är att oinskrivna avtalsrättigheter som är aktuella fortsätter att gälla på samma sätt som inskrivna rättigheter, men de kan upphöra att gälla i fyra olika situationer om de exempelvis inte bevakas av rättighetshavaren. En sådan bevakning av oinskrivna rättigheter konstateras vara praktiskt omöjlig i de flesta fall beträffande Gävle kommun. Den andra slutsatsen är att kommunen kommer att utreda vilka inskrivningarna som behöver förnyas och risken för rättsförlust bedöms därmed som låg. Avslutningsvis kan konstateras att förnyelselagen är en möjlighet snarare än ett hot beträffande Gävle kommun.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Berglund, Andreas
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Breisch, Alexander
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Utvärdering av BeiDou vid statisk deformationsövervakning: En fallstudie på Gävle flygplats2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Global Navigation Satellite System (GNSS) är idag ett väletablerat och populärt val vid diverse mättekniska uppdrag. Tidigare studier tyder på att BeiDou i kombination med Global Positioning System (GPS), Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema (GLONASS) och Galileo bidrar till en lägre osäkerhet i 3D. Tidigare studier visar att GNSS uppnår tillräckligt hög kvalitet för att anses tillförlitligt vid deformationsövervakning.

    Syftet med studien är att undersöka BeiDou och dess potential vid statisk deformationsövervakning i 3D på millimeternivå, både enskilt och i kombination med andra satellitsystem. Vidare detekteras skillnader i ett lokalt nätverk och med anslutning mot en extern referensstation med enkel- och flerfrekvens samt utsändaoch precisa bandata.

    Data samlades in via statisk mätning under två dagar, i tre sessioner, där session 1 uppgick till 9 timmar och session två samt tre till fyra timmar vardera. Mätningarna genomfördes på tre punkter med en genomsnittlig baslinjelängd på 791 m. En simulerad deformation pågick under två tillfällen där vardera rörelsen var 5 mm i plan och 4,8 mm i höjd. Data bearbetades i Leica Infinity. Den mätta deformationen jämfördes mot den faktiska förflyttningen samt mot övriga satellitkonstellationer.

    Studiens resultat visar att BeiDou i kombination med GPS/GLONASS/Galileo i ett lokalt nätverk erhöll avvikelser mellan 0,2–1,0 mm i plan och 0,1–1,2 mm i höjd för samtliga inställningar. Angående bearbetning med BeiDou enskilt i ett lokalt nätverk beräknat med utsända bandata och frekvensen B1 erhöll resultatet avvikelser på 0,2–1,9 mm i plan och 0,4–1,0 mm i höjd. Vid efterbehandling med precisa bandata beräknades avvikelserna till 0,2–1,8 mm i plan och 0,9–4,6 mm i höjd. Större avvikelser erhölls vid bearbetning mot den externa referensstationen.

    Studiens slutsatser visar att möjligheten finns att använda BeiDou enskilt för deformationsövervakning med både utsända- och precisa bandata och frekvensen B1. BeiDou i kombination med GPS/GLONASS/Galileo visar avvikelser på millimeternivå (<1,2 mm) i 3D. I jämförelse med GPS/GLONASS/Galileo erhåller mätningar med BeiDou som komplement ingen signifikant avvikelse. Slutsatsen tyder på att BeiDou som komplement uppnår likvärdig kvalitet som GPS/GLONASS/Galileo och är användbart vid statisk deformationsövervakning. Ytterligare slutsatser tyder på att anslutning mot en extern referensstation inte bör användas. BeiDou med enkelfrekvensen B1 med precisa bandata har även potential att detektera förflyttningar på millimeternivå vid kortare sessioner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Berglund, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Karlsson, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Den juridiska odlingsgränsen och dess inverkan på förvärv av statlig mark: En studie av markförvärv i samband med samhällsomvandlingen i Kiruna2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige. Begreppet odlingsgränsen uppkom under slutet av 1800-talet för att skydda samerna med rennäring gentemot nybyggarna. Dagens samhällsomvandlingar är omfattande och har stor påverkan på omgivningen där aktörerna anser att utveckling ska gå före avveckling. Runt Kiruna och Malmberget finns flera olika riksintressen att ta hänsyn till vid planeringen, till exempel rennäring och gruvnäring. Gruvnäringen får företräde framför de andra riksintressena på grund av nationalnyttan som den medför. Staten äger mycket mark runt Kiruna och för att få förvärva den krävs ett regeringsbeslut. En ansökan om ett sådant förvärv ska prövas hos Statens jordbruksverk, Länsstyrelsen, berörd sameby och Statens fastighetsverk. Med de många instanserna tar processen lång tid och för att effektivisera processen behövs i första hand kompetenshöjning hos aktörerna och bättre kommunikation. Jordbruksdrift var anledningen till att odlingsgränsen uppstod men idag tjänar den sitt syfte för andra näringar, till exempel turism.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Bergström, Eric
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Användning av LiDAR och ArcGIS inom skogsbruk i Sverige2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och används som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. Lantmäteriet genomför mellan åren 2009 och 2015 en riksomfattande flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras från denna höjdmodell kan nyttjas av skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1. Syftet med denna studie är att undersöka hur skogsindustrin i Sverige använder LiDAR-data, vilka brister och behov som finns, hur ArcGIS används och hur ArcGIS kan utvecklas för att matcha skogsindustrins behov. I denna studie genomfördes dels en jämförelse mellan ArcGIS 10.1 med den tidigare versionen ArcGIS 10.0 och dels intervjuer av sex betydelsefulla personer som är verksamma i branschen. Personer från alla intressegrupper intervjuades; skogsägare, forskare och tekniska konsulter.Resultatet från jämförelsen mellan ArcGIS 10.0 och ArcGIS 10.1 visar potentialen med LiDAR-data och hur enkelt och smidigt det är att hantera LiDAR-data i den nya versionen av ArcGIS. Resultaten från intervjuerna visar att de data som finns tillgängligt från NNH är fullt tillräckliga för att göra skoglig inventering på beståndsnivå. Det är däremot inte tillräckligt för att göra analys på enskilda träd. Några av de intervjuade upplever ArcGIS som ett avancerat och tidskrävande program att lära sig medan andra framhäver att det ska bli intressant med stöd för hantering av LiDAR-data. De konsulter som intervjuats använder sig främst av egenutvecklade programvaror för hantering av LiDAR-data medan övriga intervjuade använder ArcGIS som huvudprogram. Esri Sverige visste inte riktigt hur kvaliteten på NNH var och i hur stor utsträckning skogsindustrin använder sig av NNH innan denna studie. Men det visade sig att NNH-data används i stor utsträckning redan och att kvaliteten är fullt tillräcklig för den information skogsindustrin vill ha. ArcGIS upplevs ibland som ett avancerat program och det har ofta att göra med tidsbrist. Finns tiden kan det mesta lösas. LiDAR, och framför allt NNH är bra och användbart nu, men frågan är vad som händer när det är dags att göra nästa inventering för skogsbolagen?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Bergström, Louise
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Hjälsten, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Förutsättningar för avgränsning av bilfri zon: Exemplifierat i Gävle stad2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bilfria zoner är en planeringsstrategi som eftersträvar en hållbar stadsmiljö med fokus på att reducera bilanvändningen i människors vardag. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka förutsättningar som har tagits i beaktande vid avgränsning av bilfria zoner för att få fram hur bilfria zoner ska avgränsas i svenska städer. Målet med studien var att identifiera vilka förutsättningar som är betydelsefulla vid avgränsning av bilfri zon. Därefter applicerades förutsättningarna i Gävle för att exemplifiera var det är möjligt och mest optimalt för Gävle kommun att införa en bilfri zon.

    Studien utfördes med två metoder för att få fram vilka förutsättningar som ska finnas vid avgränsning av bilfria zoner. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys av fyra befintliga och planerade bilfria zoner genom en induktiv ansats på plandokument, rapporter, vetenskapliga artiklar, böcker och organisationers hemsidor. De befintliga och planerade bilfria zonerna var gågatan Ströget, Helsingfors, Oslo och stadsdelen Vauban. Därefter genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer. De intervjuade var trafikplanerare från Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Umeå kommun och Eskilstuna kommun. Förutsättningar som framkom från innehållsanalysen och intervjuerna visades i tematiserade tabeller för att kunna jämföra förutsättningarna som framkommit från de två metoderna. Genom en jämförelse mellan innehållsanalysen och intervjuerna identifierades nio förutsättningar. Dessa nio förutsättningar är täthet, handel, offentliga byggnader, grönytor, mötesplatser, cykelstråk, kollektivtrafik, gångstråk och parkeringshus. Förutsättningarna applicerades på ett ortofoto över Gävle i ArcMap 10.6 för att exemplifiera var en bilfri zon är möjlig och mest optimal att implementera i Gävle stad. Appliceringen av förutsättningarna resulterade sig i ett område som centrerade sig till centrala Gävle.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Bergvall, Therese
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Upphävande av onyttiga officialservitut vid bildande av gemensamhetsanläggningar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Officialservitut är en rättighet där en fastighet får nyttja annans fastighet för ett speciellt behov. Sådana servitut bildas genom beslut av lantmäterimyndigheten eller domstolen. När ett servitut inte längre behövs eller används för en fastighet förfaller det inte automatiskt. Om servitutet inte upphävs blir det onyttigt. Idag finns det många onyttiga servitut som belastar fastighetsregistret och på så sätt även förrättningsverksamheten.

    Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om onyttiga officialservitut samt att bidra till att på sikt minska förekomsten av belastande officialservitut. Eftersom det bildas relativt många gemensamhetsanläggningar idag kan många servitut komma att bli onyttiga när en anläggning bildas och servitut inte upphävs. Därför är det intressant att analysera varför servitut inte alltid upphävs i en sådan situation samt om någon förändring skulle kunna göras för att minska antalet onyttiga servitut. Genom en minskning av dessa skulle förrättningar bli effektivare och kostnaderna mindre.

    De metoder som har använts i arbetet är: (1) en litteraturstudie där tidigare forskning, svensk lagstiftning och propositioner studerats; (2) en granskning av förrättningsakter för att analysera hur förrättningslantmätare har hanterat vägservitut som blivit onyttiga vid bildandet av gemensamhetsanläggningar; (3) en intervjustudie för att analysera hur lantmätare idag behandlar onyttiga servitut när de påträffas vid bildandet av gemensamhetsanläggningar.

    Resultatet visar bland annat att förrättningslantmätare inte kan ta officialinitiativ för att upphäva onyttiga servitut vid en anläggningsförrättning. För ett upphävande krävs en ansökan, överenskommelse eller ett yrkande. Det har också framkommit att fokus kanske inte ligger på att upphäva onyttiga servitut när en gemensamhetsanläggning bildas. Slutsatsen av vad som har störst påverkan på att onyttiga servitut inte alltid upphävs är enligt studien, tid och kostnad. För att på sikt minska förekomsten av onyttiga officialservitut skulle en ”pott” av anslagspengar kunna skapas som lantmätare kan nyttja för att upphäva sådana servitut. Ytterligare ett förslag kan vara att införa en ny paragraf som ger lantmätare rätt att ta eget initiativ till att upphäva servitut som blir uppenbart onödiga vid bildandet av gemensamhetsanläggningar. De berörda fastighetsägarna borde inte bli missnöjda eftersom anläggningen ska tillgodose samma rätt som servitutet gjorde.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Björinder, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Ekegårdh, Adeline
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Förebyggande åtgärder för att försäkra en god luftkvalitet i samband med exploatering2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Luftföroreningar är ett växande problem i urbana miljöer på grund av förändrad markanvändning och förtätning av städer. Den huvudsakliga utsläppskällan till luftföroreningar i stadsmiljö är biltrafiken, som bland annat bidrar till höjda halter av luftburna partiklar och kvävedioxid (NO2) i luften. Dessa två luftföroreningar har stor påverkan på människors hälsa. För att reducera överskridande miljökvalitetsnormer, kan kommuner tvingas ta fram åtgärdsprogram. Syftet med denna studie var att påvisa effektiviteten av att införa så kallade förebyggande åtgärder i samband med exploateringsprojekt, oavsett om ett område riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna eller inte, för att på så sätt skapa en bättre luftkvalitet. För att visa på hur förebyggande åtgärder kan se ut i en tätort har exempelområdet Bomhus i Gävle använts där Gävle kommun har för avsikt att utveckla ett område med bostäder och vägar (se figur 1 för det avgränsade området).

    Metoden för denna studie har varit en litteraturstudie och två framtida scenarioanalyser, vilka inkluderar gestaltningsförslag. Litteraturstudien grundar sig i vetenskapliga artiklar, åtgärdsprogram, examensarbeten och myndighetsrapporter, där åtgärder för att reducera halter av partiklar och kvävedioxid undersöktes. Vi har sedan baserat antaganden av framtida scenarioanalyser på litteraturstudien. Åtgärderna har analyserats och kvantifierats för att sedan redovisa konkreta, realistiska och kostnadseffektiva förebyggande åtgärder i exempelområdet Bomhus. Framtagandet av kvantifieringar på luftkvalitetsvärden och åtgärder har legat till grund för att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna i samband med exploatering. För att visualisera förslag på förebyggande åtgärder skapades ett gestaltningsförslag.

    Resultatet visade på att införande av förebyggande åtgärder i exempelområdet Bomhus i Gävle kan bidra till en förbättrad luftkvalitet. Alla åtgärder kunde inte kvantifieras, men litteraturstudiens resultat visade på att tidigare framtagna åtgärder har gett en minskning av luftföroreningar, vilket antas göra detsamma även i Bomhus. Utifrån resultatet anser vi att analysen av införandet av förebyggande åtgärder utgör stor vikt i planeringsprocessen och bör tas fram av kommuner och byggherrar i ett tidigt skede i stadsplaneringen, eftersom att kostnader kan bli stora om luftföroreningarna ökar, oavsett halt. Kommuner ska med hjälp av kostnadsanalyser kunna bedöma om förebyggande åtgärder är samhällsekonomiskt effektiva att tillämpa i en tätort.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Björklund, Denice
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Wollerstam, Emilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Legitimitet i översiktlig planprocess: Utifrån ett dialogperspektiv i ett tidigt skede2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur dialogprocessen är utformad i svenska kommuners översiktliga planprocess utifrån flera dimensioner av delaktighet och inflytande. Medborgardialoger kan användas för att stärka den demokratiska processen och öka effektiviteten genom legitimitet i kommunal planprocess. Den representativa demokratin stärks bara om medborgardeltagandet ökar i alla samhällsgrupper vilket fördelar makten och inflytandet jämt. Brister kring deltagande kan vara svårt att synliggöra och även lösa vilket försvårar deltagandeprocessen. Översiktlig planprocess innefattar kommunala översiktsplaner som är viktiga i hållbarhetsarbetet ur miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Ett riktat urval för översiktsplaner som vunnit laga kraft 2021 resulterade i 14 kommuner. Urvalet bestod även av Sveriges kommuner och regioner (SKR) som stödjer svenska kommuner i dialogarbetet. Från urvalet deltog fem kommuner och SKR i studien. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som består av tre modeller av analysverktyg vilket är demokratikuben, delaktighetstrappan och delaktighetsstegen som alla synliggör dialogprocessen utifrån delaktighet och inflytande i den översiktliga planprocessen. Kriterierna för att uppfylla modellernas olika delar sammanställdes i analysmallar och undersöktes med en dokumentstudie och intervjuer. Hur dialogprocesserna genomförts i de olika kommunerna analyserades utifrån kriterierna i analysmallarna. Resultatet visar att kommunernas dialogprocess skiljde åt gällande deltagande, rekrytering, kommunikation och grad av inflytande. Studien visar även att synpunkter och utvärderingsprocesser kan påverka dialogprocessernas utformning. Demokratikuben bidrog till att synliggöra flera dimensioner som påverkar delaktighet och inflytande än enbart inflytandegraden som delaktighetstrappan och delaktighetsstegen synliggör, vilket är kommunikationsformer och rekryteringsformer. Att använda olika analysverktyg var användbart i studien eftersom flera dimensioner av dialogprocessen kunde synliggöras, analyseras och jämföras. Studien visar även att barn och unga inte har haft någon direkt påverkan på planprocessen även fast de deltagit på samma villkor som vuxna. Dialogprocessernas utvecklingsarbete kan enligt studien förbättras gällande strukturen för utvärderingar för att medborgardialogerna ska anses vara legitima. Detta för att påverka deltagandet och medborgarnas förtroende i dialogprocessen kopplat till i den översiktliga planprocessen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Björklund, Emil
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Uppdatering av den svenska nationella höjdmodellen: Förutsättningar för att använda mobil laserskanning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har förutsättningarna för att använda data insamlad med mobil laserskanning för att uppdatera den svenska nationella höjdmodellen utretts. Trafikverket startade under 2016 ett projekt där syftet var att samla in information och inventerar det svenska stomvägnätet med mobil laserskanning. Lantmäteriet har fått tillgång till data från det här projektet och vill undersöka möjligheterna för att använda data från mobil laserskanning för att uppdatera den nationella höjdmodellen.

     Förutsättningarna för att använda data från mobil laserskanning för att uppdatera nationella höjdmodellen har utretts genom att undersöka vilken avvikelse det finns mot inmätta kontrollpunkter, jämföra höjdavvikelse mellan data från nationella höjdmodellen och mobil inskannad laserdata, samt studera utbredning och fullständighet i data från den mobila laserskanningen i de förändrade områden som den är tänkt att ersätta.

    Resultatet visar en låg avvikelse i höjd mot kontrollpunkterna på 1,2 centimeters medelavvikelse. Raster jämförelsen visar även den en låg avvikelse i höjd, medel avvikelse -2,4 cm. Klassningen av punktmolnen från mobil laserskanning visar problem vid tät vegetation där det inte finns returer från marken vilket tillsammans med begränsningar i den mobila laserskanningens utbredning sätter begränsningar kring vilka områden som kan uppdateras.

    Det är främst bristen på markpunkter i punktmolnen samt att punktmolnen inte täcker in de förändrade områdena som begränsar möjligheterna att använda data från mobil laserskanning för att uppdatera den nationella höjdmodellen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Björling, Mikael
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, Kemi.
    Hou, Jing
    Tianjin University of Technology and Education: Tianjin, CN.
    Sun, Yuexia
    Tianjin University of Technology and Education: Tianjin, CN.
    Air change rates measured by two different tracer gases of residential building in China and its association with asthma and allergy of children2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 40.
    Björling, Mikael
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöteknik.
    Kumlin, Anders
    Anders Kumlin AB.
    Carlsson, Peter
    Bengt Dahlgren AB.
    Local Determination of the Building Envelope Air Leakage2018Ingår i: Indoor Air 2018 / [ed] Michael Waring and Brent Stephens, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A method to determine the rate of local transport into the indoor air of a substance originating from the construction frame of a building has been devised and tested. In particular we demonstrate that a tracer located outside the air and vapour barrier in the construction frame of an office building can be detected in varying concentrations in the office indoor air. The tracer may either diffuse directly or follow with outside air leaking through the barrier. Cor-recting for the local air change rate yields an apparent emission rate as an estimate of the rate of local transport from the construction frame to the indoor air. Our interpretation is that high-er apparent emission rates predominantly reflect higher local air leakage rates through the air and vapor barrier. This information could be useful for interpreting office worker complaints and for decisions on renovation options. The tracer techniques used in the study are also more generally applicable to convert measured concentrations of indoor substances into apparent emission rates. Emission rates are more indicative of the location of pollution sources and may therefore be useful in other investigations of polluted buildings.

  • 41.
    Björling, Mikael
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöteknik.
    Mattsson, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Energisystem.
    Akander, Jan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Energisystem.
    Infiltration of Air into two World Heritage Farmhouses in Sweden during Winter Conditions2018Ingår i: Roomvent & Ventilation 2018: Excellent Indoor Climate and High Performing Ventilation / [ed] Risto Kosonen, Mervi Ahola, Jarkko Narvanne, Helsinki, Finland, 2018, s. 1079-1084Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As a part of an ongoing study, we report measurements of air infiltration during winter conditions into two Decorated Farmhouses of Hälsingland designated as UNESCO World Heritage Sites. In winter these two-storied farmhouses are rarely heated, except for special occasions. In this measurement one farmhouse  was  unheated,  whereas  one  room  was  heated  for  a  brief  period  in  the  other  one.  The observed local mean ages of air measured with tracer gas techniques generally increase with height, both  locally  within  each  room  and  between  floors.  The  average  temperature  and  humidity  also increases from the first to the second floor. The indoor temperature follows the outdoor temperature with a time lag. The differences in water content between inside and outside air correlate with changes of the indoor relative humidity. The correlation is stronger for humidity increase than for humidity decrease, possibly due to moisture absorption by interior text.

  • 42.
    Björn, Cornelia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Sjöström, Elina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Fastighetsvärdering i Sverige och i Spanien: En jämförande studie om fastighetsvärdering2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fastighetsvärderingar utförs av mäklare eller värderare inför försäljning, belåning, arvskiften, skilsmässor, etc. Genom olika metoder beroende på vilket värderingsobjekt det handlar om kan ett marknadsvärde uppskattas. Vid värderingar av småhus är ortsprismetoden genomgående den mest användbara metoden. Läget anses vara den absolut viktigaste värdefaktorn att ta hänsyn till när en värdering utförs, men även skicket, standard, tillgång till service och kommunikationer samt om objektet befinner sig i närhet av vatten. De värdehöjande faktorer, värderingsmetoder och regler kring detta kan skilja och skiljer sig även åt mellan länderna.

    Denna studie behandlar hur värderingsprocessen går till i Sverige respektive Spanien. Valet av länder motiveras med att det historiskt sett varit populärt för svenskar att investera i spanska fastigheter, främst i form av semesterhus. Då kunskapen är begränsad om hur ett marknadsvärde uppstår i Spanien samt hur köp och försäljningsprocessen går till är denna studie viktig för de som vill köpa en fastighet. Utan besittning av kunskaper om fastighetsmarknaden kan drömmen om det perfekta semesterboendet visas bli en dålig affär. För att skapa förståelse om hur ett värde uppkommer och vilka värdefaktorer som medför påverkan på fastigheten kan denna studie tillföra lyckade fastighetsköp, både i Sverige och i Spanien.

    För att bidra med relevant information och fakta som stämmer med verkligheten har intervjuer med värderare och mäklare som är aktiva i Sverige och i Spanien utförts. Detta resulterade i svar som var både oväntade och förväntade. I vissa aspekter var värderingsprocessen väldigt lik mellan länderna, medan det också fanns anmärkningsvärda skillnader som kunde diskuteras. Den största skillnad som identifierats i studien är hur mäklare erhåller sin licens i de båda länderna. I Sverige krävs utbildning för att kunna erhålla en mäklarlicens medan licensen i Spanien erbjuds till en försumlig summa. Andra märkbara skillnader är hur köpprocessen skiljer sig mellan länderna samt vilka värdefaktorer som efterfrågas av svenskar som köper bostad i Spanien.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Blomberg, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Utvärdering av mätosäkerheten vid georeferering med UAS och Post Processed Kinematic-GNSS2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den starka teknikutvecklingen för UAS resulterar i flera nya produkter på marknaden och för att utvärdera deras mätosäkerheter krävs det kontroller av systemen. Den vanligaste metoden vid georeferering med UAS är att använda koordinatbestämda flygsignaler på marken. På senare år har metoder för direkt georeferering presenterats, vilket i teorin innebär att positionen för UAS kan bestämmas så pass noggrant att flygsignaler kan uteslutas. I denna studie utvärderas mätosäkerheter för Freya, ett UAS från SmartPlanes som med hjälp av bra positionering och blockutjämning ska kunna användas för georeferering utan flygsignalering. Systemet från Smartplanes bygger på Post Processed Kinematic (PPK) för koordinatbestämning, vilket innebär att insamlat GNSS data kan efterberäknas med korrektioner från en referensstation. Mätosäkerheten för PPK-tekniken testas och utvärderas med 3 olika metoder för att se både på mätosäkerhet samt möjlig användning. Totalt fem flygningar har utförts på ett testområde som var cirka 280x320 m och beläget i den norra delen av Gävle flygplats. Flyghöjden var kring 90 m för alla flygningar som vidare har bearbetats och utvärderats i programvaran PhotoScan från Agisoft. Kontrollen av mätosäkerheten har gjorts mot 16 spridda kontrollpunkter på marken som har positionsbestämts med fyra oberoende nätverks-RTK mätningar vardera. Varje flygning är utförd i två ortogonala block och utvärderades med fyra olika konfigurationer mot de 16 kontrollpunkterna.  Resultaten visar att georeferering med hjälp av blockutjämning och PPK-tekniken har potential för att uppnå mätosäkerheter i nivå med indirekt georeferering med hjälp av stödpunkter på marken. I plan visar resultaten på väldigt jämna mätosäkerheter, kring 0,020 m i RMS, för alla utvärderingar med PPK-tekniken. Resultaten i höjd är mer spridda där de lägsta visar mätosäkerheter under 0,015 m RMS och de högsta över 0,100 m i RMS för avvikelsen mot kontrollpunkterna. Det är fullt möjligt att uppnå låga mätosäkerheter med metoden utan användning av stödpunkter. För användningsområden där stödpunkter inte kan etableras är detta UAS med PPK-tekniken ett mycket lämpligt alternativ att använda. Resultaten visar på relativt stora skillnader mellan de olika testade metoderna och för att avgöra den exakta orsaken till dem skulle vidare studier behövas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Blomdahl, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Nyman, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Gatukostnadsersättning som värdeåterförande medel: Kommuners tillämpning och tillkommande effekter2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När mark exploateras stiger i regel fastighetsvärdet i och med utökade byggrätter eller att fastigheter kan styckas av. Exploatering av mark innebär att kommunen har skyldighet att anlägga allmän platsmark. Kommunen har möjlighet till kostnadstäckning genom gatukostnadsersättning om exploatörer eller fastighetsägare bedöms ha nytta av anläggningen. Gatukostnadsersättning kan användas för att återföra den värdeökning som uppstår vid markexploateringen. Syftet med denna studie var att beskriva hur kommuner tillämpade gatukostnadsersättning som ett värdeåterförande medel vid kommunala investeringar och vilka effekter som uppstod vid tillämpningen. Som metod utfördes semistrukturerade telefonintervjuer med experter inom exploatering från sju kommuner i Stockholmsregionen. Resultatet visade att kommuner tillämpade gatukostnadsersättning genom exploateringsavtal eller markanvisningsavtal i större utsträckning än gatukostnadsutredning. Det berodde på att det var enklare att använda genomförandeavtal. Gatukostnadsersättning tillämpades för att återföra en värdeökning. För att bedöma ersättningen måste nytta kunna påvisas. Uttag av gatukostnadsersättning var relativt lika vid alla tillvägagångssätt. Effekter som uppstod vid tillämpning av gatukostnadsersättning var att process var lång och kostsam och det uppstod en ekonomisk risk för kommunen. Genom att kommunerna tog ut gatukostnadsersättning hade de en god ekonomi med nöjda kommuninvånare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Bolin, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Hellström, Kristin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Nedlagda järnvägar: Intresse och avveckling för annan markanvändning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Järnvägsnätet spelar en stor roll i dagens samhälle och det inverkar även stortpå markanvändningen eftersom mark behöver tas i anspråk vid bildande avjärnvägsfastigheter. I Sverige finns det idag ett antal nedlagda järnvägar somingen förvaltar. Detta på grund av att verksamheten som en gång bedrevs intelängre är aktuell. Trafikverket menar att järnvägar som idag inte är i bruk ären utmaning för samhället eftersom att underhåll och skötsel förbises. Syftetmed studien är att undersöka om det finns ett intresse att nyttja marken därnedlagda järnvägar är belägen för andra ändamål. Studien ska även visa på hurändrad markanvändning kan ske på det mest effektiva sättet. Målet medstudien är att det ska resultera i ny kunskap i ämnet och därmed bidra till enhållbar samhällsutveckling.En litteraturstudie har utförts för att se vad som tidigare har skrivits omämnet. Några av de vetenskapliga artiklar som studerats visar på att nedlagdajärnvägar inte bara är en utmaning i Sverige, utan är något som diskuteras iflera länder världen över. Eftersom tidigare litteratur inom ämnet återfinns ien begränsad omfattning är denna studie av vikt för att bidra med ny kunskapinom ämnet.För att få svar på om det finns ett intresse att nyttja marken samt hur ändradmarkanvändning kan ske på ett effektivt sätt har en forskningsmetod noga valtsut. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sakkunniga inom området,kommuner, en ideell förening samt med markägare som berörs eller harberörts av nedlagda järnvägar.Resultatet i studien visar på att det finns ett intresse att nyttja nedlagdajärnvägar både ur allmän- och enskild synpunkt. Resultatet har även visat attändrad markanvändning bland annat sker effektivast genom köp,fastighetsreglering eller bildande av en gemensamhetsanläggning beroende påändamål med markanvändningen. De lagar som är tillämpliga är Jordabalken,Fastighetsbildningslagen och Anläggningslagen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nedlagda järnvägar - Intresse och avveckling för annan markanvändning
  • 46.
    Bomark, Mikael
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Berg, David
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    En marknadsjämförelse mellan logistik och andra industrifastigheter2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att göra en marknadsjämförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrån investeringsrisk, belåningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter från sex segment som är logistikfastighetsägande bolag/investerare, fastighetsägande bolag av industrilager & industriproduktion, värderingsinstitut/banker, mäklarbyråer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april – 8 maj år 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bättre och säkrare investering än andra industrifastigheter i bankens synvinkel, då andra industrifastigheter kan vara så mycket olika slags fastigheter som däcklager, sågverk, industriproduktion som är osäkrare och har en sämre alternativanvändning än vad logistikfastigheter har, även om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jättemycket åt. Belåningsgraden ligger generellt lite lägre för andra industrifastigheter än logistikfastigheter och avkastningskravet ligger lite högre vilket tyder på att den generella risken är lite högre för andra industrifastigheter än för logistikfastigheter. Den generella åsikten hos fastighetsbolag med ägande av industrifastigheter och mäklarbyråer är att bankerna ställer höga krav på eget kapital. Förutom att ställa krav på eget kapital så vill bankerna gärna inte belåna till mer är 60 % av fastighetsvärdet och ofta inte mer än 50 %. Bankerna belånar ut till lägre belåningsgrad idag än den belåningsgraden som erbjöds för 7-8 år sedan. Logistikmarknaden är annars het och det är många aktörer som vill in på marknaden och nå logistikfastigheter med bra läge. Logistikfastigheter byggs numera på spekulation i Sverige, vilket i kombination med den låga räntan gör det förmånligt att investera i fastigheter som i längden kan öka konkurrensen. Det finns p.g.a. att logistikfastigheter byggs på spekulation risk för överetableringar av logistikfastigheter på olika platser i Sverige. De mest värdepåverkande faktorerna för logistikfastigheter är läget, hyreskontraktet och kassaflödet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Borén, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Lämplighetsbedömning vid 3D-fastighetsbildning: Hur bedömningen av lämpliga förvaltningsobjekt görs med hänsyn till storlek och andra påverkande faktorer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag kan ses att allt mindre 3D-fastigheter bildas. För att bilda 3Dfastigheter ska en lämplighetsbedömning göras av lantmäterimyndigheten, där bland annat de allmänna lämplighetsvillkoren i kapitel 3 fastighetsbildningslagen ska beaktas. Fastighetsbildningslagens förarbeten och lagkommentar talar om att 3D-fastigheten som bildas ska bli ett lämpligt förvaltningsobjekt och samtidigt vara av påtaglig storlek. Det har visat sig att lantmäterimyndigheterna i vissa ärenden kan ha svårt att bedöma vad som är lämpligt utifrån storleksperspektivet och vad som kan anses vara påtaglig storlek.

    Studien tar sikte på hur lämpliga förvaltningsobjekt bedöms vid 3D-fastighetsbildning utifrån storleken och hur bedömningen kan påverkas av andra faktorer. För att uppnå målen med studien har enkätundersökning, intervjuer och en studie av förrättningsakter gjorts. Studien av förrättningsakter visar att det är svårt att utläsa något skäl till varför en 3D-fastighet ansetts lämplig. Enkätundersökningen och intervjuerna visar att bedömningen görs främst utifrån 3D-fastighetens ändamål och dess självständighet. Självständigheten innebär att fastigheten ska kunna fungera utan alltför många rättigheter, vara ekonomiskt stabil och fungera förvaltningsmässigt. Däremot har storleken en mycket liten betydelse för lämplighetsbedömningen.

    Slutsatsen är att lämpligheten för varje förvaltningsobjekt – 3D-fastighet – görs i enlighet med de allmänna lämplighetsvillkor som finns i kapitel 3 fastighetsbildningslagen och att storleken i sig inte har en överhängande betydelse vid bedömningen. Däremot kan bedömning påverkas av andra faktorer som beaktas individuellt i varje ärende.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Bostrand, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Larsson, Roger
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad.
    Inskrivningsprocessen vid lagfart / tinglysing: En jämförelse mellan Sverige och Norge2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inskrivningsprocessen av lagfart/tinglysing är en del av vad inskrivningsmyndigheterna arbetar med i Sverige och Norge. Lagfart/tinglysing finns till för att visa vem/vilka som är rättslig(a) ägare till en fastighet. Vilket är väldigt viktigt för att hålla koll vem som är ansvarig för fastigheten. Att ha en inskrivningsprocess som är säker, effektiv och som har en låg kostnad är viktigt för att ha fungerande system för både köpare, säljare, företag och myndigheter.

    Syftet med studien är att undersöka skillnaden mellan Sveriges och Norges inskrivningsprocess vid lagfart/tinglysings ansökan. Men även att jämföra fördelar och nackdelar med processen. De krav som krävs för att bevilja lagfart undersökts också för att den ska bli rättssäker eller om det finns behov att förändra dessa. Studien undersöker även om det går att effektivisera inskrivningsprocessen samt hur det skulle påverka rättssäkerheten.

    För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts. Metoden utgörs av en enkätundersökning, intervjuer och en jämförelse. I jämförelsen har information från litteraturen inhämtats, medan intervjuer och enkäter har genomförts med sakkunniga i respektive land.

    Resultatet av studien visar att mer digitalisering av inskrivningsprocessen skulle innebära säkrare och effektivare inskrivningsprocess av lagfarter/tinglysingar för fastigheter. Studien visar även att lagändringar är det som behöver ändras för att möjliggöra mer digitalisering. Lagstiftningarna i bägge länder bygger på föråldrade lagar när det inte fanns elektroniska alternativ.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Brandt, S. Anders
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Modeling and visualizing uncertainties of flood boundary delineation: algorithm for slope and DEM resolution dependencies of 1D hydraulic models2016Ingår i: Stochastic environmental research and risk assessment (Print), ISSN 1436-3240, E-ISSN 1436-3259, Vol. 30, nr 6, s. 1677-1690Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As flood inundation risk maps have become a central piece of information for both urban and risk management planning, also a need to assess the accuracies and uncertainties of these maps has emerged. Most maps show the inundation boundaries as crisp lines on visually appealing maps, whereby many planners and decision makers, among others, automatically believe the boundaries are both accurate and reliable. However, as this study shows, probably all such maps, even those that are based on high-resolution digital elevation models (DEMs), have immanent uncertainties which can be directly related to both DEM resolution and the steepness of terrain slopes perpendicular to the river flow direction. Based on a number of degenerated DEMs, covering areas along the Eskilstuna River, Sweden, these uncertainties have been quantified into an empirically-derived disparity distance equation, yielding values of distance between true and modeled inundation boundary location. Using the inundation polygon, the DEM, a value representing the DEM resolution, and the desired level of confidence as inputs in a new-developed algorithm that utilizes the disparity distance equation, the slope and DEM dependent uncertainties can be directly visualized on a map. The implications of this strategy should benefit planning and help reduce high costs of floods where infrastructure, etc., have been placed in flood-prone areas without enough consideration of map uncertainties.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Brandt_in press_Modeling and visualizing uncertainties of flood boundary delineation
  • 50.
    Brandt, S. Anders
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad/GIS-Institutet.
    Lim, Nancy Joy
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad/GIS-Institutet.
    Importance of river bank and floodplain slopes on the accuracy of flood inundation mapping2012Ingår i: River Flow 2012: Volume 2 / [ed] Rafael Murillo Muñoz, Leiden, The Netherlands: CRC Press / Balkema (Taylor & Francis) , 2012, s. 1015-1020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Effective flood assessment and management depend on accurate models of flood events, which in turn are strongly affected by the quality of digital elevation models (DEMs). In this study, HEC-RAS was used to route one specificwater discharge through the main channel of the Eskilstuna River, Sweden. DEMs with various resolutions and accuracies were used to model the inundation. The results showed a strong positive relationship between the quality of theDEMand the extent of the inundation. However, evenDEMswith the highest resolution produced inaccuracies. In another case study, the Testebo River, the model settings could be calibrated, thanks to a surveyed old inundation event. However, even with the calibration efforts, the resulting inundation extents showed varying degrees of deviation from the surveyed flood boundaries. Therefore, it becomes clear that not only does the resolution of the DEM impact the quality of the results; also, the floodplain slope perpendicular to the river flow will impact the modelling accuracy. Flatter areas exhibited the greatest predictive uncertainties regardless of the DEM’s resolution. For perfectly flat areas, uncertainty becomes infinite.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Brandt_and_Lim_2012
1234567 1 - 50 av 310
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf