Background

The main aim was to examine whether patients with persistent upper quadrant pain have higher end-point variability in goal directed pointing movements than pain-free controls when the pointing task is performed in total darkness and under full vision. An additional aim was to study associations between the magnitude of end-point variability and a clinical movement control test battery and self-rated functioning among patients.

Methods

Seventeen patients and 17 age- and gender-matched pain-free controls performed a pointing task that evaluated end-point variability of repetitive shoulder movements in horizontal adduction and abduction with full vision, and abduction with no visual information, completed a movement control test battery of neck and shoulder control tests and answered questionnaires.

Results

Patients had higher end point variability for horizontal abduction when performed with no visual information. For horizontal adduction the variability was higher, but only when it was controlled for movement time. No significant correlations were found between end-point variability and self-rated functioning, nor between end-point variability and neuromuscular control of the glenohumeral joint.

Conclusions

This study provides preliminary evidence that patients with persistent neck/shoulder pain can partly compensate proprioceptive deficits in goal-directed arm movement when visual feedback is present.

Objectives: The aim of the present study was to assess physiological and subjective stress markers during a 24-h ambulance work shift and during the next two work-free days, and relate these parameters to self-reported health complaints. Methods: Twenty-six ambulance personnel were followed during a 24-h work shift and during the next two work-free days with electrocardiogram, cortisol assessments and diary notes. The ambulance personnel also performed tests of autonomic reactivity before and at the end of the work shift. The subjects were categorized into two groups according to their number of health complaints. Results: In general, stress markers did not show differences between the work shift and leisure time. However, a modest deviation in heart rate variability pattern and higher morning cortisol values during work in comparison with work-free days were observed in personnel with many health complaints. Conclusions: Subjective and physiological characteristics of ambulance personnel did not indicate distinctive stress during the 24-h work shift. Relationships between frequent health complaints and specific work-related factors require further prospective studies.

The aim of the study was to evaluate the effects of individually prescribed physical exercise programmes on development of fatigue during the carrying of a loaded stretcher up and down the stairs. Nineteen ambulance personnel performed the training for 1 year. Testing occurred before and after 1 year of the training. Both the training group (n = 19) and the control group (n = 15) were assessed for physical capacity and lactate concentration in blood and ratings of perceived exertion during carrying a stretcher on the stairs. When comparisons were made between those who had been training three times/week for 1 year and the control group, lactate concentration was significantly decreased. In conclusion, markers of fatigue during stretcher carrying can be reduced by the use of individually prescribed physical exercise programmes.

Studiens övergripande syfte var att studera transpersoners erfarenheter av, och reaktionerpå, omgivningens attityder samt samhällets normer i relation till deras könsidentitet. Ytterligare en fråga som var relevant att besvara var hur deras liv påverkas av heteronormen. Forskning kring transpersoner och hur de påverkas av normer och det omgivande samhället är relativt begränsat vilket var en av anledningarna till valet av ämne. Data samlades in genom enkäter publicerade på webben där 35 respondenter svarade. Kriterierna för att delta var att man var transperson och över 18 år. Svaren som kom in var från transpersoner spridda i Sverige. Enkäten bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågor. Majoriteten av frågorna hade hämtats från Folkhälsomyndighetens frågeformulärriktat till transpersoner. Insamlat material har analyserats med hjälp av beskrivande statistik samt innehållsanalys. Resultatet tyder på att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av normer samt att de får utstå en hel del negativt bemötande på grund av sin könsidentitet. Att ”passera” som antingen man eller kvinna visade sigvara något som gör det enklare för transpersoner att undvika negativt bemötande. Kränkande behandling kom vanligast från främlingar och personer på internet. Negativt bemötande var något som respondenterna var vana vid och många berättade om händelser i vården där de blivit negativt bemötta av personalen. En förhoppning är att detta arbete kan bidra till att sprida kunskap till människor inom olika instanser i samhället för att öppna upp för ett mer normkritiskt perspektiv. Slutsatsen blev att transpersoner i stor utsträckning påverkas av normer och av det omgivande samhället. Dock beror mycket på hur stark man är som person, vilka förebilder som finns och hur mycket stöd man får från omgivningen.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse om på vilket sätt läshunden kan bidra till att förbättra barns läsförmåga. Studien använder sig av en metainspirerad innehållsanalys. Metaanalys användes för att samla in information till studien samt att kunna dra slutsatser om tidigare forskning. Innehållsanalys användes för att skapa teman och kodning, med hjälp av innehållsanalys kan man skapa en djupare mening med textens innehåll. Artiklarna från resultatdelen samlades in från vetenskapliga databaser där alla artiklar är peer-reviewe.

Studien undersöker på vilket sätt kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga? Är det hunden i sig som påverkar barnets läsförmåga eller är det miljön? Resultat visar på att läshunden påverkar barn positivt både psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet visar även på att det är läshunden som påverkar barnen positivt och inte miljön de vistas i under lästiden. Slutsatsen man kan dra av denna studie är att läshunden visar på en positiv påverkan på barn och har givit oss förståelse om på vilket sätt läshunden påverkar barnen.

BACKGROUND: Socioeconomic status (SES) can greatly affect the clinical outcome of medical problems. We sought to assess the in-hospital mortality of patients with the acute coronary syndrome (ACS) according to their SES.

METHODS: All patients admitted to Tehran Heart Center due to 1(st)-time ACS between March 2004 and August 2011 were assessed. The patients who were illiterate/lowly educated (≤5 years attained education) and were unemployed were considered low-SES patients and those who were employed and had high educational levels (>5 years attained education) were regarded as high-SES patients. Demographic, clinical, paraclinical, and in-hospital medical progress data were recorded. Death during the course of hospitalization was considered the end point, and the impact of SES on in-hospital mortality was evaluated.

RESULTS: A total of 6246 hospitalized patients (3290 low SES and 2956 high SES) were included (mean age = 60.3 ± 12.1 years, male = 2772 [44.4%]). Among them, 79 (1.26%) patients died. Univariable analysis showed a significantly higher mortality rate in the low-SES group (1.9% vs. 0.6%; P < 0.001). After adjustment for possible cofounders, SES still showed a significant effect on the in-hospital mortality of the ACS patients in that the high-SES patients had a lower in-hospital mortality rate (odds ratio: 0.304, 95% confidence interval: 0.094-0.980; P = 0.046).

CONCLUSIONS: This study found that patients with low SES were at a higher risk of in-hospital mortality due to the ACS. Furthermore, the results suggest the need for increased availability of jobs as well as improved levels of education as preventive measures to curb the unfolding deaths owing to coronary artery syndrome.

Background

Diverse ethnic groups may differ regarding the risk factors and severity of coronary artery disease (CAD). This study sought to assess the association between ethnicity and CAD risk and severity in six major Iranian ethnic groups.

Methods

In this study, 20,165 documented coronary artery disease patients who underwent coronary angiography at a tertiary referral heart center were recruited. The demographic, laboratory, clinical, and risk factor data of all the patients were retrieved. The Gensini score (an indicator of CAD severity) was calculated for all, and the risk factors and severity of CAD were compared between the ethnical groups, using adjusted standardized residuals, Kruskal–Wallis test, and multivariable regression analysis.

Results

The mean age of the participants (14,131 [70.1%] men and 6034 [29.9%] women) was 60.7 ± 10.8 years. The Fars (8.7%) and Gilak (8.6%) ethnic groups had the highest prevalence of ≥4 simultaneous risk factors. The mean Gensini score was the highest for the Gilaks (77.1 ± 55.9) and the lowest among the Lors (67.5 ± 52.8). The multivariable regression analysis showed that the Gilaks had the worst severity (β 0.056, 95% CI 0.009 to 0.102; P = 0.018), followed by the Torks (β 0.032, 95% CI 0.005 to 0.059; P = 0.020). Meanwhile, the Lors showed the lowest severity (β −0.087, 95% CI −0.146 to −0.027; P = 0.004).

Conclusions

This study found that there was heterogeneity in CAD severity and a diverse distribution in its well-known traditional risk factors among major Iranian ethnic groups.

Background: Current evidence shows inequality in the outcomes of rural and urban patients treated at their place of residence. This study compared in-hospital mortality between rural and urban patients with acute coronary syndrome (ACS) to find whether there were differences in the outcome and received treatment.

Methods: Between May 2007 and January 2018, patients admitted with ACS were included. The patients’ demographic, clinical, and laboratory data, as well as their in-hospital medical courses, were recorded. The association between place of residence (rural/urban) and in-hospital mortality due to ACS was evaluated using logistic regression adjusted for potential confounders.

Results: Of 9088 recruited patients (mean age =61.30±12.25 y; 5557 men [61.1%]), 838 were rural residents. A positive family history of coronary artery disease (P=0.003), smoking (P=0.002), and hyperlipidemia (P=0.026), as well as a higher body mass index (P=0.013), was seen more frequently in the urban patients, while the rural patients had lower education levels (P<0.001) and higher unemployment rates (P=0.009). In-hospital mortality occurred in 135 patients (1.5%): 10 rural (1.2%) and 125 urban (1.5%) patients (P=0.465). The Firth regression model, used to adjust the effects of possible confounders, showed no significant difference concerning in-hospital mortality between the rural and urban patients (OR, 1.57; 95% CI, 0.376 to 7.450; P=0.585).

Conclusion: This study found no significant differences in receiving proper treatment and in-hospital mortality between rural and urban patients with ACS.

Background: Given gender differences in the risk of coronary artery disease (CAD), the present study sought to investigate these dissimilarities amongst patients who underwent angiography at a major, tertiary heart hospital in Iran. Methods: Between 2005 and 2010, 44,820 patients who underwent coronary angiography were enrolled in a registry. Pre-procedural data such as demographics, CAD risk factors, presenting symptoms, and laboratory tests, as well as postprocedural data were collected. The data were, subsequently, compared between the men and women. Results: Out of the 44,820 patients (16,378 women), who underwent coronary angiography, 37,358 patients (11,995 women) had CAD. Amongst the CAD patients, the females were not only significantly older, less educated, and more overweight than were the males but also had higher levels of triglyceride, cholesterol, low-density lipoprotein, highdensity lipoprotein, and fasting blood sugar (P< 0.001). Of all the risk factors, hypertension and diabetes mellitus showed the strongest association in our female CAD patients (OR=3.45, 95%CI: 3.28-3.61 and OR=2.37, 95%CI: 2.26- 2.48, respectively). Acute coronary syndrome was more prevalent in the men (76.1% vs. 68.6%, P< 0.001), and chronic stable angina was more frequent in the females (31.4% vs. 23.9%, P< 0.001). With respect to post-procedural recommendations, the frequency of recommendations for non-invasive modalities was higher in the females (20.1% vs. 18.6%, P< 0.001). Conclusion: Hypertension and diabetes mellitus had the strongest association with CAD in our female patients. In the extensive CAD patients, medical treatment was recommended to the women more often.

Objective:

Sedentary behavior in children is positively associated with an increased risk of both obesity and insulin resistance. Children spend a considerable portion of their awake time in sedentary behavior; however, the pattern of accumulation is not known. Thus the objective of this study was to describe the patterning of sedentary behavior of children at and away from school.

Design and Methods:

The patterns of sedentary time in a sample of 53 children (28 girls) aged 10-12 years during school-term time were examined. Children wore an accelerometer for 1 week. Total sedentary time, prolonged sequences (bouts) of sedentary time, and frequency of active interruptions to sedentary were examined on school days and weekends and within school time and non-school time on school days.

Results:

The data did not support our hypothesis that children accumulated more sedentary time on school days when compared with weekend days (mean [SD]: 64.4% [5.3] vs. 64.9% [9.0], P = 0.686). However, when comparing school time with non-school time on school days, children accumulated more sedentary time at school (66.8% [7.3] vs. 62.4% [5.2], P < 0.001) and spent more time at school in sustained sedentary sequences, that is, uninterrupted sedentary time for 30 min or more (75.6 min [45.8] vs. 45.0 min [26.8], P < 0.002). The children also recorded less breaks per sedentary hour within school time when compared with non-school time (8.9 h⁻¹ vs. 10.2 h⁻¹, P < 0.001).

Conclusion:

Reducing total sedentary time spent both in and out of school remains an important challenge. Interrupting sedentary time more often in the “working” (school) day could also reap important musculoskeletal and metabolic health rewards for children.

Aim To study the leadership and management skills of first-line managers (FLMs) of elderly care and their work environment in Egypt and Sweden. Background FLMs in Egypt and Sweden are directly responsible for staff and quality of care. However, FLMs in Sweden, in elderly care, have smaller units/organizations to manage than do their colleagues in Egypt. Furthermore, family care of the elderly has been the norm in Egypt, but in recent years institutional care has increased, whereas in Sweden, residential living homes have existed for a longer period. Methods A convenience sample of FLMs, 49 from Egypt and 49 from Sweden, answered a questionnaire measuring leadership and management skills, structural and psychological empowerment, job satisfaction and psychosomatic health. Results In both countries, FLMs' perceptions of their leadership and management skills and psychological empowerment were quite high, whereas scores for job satisfaction and psychosomatic health were lower. FLMs had higher values in several factors/study variables in Egypt compared with in Sweden. Conclusion and implications The work environment, both in Egypt and Sweden, needs to be improved to increase FLMs' job satisfaction and decrease stress. The cultural differences and levels of management have an effect on the differences between the two countries.

Måltiden i skolan är en del av skolarbetet, den har betydelse för hälsan men är även en förutsättning för både lärande och trivsel. Skolan är också en viktig miljö för barn eftersom det är där de utvecklas och blir tränade till olika kompetenser exempelvis problemlösningsförmåga och förmågan att samarbeta.  Man spenderar ungefär åtta timmar i skolan dagligen och där i mellan behöver man äta. Skolmåltiden kan ge skolelever en möjlighet till att återhämta sig från skolarbetet men ibland kan elever uppfatta måltidssituationen som stressande. Det är viktigt att måltidsmiljön i skolan fungerar väl för att skolelever inte ska behöva stressa under måltiden och få möjlighet att äta i lugn och ro.  Syftet med denna studie var att undersöka hur elever upplever matrasten i skolan. Om de upplever att de får tillräckligt med tid för att äta samt hur de upplever måltiden och måltidssituationen i skolmatsalen. Forskningsansatsen för den här undersökningen var kvalitativ och metoden för insamling av data är fokusgrupper. Data har analyserats som en innehållsanalys.  Målgruppen för undersökningen var högstadieelever i årskurs 7 och 9. Det är en klass från respektive årskurs som valdes. Studien har genomförts på en högstadieskola i en kommun i Sverige med ca 210 000 invånare.     Resultatet i studien visar att eleverna på högstadieskolan upplever att de har tillräckligt med tid för att äta vid matbordet men lunchrasten i sig är för kort. Måltidsmiljön i skolrestaurangen upplevs som väldigt rörig och stressande. Måltidssituationen upplevs mer stressig hos årskurs 7 eleverna än årskurs 9.  Slutsatsen är att eleverna behöver längre lunchrast och måltidsmiljön upplevs som stressig och bör åtgärdas av skolan.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige och innefattar oika psykiska diagnoser och ohälsotillstånd som påverkats av samhällets olika uppfattningar om psykisk ohälsa. Schizofreni är en psykossjukdom som hör till psykisk ohälsa och de vanligaste symtomen för schizofreni är vanföreställningar och hallucinationer. Patienter med schizofreni behöver vård och stöd. 

Syftet: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor inom psykiatrisk verksamhets attityder och erfarenheter i mötet med patienter med schizofreni samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.

Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design innehållande tolv vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PsycINFO.

Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor beskrev att de hade positiva och negativa attityder mot patienter som har schizofreni. Sjuksköterskorna beskrev att de hade fått nya erfarenheter av att se hur patienter med schizofrenis vardag såg ut och hur självständiga patienterna kan vara. Andra sjukksöterskor menade att patienter med schizofreni bör vårdas på sjukhus för att de ska få den vård och behandling som de kan behöva. Undersökningsgruppen i studien var sjuksköterskor inom den psykiatriska verksamheten. I studien diskuteras de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupps ålder, kön samt yrkestitel.

Slutsats: Sjuksköterskorna i de inkluderande artiklarna hade delade meningar om attityder till patienter med schizofreni. Majoriteten av sjuksköterskorna menar att patienter med schizofreni behöver rätt vård,utbildning och stöd från sjukvårdspersonal och familj för att kunna hantera sin livssituation och fullfölja sin behandling.

Syfte: Syftet med denna studie är att genom en litteraturstudie undersöka hur transpersoner upplever inkludering inom fysisk aktivitet och idrott.  Metod: Litteratursökning i databasen Discovery och manuella sökningar av valda källors referenslista resulterade i tio artiklar som publicerats inom de senaste elva åren. Alla artiklar har analyserats, kvalitetsgranskats och sedan sammanställts.   Resultat: De mest framträdande resultatet för fysiska hinder angående transpersoners upplevelse av inkludering var; svårigheterna med offentliga rum och omklädningsrum samt problematiken med träningskläder. De vanligaste psykosociala hindren för transpersoner inom inkludering i fysisk aktivitet och idrott var; förnekad identitet, missnöje med kroppen, diskriminering, mobbning och utanförskap vilket ledde till depression, ångest och rädslor. De främsta fysiska möjligheterna som framkom i resultatet var fördelen med individuella idrotter och könskorrigerande behandling i kombination med fysisk aktivitet. Det centrala resultatet för psykosociala möjligheter påvisades vara socialt stöd och att fysisk aktivitet och idrott bidrog till minskad ångest och ökad glädje hos transpersonerna.   Slutsats: Det går att konstatera att många transpersoner blir diskriminerade på grund av sin sexuella läggning, köns uttryck och könsidentitet. Detta medför att många transpersoner lämnar idrotten och slutar vara fysisk aktiva. Denna studie kom fram till att många av de problem som presenterades i artiklarna grundar sig i idrottens men framförallt samhällets okunskap. Det framkom även att utvecklingen av transpersoners inklusion och deltagande inom fysisk aktivitet och idrott är ett växande område för idrottsrörelsen att ta i tu med. Riksidrottsförbundet bör arbeta mer aktivt med hbtq- frågor för att öka kunskapen och för att få en djupare förståelse för dagens problematik. Detta skulle kunna bidra till att fler transpersoner kan känna trygghet i idrotten, vilket i sin tur skulle medföra att idrottens värdegrund uppfylls.

Bakgrund: År 2021 uppskattades 12.9 procent av Sveriges befolkning ha ett alkohol- eller narkotikarelaterat substansbrukssyndrom. Alkohol och narkotika har skadlig inverkan och utgör en fara för hälsan. Dessutom kan det medföra ekonomiska och sociala problem. Sjuksköterskan har en betydande roll i återhämtningen och behandlingen av patienter med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskan kan möta denna patientgrupp i alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visade att patienter med substansbrukssyndrom upplevde mycket stigma och negativa bemötanden under vårdtiden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom slutenvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie genomfördes med sökningar av artiklar i databasen PubMed. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna stod inför flertalet utmaningar vid vårdandet av patienter med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskorna upplevde särskilda svårigheter med att behandla smärta. Att vårda patienter med substansbrukssyndrom beskrevs dessutom vara mentalt påfrestande på grund av ökad arbetsbelastning. Resultatet belyste även förekomst av hot och våld, stigma samt en stor kunskapsbrist kring denna patientgrupp. Sjuksköterskorna efterlyste mer utbildning och ökat stöd för att kunna möta patienternas behov. Slutsats: Bristande kunskap och kompetens hos sjuksköterskorna var centrala faktorer bakom de utmaningar som de mötte. För att förbättra vårdkvaliteten och främja en mer personcentrerad omvårdnad krävs ytterligare utbildning och stöd för sjuksköterskorna. Att minska stigma kring substansbrukssyndrom är också viktigt för att skapa en god vårdmiljö och omsorg för patienterna. Genom att öka kunskapen och förståelsen kan sjuksköterskorna bättre bemöta de utmaningar som uppkommer. 

OBJECTIVE: The aim of this study was to investigate the association between presenteeism and absenteeism during the previous year and the current levels of exhaustion and impaired work performance in a Swedish university setting.

METHODS: In a study of 3525 employees, an ordinal logistic regression and general linear model was used to examine the association between presenteeism and absenteeism during the previous year and the current exhaustion and impaired work performance, respectively.

RESULTS: Presenteeism, but not absenteeism, during the previous year independently increased the risk of having moderate or severe exhaustion. Presenteeism, absenteeism, and exhaustion remained positively associated with impaired work performance when health status and other confounders had been adjusted for.

CONCLUSIONS: Presenteeism, but not absenteeism, was associated with exhaustion. Both presenteeism and absenteeism were the salient correlates of impaired work performance.

OBJECTIVE: To examine the associations between SP reported as number of days with SP reported as number of times and to evaluate their responsiveness.

METHODS: The study population (n = 454) consisted of employed individuals, at risk of long-term sickness absence. Correlation analyses were performed to examine associations between the two SP measures and external constructs such as work performance, general health and registered sick leave. Both SP constructs were measured several times to examine responsiveness.

RESULTS: The SP measures are moderately correlated. They moderately correlated with work performance and health status measures. SP reported as number of times seem to be more sensitive than number of days in detecting changes after rehabilitation.

CONCLUSIONS: Numerical or categorical constructs are valid sources of data on SP. However, categorized SP seem to be more responsive.

The purpose of this review was to investigate the association between publication performance and the organizational and psychosocial work environment of academics in a university setting. In 2018 we conducted database searches in Web of Science, Medline and other key journals (hand-searched) from 1990 to 2017 based on population, exposure and outcome framework. We examined reference lists, and after a title and abstract scan and full-text reading we identified studies that were original research and fulfilled our inclusion criteria. Articles were evaluated as having a low, moderate or high risk of bias using a quality assessment form. From the studies (n = 32) identified and synthesized, work-environment characteristics could explain the quality and quantity aspects of publication performance of academics. Management practices, leadership and psychosocial characteristics are influential factors that affect academics’ publication productivity. Most of the reviewed studies were judged to be of moderate quality because of issues of bias, related to the measuring of publication outcome. The findings in the studies reviewed suggest that highly productive research academics and departments significantly tend to be influenced by the organizational and psychosocial characteristics of their working environment. The practical relevance of this review is that it highlights where academics’ performance needs support and how the work environment can be improved to bolster publication productivity.

Background

Low back and neck pain are the most common musculoskeletal disorders worldwide, and imply suffering and substantial societal costs, hence effective interventions are crucial. The aim of this study was to evaluate the cost-effectiveness of manual therapy compared with advice to stay active for working age persons with nonspecific back and/or neck pain.

Methods

The two interventions were: a maximum of 6 manual therapy sessions within 6 weeks, including spinal manipulation/mobilization, massage and stretching, performed by a naprapath (index group), respectively information from a physician on the importance to stay active and on how to cope with pain, according to evidence-based advice, at 2 occasions within 3 weeks (control group). A cost-effectiveness analysis with a societal perspective was performed alongside a randomized controlled trial including 409 persons followed for one year, in 2005. The outcomes were health-related Quality of Life (QoL) encoded from the SF-36 and pain intensity. Direct and indirect costs were calculated based on intervention and medication costs and sickness absence data. An incremental cost per health related QoL was calculated, and sensitivity analyses were performed.

Results

The difference in QoL gains was 0.007 (95% CI − 0.010 to 0.023) and the mean improvement in pain intensity was 0.6 (95% CI 0.068–1.065) in favor of manual therapy after one year. Concerning the QoL outcome, the differences in mean cost per person was estimated at − 437 EUR (95% CI − 1302 to 371) and for the pain outcome the difference was − 635 EUR (95% CI − 1587 to 246) in favor of manual therapy. The results indicate that manual therapy achieves better outcomes at lower costs compared with advice to stay active. The sensitivity analyses were consistent with the main results.

Conclusions

Our results indicate that manual therapy for nonspecific back and/or neck pain is slightly less costly and more beneficial than advice to stay active for this sample of working age persons. Since manual therapy treatment is at least as cost-effective as evidence-based advice from a physician, it may be recommended for neck and low back pain. Further health economic studies that may confirm those findings are warranted.

Trial registration Current Controlled Trials ISRCTN56954776. Retrospectively registered 12 September 2006, http://www.isrctn.com/ISRCTN56954776.

A plant bioreactor has enormous capability as a system that supports many biological activities, that is, production of plant bodies, virus-like particles (VLPs), and vaccines. Foreign gene expression is an efficient mechanism for getting protein vaccines against different human viral and nonviral diseases. Plants make it easy to deal with safe, inexpensive, and provide trouble-free storage. The broad spectrum of safe gene promoters is being used to avoid risk assessments. Engineered virus-based vectors have no side effect. The process can be manipulated as follows: (a) retrieve and select gene encoding, use an antigenic protein from GenBank and/or from a viral-genome sequence, (b) design and construct hybrid-virus vectors (viral vector with a gene of interest) eventually flanked by plant-specific genetic regulatory elements for constitutive expression for obtaining chimeric virus, (c) gene transformation and/or transfection, for transient expression, into a plant host model, that is, tobacco, to get protocols processed positively, and then moving into edible host plants, (d) confirmation of protein expression by bioassay, PCR-associated tests (RT-PCR), Northern and Western blotting analysis, and serological assay (ELISA), (e) expression for adjuvant recombinant protein seeking better antigenicity, (f) extraction and purification of expressed protein for identification and dosing, (g) antigenicity capability evaluated using parental or oral delivery in animal models (mice and/or rabbit immunization), and (h) growing of construct-treated edible crops in protective green houses. Some successful cases of heterologous gene-expressed protein, as edible vaccine, are being discussed, that is, hepatitis C virus (HCV). R9 mimotope, also named hypervariable region 1 (HVR1), was derived from the HVR1 of HCV. It was used as a potential neutralizing epitope of HCV. The mimotope was expressed using cucumber mosaic virus coat protein (CP), alfalfa mosaic virus CP P3/RNA3, and tobacco mosaic virus (TMV) CP tobacco mild green mosaic virus (TMGMV) CP as expression vectors into tobacco plants. Expressed recombinant protein has not only been confirmed as a therapeutic but also as a diagnostic tool. Herpes simplex virus 2 (HSV-2), HSV-2 gD, and HSV-2 VP16 subunits were transfected into tobacco plants, using TMV CP TMGMV CP expression vectors.

Bakgrund: Schizofreni är en form av psykos som är en sällsynt men mycket allvarlig sjukdom och livstidsrisken för att insjukna är 0.8 % i Sverige. Personer med schizofreni upplever förändrad verklighetsuppfattning på grund av symtom som exempelvis rösthallucinationer och vanföreställningar. Många närstående till personer med schizofreni hävdar att det finns brist på kunskap som kan leda till snedvriden bild hos dem själva och omgivningen. Schizofreni är baserad på symtom vilket innebär att sjuksköterskans har en viktig roll som bör innefatta gott bemötandet, kommunikation och förståelse för patienters livskvalité.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livskvalitet samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod.

Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design som innehåller totalt 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ insats. Majoriteten av artiklarna som har använts är med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PsycINFO.

Huvudresultat: Diagnosen schizofreni bidrog till förvirring och svårigheter att acceptera sin sjukdom. Symtom och biverkningar av läkemedel var de mest påtagliga faktorerna som resulterade i förlust. Upplevelser av stigmatisering och utstötning av omgivningen var även en bidragande faktor för sämre livskvalité. De 12 inkluderade artiklarna har främst använt intervjuer för att nå fram till personers subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.

Slutsats: Schizofreni påverkar personers dagliga liv samt relationer till andra personer negativt som ledde till lidande och sämre livskvalité. Kunskap om hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité, är viktig information för sjuksköterskor som kan leda till ökad förståelse, bättre bemötande, vård och behandling.

Background: Human error and deficient non-technical skills (NTSs) among providers of ALS in helicopter emergency medical services (HEMS) is a threat to patient and operational safety. Skills can be improved through simulation-based training and assessment. Objective: To document the current level of simulation-based training and assessment of seven generic NTSs in crew members in the Norwegian HEMS. Methods: A cross-sectional survey, either electronic or paper-based, of all 207 physicians, HEMS crew members (HCMs) and pilots working in the civilian Norwegian HEMS (11 bases), between 8 May and 25 July 2012. Results: The response rate was 82% (n=193). A large proportion of each of the professional groups lacked simulation-based training and assessment of their NTSs. Compared with pilots and HCMs, physicians undergo statistically significantly less frequent simulation-based training and assessment of their NTSs. Fifty out of 82 (61%) physicians were on call for more than 72 consecutive hours on a regular basis. Of these, 79% did not have any training in coping with fatigue. In contrast, 72 out of 73 (99%) pilots and HCMs were on call for more than 3 days in a row. Of these, 54% did not have any training in coping with fatigue. Conclusions: Our study indicates a lack of simulation-based training and assessment. Pilots and HCMs train and are assessed more frequently than physicians. All professional groups are on call for extended hours, but receive limited training in how to cope with fatigue.

Bakgrund: Fetma är idag ett ökat världsproblem och följden är att flera genomgår viktminskningsoperationen gastric bypass. Det är viktigt att upplevelserna ur ett fysiskt, psykiskt och socialt synsätt belyses för att ge en ökad förståelse samt att hjälpa dem i rätt riktning.

Syfte: Att beskriva personers upplevelse av sin livssituation efter att ha genomgått en gastric bypass operation ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Metod: En beskrivande litteraturstudie av elva stycken vetenskapliga artiklar.

Huvudresultat: Efter operationen får personerna en mer positiv inställning till livet ur de tre perspektiven. De upplevde att de passade in i samhället, samt orkade delta i sociala och fysiska sammanhang. En tid efter operationen upplevde deltagarna att de föll tillbaka i gamla vanor vilket gav dem en sämre livskvalité. De belyste att operationen var ett verktyg och själva jobbet återstod och en utmaning väntades som vissa hanterade bättre en andra.

Slutsatser: Det är viktigt att ge personerna bra stöttning och information för att de ska kunna bevara sin nya livsstil. De genomgår en stor psykisk påfrestning därför behövs det psykoterapi och vägledning till att finna en lämplig copingstratagi för att hantera olika situationer.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabolisk sjukdom som har ökat från 108 miljoner till 422 miljoner fall under år 1980-2014. Sjukdomen orsakas av förhöjda nivåer av glukos i blodbanan relaterade till insulinbrist eller insulinresistenta vävnadsceller. Sjukdomen kräver livslång medicinsk behandling och förhållning till hälsosam livsstil. Hälso-och sjukvårdspersonal har en viktig roll i utveckling av personens förmåga att samexistera med sjukdomen.                                               Syfte: att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus.  

Metod: en beskrivande litteraturstudie grundade på 15 kvalitativa studier som är relevanta till studiens syfte. Databaser PubMed och CINAHL användes vid sökning av relevanta vetenskapliga studier. 

Huvudresultat: Samexistens med diabetes mellitus kräver förhållning till hälsosam livsstil och uppföljning av medicinska rekommendationer vilket påverkar personens livskvalitet och välbefinnande på olika sätt. Personer ansåg att hälso- och sjukvårdspersonal och familj har en stödjande roll i hantering av diabetes. 

Slutsats: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som påverkar personens hälsotillstånd och livskvalitet. Personer upplever brist på kunskaper relaterade bristande information och vägledning från vårdgivare. För att uppnå god livskvalitet och välbefinnande hos personer med diabetes är det viktigt att sjuksköterska utför sitt arbete utifrån personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vårdskada som är mest frekvent förekommande inom slutenvården. Detta drabbar inte bara den enskilda patienten utan skapar även stora kostnader och påfrestningar på organisations- och samhällsnivå. Sjuksköterskors tillämpning och följsamhet till evidensbaserade riktlinjer angående basala hygienrutiner är det mest effektiva sättet att förhindra uppkomst av VRI. Att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner är av stor vikt, detta för att sjuksköterskor ska kunna öka sin teoretiska samt praktiska kunskap angående det preventiva arbete och på så vis utföra en säkrare patientvård.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.

Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från tolv stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

Huvudresultat: Litteraturstudien visade att det var flera olika faktorer som bidrog till sjuksköterskors följsamhet till de evidensbaserade riktlinjerna angående basala hygienrutiner. Sjuksköterskors tillgänglighet till hygienprodukter visade sig vara en primär orsak. Bristande kunskap, tidsbrist samt hög arbetsbelastning var ytterligare orsaker till att rutiner kring basala hygienrutiner inte utfördes korrekt. Bra kollegor, god kommunikation och en trygg arbetsplats var däremot faktorer som påverkade det preventiva arbetet positivt. Enkäter, observationer och kombinerade datainsamlingsmetoder användes i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.

Slutsatser: Det framkommer ett flertal faktorer som ses påverka sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer gällande basala hygienrutiner. Genom att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor angående dessa faktorer ges möjlighet att förbättra det preventiva arbetet mot VRI.

Syfte:

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters skattade livskvalitet

med SF-36, i väntan på levertransplantation samt efter levertransplantation.

Metod:

En beskrivande litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar, som efter sökning i

databaserna PubMed och Cinahl inkluderats.

Huvudresultat:

I fyra av åtta kategorier i SF-36 ligger samtliga patienters skattningar i

väntan på levertransplantation under 50 av 100 möjliga poäng. Social funktion var den

kategorin i SF-36, där livskvaliteten skattades högst hos patienter i väntan på

levertransplantation.

I fem av åtta kategorier ligger samtliga patienters skattningar efter levertransplantation över

50 av 100 möjliga poäng. Fysisk- och social funktion är de kategorier i SF-36, där patienter

efter levertransplantation skattar sin livskvalitet högst.

Slutsats:

Föreliggande litteraturstudies resultat kan ge en förståelse av livskvalitet hos

patienter i väntan på levertransplantation och efter levertransplantation. Detta kan

sjuksköterskan använda för att stötta patienter som skattar sin livskvalitet lågt. Tillsammans

med kvalitativ forskning kan sjuksköterskan få djupare kunskap i och med patienternas egna

upplevda livskvalitet. Detta är viktigt för att sjuksköterskan ska kunna individualisera

omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Sverige var det första landet i världen att förbjuda våld mot barn. Trots denna lag har idag vart sjunde barn någon gång blivit utsatt för våld av en vuxen. Flera undersökningar visar att den vanligaste platsen där barn blir utsatta är i hemmet där förövaren är en vuxen i familjen. När barnet förövats sin trygghet i familjen är det statens skyldighet att skydda och stödja barnet. All hälso- och sjukvårdpersonal har enligt lag skyldighet att anmäla vid misstanke om ett barn far illa, där sjuksköterskan är en nyckelperson i mötet med familjen och barnet. Att agera på misstanke om misshandel är avgörande för att säkerställa barnets välbefinnande och framtida trygghet, dessvärre visar statistik på att bara en liten del av alla misshandelsbrott mot barn rapporteras.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskan upplevelser av att hantera situationer där våld mot barn misstänks i familjen. 

Introduktion: Tiotusentals barn dör varje dag världen över, vissa av dessa dör på sjukhus. Sjuksköterskor bildar relation med ömsesidig påverkan till barn de vårdar. Vårdrelationer bildas även till vuxna patienter. När vuxna patienter dör upplever sjuksköterskor negativa känslor och använder coping. De anser även att äldres död är lättare att hantera än yngre patienters. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserat på 11 artiklar med kvalitativa data. Identifierade dataenheter har översatts, kodats och tematiserats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde negativa känslor såsom hjälplöshet, ledsamhet, sorg och skuldkänslor. Känslorna kunde förvärras av anknytning till barnet och det döda barnets familj samt yrkeserfarenhet. Barns död kunde uppfattas som ett professionellt misslyckande och sjuksköterskor kände sig oförberedda av tidigare utbildning. De använde sig av kognitiva och beteendemässiga strategier för att hantera känslor och situationer relaterade till barns död. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde barns död som negativ och smärtsam. För att hantera händelsen använder sjuksköterskor copingstrategier. De kände sig oförberedda att möta och hantera barns död och bör därför erbjudas utbildning om detta. 

Bakgrund: Statistik visar att 8% av alla legitimerade sjuksköterskor inte arbetar inom hälso- och sjukvården. Anledningen till det är bland annat hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning visar att arbetsplatser som arbetar proaktivt för vårdpersonalens välbefinnande har i en större utsträckning mer välmående personal. Utan ett gott välbefinnande hos sjuksköterskan blir patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden sämre.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva primärvårdssköterskans skattande av psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande samt studera sambandet mellan dessa variabler.

Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design. Totalt skickades 170 enkäter ut till sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetande inom regionstyrd och privatägd primärvård i Mellansverige. Svarsfrekvens: 58%. Använda instrument var; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III.

Huvudresultat: Resultatet visar starkt samband mellan ökad konflikt mellan arbete och privatliv och sämre skattat symtom på stress, det innebär att variablerna samvarierar med varandra negativt. Högt arbetstempo korrelerar med stress-symtom negativt. Positiv korrelation sågs mellan upplevelsen att känna stolthet över sin organisation och välbefinnande, vitalitet, lärande och blomstrande på arbetsplatsen. Vitalitet och lärande skattades högt, vilket indikerar hög nivå av thriving hos deltagarna.

Slutsats: Flertal statistiskt signifikanta samband mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande konstaterades. Det innebär att den psykosociala arbetsmiljön samvarierar med primärvårdssköterskans välbefinnande. Resultatet understryker vikten av att organisationer prioriterar att skapa ett hållbart arbetsliv för att välbefinnandet ska bevaras och förbättras.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i världen och drabbar allt yngre personer. Det finns mycket som patienterna själva kan göra för att påverka sjukdomen i form av egenvård till exempel fysisk aktivitet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet för vuxna patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod Detta var en litteraturstudie där 11 originalartiklar med kvantitativ ansats granskades och analyserades. Huvudresultat Fysisk aktivitet förbättrade både kroppsliga funktioner, biomedicinska markörer samt livskvaliteten hos patienterna. Resultaten påverkades av träningsform och intensitet av fysisk aktivitet de utövade. Blodsockersänkande läkemedel hämmade de goda resultaten av den fysiska aktiviteten. Slutsats Fysisk aktivitet var en effektiv behandlingsform där de mest gynnsamma resultaten visade sig. Effekten berodde på träningsform, intensitet och patientens följsamhet. Sjuksköterskans kan ha en betydelsefull roll när det kom till att motivera, informera och stötta patienter mot en hälsosammare livsstil.

Bakgrund:

Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Dysfagi (ät- sväljningssvårighet) är ett vanligt och känt besvär hos strokepatienter. Dysfagi är i sig inte en sjukdom utan är ett symtom på något bakomliggande till exempel stroke. Dysfagi kan leda till undernäring och risk för ökad dödlighet.

Background. It is well known that socioeconomic indicators, such as income and education, predict both stroke incidence and stroke mortality. This means that persons in lower socioeconomic positions are less likely to survive their stroke, and there will be a selective survival in the group discharged from hospital after their first stroke. Question. Does socioeconomic position continue to predict mortality, stroke specific, or from other causes, among patients surviving their first stroke in spite of this selective survival? Methods. All persons in Sweden aged 40–59 years who were discharged after a first hospitalization for stroke in 1996–2000 were included (n = 10,487), then followed up until the end of the fourth calendar year after discharge. Data were analysed with Cox regressions controlling for age, sex, and stroke type. Results. Persons with high socioeconomic position, measured by education and income, have lower mortality than those of low position. Education was not significant when adjusted for income, however. The risk of dying was similar for stroke-specific mortality and all-cause mortality, for those with cerebral infarction as well as for all patients. Conclusions. Socioeconomic position predicted stroke-specific mortality also in the selective group of persons who survived their first stroke.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.

Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.

Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer. Emotionella svårigheter sågs framförallt när barnens behandlingsfokus ändrades eller om barnen dog. Detta hanterade sjuksköterskorna med olika copingstrategier, exempelvis genom att prata med sina kollegor om sina upplevelser. Sjuksköterskorna upplevde även att de var tvungna att ta kontroll över sina egna känslor. I granskningen av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod framkom att artiklarna använt sig av semistrukturerade-, ostrukturerade och djupgåendeintervjuer, fokusgrupper, enkäter och en metod där deltagarna skriftligt besvara en fråga.  

Slutsats: Sjuksköterskan på en pediatrisk onkologiavdelning möter dagligen svårt sjuka barn. Emotionella påfrestningar är något som sjuksköterskan måste hantera då de ofta möter svåra och sorgsna situationer. Dessa påfrestningar hanterar sjuksköterskan genom att använda sig av olika copingstrategier. Trots yrkets svårigheter upplever sjuksköterskan mycket glädje och tacksamhet i sitt arbete.  

Introduktion: Sömn är en viktig bidragande faktor för människans återhämtning och välmående. Sömnproblem är vanligt förekommande hos personer med ASD och ADHD och kan orsaka ökade svårigheter med koncentration, psykisk ohälsa och funktionsförmåga. Personer med ASD och ADHD behöver förutsättningar och verktyg för att bättre kunna hantera sin sömn genom egenvård.

Syfte: Att beskriva egenvård för att främja sömn hos tonåringar och vuxna med ASD eller ADHD. 

Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design grundades på 11 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychINFO.

Huvudresultat: Resultatet visade flera alternativ till egenvård för att främja sömn hos tonåringar och vuxna med ASD eller ADHD. Egenvård genom sömnhygien och tyngdtäcken visade en övervägande positiv inverkan på personernas sömn, men även andra egenvårdsåtgärder så som mindfulness, fysisk aktivitet och sensoriska intryck via bland annat kläder, mat och familjära ljud, dofter eller föremål hade en sömnfrämjade effekt för en del av personerna. Undersökningsgrupperna bestod av personer från den generella befolkningen, slutna vårdavdelningar och öppenvårdsmottagningar som varierade i ålder, kön och diagnoser.

Slutsats: Vilka egenvårdsåtgärder som fungerar för personer med ASD och ADHD varierar för varje enskild person. Hjälpsamma åtgärder kan exempelvis innefatta förbättrade sömnhygiensvanor, användning av tyngdtäcken eller sensoriska stimuli samt olika aktiviteter innehållande bland annat fysisk aktivitet, rogivande kvällsaktiviteter eller mindfulness. Individanpassat egenvårdstöd och eventuell närståendeutbildning inom egenvårdsstöd är värdefullt för att skapa och upprätthålla en fungerande handlingsplan för att främja sömn.

Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angående de riktlinjer som bör efterföljas för ägg- och spermiedonation. Syftet var även att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive män och donatorer till huruvida barnet har rätt att få kunskap om sitt ursprung.

Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkäter som berörde de tidigare beskrivna områdena. Enkäterna var utformade med påståenden att ta ställning till som ”instämmer” eller ”instämmer inte”. Antal deltagare var 333 stycken och data samlades in från april 2005 till och med våren 2008.

Huvudresultatet som framkom i studien var att för donatorernas attityder gällande barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung så visade det sig att kvinnorna var i flera påståenden i signifikant högre grad mer positiva än männen. I resultatet angående attityder till riktlinjer som bör efterföljas för könscellsdonation så hade recipienter och donatorer snarlika inställningar, om än inte fullt ut. Gällande för recipienter så var det endast kvinnorna som hade en signifikant skillnad i ett påstående, i övrigt fanns det inga skillnader för de båda grupperna i attityderna till barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung.

Venepuncture and the insertion of peripheral venous catheters are common tasks in health care, and training in these procedures is included in nursing programmes. Evidence of nursing students’ knowledge and skills in these procedures is limited. The main aim of this study was to assess nursing students’ knowledge and skills when performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters. Potential associations between level of knowledge and skills, self-training, self-efficacy, and demographic characteristics were also investigated. The assessment was performed by lecturers at a university college in Sweden using the two previously tested instruments "Assess Venepuncture"€ and "Assess Peripheral Venous Catheter Insertion". Between 81% and 100% of steps were carried out correctly by the students. The step with the highest rating was "€œUses gloves", and lowest rating was "€˜Informs the patients about the possibility of obtaining local anaesthesia"€™. Significant correlations between degree of self-training and correct performance were found in the group of students who registered their self-training. No associations between demographic characteristics and correct performances were found. Assessing that students have achieved adequate levels of knowledge and skills in these procedures at different levels of the nursing education is of importance to prevent complications and support patient safety.

Purpose: Performing venepuncture is one of the most routinely performed invasive procedures in nursing care. The aim of this study was to develop instruments for the assessment of nursing students' knowledge and skills when performing venepuncture and inserting a peripheral venous catheter. 
Methods: Two instruments were developed using the following steps. 1) Assessment items of importance for the procedures (venepuncture 48 items and peripheral venous catheter 51 items) were collected from focus groups including nurses, lecturers and patients. 2) The number of items was reduced using a method based on the Delphi method. Experts (n=51) reviewed the instruments in two rounds. The revised versions included 31 items for venepuncture and 33 items for peripheral venous catheter insertion. 3) Usability tests were conducted by nurses who tested the instruments to confirm that items were possible to assess. 4) Inter-rater reliability was assessed by twelve lecturers who in pairs, but independently of each other, used the instruments to assess 50 nursing students. 
Results: Proportion of agreement and Cohen's kappa coefficient were calculated for each item to determine inter-rater reliability. Among the tested items for both instruments, the median proportion of agreement was 1 (range 0.66-1) and the median kappa was 0.52 (range 0.22-1). 
Conclusions: The instruments developed for assessing nursing students' knowledge and skills of venepuncture and peripheral venous catheter insertion showed satisfactory inter-rater reliability.

Bakgrund: För ca 50 år sedan ansågs självskadebeteende vara sällsynt, ett symtom i samband med psykossjukdomar eller suicidbenägenhet. I dagens samhälle är självskadebeteende ett brett fenomen, särskilt hos ungdomar och vuxna som lider av psykisk ohälsa i olika åldrar.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett självskadebeteende.

Metod: En deskriptiv litteraturstudie uppbyggd av tio vetenskapliga artiklar.

Huvudresultat: Sjuksköterskor i vårdandet av patienter med ett självskadebeteende beskrev erfarenheter av relationsskapande vård, vikten av specifik kunskap, empati och professionell distans samt kollegialt stöd. 

Slutsats: I litteraturstudiens resultat framgick det att flera olika komponenter var av betydelse, dessa var; relationsskapande vård, tidsbrist, kollegialt stöd, vikten av specifik kunskap samt empati och professionell distans. Dessa komponenter ligger till grund för att sjuksköterskan enligt sin bästa förmåga ska vårda patienter med ett självskadebeteende på ett adekvat arbetssätt. 

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom naturbaserade interventioner arbetar för att främja den psykiska hälsan. Undersökningen fokuserar på hur yrkesverksamma upplever att naturbaserade interventioner är ett komplement till den traditionella terapin för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Ett annat syfte med studien var att undersöka vilka utmaningar som finns med upprätthållandet av naturbaserade interventioner. Metod: Detta är en kvalitativ, induktiv studie med semi-strukturerade intervjuer. Fem yrkesverksamma intervjuades och intervjuerna spelades in för att underlätta vid transkriberingen. Efter transkriberingen inleddes en systematisk tematisk analys för att hitta mönster och koder i respondenternas svar.  Resultatet från denna studien visar att det är viktigt med både förebyggande och främjande interventioner och att aktiviteterna som utförs är meningsfulla. Trädgårdsarbete, vistelse i naturen och djurterapi var centrala delar av interventionen. Det är en stressfri miljö som deltagarna befinner sig i, med fokus på individen i gruppen. Traditionell terapi behövs också och därför är naturbaserade interventioner ett bra komplement till den traditionella terapin. Alla aktiviteter är grundade i evidensbaserad forskning och det är en relativt billig verksamhet. Utmaningar med upprätthållandet av verksamheterna är svårigheten med att få finansiellt stöd. Andra utmaningarna för verksamheterna är brist på stöd från samhället och den traditionella terapin. Deltagarna har ofta hamnat i existentiella dilemman där de tvivlar på sig själva och här kan den gröna vården gå in och hjälpa till. Det är ingen intervention som passar alla, men väldigt många har blivit hjälpta.  Slutsats: Naturen kan ses som en stresslindrande faktor för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa och är därför betydelsefull för folkhälsan. Naturbaserade interventioner behöver implementeras som ett komplement till traditionell terapi för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa.

Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet i studien visade att god kommunikation, information och sjuksköterskans kunskap är grundförutsättningar för att kunna ge adekvat smärtbehandling. Oro förstärker den postoperativa smärtan och genom att i ett tidigt stadium få patienten trygg kan depression och ångest undvikas. Konkreta behandlingsmetoder med god effekt på smärta som framkommer i studien är individuella rehabiliteringsprogram, PCA pump och att tidig hemgång i många fall bidrar till bättre livskvalité. Det som även framkom i studien var avsaknaden av forskning kring konkreta behandlingsmetoder trots att efterfrågan är stor.

Bakgrund Chefers arbete, arbetsvillkor och välbefinnande är viktiga faktorer som påverkar arbetshälsan inom organisationer. Trots detta finns det begränsad forskning om dessa faktorer hos små växande företag. Denna kontext är viktig eftersom dessa företag bidrar till sysselsättning, ekonomisk tillväxt och social stabilitet. Syftet med denna avhandling var att utforska chefers arbete, arbetsvillkor och välbefinnande i kontexten av små företag med lönsam tillväxt.

Metod Studie I var en tvärsnittsundersökning för att utforska mönster i chefsarbete och ledarbeteende. Studie II–IV hade en kvalitativ design och baserades på semistrukturerade intervjuer med chefer (II–IV) och anställda (II) för att undersöka konsekvenserna av chefers välbefinnande för ledarskap (II), chefernas arbetsvillkor (III) och förändringar i chefers arbetsvillkor och välbefinnande i växande små företag (IV).

Resultat Chefer arbetar långa timmar, vilket innebär risker för arbetshälsa, men de använder också arbetsmetoder som främjar arbetshälsa. Företagsstorlek spelar roll för chefsarbetet. Chefers välbefinnande återspeglades i deras humör och energinivåer och påverkade deras ledarbeteende, prestation och företagets sociala klimat. Chefer var mer konstruktiva när de mådde bra och mer passivt destruktiva när de mådde sämre. Vissa faktorer kunde mildra konsekvenserna av negativa beteenden inom organisationen. Fem grupper av krav och resurser för chefer (dagligt chefsarbete, måluppfyllelse, sociala, organisatoriska och individuella faktorer) identifierades, där småföretagskontextens specificitet visade unika drag. Chefer upplevde förändringar i sina arbetsvillkor och välbefinnande över tid på grund av företagstillväxt.

Slutsats Den specifika kontexten av små växande företag formade chefernas arbete, arbetsvillkor och välbefinnande samt också samspelet mellan dessa. Dynamiken i organisationskontexten på grund av företagstillväxt hade konsekvenser för chefernas arbete, arbetsvillkor och välbefinnande.

Purpose

Given the importance of small businesses for society, and the significance of managers’ wellbeing for employee health, leadership, and business performance, more knowledge is needed on the sources of managers’ wellbeing. This study explored factors within the small business context that were perceived by managers to hinder or enable their wellbeing.

Methods

Data were collected through qualitative semi-structured interviews with 20 managers from 12 small companies, and analysed with content analysis.

Results

The factors that these managers in small businesses experienced as enhancing or hindering their personal wellbeing covered five categories: demands and resources in the daily managerial work, achievement of results, social factors, organizational factors, and individual factors.

Conclusions

The specific context of managerial work in small companies encompasses unique factors. For instance, the small company managers’ wellbeing was affected by vulnerability due to the smallness of the business and the absence of available resources. Simultaneously, a small company context provided a strong social climate and close relationships with employees and customers that strengthened the managers’ wellbeing. The findings suggest that the availability of financial, personnel, and organizational resources varies between small companies of different size, which may have implications for small business managers’ work and wellbeing.

BACKGROUND:There is a growing interest in managers’ wellbeing due to the observed associations between their wellbeing and leadership behaviours, and between leadership behaviours and employees’ wellbeing. However, it is still unclear how managers’ wellbeing influences their practiced leadership across different workplace contexts, which specific behaviours are affected, and how this varies across time.

OBJECTIVE:The purpose of this study was therefore to explore managers’ and employees’ experiences and perceptions regarding the consequences of managers’ wellbeing for their leadership behaviours in small businesses.

METHODS:Semi-structured interviews were conducted with 37 participants (19 managers and 18 employees) working at 12 Swedish small firms, and analysed using content analysis.

RESULTS:The findings show that managers were more constructive when they felt well, and more passively destructive when unwell. Variations in managers’ wellbeing influenced their mood, energy level, and performance, as well as the company’s working climate. However, these destructive leadership variations did not have a substantial impact, because several protective factors were present.

CONCLUSION:This study shows that the wellbeing of managers in small businesses has perceptible consequences for their leadership behaviours. The study also shows that sustained leadership behaviours may coexist with temporary variations of these behaviours on a constructive-destructive continuum depending on the leader’s wellbeing. Overall, the findings contribute to a more nuanced and dynamic understanding of how the interaction between managers’ wellbeing and their behaviours unfolds in the particular context of small companies.

Purpose

In view of the importance of managers’ wellbeing for their leadership behaviour, employee health, and business effectiveness and survival, a better understanding of managers’ wellbeing and working conditions is important for creating healthy and sustainable businesses. Previous research has mostly provided a static picture of managers’ wellbeing and work in the context of small businesses, missing the variability and dynamism that is characteristic of this context. Therefore, the purpose of this study is to explore how managers in small companies perceive their working conditions and wellbeing in the context of business growth.

Methods

The study is based on qualitative semi-structured interviews with 20 managers from twelve small companies. Content and thematic analysis were applied.

Results

The findings indicate that a manager’s working environment evolves from its initial stages and through the company’s growth, leading to variations over time in the manager’s experiences of wellbeing and work–life balance as well as changes in job demands and resources. Managers’ working situation becomes less demanding and more manageable when workloads and working hours are reduced and a better work–life balance is achieved. The perceived improvement is related to changes in organizational factors (e.g. company resources), but also to individual factors (e.g. managers’ increased awareness of the importance of a sustainable work situation). However, there were differences in how the working conditions and wellbeing changed over time and how organizational and individual resources affected the studied managers’ wellbeing.

Conclusions

This study shows that, in the context of small business, managers’ working conditions and wellbeing are dynamic and are linked to growth-related changes that occur from the start of organizational activities and during periods of growth. In addition, the findings suggest that changes in managers’ working conditions and wellbeing follow different trajectories over time because of the interaction between organizational and personal factors.