hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Azar , Jonny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Snickars, Sophie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Hur ungdomar med cancer hanterar sin sjukdom och vad de har för livskvalitet: en litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie är en beskrivande litteraturstudie där författarna sökte vetenskapliga artiklar på Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av föräldrar och en speciell vän visade ha stor betydelse för ungdomarnas välmående. Ungdomarna beskrev också att det kändes bra att prata med andra ungdomar i samma situation. Att ha en positiv inställning och humor hjälpte ungdomarna att hantera sin sjukdom. Ett sätt att komma ifrån sjukdomen, och slippa tänka på den för ett tag var att försöka känna sig normal. Detta gjorde de till exempel genom att bära accessoarer, moderna kläder och testa sina gränser. I och med att ungdomarna spenderade så mycket tid på sjukhus blev de isolerade, vilket skapade en utanförkänsla gentemot friska ungdomar. Förändrat utseende, rädsla och utanförskapskänsla är faktorer som påverkade ungdomars livskvalitet negativt. Det visade sig att de cancersjuka ungdomarna hade lägre livskvalitet än friska ungdomar, men desto längre tid det gick efter diagnosen desto högre blev deras livskvalitet. Flickor visade sig generellt ha bättre välbefinnande än pojkar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Bergström, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kärvin, Linnéa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att vara ett syskon till en bror eller syster med cancer2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar ca 320 barn mellan 0-18 år av cancer i Sverige vilket innebär att många syskon kan få en förändrad vardag. Cancer orsakas av att celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat samt ökar i storlek, vilket resulterar i en cancertumör. Hur ett syskon reagerar när en bror eller syster får sin cancerdiagnos är beroende på ålder och tidigare erfarenheter. I mötet med ett sjukt barn och dess familj är det viktigt att som sjuksköterska stötta och hantera hela familjens upplevelser i den rådande situationen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva syskons upplevelse av att ha en bror eller syster med cancer samt att studera de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderar elva vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Medline via PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Polit och Becks niostegsmodell för ett objektivt urval. Huvudresultat: Syskon som hade en bror eller syster med cancer upplevde många omställningar i livet, både emotionellt, fysiskt och psykiskt. Resultatet visar tre centrala stora upplevelser som syskonen upplevde, ”Känslosamma ögonblick”, “Att rätt information skapar trygghet” samt “Att leva i en förändrad tillvaro”. Undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna var individer mellan 6-22 år och både pojkar och flickor samt att antalet varierade mellan 6-125 deltagare. Slutsats: Ett syskon till en bror eller syster med cancer upplever många känslor och förändringar samt påverkas av den nya tillvaron som uppstår efter cancerbeskedet. Detta innebär att familjesituationen, relationer och skolan påverkas på olika sätt.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ericols, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Haukkala, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Kvinnors erfarenhet av sin sexuella hälsa vid bröstcancer: En beskrivande literaturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabba kvinnor och statistik visar att 1 av 14 kvinnor kommer drabbas av bröstcancer under sin livstid. Behandlingen för bröstcancer kan bidra till olika biverkningar som bland annat påverkar kvinnors sexuella hälsa. Syfte: Beskriva erfarenheter av sexuell hälsa hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på resultatet från 10 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Majoriteten av studiedeltagarna beskrev en förändring av den sexuella hälsan. Fåtalet upplevde ingen skillnad alls efter diagnos och behandling. Kvinnorna beskrev erfarenheter av minskad sexuell lust och smärtor som ledde till minskad sexuell aktivitet. De beskrev rädslor kopplat till sex och bröstcancer. Vissa upplevde en förändrad självkänsla på grund av kroppsliga förändringar. Kvinnorna beskrev erfarenheter av att ha sex trots att ingen lust fanns på grund av en vilja att göra sin partner tillfredsställd eller av religiösa skäl. Fåtalet kvinnor beskrev erfarenheter av en förbättrad sexuell hälsa i form av mer sexuell lust eller en starkare intim relation med sin partner efter diagnos och behandling. Slutsats: Kvinnorna har erfarenheter av en förändrad sexuell hälsa i samband med bröstcancer och behandling. Resultatet tyder på att det finns en brist på information och att vissa av kvinnorna saknar stöd från sjukvården gällande deras sexuella förändringar i samband med bröstcancer och behandling. Sjukvården bör därför erbjuda dessa kvinnor mer stöd och information om problem som kan uppstå för att främja kvinnornas sexuella hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4. Forinder, Ulla
    Stödgrupp för unga vuxna - ur ett anhörigperspektiv: ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden 1999-2000 : slutrapport2001Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver ett projekt på Huddinge universitetssjukhus med syfte att skaffa kunskap om huruvida en gruppverksamhet är en lämplig stödform för unga anhöriga till cancerpatienter. Man anordnade en verksamhet med en grupp bestående av 5 ungdomar vars föräldrar var svårt och obotligt sjuka i cancer. Vid den åttonde och sista gruppträffen gjordes en utvärdering av gruppen. Samtliga inblandade var i stort sett mycket positiva. De deltagande ungdomarna tyckte att en gruppverksamhet fungerade mycket bra då det överskuggande behovet var att träffa andra som är i samma situation.

  • 5.
    Godskesen, Tove
    et al.
    Uppsala universitet, Centrum för forsknings- och bioetik.
    Kihlbom, Ulrik
    Uppsala universitet, Centrum för forsknings- och bioetik.
    Nordin, Karin
    Uppsala universitet; University of Bergen, Bergen, Norway.
    Silén, Marit
    Uppsala universitet, Vårdvetenskap.
    Nygren, Peter
    Uppsala universitet, Experimentell och klinisk onkologi.
    Differences in trial knowledge and motives for participation among cancer patients in phase 3 clinical trials2015Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 25, nr 3, s. 516-523Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    While participants in clinical oncology trials are essential for the advancement of cancer therapies, factors decisive for patient participation have been described but need further investigation, particularly in the case of phase 3 studies. The aim of this study was to investigate differences in trial knowledge and motives for participation in phase 3 clinical cancer trials in relation to gender, age, education levels and former trial experience. The results of a questionnaire returned from 88 of 96 patients (92%) were analysed using the Mann-Whitney U-test. There were small, barely relevant differences in trial knowledge among patients when stratified by gender, age or education. Participants with former trial experience were less aware about the right to withdraw. Male participants and those aged ≥65 years were significantly more motivated by a feeling of duty, or by the opinions of close ones. Men seem more motivated than women by external factors. With the awareness that elderly and single male participants might be a vulnerable group and participants with former trial experience are less likely to be sufficiently informed, the information consent process should focus more on these patients. We conclude that the informed consent process seems to work well, with good results within most subgroups.

  • 6.
    Hassan, Nimo
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hernandez Ramirez, Estefanie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Unga kvinnors erfarenheter av bröstcancer2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden: Den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor är bröstcancer. Det ärcirka 8000 kvinnor per år i Sverige som drabbas av bröstcancer, fem procent av dessakvinnor är under 40 år vid diagnostisering. Med hjälp av trippeldiagnostik kandiagnosen fastställas, vilket ger ett 98–99 % säkert svar. De olika behandlingarna somär tillgängliga är kirurgi, medicinskbehandling samt strålbehandling. Många utav dessabehandlingar kan ge bestående men så som nedsatt fertilitet. Syftet: Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva unga kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer.Metoden: Studien baseras på tio kvalitativa artiklar. Metoden har använts för att få svarpå kvinnornas erfarenhet av fenomenet. Dessa artiklar söktes i databasen PubMed ochCHINAL, där Evans (2002) datasamlingsmetod har använts. Huvudresultatet:Resultaten visar att de olika behandlingarna påverkade de unga kvinnorna fysiskt ochpsykiskt. En betydelsefull påverkning som tas upp var kvinnornas svårighet attacceptera den nya kroppen som förändrades i samband med de olika behandlingarna.Majoriteten av de unga kvinnorna upplevde informationsbrist från vården, flera kvinnorfick ta snabba och oklara behandlingsbeslut. Många unga kvinnor använde strategier föratt hantera känslorna som uppkom vid diagnostiseringen och vid valet av behandlingen.Slutsats: Majoriteten av kvinnorna upplevde oro kring beslutfattandet avcancerbehandlingarna. Otillräcklig information från vården var en orsak till att flerakvinnor inte kunde fatta rätt behandlingsbeslut. Kvinnorna påverkades fysiskt ochpsykiskt till följd av behandlingarnas bieffekter; vilket begränsade kvinnornasvardagliga liv. Strategier och stöd från anhöriga hjälpte kvinnorna att hanterasjukdomen. Även vårdpersonalens stöd är betydelsefull för dessa kvinno

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Hedström, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Ådahl Stefansson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Copingstrategier hos barn med cancer: En beskrivande litteraturstudie ur barns perspektiv2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Runt 429 000 barn drabbas årligen av cancer världen över. Att leva med cancer och genomgå behandlingar är en svår utmaning för barn och närstående. Coping är ett verktyg som hjälper individer möta påfrestande situationer. Många studier belyser copingstrategier använda av föräldrar och andra personer nära cancerdrabbade barn, men underlaget är inte lika stort gällande barns egna beskrivningar av sin coping. Av denna anledning är det väsentligt att identifiera använda copingstrategier ur barns perspektiv.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka copingstrategier barn med cancer använder sig av för att hantera sjukdomen och dess behandling.

    Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie. Databassökningen genomfördes i PubMed. Sökningen resulterade i tio artiklar där åtta var kvalitativa, en var kvalitativ med mixad metod och en var kvantitativ. Framkomna data analyserades genom tematisk dataanalys.

    Huvudresultat: Barn med cancer använde olika copingstrategier som kategoriseras som problemfokuserade, emotionsfokuserade och meningsskapande copingstrategier. Till problemfokuserade copingstrategier hörde ”Symtomlindring och underlättande av behandling”, ”Information, kunskap och insikt” samt ”Anpassning och bibehållande av en normal vardag”. I emotionsfokuserade copingstrategier återfanns ”Stöd och känslohantering”, ”Distrahering och undvikande” samt ”Acceptans, motivation och framtidshopp”. Meningsskapande copingstrategier var ”Positiv omvärdering” och ”Personlig utveckling och att se sjukdomen som en utmaning”.

    Slutsats: Barn med cancer använder olika copingstrategier för att hantera sin sjukdom och dess behandling. Strategierna tillämpas växelvis beroende på situation och syftet med användningen av vald copingstrategi är individuell. Genom ökad kännedom kring ämnet kan cancerdrabbade barn erbjudas personcentrerad vård och lämpligt stöd.

    Fulltekst (pdf)
    Copingstrategier hos barn med cancer: En beskrivande litteraturstudie ur barns perspektiv
  • 8.
    Hylén, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Wiberg, Julia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    "Jag överlevde bröstcancer, men sjukdomen och behandlingen har satt sina spår": En litteraturstudie om kvinnors erfarenhet efter att ha överlevtbröstcancer2021Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Jonsson, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Roos, Peter
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Livskvalitet hos patienter med pankreascancer: -en litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva livskvalitet hos patienter med pankreascancer och att undersöka om det fanns några faktorer som kunde påverka patientens livskvalitet. Sökningar genomfördes i databaserna Academic Search Elite och Medline. De sökord som användes var pancreatic cancer, quality of life och pancreatic neoplasms. Tretton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att livskvalitet var signifikant försämrad hos patienter med pankreascancer jämfört med en generell population. Patienterna upplevde flera besvärande symtom. Utmattning och smärta var bland de mest förekommande symtomen och dessa kunde även kopplas till försämrad livskvalitet. Trots olika åtgärder och behandlingar upplevde inte många av patienterna någon förbättrad livskvalitet. Några patienter som stabiliserade sin vikt upplevde bättre livskvalitet och överlevde längre än de som fortsatte att minska i vikt. En patientgrupp med lokal cancer som genomgick kirurgi visade en signifikant ökad livskvalitet efter behandlingen. De patienter som fick strålbehandling med ett radioaktivt läkemedel visade också en signifikant förbättrad livskvalitet. Mera forskning behövs för att få kunskaper om hur denna patientgrupp upplever sin livskvalitet och för att kunna erbjuda åtgärder som kan ge en ökad livskvalitet.

  • 10.
    Koyi, Hirsh
    et al.
    Department of Respiratory Medicine, Gävle Hospital, Gävle, Sweden; Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Centre for Research and Development, Uppsala University/County Council of Gävleborg, Gävle, Sweden.
    Hillerdal, Gunnar
    Department of Respiratory Medicine and Allergy, Karolinska University Hospital, Solna, Stockholm, Sweden.
    Andersson, Olov
    Department of Respiratory Medicine and Allergy, Karolinska University Hospital, Solna, Stockholm, Sweden.
    Högberg, Hans
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Brandén, Eva
    Department of Respiratory Medicine, Gävle Hospital, Gävle, Sweden; Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Centre for Research and Development, Uppsala University/County Council of Gävleborg, Gävle, Sweden.
    Lung cancer among native and foreign-born Swedes: histopathology, treatment, and survival2016Inngår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 55, nr 11, s. 1344-1348Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Lung cancer (LC) is the leading cause of cancer-related death worldwide, including Sweden. Several studies have shown that socioeconomic status affects the risk, treatment, and survival of LC. Due to immigration after Second World War, foreign-born people constitute 12.5% of the Swedish population. We wanted to investigate if there were any differences in LC management, treatment and survival among the foreign-born Swedes (FBS) compared to the native Swedish population (NatS) in Stockholm. Material and methods: A retrospective analysis of all patients diagnosed with non-small cell lung cancer (NSCLC) at the Department of Respiratory Medicine and Allergy, Karolinska University Hospital, Solna from 1 January 2003 to 31 December 2008 was made. In all, 2041 cases of LC were diagnosed, thereof 1803 with NSCLC. Of these, 211 (11.7%) were FBS. Results: The mean age of NatS and FBS patients was 69.9 years, median 70 (range 26–96) and 66.0 years, median 66 (range 38–94), respectively (p < 0.001). In all, 89.8% of NatS and 90.0% of FBS were either smokers or former smokers. Adenocarcinoma was the most common subtype in both groups (NatS 54.7%, FBS 48.3%). In 140 (8.8%) of the NatS and 17 (8.1%) of the FBS the diagnosis was clinical only. There were no significant differences in stage at diagnosis, nor in performance status (PS) or different therapies between the groups. The median overall survival time for the NatS was 272 days and for FBS 328 days, again no significant difference. However, the median overall survival time for female NatS was 318 days and for female FBS 681 days (p = 0.002). Conclusion: FBS patients were significantly younger than NatS at diagnosis, and female FBS lived longer than female NatS, but otherwise there were no significant differences between NatS and FBS patients with LC regarding diagnosis, treatment, and survival. 

  • 11.
    Lindahl Norberg, Annika
    et al.
    Department of Women’s and Children’s Health, Childhood Cancer Research Unit, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden, 2 U-CARE/Psychosocial Oncology and Supportive Care, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Mellgren, Karin
    Department of Pediatrics, Institution for Clinical Sciences, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden,.
    Winiarski, Jacek
    Department of Clinical Science, Intervention and Technology, Astrid Lindgren Children’s Hospital, Karolinska Institutet, Karolinska University Hospital Huddinge, Stockholm, Sweden.
    Forinder, Ulla
    Nordiska ministerrådet, Nordic School of Public Health NHV.
    Relationship between problems related to child late effects and parent burnout after pediatric hematopoietic stem cell transplantation2014Inngår i: Pediatric Transplantation, ISSN 1397-3142, E-ISSN 1399-3046, Vol. 18, nr 3, s. 302-309Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A few studies have indicated that parents’ reactions to achild’s serious disease may entail long-term stress for the parents.However, further knowledge of its consequences is valuable. The aim ofthe study was to investigate the occurrence of burnout in a Swedishnational sample of parents of children who had undergone HSCT andsurvived. Burnout (Shirom–Melamed Burnout Questionnaire) andestimations of the child’s health status (Lansky/Karnofsky estimationsand study-specific questions) were self-reported by 159 mothers and 123fathers. In addition, physicians made estimations of the child’s healthstatus (Lansky/Karnofsky estimations). Nonparametric tests revealedthat burnout symptoms occurred more often among fathers of childrenwho had undergone transplantation within the last five yr compared tofathers of children with no history of serious disease (34.4% vs. 19.9%).Burnout among mothers and fathers was associated with the child’snumber and severity of health impairments up to five yr after the childunderwent HSCT (Spearman’s rho for mothers 0.26–0.36 and forfathers 0.36–0.61). In conclusion, chronic stress in parents after achild’s HSCT seems to abate eventually. However, parents should bemonitored and offered adequate support when needed. Moreover, thesituation of fathers in the often mother-dominated pediatric settingshould receive more attention in research as well as in the clinic.

  • 12.
    Norberg, Annika Lindahl
    et al.
    Uppsala universitet, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Forinder, Ulla
    Co-morbidity of Psychological Reactions Among Parents After Paediatric Stem Cell Transplantation2014Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 23, nr 3, s. 265-266Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 13. Riva, Roberto
    et al.
    Forinder, Ulla
    Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan.
    Arvidson, Johan
    Mellgren, Karin
    Toporski, Jacek
    Winiarski, Jacek
    Lindahl Norberg, Annika
    Patterns of psychological responses in parents of children that underwent stem cell transplantation2014Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 23, nr 11, s. 1307-1313Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective

    Hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) is curative in several life-threatening pediatric diseases but may affect children and their families inducing depression, anxiety, burnout symptoms, and post-traumatic stress symptoms, as well as post-traumatic growth (PTG). The aim of this study was to investigate the co-occurrence of different aspects of such responses in parents of children that had undergone HSCT.

    Methods

    Questionnaires were completed by 260 parents (146 mothers and 114 fathers) 11-198 months after HSCT: the Hospital Anxiety and Depression Scale, the Shirom-Melamed Burnout Questionnaire, the post-traumatic stress disorders checklist, civilian version, and the PTG inventory. Additional variables were also investigated: perceived support, time elapsed since HSCT, job stress, partner-relationship satisfaction, trauma appraisal, and the child's health problems. A hierarchical cluster analysis and a k-means cluster analysis were used to identify patterns of psychological responses.

    Results

    Four clusters of parents with different psychological responses were identified. One cluster (n=40) significantly differed from the other groups and reported levels of depression, anxiety, burnout symptoms, and post-traumatic stress symptoms above the cut-off. In contrast, another cluster (n=66) reported higher levels of PTG than the other groups did. ConclusionsThis study shows a subgroup of parents maintaining high levels of several aspects of distress years after HSCT. Differences between clusters might be explained by differences in perceived support, the child's health problems, job stress, and partner-relationship satisfaction.

  • 14.
    Sjöberg, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Norgren, Linnéa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Barns erfarenheter av att leva med cancer: En deskriptiv litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen diagnostiseras cirka 400 000 barn i världen med cancer, medvarierande överlevnadschanser beroende på var barnet bor. En cancerdiagnos medför ofta en stor livsomställning för alla inblandade och mötet med barncancer kan upplevas som svårt. Genom att undersöka barnens perspektiv och erfarenheter av cancer kan förståelsen och bemötandet till dessa barn förbättras. Syfte: Syftet var att beskriva barns erfarenheter av att leva med cancer. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design och artiklarna i resultatet söktes fram via databasen PubMed. Totalt valdes 13 artiklar ut som svarade på syftet. Huvudresultat: Resultaten visade att barn med cancer genomgick många utmaningar som berörde dem fysiskt, psykiskt och socialt. Fysiska utmaningar innefattade främst smärta, rörelsebegränsningar, trötthet samt illamående och kräkningar. Psykiska utmaningar lyfte barnens olika känslor. Vanligast var rädsla, sorg och orättvisa. Sociala utmaningar inkluderade förändrade relationer samt upplevd isolering. Barnen hanterade utmaningarna genom olika strategier, innefattande positiv inställning och stöd från närstående samt vårdpersonal. De upplevde att cancern bidragit till personlig utveckling och givit nya livsperspektiv.

    Slutsats: Barns erfarenheter av att leva med cancer framställer åtskilliga utmaningar som de behövde hantera under sjukdomen. Känslorna speglades av cancerns olika faser och gjorde att barnen konstant pendlade mellan hopp och förtvivlan. Denna litteraturstudie kan ha en betydande roll för sjuksköterskor inför mötet med barn som lever med cancer. En ökad förståelse för barns cancererfarenheter kan underlätta bemötandet av barnens individuella behov, samt bidra till att främja barnens vårdupplevelser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Swenne, Christine Leo
    et al.
    Uppsala universitet, Vårdvetenskap.
    Cederholm, Karin
    Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper.
    Gustafsson, Maria
    Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper.
    Arakelian, Erebouni
    Uppsala universitet, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Postoperative health and patients' experiences of efficiency and quality of care after cytoreductive surgery and hyperthermic intraperitoneal chemotherapy, two to six months after surgery2015Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 19, nr 2, s. 191-197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To study post-discharge health after Cytoreductive Surgery (CRS) and Hyperthermic Intraperitoneal Chemotherapy (HIPEC), and to. analyse patients' experiences of in-hospital efficiency and quality of care. Methods: In-depth individual telephone interviews using an interview guide with open-ended questions were performed with 19 patients with peritoneal carcinomatosis between April and October, 2012. Data were analysed with systematic text condensation. Results: Four themes were identified: 1) Coming home was an essential step in the recovery process and the focus was on getting well physically despite mental stress, uncertainty about the medical rehabilitation plan and the future. 2) Health was affected negatively by postoperative chemotherapy and its side effects. 3) Stoma - a necessary evil affecting the patient's social life. 4) Quality of care and efficiency were defined in patient-centred terms and inter-personal care from the patient's perspectives on Micro level. Despite all, 32% of the patients described being fully recovered and had started to study or work two months after surgery. Conclusions: The study gives insights into some real-life experiences described by patients. The study results can be used to prepare written information, to design a postoperative rehabilitation plan for future patients with Peritoneal Carcinomatosis (PC) and to create a home-page through which patients can receive support from both health care professionals and other fellow patients.

  • 16.
    Widgren, Ylva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Region Hospital of Sundsvall-Härnösand, County Council of Västernorrland, Sundsvall, Sweden.
    Silén, Marit
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Wåhlin, Ingrid
    Region Kalmar, Research Section, Kalmar, Sweden.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Fransson, Per
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Efverman, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Chemotherapy-induced Emesis: Experienced Burden in Life, and Significance of Treatment Expectations and Communication in Chemotherapy Care2023Inngår i: Integrative Cancer Therapies, ISSN 1534-7354, E-ISSN 1552-695X, Vol. 22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: Because antiemetics have become more effective and integrative therapies such as acupuncture are used in combination with antiemetics, people receiving chemotherapy for cancer today might expect less emesis than in the past. It is not previously described if and how people receiving modern antiemetics during chemotherapy experience emesis. The objective of this study was to describe experiences regarding emesis among persons undergoing emetogenic chemotherapy, and how it affects their quality of life, daily life and work. A further aim was to describe views on the significance of treatment expectations and communication with healthcare personnel while undergoing chemotherapy for cancer.

    Method: Fifteen participants (median age 62 years, n = 1 man and n = 14 women, with breast (n = 13) or colorectal (n = 2) cancer) undergoing adjuvant or neo-adjuvant highly or moderately emetogenic chemotherapy were interviewed individually. The data were then analyzed using inductive thematic analysis.

    Results: Three themes described the participants’ experiences: “Your whole life is affected, or continues as usual,” covering descriptions of emesis limiting some participants’ everyday lives, while others experienced no emesis at all or had found ways to manage it. Overall, participants described satisfaction with their antiemetic treatment. “Experiences and expectations more important than information”, that is, the participants reported wanting all the information they could get about possible adverse effects of treatment, although they believed previous experiences were more important than information in creating expectations about treatment outcomes. The participants reported that being seen as a unique person was of utmost importance: “Meet me as I am.” This creates trust in healthcare personnel and a feeling of safety and security in the situation.

    Conclusions: These findings underline the importance of person-centered care and support in creating positive treatment expectations. Future research is called for regarding the potential antiemetic effects of positive communication regarding strengthening positive treatment expectations during emetogenic chemotherapy.

1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf