hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Brolund, Emelie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Jonsson, Kristin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan vara väldigt omvälvande och innebär inte bara att patienter kan få fysiska skador på hjärtmuskulaturen utan även att den psykiska hälsan kan påverkas. Därför är det viktigt att studera hur patienter skattar och upplever att deras livskvalitet har påverkats efter att de drabbats av hjärtinfarkt.

    Syfte

    Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus samt vilka datainsamlingsmetoder som använts i artiklarna.

    Metod

    Examensarbetet har gjorts i form av en deskriptiv litteraturstudie utifrån 12 stycken artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna Medline och PsycINFO och har granskats av båda författarna.

    Huvudresultat

    Studien visar att livskvaliteten kan förändras hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, och att många kan ha svårt att acceptera och hantera den nya situationen. I föreliggande studie framkom att patienternas brist på energi ligger till grunden för andra problem hos majoriteten av patienterna. Data har samlats in med hjälp av enkäter samt genom semistrukturerade intervjuer.

    Slutsats

    Denna studie visar att patienter som drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information om deras tillstånd och vad de har att förvänta sig efter hjärtinfarkten för att lättare kunna acceptera och hantera den omvälvande situationen. Informationen och rehabiliteringen bör vara anpassad utifrån varje enskild individ eftersom patienterna många gånger upplever olika typer av problem och då kan behöva olika strategier för att handskas med dessa.

  • 2.
    Eslami, Bahareh
    et al.
    Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Macassa, Gloria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap. Mittuniversitetet; Karolinska Institutet.
    Sundin, Örjan
    Mittuniversitetet, Avdelningen för psykologi.
    Khankeh, Hamid Reza
    Department of Nursing, University of Social Welfare and Rehabilitation Sciences, Tehran, Iran.
    Soares, Joaquim
    Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap.
    Style of Coping and its Determinants in Adults with Congenital Heart Disease in a Developing Country2014Ingår i: Congenital Heart Disease, ISSN 1747-079X, E-ISSN 1747-0803, Vol. 9, nr 4, s. 349-360Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective The objective of this study is to compare coping strategies between adults with and without congenital heart disease and to scrutinize the associations between different available resources (e.g., social support) and adoption of certain coping strategies.

    DesignThe study has a cross-sectional case-control design.

    SettingThe study was conducted in two university-affilliated heart hospitals in Tehran, Iran.

    Patients The participants comprised 347 persons (18–64 years) with and 353 individuals without congenital heart disease, matched by gender and age.

    Outcome Measures Coping strategies, assessed with the Utrecht Coping List-short form, were compared between both groups. Block-wise multiple regression analyses were conducted to scrutinize the associations between different independent variables (e.g., demographic/socioeconomic statuses) and adoption of certain styles of coping (dependent variables) among all participants and separately for each group.

    Results The styles of coping in the patients were comparable with those of the control group. Multivariate analyses revealed that congenital heart disease per se was not associated with style of coping except for palliative reaction pattern. The active problem-solving coping style was associated with never married marital status, parenthood, unemployment, higher level of anxiety/somatic symptoms, lower level of depressive symptoms, and better social support. The avoidance behavior style was associated with having a low income, whereas the expression of emotion style was associated with higher anxiety symptoms, experience of financial strain, and income. None of the adopted coping strategies was related to the heart disease variables.

    Conclusions The adults with congenital heart disease coped as well as adults without congenital heart disease. Marital status, parenthood, annual income, financial strain, psychological adjustment, and perceived social support were important explanatory factors in adopting a certain style of coping among adults with congenital heart disease. However, longitudinal studies with repeated measures are warranted.

  • 3.
    Hofsten, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för medicinsk vetenskap.
    Helander, Ingrid
    Medicinska biblioteket Uppsala universitet.
    Is Gender always reported in Blood Pressure Research?2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 4.
    Israelsson, Johan
    et al.
    Department of Internal Medicine, Division of Cardiology, Kalmar County Hospital, Kalmar, Sweden; Kalmar Maritime Academy, Linnaeus University, Kalmar, Sweden; Department of Medical and Health Sciences, Division of Nursing Science, Linköping University, Linköping, Sweden .
    Bremer, Anders
    Department of Acute and Prehospital Care and Medical Technology and PreHospen – Centre for Prehospital Research, University of Borås, Borås, Sweden; Division of Emergency Medical Services, Kalmar County Hospital, Kalmar, Sweden .
    Herlitz, Johan
    Department of Acute and Prehospital Care and Medical Technology and PreHospen – Centre for Prehospital Research, University of Borås, Borås, Sweden.
    Axelsson, Åsa B.
    Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, The Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Cronberg, Tobias
    Lund University, Skane University Hospital, Department of Clinical Sciences Lund, Neurology, Lund, Sweden.
    Djärv, Therese
    Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Larsson, Ing-Marie
    Department of Surgical Sciences, Anaesthesiology & Intensive Care, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Lilja, Gisela
    Lund University, Skane University Hospital, Department of Clinical Sciences Lund, Neurology, Lund, Sweden.
    Sunnerhagen, Katharina S.
    Institute of Neuroscience and Physiology, Section of Clinical Neuroscience and Rehabilitation, University of Gothenburg, Sweden.
    Wallin, Ewa
    Department of Surgical Sciences, Anaesthesiology & Intensive Care, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Ågren, Susanna
    Department of Medicine and Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden; Department of Cardiothoracic Surgery, County Council of Östergötland, Linköping, Sweden .
    Åkerman, Eva
    Department of Perioperative Medicine and Intensive Care, Skane University Hospital, Malmö, Sweden; Department of Neurobiology, Care Sciences and Society Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden .
    Årestedt, Kristofer
    Department of Health and Caring Science, Linnaeus University, Kalmar, Sweden; Department of Health Care Science, Ersta Sköndal University College, Stockholm, Sweden; Kalmar County Hospital, Kalmar, Sweden .
    Health status and psychological distress among in-hospital cardiac arrest survivors in relation to gender2017Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 114, s. 27-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe health status and psychological distress among in-hospital cardiac arrest (IHCA) survivors in relation to gender.

    METHODS: This national register study consists of data from follow-up registration of IHCA survivors 3-6 months post cardiac arrest (CA) in Sweden. A questionnaire was sent to the survivors, including measurements of health status (EQ-5D-5L) and psychological distress (HADS).

    RESULTS: Between 2013 and 2015, 594 IHCA survivors were included in the study. The median values for EQ-5D-5L index and EQ VAS among survivors were 0.78 (q1-q3=0.67-0.86) and 70 (q1-q3=50-80) respectively. The values were significantly lower (p<0.001) in women compared to men. In addition, women reported more problems than men in all dimensions of EQ-5D-5L, except self-care. A majority of the respondents reported no problems with anxiety (85.4%) and/or symptoms of depression (87.0%). Women reported significantly more problems with anxiety (p<0.001) and symptoms of depression (p<0.001) compared to men. Gender was significantly associated with poorer health status and more psychological distress. No interaction effects for gender and age were found.

    CONCLUSIONS: Although the majority of survivors reported acceptable health status and no psychological distress, a substantial proportion reported severe problems. Women reported worse health status and more psychological distress compared to men. Therefore, a higher proportion of women may be in need of support. Health care professionals should make efforts to identify health problems among survivors and offer individualised support when needed.

  • 5.
    Sandberg, Camilla
    et al.
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Umeå University.
    Crenshaw, Albert G.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Elcadi, Guilherme H.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Christensen, Christina
    Department of Medical Sciences, Uppsala University.
    Hlebowicz, Joanna
    Department of Cardiology, Lund University.
    Thilén, Ulf
    Department of Cardiology, Lund University.
    Johansson, Bengt
    Heart center and Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University.
    Impaired skeletal muscle endurance in adults with complex congenital heart disease is associated with local muscle oxygenation2018Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf