hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahmadi, Nader
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för socialt arbete.
    Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom: kunskapsöversikt och kartläggning2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En studie om situationen för sylsökande barn med uppgivenhetssymtom genomförd i två delar: en kunskapsöversikt och en kartläggning.

    Syftet har varit att ge en bild av såväl den internationella och nationella kunskapsnivån som problematikens omfattning och de drabbde barnens psykosociala tillstånd.

  • 2.
    Ahmadi, Nader
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för socialt arbete.
    Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom: trauma, kultur, asylprocess2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Ahmadi, Nader
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för socialt arbete.
    Hessle, Marie
    Mannikoff, Anna
    Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom: ett svenskt fenomen åren 2001-20062006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Christensen, Karin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Holmstedt, Rebecca
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Metabolt syndrom hos neuroleptikabehandlade patienter inom rättspsykiatrisk vård 2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 5.
    Eriksson, Britt-Mari
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Tinnerholm, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Samsjuklighet med missbruk/beroende inom rättspsykiatrisk vård: en intervjustudie om vårdares erfarenheter2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom rättspsykiatrin vårdas många patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen är heterogen med komplexa och specifika vårdbehov. Vårdare är de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vårdares erfarenheter av att vårda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rättspsykiatrisk vård. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade på en rättspsykiatrisk regionvårdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer gjordes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Ur analysen framkom 14 subkategorier som bildade fyra kategorier; samverkan, skapa funktionellt vardagsliv, finnas kvar över tid och kunskap/kompetens. Resultatet visade att vårdares samverkan med patienter och övriga yrkeskategorier gav vårdprocessen en helhetssyn. Goda vårdrelationer kunde hjälpa patienter att bryta förnekelse av missbruksproblem. Individanpassade aktiviteter och praktisk färdighetsträning var betydelsefullt i patienters rehabilitering. Vårdprocessen kunde inte forceras och motivationsarbetet var centralt. Klinisk erfarenhet, livserfarenhet, teoretisk kunskap kombinerat med en trygg och stabil personlighet, var den kompetens som enligt vårdare behövdes för att vårda dessa patienter. Inom kunskapsområdet missbruk/beroende upplevde vårdare behov av teoretisk komplettering. 

  • 6.
    Ineland, Lisa
    et al.
    Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Jacobsson, Lars
    Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Salander Renberg, Ellinor
    Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sjölander, Per
    Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Södra Lapplands Forskningsenhet, Vilhelmina, Sweden.
    Attitudes towards mental disorders and psychiatric treatment: changes over time in a Swedish population2008Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 62, nr 3, s. 192-197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Over the years a lot of research of attitudes towards mental disorders, towards people with mental illness and towards psychiatric services and treatment have shown a persistent negative attitude. There are, however, few studies on changes over time. The aim of this study was to compare responses to a questionnaire on attitudes towards mental disorders and psychiatric patients and the perception of psychiatric treatment in a community in northern Sweden in 1976 and 2003. In 1976 a random sample of 391 persons 18-70 years of age were asked and in 2003 a new sample of 500 persons from the same community were approached with the same questions. There are considerable changes over time. In 2003, almost 90% agree to the statement that mental illness harms the reputation more than physical illness, compared with 50% in 1976. In 2003, 51% agreed to the statement "Most people with mental disorders commit violent acts more than others" compared with 24% in 1976. There is an apparent ambivalence towards psychiatric treatment. Whilst 88% would advice a person with mental problems to contact a psychiatrist, still 26% would not like themselves to be referred to a psychiatrist. We argue that improving treatment methods is as important as changing attitudes through accurate information.

  • 7.
    Johansson, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Bjur, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Hur sjuksköterskor kan uppmärksamma barns vars föräldrar är alkoholmissbrukare: Litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende. Barns ohälsa i samband med att växa upp i dysfunktionella miljöer relaterat till alkoholmissbruk tog även sig uttryck i återkommande psykosomatiska symtom samt kognitiva brister. Risken för att barn skulle fara illa kopplades även till den känslomässiga miljön som rådde i hemmet. Tecken på ohälsa behövde dock inte vara en följd av en ogynnsam uppväxtmiljö utan kunde härledas till genetiska faktorer. Slutsatsen är, för att kunna identifiera barn som befaras fara illa i sitt hem krävs goda kunskaper om problemets komplexitet. För att utgöra en viktig länk i detta arbete som sjuksköterska krävs förutom kunskap även utarbetade riktlinjer. Virginia Hendersons omvårdnadsteori kan enligt författarna utgöra ett gott stöd i att bedöma varje enskild situation, utifrån dess orsak och verkan baserade tänkande.

     

  • 8.
    Olsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Persson, Marita
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Erfarenhet av omvårdnad för patienter med psykossjukdom utifrån sjuksköterskans perspektiv2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med arton sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta intervjumaterialet. Fem kategorier framkom i resultatet, i den första kategorin som benämns; bemötande, berättar sjuksköterskorna vad som är viktigt i relationen, bekräftelse och förhållningssätt. Den andra kategorin benämns vårdmiljö; betydelsen av struktur, regler, skärmning framkommer under denna kategori. I den tredje kategorin basal omvårdnad omnämns; vikten av sömn, mat, dryck och hygien. Den fjärde kategorin specifikt omhändertagande handlar om tvångsåtgärder, vanföreställningar och krishantering. I den femte och sista kategorin; familjekontakt, beskrivs vikten av att ha med sig anhöriga i vården. Denna studie kan ha bidragit till att synliggöra vad som är viktigt i omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Informanterna som deltog i studien visade alla ett tydligt engagemang för sina patienter och stor kunnighet inom området. En fortsättning på föreliggande studie skulle kunna vara att belysa patienters erfarenheter av omvårdnad vid psykossjukdom. Detta skulle kunna förbättra omvårdnaden för patienter med psykossjukdom om både personal och patienter får uttrycka vad som kan förbättras samt vad som inte fungerar.

  • 9.
    Rehnstedt, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Säll, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Livskvalitet hos personer efter behandling med KBT: En litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 10.
    Salzmann-Erikson, Martin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Rydlo, Cecilia
    School of Health, Care and Social Welfare, University of Mälardalen, Västerås, Sweden.
    Wiklund Gustin, Lena
    School of Health, Care and Social Welfare, University of Mälardalen, Västerås, Sweden; Department of Health and Care Sciences, UiT/The Arctic University of Norway, Campus Narvik, Norway.
    Getting to know the person behind the illness: the significance of interacting with patients hospitalised in forensic psychiatric settings2016Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, nr 9-10, s. 1426-1434Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe what nurses want to accomplish in relationships with patients who are hospitalised in forensic psychiatric settings.

    BACKGROUND: Relationships between staff and patients in forensic psychiatric settings should be grounded in trust and confidence, and the patients need opportunities for emotional reconciliation. However, relationships can be challenging for nurses, who sometimes distance themselves from patients' expressions of suffering. The role of forensic mental health nurses is nebulous, as are the prescriptives and the implementation of nursing practices.

    DESIGN: Qualitative descriptive design.

    METHODS: In-depth interviews with five nurses who all work in forensic psychiatric settings.

    RESULTS: We present a descriptive analysis of what nurses want to accomplish in relationships with patients who are hospitalised in forensic psychiatric settings. The results are presented in two main categories: (1) getting to know the person behind the illness and (2) making a difference.

    CONCLUSION: Care in forensic psychiatry needs to shift towards a more long-term view of the role of nursing, focusing less on the traditional and stereotypical identity of the productive nurse and more on the care given when nurses slow down and take the time to see the patients as individuals. Establishing trusting relationships with patients in forensic psychiatric settings is viewed as a less oppressive way to control patients and guide them in directions that are preferable for the nurses and for the society.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Nurses may use simple strategies in their daily practice such as sitting on the sofa with patients to establish trust. We stress that nurses should abandon policing roles and custodial activities in favour of guiding principles that promote individual recovery, treatment and health-promoting care.

  • 11.
    Skotte, Ingalill
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Nilsson, Sofia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för vårdvetenskap.
    Erfarenheter av psykopedagogisk intervention2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ”Burden of care”. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ”Expressed emotion”. Psykosenheten i Norrköping erbjöd familjer psykopedagogisk intervention för att sänka ”Expressed emotion”, underlätta bördan samt ge familjen nya kun­skaper. Syftet med uppsatsen var att undersöka om deltagandet i utbildningsprogram för pati­enter och anhöriga har gett deltagarna nya kunskaper om psykossjukdomar samt på vilket sätt de nya kunskaperna förändrat relationen mellan patient och anhörig. Uppsatsens design var en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats som kombinerades med metodtriangulering. Enkäter från tidigare ut­bildningstillfällen på Psykosenheten användes som en del i uppsatsen. Via ett slumpmässigt ur­val intervjuades sedan åtta av deltagarna. Analysen av intervjuerna bearbetades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att anhöriga upplever att den ökade kunskapen som de er­hållit från patientutbildningen lett till att relationen med den som är drabbad av psykos­sjukdom förbättrats genom ökad förståelse och trygghet. Psykiatrins roll är att aktivt efter­fråga anhörigas delaktighet och bjuda in till samarbete. Trots den empiriska kunskap som finns om fördelarna av psykopedagogisk intervention är det fortfarande en stor utmaning att förändra attityden till att komplettera den traditionella behandlingen med psykopedagogisk intervention.

  • 12. Stensdotter, Ann-Katrin
    et al.
    Lorås, Håvard W.
    Fløvig, John Christian
    Djupsjöbacka, Mats
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Postural control in quiet standing in patients with psychotic disorders2013Inngår i: Gait & Posture, ISSN 0966-6362, E-ISSN 1879-2219, Vol. 38, nr 4, s. 918-922Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is evidence that patients with psychotic conditions display greater center of pressure (CoP) displacement during quite standing than healthy subjects, but the underlying impairments in the control mechanisms are uncertain. The aim of this study was to identify the nature of possible impairments in the control of posture by modulation of visual and kinesthetic information during quiet standing. Center of pressure (CoP) data and whole-body kinematics of the center of mass (CoM) were recorded during quite standing on a firm surface with eyes open and with eyes closed, and standing with eyes open on a yielding surface. During all three conditions, patients displayed greater migration of CoM and CoP-CoM, a measure related to ankle joint torque, whereas CoP-frequency (MPF) was similar in patients and healthy subjects. Our results suggested that greater postural sway in patients may depend on disproportionally large ankle joint torque without corresponding increase in frequency. Furthermore, interactions between groups and conditions suggested that the patients made less use of visual information for postural control than the healthy subjects.

  • 13.
    Thunander Sundbom, Lena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Pharmacy, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Bingefors, Kerstin
    Department of Pharmacy, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Hedborg, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Isacson, Dag
    Department of Pharmacy, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Are men under-treated and women over-treated with antidepressants?: Findings from a cross-sectional survey in Sweden2017Inngår i: BJPsych bulletin, ISSN 2056-4694, E-ISSN 2056-4708, Vol. 41, nr 1, s. 145-150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and method To examine gender differences in self-reported depression and prescribed antidepressants (ADs). The Hospital Anxiety and Depression Scale was used to assess depression, and information on prescribed ADs was obtained from the Swedish Prescribed Drug Register.

    Results Depression was reported by 11.7% of the participants (12.3% men and 11.2% women). ADs were prescribed for 7.6% of the participants (5.3% men, 9.8% women). Among men, 1.8% reported depression and used ADs, 10.5% reported depression but did not use ADs, and 3.6% used ADs but did not report depression. The corresponding figures for women were 2.6%, 8.6% and 7.2%.

    Clinical implications Men report depression to a greater extent than women but are prescribed ADs to a lesser extent, possibly a sign of under-treatment. Women are prescribed ADs without reporting depression more often than men, possibly a sign of over-treatment. Although the causes remain unclear, diagnostic and treatment guidelines should benefit from considering gender differences in these respects.

  • 14.
    Tysk, Lennart
    et al.
    Department of Psychiatry, Sandviken Hospital, Sandviken, Sweden .
    Wessén, Bernice
    Sandvikens sjukvårdsdisktrikt, Landstiget Gävleborg.
    Allt färre patienter i sluten psykiatrisk vård: Förändringar i Gästrikland 1985-19931994Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 10, s. 480-483Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den psykiatriska vården har genomgått genomgripande förändringar på senare år. I Gästrikland genomfördes omorganisationen huvdsakligen under andra hälften av 1980-talet. Då minskades den slutna vården till förmån för en utbyggd och decentraliserad öppen vård. Under 1990-talet förändrades förutsättningarna genom att nya regler får vårdköp mellan sjukvårdsdistrikten infördes. Samtidigt minskade de ekonomiska ramarna. Detta kan ha bidragit till att slutenvården fortsatt att minska. Genom patientinventeringar 1985, innan förändingsarbetet tog fart, 1991, efter sektoriseringens genomförande och 1993, i skedet efter sektoriseringen, kunde förändringar i patientsammansättning och vårdtider avläsas. Drivkraften bakom förändringarna diskuteras.

  • 15.
    Wessén, Bernice
    et al.
    Landstinget Gävleborg, Gävle, Sverige.
    Tysk, Lennart
    Avdelningen för psykiatri, Sandvikens sjukhus, Sandviken, Sverige.
    En uppföljning av långtidsvårdade patienter som skrivits ut från sjukhus i samband med psykiatrins omdaning1991Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725, Vol. 45, nr 1, s. 41-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The so-called sectorization of the psychiatric care system has been connected with deinstitutionalization and possibly also a forced discharge from hospital for some long-term inpatients. In Gävleborg County 96 patients who had been hospitalized for at least 1 year were discharged in the years 1984-88, when the reduction of hospital beds was at its peak. Their situation was investigated in the autumn of 1989, when members of the psychiatric staff evaluated their living conditions and asked the patients to complete a questionnaire. At that time 19 patients had been readmitted to hospital, 4 had moved to other parts of the country, and 3 were dead. Thus at least 70 were still living outside institutions, but 2 of these could not be reached. The material consists of the other 68 patients. Forty of them were diagnosed as being schizophrenic. Twenty-two patients had spent some time in hospital after the index discharge. Forty-three lived in their own lodgings, 14 in group homes, and 11 in homes for the elderly. Forty-one lived alone, and this was more often the case for male patients. Only one had a job and earned his living, but 41 took part in some organized activity like work therapy or study groups. About 50% of the patients had regular contact (at least once a month) with the local psychiatric department, and the same frequency was noted for regular contact with the district nurses. Only seven patients had no such contacts. According to the staffs judgement, about two of three patients had enough psychosocial support and a satisfactory quality of life. Resources for rehabilitation, activation, and social contacts were reported to be inadequate. The patients had a more positive view and were largely satisfied with their living conditions. Only four wanted to return to the hospital. The schizophrenic patients tended to have a more satisfactory life situation according to the staff, and they were also rehospitalized less frequently than other patient categories. There is a notable group of chronically ill patients with other psychiatric diagnoses, which need as much support as the schizophrenic group. When resources are lacking, the need for cooperation with social authorities, primary care, and clients' organizations is apparent.

1 - 15 of 15
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf