hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1873
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdelrazek, Fathya
    et al.
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Aly, Magda
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    El-Sabour, Mona Abd
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    Ibrahim, Naglaa
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Leadership and management skills of first-line managers of elderly care and their work environment2010Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 18, nr 6, s. 736-745Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim To study the leadership and management skills of first-line managers (FLMs) of elderly care and their work environment in Egypt and Sweden. Background FLMs in Egypt and Sweden are directly responsible for staff and quality of care. However, FLMs in Sweden, in elderly care, have smaller units/organizations to manage than do their colleagues in Egypt. Furthermore, family care of the elderly has been the norm in Egypt, but in recent years institutional care has increased, whereas in Sweden, residential living homes have existed for a longer period. Methods A convenience sample of FLMs, 49 from Egypt and 49 from Sweden, answered a questionnaire measuring leadership and management skills, structural and psychological empowerment, job satisfaction and psychosomatic health. Results In both countries, FLMs' perceptions of their leadership and management skills and psychological empowerment were quite high, whereas scores for job satisfaction and psychosomatic health were lower. FLMs had higher values in several factors/study variables in Egypt compared with in Sweden. Conclusion and implications The work environment, both in Egypt and Sweden, needs to be improved to increase FLMs' job satisfaction and decrease stress. The cultural differences and levels of management have an effect on the differences between the two countries.

  • 2.
    Abo Sultan, Aya
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Gustafsson, Adam
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom slutenvård: En beskrivande litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2021 uppskattades 12.9 procent av Sveriges befolkning ha ett alkohol- eller narkotikarelaterat substansbrukssyndrom. Alkohol och narkotika har skadlig inverkan och utgör en fara för hälsan. Dessutom kan det medföra ekonomiska och sociala problem. Sjuksköterskan har en betydande roll i återhämtningen och behandlingen av patienter med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskan kan möta denna patientgrupp i alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visade att patienter med substansbrukssyndrom upplevde mycket stigma och negativa bemötanden under vårdtiden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom slutenvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie genomfördes med sökningar av artiklar i databasen PubMed. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna stod inför flertalet utmaningar vid vårdandet av patienter med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskorna upplevde särskilda svårigheter med att behandla smärta. Att vårda patienter med substansbrukssyndrom beskrevs dessutom vara mentalt påfrestande på grund av ökad arbetsbelastning. Resultatet belyste även förekomst av hot och våld, stigma samt en stor kunskapsbrist kring denna patientgrupp. Sjuksköterskorna efterlyste mer utbildning och ökat stöd för att kunna möta patienternas behov. Slutsats: Bristande kunskap och kompetens hos sjuksköterskorna var centrala faktorer bakom de utmaningar som de mötte. För att förbättra vårdkvaliteten och främja en mer personcentrerad omvårdnad krävs ytterligare utbildning och stöd för sjuksköterskorna. Att minska stigma kring substansbrukssyndrom är också viktigt för att skapa en god vårdmiljö och omsorg för patienterna. Genom att öka kunskapen och förståelsen kan sjuksköterskorna bättre bemöta de utmaningar som uppkommer. 

    Fulltekst (pdf)
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom slutenvård
  • 3.
    Abou-Soultan, Nariman
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Abujazar, Ahmed
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité: En deskriptiv litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en form av psykos som är en sällsynt men mycket allvarlig sjukdom och livstidsrisken för att insjukna är 0.8 % i Sverige. Personer med schizofreni upplever förändrad verklighetsuppfattning på grund av symtom som exempelvis rösthallucinationer och vanföreställningar. Många närstående till personer med schizofreni hävdar att det finns brist på kunskap som kan leda till snedvriden bild hos dem själva och omgivningen. Schizofreni är baserad på symtom vilket innebär att sjuksköterskans har en viktig roll som bör innefatta gott bemötandet, kommunikation och förståelse för patienters livskvalité.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livskvalitet samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod.

     

    Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design som innehåller totalt 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ insats. Majoriteten av artiklarna som har använts är med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PsycINFO.

     

    Huvudresultat: Diagnosen schizofreni bidrog till förvirring och svårigheter att acceptera sin sjukdom. Symtom och biverkningar av läkemedel var de mest påtagliga faktorerna som resulterade i förlust. Upplevelser av stigmatisering och utstötning av omgivningen var även en bidragande faktor för sämre livskvalité. De 12 inkluderade artiklarna har främst använt intervjuer för att nå fram till personers subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.

     

    Slutsats: Schizofreni påverkar personers dagliga liv samt relationer till andra personer negativt som ledde till lidande och sämre livskvalité. Kunskap om hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité, är viktig information för sjuksköterskor som kan leda till ökad förståelse, bättre bemötande, vård och behandling.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abrahamsson, Angela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hansson, Eva-Lena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att beskriva personers upplevelse av sin livssituation efter att ha genomgått en gastric bypass operation ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv: Litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma är idag ett ökat världsproblem och följden är att flera genomgår viktminskningsoperationen gastric bypass. Det är viktigt att upplevelserna ur ett fysiskt, psykiskt och socialt synsätt belyses för att ge en ökad förståelse samt att hjälpa dem i rätt riktning.

    Syfte: Att beskriva personers upplevelse av sin livssituation efter att ha genomgått en gastric bypass operation ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie av elva stycken vetenskapliga artiklar.

    Huvudresultat: Efter operationen får personerna en mer positiv inställning till livet ur de tre perspektiven. De upplevde att de passade in i samhället, samt orkade delta i sociala och fysiska sammanhang. En tid efter operationen upplevde deltagarna att de föll tillbaka i gamla vanor vilket gav dem en sämre livskvalité. De belyste att operationen var ett verktyg och själva jobbet återstod och en utmaning väntades som vissa hanterade bättre en andra.

    Slutsatser: Det är viktigt att ge personerna bra stöttning och information för att de ska kunna bevara sin nya livsstil. De genomgår en stor psykisk påfrestning därför behövs det psykoterapi och vägledning till att finna en lämplig copingstratagi för att hantera olika situationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abrahimi, Roqaya
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Chekomasova, Anastasiia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personernas upplevelser av att leva med diabetes mellitus2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabolisk sjukdom som har ökat från 108 miljoner till 422 miljoner fall under år 1980-2014. Sjukdomen orsakas av förhöjda nivåer av glukos i blodbanan relaterade till insulinbrist eller insulinresistenta vävnadsceller. Sjukdomen kräver livslång medicinsk behandling och förhållning till hälsosam livsstil. Hälso-och sjukvårdspersonal har en viktig roll i utveckling av personens förmåga att samexistera med sjukdomen.                                               Syfte: att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus.  

    Metod: en beskrivande litteraturstudie grundade på 15 kvalitativa studier som är relevanta till studiens syfte. Databaser PubMed och CINAHL användes vid sökning av relevanta vetenskapliga studier. 

    Huvudresultat: Samexistens med diabetes mellitus kräver förhållning till hälsosam livsstil och uppföljning av medicinska rekommendationer vilket påverkar personens livskvalitet och välbefinnande på olika sätt. Personer ansåg att hälso- och sjukvårdspersonal och familj har en stödjande roll i hantering av diabetes. 

    Slutsats: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som påverkar personens hälsotillstånd och livskvalitet. Personer upplever brist på kunskaper relaterade bristande information och vägledning från vårdgivare. För att uppnå god livskvalitet och välbefinnande hos personer med diabetes är det viktigt att sjuksköterska utför sitt arbete utifrån personcentrerad omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Adolfsson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Philipsson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vårdskada som är mest frekvent förekommande inom slutenvården. Detta drabbar inte bara den enskilda patienten utan skapar även stora kostnader och påfrestningar på organisations- och samhällsnivå. Sjuksköterskors tillämpning och följsamhet till evidensbaserade riktlinjer angående basala hygienrutiner är det mest effektiva sättet att förhindra uppkomst av VRI. Att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner är av stor vikt, detta för att sjuksköterskor ska kunna öka sin teoretiska samt praktiska kunskap angående det preventiva arbete och på så vis utföra en säkrare patientvård.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från tolv stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

    Huvudresultat: Litteraturstudien visade att det var flera olika faktorer som bidrog till sjuksköterskors följsamhet till de evidensbaserade riktlinjerna angående basala hygienrutiner. Sjuksköterskors tillgänglighet till hygienprodukter visade sig vara en primär orsak. Bristande kunskap, tidsbrist samt hög arbetsbelastning var ytterligare orsaker till att rutiner kring basala hygienrutiner inte utfördes korrekt. Bra kollegor, god kommunikation och en trygg arbetsplats var däremot faktorer som påverkade det preventiva arbetet positivt. Enkäter, observationer och kombinerade datainsamlingsmetoder användes i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.

    Slutsatser: Det framkommer ett flertal faktorer som ses påverka sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer gällande basala hygienrutiner. Genom att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor angående dessa faktorer ges möjlighet att förbättra det preventiva arbetet mot VRI.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Afram, Ylva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Dalethsson, Alva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur sjuksköterskor upplever och hanterar barns död i vårdkontext: En beskrivande litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Tiotusentals barn dör varje dag världen över, vissa av dessa dör på sjukhus. Sjuksköterskor bildar relation med ömsesidig påverkan till barn de vårdar. Vårdrelationer bildas även till vuxna patienter. När vuxna patienter dör upplever sjuksköterskor negativa känslor och använder coping. De anser även att äldres död är lättare att hantera än yngre patienters. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserat på 11 artiklar med kvalitativa data. Identifierade dataenheter har översatts, kodats och tematiserats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde negativa känslor såsom hjälplöshet, ledsamhet, sorg och skuldkänslor. Känslorna kunde förvärras av anknytning till barnet och det döda barnets familj samt yrkeserfarenhet. Barns död kunde uppfattas som ett professionellt misslyckande och sjuksköterskor kände sig oförberedda av tidigare utbildning. De använde sig av kognitiva och beteendemässiga strategier för att hantera känslor och situationer relaterade till barns död. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde barns död som negativ och smärtsam. För att hantera händelsen använder sjuksköterskor copingstrategier. De kände sig oförberedda att möta och hantera barns död och bör därför erbjudas utbildning om detta. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Agebro, Olivia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nilsson, Märtha
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Skattningen och sambanden mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande hos primärvårdssköterskor: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Statistik visar att 8% av alla legitimerade sjuksköterskor inte arbetar inom hälso- och sjukvården. Anledningen till det är bland annat hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning visar att arbetsplatser som arbetar proaktivt för vårdpersonalens välbefinnande har i en större utsträckning mer välmående personal. Utan ett gott välbefinnande hos sjuksköterskan blir patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden sämre.

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva primärvårdssköterskans skattande av psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande samt studera sambandet mellan dessa variabler.

    Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design. Totalt skickades 170 enkäter ut till sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetande inom regionstyrd och privatägd primärvård i Mellansverige. Svarsfrekvens: 58%. Använda instrument var; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III.

    Huvudresultat: Resultatet visar starkt samband mellan ökad konflikt mellan arbete och privatliv och sämre skattat symtom på stress, det innebär att variablerna samvarierar med varandra negativt. Högt arbetstempo korrelerar med stress-symtom negativt. Positiv korrelation sågs mellan upplevelsen att känna stolthet över sin organisation och välbefinnande, vitalitet, lärande och blomstrande på arbetsplatsen. Vitalitet och lärande skattades högt, vilket indikerar hög nivå av thriving hos deltagarna.

    Slutsats: Flertal statistiskt signifikanta samband mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande konstaterades. Det innebär att den psykosociala arbetsmiljön samvarierar med primärvårdssköterskans välbefinnande. Resultatet understryker vikten av att organisationer prioriterar att skapa ett hållbart arbetsliv för att välbefinnandet ska bevaras och förbättras.

    Fulltekst (pdf)
    Skattningen och sambanden mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande hos primärvårdssköterskor
  • 9.
    Aggarwal, Felicia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Landström, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Effekten av olika typer av fysisk aktivitet för patienter med diabetes typ 22020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i världen och drabbar allt yngre personer. Det finns mycket som patienterna själva kan göra för att påverka sjukdomen i form av egenvård till exempel fysisk aktivitet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet för vuxna patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod Detta var en litteraturstudie där 11 originalartiklar med kvantitativ ansats granskades och analyserades. Huvudresultat Fysisk aktivitet förbättrade både kroppsliga funktioner, biomedicinska markörer samt livskvaliteten hos patienterna. Resultaten påverkades av träningsform och intensitet av fysisk aktivitet de utövade. Blodsockersänkande läkemedel hämmade de goda resultaten av den fysiska aktiviteten. Slutsats Fysisk aktivitet var en effektiv behandlingsform där de mest gynnsamma resultaten visade sig. Effekten berodde på träningsform, intensitet och patientens följsamhet. Sjuksköterskans kan ha en betydelsefull roll när det kom till att motivera, informera och stötta patienter mot en hälsosammare livsstil.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Aghayari, Ana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelser vid måltidssituationer som de beskrivs av strokepatienter med dysfagi: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Dysfagi (ät- sväljningssvårighet) är ett vanligt och känt besvär hos strokepatienter. Dysfagi är i sig inte en sjukdom utan är ett symtom på något bakomliggande till exempel stroke. Dysfagi kan leda till undernäring och risk för ökad dödlighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Agic, Alma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Skogsfjord, Rebecka
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter samt följder av trakassering på arbetsplatsen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Hedlund-Ekström, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Barns rätt och behov av kunskap om sitt ursprung. Attityder hos par som tar emot donerade ägg eller spermier samt de som donerar.2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angående de riktlinjer som bör efterföljas för ägg- och spermiedonation. Syftet var även att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive män och donatorer till huruvida barnet har rätt att få kunskap om sitt ursprung.

    Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkäter som berörde de tidigare beskrivna områdena. Enkäterna var utformade med påståenden att ta ställning till som ”instämmer” eller ”instämmer inte”. Antal deltagare var 333 stycken och data samlades in från april 2005 till och med våren 2008.

    Huvudresultatet som framkom i studien var att för donatorernas attityder gällande barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung så visade det sig att kvinnorna var i flera påståenden i signifikant högre grad mer positiva än männen. I resultatet angående attityder till riktlinjer som bör efterföljas för könscellsdonation så hade recipienter och donatorer snarlika inställningar, om än inte fullt ut. Gällande för recipienter så var det endast kvinnorna som hade en signifikant skillnad i ett påstående, i övrigt fanns det inga skillnader för de båda grupperna i attityderna till barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    karolinska institutet, Stockholm.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Klang, Birgitta
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Johansson, Eva
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Development of instruments for assessment of nursing students’ knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Karolinska institutet.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Klang Söderkvist, Birgitta
    Karolinska instituet.
    Johansson, Eva
    Karolinska Instituet.
    Development of instruments for assessment of knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2013Inngår i: Journal of Vascular Access, ISSN 1129-7298, E-ISSN 1724-6032, Vol. 14, nr 4, s. 364-372Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Performing venepuncture is one of the most routinely performed invasive procedures in nursing care. The aim of this study was to develop instruments for the assessment of nursing students' knowledge and skills when performing venepuncture and inserting a peripheral venous catheter. 
Methods: Two instruments were developed using the following steps. 1) Assessment items of importance for the procedures (venepuncture 48 items and peripheral venous catheter 51 items) were collected from focus groups including nurses, lecturers and patients. 2) The number of items was reduced using a method based on the Delphi method. Experts (n=51) reviewed the instruments in two rounds. The revised versions included 31 items for venepuncture and 33 items for peripheral venous catheter insertion. 3) Usability tests were conducted by nurses who tested the instruments to confirm that items were possible to assess. 4) Inter-rater reliability was assessed by twelve lecturers who in pairs, but independently of each other, used the instruments to assess 50 nursing students. 
Results: Proportion of agreement and Cohen's kappa coefficient were calculated for each item to determine inter-rater reliability. Among the tested items for both instruments, the median proportion of agreement was 1 (range 0.66-1) and the median kappa was 0.52 (range 0.22-1). 
Conclusions: The instruments developed for assessing nursing students' knowledge and skills of venepuncture and peripheral venous catheter insertion showed satisfactory inter-rater reliability.

  • 15.
    Ahmadi, Fereshteh
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Socialt arbete.
    Erbil, Pelin
    Clinic of Humanite Psychiatry, Istanbul, Turkey.
    Ahmadi, Nader
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Socialt arbete.
    Cetrez, Önver A.
    Faculty of Theology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Religion, Culture and Meaning-Making Coping: A Study Among Cancer Patients in Turkey2019Inngår i: Journal of religion and health, ISSN 0022-4197, E-ISSN 1573-6571, Vol. 58, nr 4, s. 1115-1124Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the present project has been to carry out international studies on meaning-making coping among people who have been affected by cancer in a number of societies and, thereby, to try to understand the influence of culture on use of these coping methods. Five countries—Sweden, South Korea, China, Japan, and Turkey—are included in the project. Qualitative semistructured interviews have been conducted with persons with a cancer diagnosis. The research group in each country has used, as a foundation, the interview questions developed for the Swedish study. These questions were, however, modified to better suite the sociocultural context of each participating country. The results presented here concern only Turkey and are restricted to religious coping methods. The study consists of 25 cancer patients (18 females and 7 males) between 20 and 71 years of age. The results of the study in Turkey indicated that the RCOPE (Religious Coping) methods are highly relevant for the interviewees. A sociological analysis of the study made from a cultural perspective showed clearly the importance of the idea of being tolerant (Sabr) for patients when coping with the psychological problems brought about by cancer. The study made it clear that culture plays an essential role in the choice of coping methods.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Akander, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Ellinor
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hur personer som lever med HIV/AIDS upplever bemötandet inom vården: - En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV är en virussjukdom som orsakas av retrovirus vilket innebär sänkt immunförsvar. AIDS är slutstadiet av sjukdomen och det finns två typer av HIV; typ 1 och typ 2. Vårdaren och patienten är beroende av varandra för att omvårdnaden ska bli optimal. Här är bemötandet viktigt i patientens upplevelse av vården, speciellt för personer som lever med en smittsam sjukdom. Tidigare forskning visade att sjukvårdspersonal kunde ha en kritisk syn på livsstilen hos personer som lever med HIV/AIDS, men kunskap om hur personer som lever med HIV/AIDS (PLHA) upplever bemötandet i kontakt med sjukvården saknas idag, något som författarna valt att studera djupare. Syfte: Syftet var att beskriva hur PLHA upplever bemötandet inom sjukvården i samband med kontakt på grund av sjukdomen, samt beskriva urvalet i använda vetenskapliga artiklar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats användes. Huvudresultat: Enligt PLHA var ett positivt bemötande av stor vikt för den fortsatta vårdrelationen. Genom information och ökad kunskap hos sjuksköterskor och vårdpersonal beskrev PLHA att bemötandet blev bättre och att HIV-relaterade stigman kunde reduceras. En personlig utbildning för PLHA själva var också viktigt för att minska den självupplevda interna stigman som ofta grundade sig i skam över sjukdomen. Den inre skammen och känslan av att behöva dölja något kunde leda till både depression och negativa känslor. Ett negativt bemötande kunde vara exempelvis brist på engagemang och icke välkomnande intryck samt upplevd motvilja hos vårdpersonalen till att vårda, behandla och stödja PLHA fysiskt och psykiskt. Slutsats: PLHA upplever inte lika mycket stigma/diskriminering idag, men det finns fortfarande en viss grad av fördomar. Utbildning av både personal som inte jobbar med/möter denna patientgrupp ofta och information till samhället skulle kunna hjälpa att minska de existerande fördomarna och stigma som fortfarande finns kring sjukdomen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Al- Barghouthi, Luma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sager, Sarah
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Stigmatisering av individer med schizofreni utanför vården: En deskriptiv litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Schizophrenia is a psychosis mental illness which the cognitive functions are somehow impaired. This sickness is still surrounded by prejudice, fear and ignorance.Aim: The aim of this descriptive literature study was to describe the experiences of stigma outside the hospital for people with schizophrenia.Method: This literature study was based on 10 scientific articles searched in the databases Medline via PubMed and PsykINFO.Main results: The articles in this literature study showed that stigma was experienced among patients with schizophrenia in their encounter with people outside of care. Patients are faced with discrimination and violence both from family members and others. Stigmatization also exists in the media. The results also showed that stigma had a great impact on the participants' self-esteem and affected their perception of the disease.Conclusion: The results of this literature study show that patients with schizophrenia face stigma and discrimination in society. This has mainly been shown to be due to ignorance about the disease. In the work to reduce stigma, more people should stand up and support those patients. More knowledge about stigma is needed in this subject.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Al- Suhaili, Enaas
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Qasem, Nujud
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Egenvård vid diabetesfot och fotsår hos patienter med diabetes mellitus: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) är ett allvarligt hot mot den omfattande hälsan och diabetesrelaterade fotsår (DFU) är en av de frekventa komplikationerna till DM. Höga blodsockernivåer och okontrollerad diabetes under en längre tid kan leda till nervskador och dåligt blodflöde i fötterna, med domningar i fötterna, vilket kan göra patienterna omedvetna om sin fotskada. Detta ökar risken för att personer med diabetes att utveckla fotsår och infektioner, vilket kan leda till amputation av den diabetesrelaterade foten om det inte behandlas tidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelser av egenvård vid diabetesfot och diabetesrelaterade fotsår. Metod: Beskrivande litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades med hjälp av en kvalitativ metod. Resultat: litteraturstudien resulterade i två huvudteman: Barriärer som förhindrar utförandet av egenvård och möjliggöra faktorer som understödjer utförandet av egenvård. Dessutom sammanställdes åtta underteman. Slutsats: Det finns flera möjliga faktorer till att diabetesrelaterade fotsår läker, varav den viktigaste är utbildning och träning, egenvårds färdigheter och kontinuitet i vården. Dessutom kan sjuksköterskor och rådgivare bidra till att främja patienternas hälsa, självständighet och välbefinnande genom att öka deras kunskap om egenvård och förstå egenvårdens psykosociala påverkan på patienterna.  Omfattande kunskap om upplevelser av egenvård för personer med diabetesrelaterade fotsår kan användas som ett verktyg för sjuksköterskorna i deras yrkesliv.

     

     

      

     

     

    Nyckelord: Diabetesfot, diabetes mellitus, egenvård, upplevelser. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Alarik, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Olofsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket: en beskrivande litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund Historiskt sett har sjuksköterskeyrket ansetts ha låg status och varit dominerat av kvinnor. Yrkesrollen har associerats till det kvinnliga och att vara omhändertagande, varm och moderlig. Denna stereotyp finns kvar ännu idag. I Sverige antog inte sjuksköterskeutbildningen män förrän under 1950-talet, och viss forskning har visat att patienter och kvinnliga kollegor varit skeptiska till män i yrkesrollen.

    Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva manliga sjuksköterskors erfarenheter av att vara man i yrket.

    Metod En beskrivande litteraturstudie. Databaserna Medline via Pubmed och Cinahl användes för att finna 13 artiklar, dessa analyserades genom en innehållsanalys. 

    Huvudresultat Studien presenterar manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket i fem kategorier: Upplevelsen av marginalisering och exkludering, Förväntningar på män i yrket, Manliga sjuksköterskors syn på yrket, I mötet med patienten samt Fördomar om manliga sjuksköterskors sexuella läggning.

    Slutsats Manliga sjuksköterskor har upplevt motstånd i sitt yrke och begränsats av fördomar om att män inte platsar i yrkesrollen. De upplevde sig exkluderade och marginaliserade kopplat till mansrollen, samt att de förväntades utföra tungt och tekniskt arbete. Trots sin minoritetsställning upplevde de ändå patriarkaliska fördelar. I samhället finns en uppfattning om att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Resultatet vittnar om att könsroller och genusstrukturer påverkar arbetet, vilket kan relateras till Raewyn Connells maskulinitetsteori.

    Fulltekst (pdf)
    Manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket
  • 20.
    Al-barghouthi, Laian
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Ahmed Najem Al-katrani, Hanin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt: En beskrivande litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet. Globala siffror visar att cirka 64 miljoner människor har hjärtsvikt. I Sverige är det cirka 250 000 individer som har drabbats av sjukdomen. Hjärtsvikt är i dag den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar bland personer över 65 år. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturstudien var av beskrivande design och baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram via databasen PubMed. Huvudresultat: I resultatet framkom huvudtemat; Förändrad vardag med subteman fysisk påverkan, psykisk påverkan, social och ekonomisk påverkan. Andra huvudtemat som framkom var; Att hantera sin sjukdom med subteman livstilsanpassningar, andlighet och upplevelser av information från vården. Slutsats: Hjärtsviktpatienter upplevde fysiska, psykiska och sociala utmaningar, samtidigt som det framkom brister i kommunikation och information kring bland annat egenvård. Det framkom även en brist i vården när det gäller kontinuitet. Det är avgörande att sjuksköterskor erbjuder stöd och information till patienterna för att säkerställa högkvalitativ vård och individanpassad information.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Al-Barghouthi, Reem
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Holtz, Sando
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med en cancersjukdom: En beskrivande litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Each year 370 children in Sweden suffer from childhood cancer. These numbers also reflect those 70 families that suffer alongside the child from this burdened information that will change their entire life situation. To work with family-centeredcare means that the parents are given room for participation and to engage in the child’s care.

    Aim: The aim of this literature study is to describe parents´ experiences with living with a child with cancer.

    Method: A literature study with a descriptive design, based on 12 scientific articles. The literature research was conducted using the Pubmed database.

    Results: The results consisted of two main categories: Life is turned upside down and The new “normal” which had the following subcategories: Initial reaction, Changed family dynamics and everyday life, Support, Acceptance and From the hospital to the home.

    Conclusion: Parents´ experienced a variety of emotions such as shock, sadness, denialand powerlessness. Support in its various forms from healthcare and the surrounding environment eased the suffering that the parents experienced and enabled them to cope with the difficult period they were going through.

    Keywords: Neoplasm, Parents’ experience, pediatric cancer, support

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Albokake, Suad
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Stenberg, Kevin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 på sjukhus: En beskrivande litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Corona-pandemin är högaktuell i dagens samhälle och sjuksköterskor har erhållit erfarenheter i vårdandet av patienter med Covid-19 världen över. Över 4 800 000 människor har avlidit i sviterna av Covid-19 och forskning visar att endast sju procent av 150 vårdavdelningar hade en budget för isolering och karantän samt att sjuksköterskor under tidigare virusutbrott fått erfara hopplöshet och ensamhet samtidigt som de utförde krävande arbete i skyddsutrustning som var svår att arbeta i. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie som utgjordes av 13 empiriska studier med kvalitativa ansatser. Databassökning utfördes i databasen PubMed genom sökningar som berör ämnet. I granskningen av valda studier kunde två huvudkategorier, nio underkategorier som följdes av fem underkategorier läggas fram. Huvudresultat: Negativa erfarenheter som att inte känna sinnesro var något sjuksköterskor fick erfara samtidigt som de led av utmattning och utbrändhet. Deltagare fick erfara att inte känna uppskattning. Skyddsutrustning var utmanande för sjuksköterskorna. Dels genom användningen, förekommande materialbrist samt att det ställde deltagarna inför etiska dilemman. Sjuksköterskorna fann positiva erfarenheter som stolthet och teamkänsla, men även professionell utveckling. Socialt stöd och egna strategier utgjorde grunden för att bemästra utmaningarna hos sjuksköterskorna. Slutsats: Kunskapen om sjuksköterskors erfarenheter är viktig då det ger förståelse om sjuksköterskors arbete och utmaningar i vården av patienter med Covid-19. Kunskapen ger möjligheter till förbättringsarbete som gynnar sjuksköterskor i deras arbete för att bidra till en bättre vård för individen.

    Fulltekst (pdf)
    Sjukskoterskors_erfarenheter_av_att_varda_patienter_med_Covid19_pa_sjukhus
  • 23.
    Al-Dihaysee, Mary
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hussaini, Khaleda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser och attityder i bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården: En beskrivande litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Psykisk ohälsa defineras som ett samlingsbegrepp för olika psykiska tillstånd, alltifrån oro, nedstämdhet, sömnbesvär, magont och huvudvärk till utmattningssyndrom, depression, bipolär sjukdom, ångestsyndrom och psykossjukdomar. Psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen redan år 2030. Varannan svensk kommer någon gång i livet att uppleva psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har alltså ökat globalt och nationellt de senaste åren och patienter med psykiska sjukdomar fortsätter att öka. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder i bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande design grundades på femton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. De databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna var Cinahl och PubMed via Medline. Resultat: Föreliggande litteraturstudie resulterade i två huvudteman samt tre underteman där sjuksköterskors upplevelser och attityder i bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården beskrevs. Det första temat är hinder för att hjälpa patienter med psykisk ohälsa som består av bristande kunskaper om psykisk ohälsa och otillräckliga resurser. Det andra temat är attityder mot patienter som består av sjuksköterskors attityder mot patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: Denna litteraturstudie visade att sjuksköterskor i primärvården upplevde svårigheter i bemötandet med patienter med psykisk ohälsa på grund av bristande kunskaper. Brist på kunskap gav upphov till  negativa och stigmatiserande attityder gentemot denna patientgrupp och bidrog till att patienterna inte fick den vård som behövdes . Dock visade föreliggande litteraturstudie att sjuksköterskor även hade positiva attityder gentemot dessa patienter. 

     

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Aldén, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Werme, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans agerande och faktorer som kan påverka beslutsfattandet om att anmäla vid misstänkt barnmisshandel.: En litterarurstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan påverka beslutet om att anmäla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingående artiklar.

    Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar som söktes från databaserna Pubmed och Cinahl.

    Resultat: Sjuksköterskor känner sig osäkra när tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestämde sig för att anmäla. Sjuksköterskor var bekväma i sina observationer när arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmäla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig påverka sjuksköterskans beslut om att anmäla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, självförtroende, attityder och inställning.

    Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd från kollegor samt utbildning inom området behövs.

    Fulltekst (pdf)
    R Aldén S Werme
  • 25.
    Alexander, Weman
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Ida, Westerberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av det första året efter en Gastric bypass operation.: En kvalitativ blogganalys2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet första året efter en Gastric bypass operation. Metoden var en kvalitativ blogganalys av beskrivande design som använde sig av ett ändamålsurval med inklusion- exklusionkriterier. Åtta kvinnor deltog i studien. Det insamlande materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. 

    Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet första året efter en Gastric bypass operation. Metoden var en kvalitativ blogganalys av beskrivande design som använde sig av ett ändamålsurval med inklusion- exklusionkriterier. Åtta kvinnor deltog i studien. Det insamlande materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. 

    Slutsatsen var att ingen av informanterna ångrade ingreppet då de upplevde att operationen var den enda vägen ur tillståndet. Informanterna upplevde att stödet och attityderna från sjukvården var sämre än väntat samt att informationen om vad som väntade efter operation var till och från var bristfällig. Attityden från omgivningen men även ibland från vården upplevdes som dålig och informanterna kändes sig missförstådda, inte tagna på allvar och ibland utanförskap.

  • 26.
    Al-hedr, Hkmat
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Palomera, Giordano
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Erfarenheter av egenvård hos vuxna personer med Diabetes typ 2: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar globalt, riskfaktorer för utvecklingen är bland annat ärftlighet och levnadssätt. Främsta behandlingen är egenvård i form av regelbunden motion och hälsosam kosthållning.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av egenvård hos vuxna personer med Diabetes typ 2.

     

    Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderade 15 artiklar, vilka svarade på litteraturstudiens syfte. Genom databaserna MEDLINE via PubMed och CINAHL söktes artiklar fram systematiskt, varav en var manuell sökning.

     

    Resultat: Resultatet visade att personer kände oro vid diagnostisering av Diabetes typ 2. Oron minskade när personerna accepterade sjukdomen och tog ansvar genom egenvård. Personer förklarade att de behövde upprätthålla egenvårdsåtgärder för att det skulle ske en livsstilsförändring, dock beskrevs det som svårt. Även om personer påbörjat sin väg mot livsstilsförändring kunde de stöta på svårigheter att hantera sociala sammanhang, vilket var ett hinder i deras vardag. Närstående till personer kunde också upplevas som ett hinder, men främst ansågs de närstående vara ett stort stöd. Personer beskrev också sjuksköterskan som ett viktigt stöd, framförallt med motivation. Andra personer beskrev istället att sjuksköterskan endast utförde praktiska procedurer.

     

    Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat kan sjuksköterskan få en uppfattning av personernas erfarenheter. Detta kan underlätta för sjuksköterskan att främja hälsa genom att ge anpassad information och vård. Om personer får en sådan hjälp kan de ta eget ansvar för sin behandling och därav påbörja sin egenvård. Genom att personerna upprätthåller sin egenvård kan de i längden förbättra sin livskvalitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Ali Muhumed Hashi, Nimo
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Gacal, Idil
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av avancerad bröstcancer: En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen, vilket kan upplevas smärtsamt och förorsaka lidande. Att leva med avancerad bröstcancer innebär att livslängden förkortas när sjukdomen blir avancerad. Sjuksköterskans ansvarsområde ligger i att ge en god omvårdnad samt ge stöd och råd. Detta för att kvinnorna ska kunna bearbeta sjukdomen och få sina eventuella frågor besvarade så att de kan känna sig delaktiga i sin vård. 

    Fulltekst (pdf)
    Idil och Nimo- Examensarbete
  • 28.
    Al-Kayed, Basel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Larsson, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2: En beskrivande litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förekomsten av diabetes mellitus typ 2 ökar globalt. DMT2 har olika riskfaktorer som kan leda till sjukdomen såsom övervikt, rökning och ärftlighet. En viktig del av behandlingen vid DMT2 är egenvårdsåtgärder och dessa är de hälso- och sjukvårdsåtgärder som personer kan utföra själv hemma eller med hjälp av en anhörig eller en personlig assistent.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 15 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

    Huvudresultat: Vårdpersonalen var en nyckelsten till upplevelsen av egenvården då deras inflytande skapade grunden för en fungerande egenvård. Digitala hjälpmedel kunde ha en positiv inverkan på upplevelsen av egenvården då den ökar tillgängligheten till information och vårdpersonal. Livsstilsförändring vid DMT2 kunde bidra till en upplevelse av isolering och hjälplöshet i sjukdomen. Familjen kunde agera som ett stöd och ett hinder i egenvården. Egenvården upplevdes som ett hinder till att delta i sociala sammanhang. Begränsningar i egenvårdskvalitén kunde orsakas av socioekonomiska aspekter.

    Slutsats: Professionella stödinsatser ansågs inverka på upplevelsen av egenvården. Diabetesanpassad kost kunde orsaka sociala hinder och försämra livskvalitén. Självtester av blodsocker samt fysisk aktivitet motiverade till fortsatt egenvård. Resultatet av litteraturstudien kan användas för att vårdpersonal ska få en ökad förståelse av personers upplevelser av egenvård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Allamand Moraga, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Öhman Ekman, Ester
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Effekten av interventioner som används vid venpunktion på barn: En beskrivande litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För barn är vård- och sjukhusmiljö ofta en okänd miljö där okunskap tillsammans med sociala och fysiska förväntningar kan orsaka osäkerhet samt rädsla. Barn kan reagera olika vid medicinska procedurer men nästan alla upplever oro och rädsla vid venpunktion. Syfte: Att beskriva effekten av interventioner som används vid venpunktion på barn. Metod: Beskrivande litteraturstudie med kvantitativ design baserad på tolv artiklar framsökta i databasen PubMed. Undersökningsgruppen var barn mellan fyra och tolv år. Temaanalys användes för att analysera data. Huvudresultat: Aktiva distraktionsmetoder såsom ballongblåsning, hostmetoder och bollklämning minskade signifikant smärta och rädsla. TICK-B minskade signifikant smärta och ångest. Flippits minskade signifikant smärta. Bubbelblåsning hade ingen signifikant effekt på smärta men minskade signifikant rädsla. VR minskade signifikant smärta, rädsla och ångest. Gällande passiva distraktionsmetoder minskade Buzzy signifikant smärta och rädsla. Aromaterapi hade ingen signifikant effekt på smärta eller rädsla. Kalejdoskop och serietittande via VR minskade signifikant smärta och ångest medan serietittande via surfplatta hade ingen signifikant effekt. Akupressur minskade signifikant smärta men påverkade inte ångest. Läkemedlet Jet Lidokain hade ingen signifikant effekt på smärta eller rädsla. Slutsats: Det finns flera olika interventioner, både passiva och aktiva distraktionsmetoder, som minskar smärta, rädsla och ångest hos barn vid venpunktion. Utifrån resultatet kan sjuksköterskor, oavsett arbetsplats, få en bättre förståelse för hur barns vårdupplevelser kan förbättras vid venpunktion. Interventionerna var enkla att använda, kostnadseffektiva samt gav inga bieffekter och borde därför användas av sjuksköterskor för att skapa en bättre vårdupplevelse för barn.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Alm, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vorén, Rose-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelse av palliativ vård hos patienter behandlade för obotlig cancer på hospice eller inom den slutna vården - en litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.

    Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.

    Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening. Miljön på hospice bidrog till att patienterna förlorade sin identitet. Att finna mening med sitt lidande bidrog till att patienterna succesivt accepterade sin situation och kunde finna frid i sin vetskap om det oundvikliga.  

    Slutsats: Den mellanmänskliga kommunikationen och sjuksköterskans kompetens har nyckelroller för patienternas upplevelse av god palliativ vård. Mer forskning krävs för att möta det växande behovet av kvalificerad palliativ vård.

    Fulltekst (pdf)
    Upplevelse av palliativ vård hos patienter behandlade för obotlig cancer på hospice eller inom den slutna vården - en litteraturstudie
  • 31.
    Alm, Lena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Sjöström, Anneli
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    Att leva som barn till förälder med psykisk sjukdom2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Almén-Åström, Eva
    Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
    En jämförelse av patienters upplevelser av delaktighet, livstillfredsställelse, arbetssituation och sjukvårdskonsumtion efter Strokescreening respektive traditionell vård2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades.

    Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar. Det fanns en markant skillnad mellan grupperna gällande sysselsättning före strokeinsjuknandet. Vid tillfället för studien var det en högre procent ur gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet som återgått till arbete. Flera av deltagarna i gruppen som inte deltagit i Strokescreeningprogrammet hade en regelbunden, återkommande kontakt med primärvården. Föreliggande studies resultat väckte en del frågor gällande nyttan med Strokescreeningprogrammet i relation till kostnaden. Eftersom metoden att göra en enkätstudie hade en del svagheter både genom ett relativt högt bortfall och fråga om huruvida frågorna varit adekvata vore en uppföljande studie med intervjuer av studiens deltagare högst intressant. Intressant vore även en undersökning om frekvens av återinsjuknande i stroke i respektive grupp för att se om Strokescreeningprogrammet haft en sekundärpreventiv effekt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Alp, Suleyman
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Seyoum, Daniel Habte
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av att leva med tarmstomi: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allvarliga tarmsjukdomar kan leda till svåra besvär som personer inte står ut med och då är tarmstomi en lösning för att bli av med besvären och göra livet enklare för personerna. Tarmstomi innebär att det via en operation görs en öppning i magen så att en bit av tarmen sticker ut ur magen där avföring kommer ut och samlas i en specifik påse som sitter fast med klister. Att hantera påsarna som kontinuerligt behöver tömmas och bytas ut kan vara en stor utmaning för många personer. I samband med att personer får tarmstomi uppkommer även psykiska och sociala svårigheter som blir en utmaning i livet. Det är sjuksköterskans uppgift att med utbildning och stöd hjälpa personerna att bli självständiga med att hantera samtliga problem för att nå en god hälsa. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En beskrivande litteraturstudie med narrativt förhållningssätt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med enbart kvalitativ ansats och publicerade i databasen Pubmed.Huvudresultat: Upplevelserna av att ha tarmstomi varierar från person till person där en del personer ser tarmstomi som en befrielse från de mycket svåra besvär som de har haft tidigare och andra ser tarmstomi som ett straff för livet. Den första tiden med tarmstomi är svårast då det tar tid för personerna att vänja sig vid alla förändringar som sker med stomin och lära sig att hantera dem. Slutsats: Personer som har tarmstomi står inför psykiska, sociala och fysiska utmaningar som de ofta behöver hjälp med och där har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd till dem för att underlätta och främja deras liv. Att personerna ändrar sin syn på stomin från att vara negativ till att bli positiv har visat sig ha en stor betydelse för deras möjlighet till att snabbt och effektivt återgå till ett normalt liv. Konsekvensen av stomi blir ofta att personer isolerar sig från samhället och därmed är stöd från vänner och familj avgörande för en god hälsa

    Fulltekst (pdf)
    Personers upplevelser av att leva med tarmstomi
  • 34.
    Alsabti, Mari
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jackson, Line
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Examensarbete: Sjuksköterskors uppleverser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor på akutmottagningar är vanligtförekommande och är ett kvarstående problem inom hälso- och sjukvården. Hälso- ochsjukvården är en arbetsmiljö där det är hög arbetsstress som på långt sikt kan leda tillfysiska problem och sjukskrivningar. Akutmottagningar är en arbetsplats som ärbemannad dygnet runt med komplex omvårdnad och där snabba beslut sker.Syfte: Litteraturstudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser avarbetsrelaterad stress på akutmottagningar.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk analysmetod. Analyserades medrelevans och kvalitets mall för kvalitativa och kvantitativa ansats artiklar.

    Huvudresultat: Sjuksköterskornas upplevelser av den arbetsrelaterade stressen påakutmottagningar gav både psykiska och fysiska konsekvenser. Det som upplevdes somkonsekvenser var hög puls, muskelsmärta, huvudvärk, oro och rädsla för våld.Det som upplevdes som triggande stressfaktorer för sjuksköterskorna var högarbetsbelastning, hot och våld, högt tryck och stor patient mängd.

    Slutsats: Arbetsrelaterad stress på akutmottagningar är ett kvarstående problem blandsjuksköterskor som behöver arbetas med för att minskas.För att hantera arbetsrelaterad stress på akutmottagningar är det viktigt attsjuksköterskorna får förståelse kring hantering av arbetsrelaterad stress. Sämrevälmående och negativa känslor kan utvecklas vid arbetsrelaterad stress detta kan skapaen otrygg miljö för patienterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Al-Sabti, Sarah
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Maycraft Kall, Mathilde
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskornas upplevelser av att ge omvårdnad till patienter inom palliativ vård i hemmet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskorna behövde vara flexibla för att kunna hjälpa patienterna med sitt vardagliga liv. Det är viktigt att sjuksköterskan är redo att tillhandahålla palliativ vård på ett professionellt sätt och för att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan har ett bra bemötande samt att patienten ges bästa möjliga omvårdnad. Sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården är krävande och därför efterfrågas kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till vuxna patienter som ges palliativ vård i hemmet, samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver undersökningsgruppen. Metod: En deskriptiv litteraturanalys. 11 artiklar granskades och sammanfattades.  Huvudresultat: Att handskas med ett arbete nära döden och anhöriga som ofta hellre vill ha sin egen röst hörd istället för patientens röst är svårt för sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde palliativ vård som emotionellt påfrestande. Sjuksköterskor beskriver att de genom professionella gränser och kollegialt stöd hanterar arbetet. Slutsats: Att upprätthålla de professionella gränserna är viktigt för sjuksköterskan, samt att kunna få kollegialt stöd. Att få läkaren att förstå vikten av situationen är inte alltid lätt, men är viktigt för sjuksköterskan att kunna göra för att ge patienten den bästa vården och minska patientens lidande.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Alvesand, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Linder, Charlotte
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1.: En deskriptiv litteraturstudie.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 debuterar under barn- och ungdomsåren. Behandlingen är egenvård som innebär blodglukoskontroller, läkemedelsbehandling och att följa rekommendationer om kost och motion. Sjuksköterskans yrkesområde innefattar barn- och ungdomar. Avvikande från egenvårdsaktiviteter och hemlighetsmakeri kring sjukdomen påverkar vårdkvaliteten för ungdomar. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 samt att beskriva de granskade studiernas undersökningsgrupper. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ samt kvalitativ- och kvantitativ ansats. Samstämmigheter och olikheter i artiklarnas resultat har kategoriserats och teman och subteman har identifierats. Huvudresultat: En del ungdomar upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom och önskade ha kontroll över och ta eget ansvar för sin sjukdom och öka oberoendet. Ungdomar upplevde känslan av att vara annorlunda och undvek att utföra egenvård i sociala sammanhang. Svårigheter att följa kostrekommendationer varierade och att utföra blodglukoskontroller upplevdes ansträngande. Stöd från vänner och jämnåriga underlättade utförandet av egenvård. Det upplevdes positivt att sjuksköterskor visade intresse för ungdomarnas liv utöver deras DMT1. Sjuksköterskor upplevdes brista i att kunna sätta sig in i ungdomarnas situation och vara ett känslomässigt stöd. Slutsats: Det finns ett behov av ökat stöd och förståelse från sjuksköterskor. Genom ökad förståelse kan sjuksköterskan bidra med stöd för att underlätta överföringen av ansvar. Detta kan leda till en ökad trygghet och känsla av kontroll hos ungdomarna, vilket kan bidra till att de vågar dela med sig av sin sjukdom till omgivningen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Alvåg, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Anna, Ramberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mödrars upplevelse av postpartumdepression: En litterturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Amin, Cellesté
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sahindal, Suna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans Upplevelser Av Att Vårda Patienter Med Covid-192022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med Covid-19
  • 39.
    Andarea, Jackline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Örnblom, Jeanette
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn 0–13 år, med diabetes typ 1.: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever ca: 450 000 personer med diabetes i Sverige och det gör sjukdomen till en av de stora folksjukdomarna. Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och drabbar framförallt unga människor. I Sverige lever ungefär 7000 barn med sjukdomen och varje år insjuknar ca: 700 barn under 15 år. Detta gör sjukdomen till en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn (0–13 år) med diabetes mellitus typ 1. Samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar varav nio artiklar av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en mixad studie. Dessa analyserades objektivt av båda författarna. Sökningarna skedde i PubMed och Cinahl.

    Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplevde en stor påfrestning och livsomställning när ens barn drabbades av diabetes. De upplevde en känsla av ständig oro och de hade svårt att överlåta ansvaret till någon annan. Stöd och information upplevdes som bristfällig vid olika situationer men ett diabetesteam eller en mentor upplevdes som positivt. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna var till största delen intervjuer förutom en som tillämpat frågeformulär.

    Slutsatser: Föräldrar upplevde ständig oro, brist på stöd och information. Med rätt stöd och information skulle föräldrars oro minskas och det skulle även kunna stärka barnets egenvårdsförmåga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Andersson, Alexandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Den stickrädda patienten2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier visa att ca 10 % av världens befolkning lider av stickrädsla. Konsekvenser för person som känner stickrädsla är ångest och oro samt undvikande av medicinska procedurer som innefattar injektioner. Detta kan leda till hälsoproblem för individen och i värsta fall leda till att personen undviker all hälso- och sjukvård. Det är viktig att sjuksköterskan har kunskaper om vilka omvårdnadshandlingar som kan lindra lidande för patienten.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnadsåtgärder som kan förbygga stickrädsla hos barn. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En litteraturstudie där resultatet av 12 artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO.

    Huvudresultat: I resultatet framkom att miljöns utformning är viktig då barn ska få injektioner och att barn, behövde var väl förbered på vad som skulle hända innan nålinförandet. I resultatet framkom också att även mindre barn har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer. Att anpassa tiden efter barnets behov var viktigt och att det är barnets behov som skulle få styra vården. Distraktion under själva nålinförandet visade på minskad rädsla hos barnen men att det bästa var dock om distraktion inte behövdes.

    Slutsatser: Vårdmiljöns utformning är viktig när barn ska få ett nålinföranden och sjuksköterska kan minska känslan av sjukhus eller vårdcentral genom att anpassa miljön och att tillhanda ha distraherande leksaker. Det är viktigt att barn vet vad som skulle hända vid ett nålinförande och även mindre barn kan tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer samt förstå vikten av dem. Sjuksköterskan kan genom att anpassa besökstiden efter barnets behov och bekräfta barnets känslor minska oro och rädsla hos stickrädda barn.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Berglund, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter om och reflektioner av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård - En intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning (MB och AA)

    Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för deltagarna med kort yrkeserfarenhet ledde fram till följande fem kategorier: faktorer som påverkar arbetsbelastningen, faktorer som påverkar samarbetet, relationer och etiska dilemman,organisatoriska förutsättningar och ledarskap samt bristande kommunikation bidrar till minskad patientsäkerhet. Arbetet upplevdes fysiskt varierande samt att ett ökat antal patienter och tidsbrist ledde till stress. Arbetet upplevdes även glädjefullt med goda relationer till patienter och närstående. Etiska dilemman kunde uppstå vid olika syn på patientens vårdbehov.I resultatet för deltagarna med lång yrkeserfarenhet framkom fyra kategorier: att vårda i hemmiljö, faktorer som påverkar kommunikation och samarbete, att kommunalisera hemsjukvården är en omställningsprocess samt bristande ledarskap. Arbetet beskrevs somfysiskt tungt men varierande. Brister vid informationsöverföring medförde att tillgång tillviktig patientinformation saknades samt att distriktssköterskorna upplevde sin specialistkompetens underskattad. Slutsatsen är att deltagarna oavsett yrkeserfarenhet upplevde positiva och negativa aspekter på sin arbetsmiljö. Arbetet upplevdes meningsfullt men ökad förståelse och stöd för arbetssituationen från chefer önskades. Vid arbete i hemsjukvård kan det vara svårt att påverka olika faktorer av betydelse för arbetsmiljöneftersom arbetet sker i patienternas hem.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Andersson, Cathrina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nyström, Linn
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Fotsår hos patienter med diabetes: Sjuksköterskors preventionsstrategier för att reducera utvecklingen av fotsår hos patienter med diabetes-En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetiska fotsår, ”Diabetes foot ulcer” (DFU) är ett globalt hot mot personer med diabetes på grund av de komplikationer som kan uppkomma som en efterföljd av diabetes. Neuropati är en vanlig följdsjukdom till diabetes vilket medför risken för DFU. Neuropati orsakar nedsatt känsel i underben och fötter vilket kan medföra att patienten inte känner föremål i skorna som skaver och trycker mot fötterna som kan orsaka DFU. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors preventionsstrategier för att reducera utvecklingen av fotsår hos patienter med diabetes. Metod: Denna studie genomfördes som en beskrivande litteraturstudie baserat på 12 vetenskapliga artiklar som bestod av fyra kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap genom sårvårdsutbildning efter kandidatexamen. Det framkommer att sjuksköterskornas kunskaper har en stor roll i behandlingen av DFU varav patienternas egenvårdsförmåga lyfts fram för att tillsammans finna de rätta strategierna för varje patient i sin DFU behandling. Slutsats: Fördjupad kunskap inom preventionsstrategier att reducera utvecklingen av DFU hos patienter med diabetes skulle kunna komma både patienter, sjuksköterskor och svensk hälso- och sjukvård till nytta. Kunskapen om preventionsstrategier hos sjuksköterskor i arbetet av DFU varierade inom hälso-ochsjukvårdsverksamheter världen över. Det finns flera strategier att arbeta vidare med som sjuksköterska i förebyggandet av DFU. Två viktiga aspekter inom preventionsstrategier är ökad utbildning för grundutbildade sjuksköterskor inom sårvård av DFU.Patientutbildning inom egenvård i förebyggande av komplikationer av DFU är en viktigstrategi i sjuksköterskans yrkesroll för att kunna bidra med goda förutsättningar och hälsofrämjande vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Andersson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Englund, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv.
    Omvårdnadspersonalens beskrivning av sina upplevelser av möter med utåtagerande personer med demenssjukdom och betydelsen av bemötandet2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to describe how care givers experience working with people who suffer from dementia and acting out behaviour and to illustrate the importance of the care givers approach. Sixteen caregivers were interviewed from different nursing homes in the middle of Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. The result is divided into two content areas. The analysis of the first content area, care givers experiences of meeting people with dementia and acting out behaviour, resulted in three categories, which deals with the approach. The categories were; to be insecure, to feel a challenge and to be secure. To have co-workers nearby resulted in feeling secure. A challenge was to make the person suffering from dementia feel well once again. To be inexperienced resulted in insecurity among the care givers. The second area of content was, the care givers description of the value of a good approach when meeting people suffering from dementia and acting out behaviour. The analysis of that content area resulted in four categories; to be clear, to be calm, to be experienced and to be accepted. To be calm and use few words was successful. To have knowledge and to be appreciated made the care giving work easier. The result of the study illustrates different approaches from care givers in their contact with patients with dementia and how care givers experienced that contact.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Andersson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kjetselberg, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Anestesisjuksköterskors upplevelser av sin första tid på en operationsavdelning: En empirisk studie2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Anestesisjuksköterska är ett avancerat yrke som ställer höga krav på kompetens och självständighet. Forskning visar att nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever stress och otrygghet i sin nya profession.

    Syfte:

    Studiens syfte var att beskriva hur nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever sin första tid på en operationsavdelning.

    Metod:

    Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Totalt tio anestesisjuksköterskor, från två medelstora och ett litet sjukhus i Mellansverige, inkluderades i studien. Studien har använt ett ändamålsenligt urval. Genom semi-strukturerade intervjuer med utgångspunkt från samlades data in. Data har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat:

    Ur anestesisjuksköterskornas beskrivningar framkom fyra huvudkategorier; den nya professionen, personlig utveckling, erfarenhet och organisatoriska faktorer och totalt tio subkategorier; att vara ny anestesisjuksköterska, att uppleva ansvar, att ha prestationskrav, känna tilltro till egen förmåga, att känna arbetsglädje, att utvecklas, brist på erfarenhet, erfarenhet skapar trygghet, brist på stöd från organisationen samt stöd från organisationen. Studien visar att anestesisjuksköterskorna upplevde sin första tid på en operationsavdelning som påfrestande men även som intressant och utvecklande. Nya arbetsuppgifter och stort ansvar upplevdes som betungande i början. Bristen på erfarenhet var stundtals påfrestande men stöd från kollegier bidrog till att majoriteten av anestesisjuksköterskorna upplevde trygghet. Då bristande stöd ökade deras upplevelse av otrygghet och ensamhet, framkom en önskan om mentorskap och mer handledning under anestesisjuksköterskornas första tid.

    Slutsats:

    Föreliggande studie beskriver nyexaminerade anestesisjuksköterskors upplevelse och resultatet visar att stress och en känsla av ensamhet präglade den första tiden. Bristande erfarenhet kunde vara påfrestande men med stöd från kollegier upplevde de en ökad trygghet. Resultatet visar att det fanns en önskan om mer stöd i form av mentorskap och handledning under anestesisjuksköterskornas första tid. Överlag ger studien en ökad förståelse för hur nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever sin första tid.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Andersson, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Desurmont, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    En beskrivande litteraturstudie om patienters erfarenheter kring sexuellt samliv vid hjärtsjukdom2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Bakgrund: Ungefär två miljoner människor i Sverige är drabbade utav en hjärtsjukdom, vilket innebär att det är den vanligaste orsaken att dö av. Hjärtsjukdomar kan vara hjärtinfarkt, hjärtklaffssjukdom, hjärtrytmrubbningar, hjärtsvikt, hjärtstopp och kärlkramp. När en människa drabbas av en hjärtsjukdom är det av vikt att se till hela människans behov och inte enbart de medicinska delarna. Sexualiteten påverkar våra tankar, känslor, handlingar och mottagande, därmed vår psykiska och fysiska hälsa och är idag enligt forskning ett område patienter och sjuksköterskor undviker av olika skäl. Det är då relevant att öka kunskapen om hur patienter upplever sitt sexuella samliv vid hjärtsjukdom för att förbättra omvårdnaden kring den. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av sitt sexuella samliv vid hjärtsjukdom. Metod: Beskrivande litteraturstudie, artikelsökning skedde i Medline via PubMed och Cinhal, vilket resulterade i elva artiklar, varav fyra kvalitativa och sju kvantitativa. Huvudresultat: Patienter som drabbades av en hjärtsjukdom kände oro och/eller rädsla inför sitt sexuella samliv, en rädsla för att få ytterligare en hjärtinfarkt eller att känna symtom som hjärtklappning och smärta i bröstet. Det framkom att patienterna erfarande en brist av information från sjuksköterskor och uttryckte att det fanns ett behov av information kring sexuell hälsa. Slutsats: Det sexuella samlivet påverkades, psykiskt och fysiskt, emotionellt och själsligt. En oro och rädsla upplevdes i samband med fysiska symtom. Patienters sätt att hantera det sexuella samlivet vid hjärtsjukdomen skiljdes åt och bristfällig information från sjuksköterskor upplevdes betydligt samt ett ökat behov av information.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Andersson, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Wikholm, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Äldres upplevelser av ensamhet: en litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ensamhet är ett växande problem i samhället och särskilt bland den äldrebefolkningen. Ensamhet symboliseras som en upplevelse och kan vara ett frivilligt eller ofrivilligt val. Tidigare forskning har visat att ofrivillig ensamhet kan medföra negativa hälsoeffekter. Syfte: Att beskriva äldres upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databasen Medline via PubMed.Huvudresultat: De äldre beskrev upplevelsen av ensamhet ur olika perspektiv.Ensamheten beskrevs främst som något negativt, men det framkom även positivaupplevelser. De äldre skildrade de negativa upplevelserna som smärtsamma samt isolerande medan de positiva upplevelserna förknippades med frihet och beskrevs som ett frivilligt val. Slutsats En del äldre tycker att ensamheten är något av det värsta som finns, medan vissa inte påverkas av det eller till och med ser det som något positivt. Sjuksköterskan har en viktig roll i att uppmärksamma och minska de negativa upplevelserna som de äldre kan känna. Genom att stödja den äldre i dennes livsvärldkan sjuksköterskan lindra lidande och bidra till bibehållen hälsa och därmed minska möjliga negativa hälsoeffekter av den upplevda ensamheten. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Andersson, Felicia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Fridlund, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    En krympt värld: Patienters upplevelser av isoleringsvård2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Isolering är en vanligt förekommande vårdform inom den somatiska slutenvården som tillämpas för att förhindra smittspridning av smittsamma sjukdomar. Patienter som isoleras vårdas på enkelsal och får inte vistas på gemensamma ytor. Speciella försiktighetsåtgärder och hygienrutiner tillämpas även för att minimera spridning av smitta. Vårdmiljön har visat sig ha en direkt inverkan på patienters tillfrisknande och vårdtid. Sjuksköterskor har vittnat om en sämre vårdkvalité för isolerade patienter på grund av vårdpersonalens brister i kunskap om och rädslor för smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas under isolering inom somatisk slutenvård. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med en tematisk dataanalysmetod. Resultatet grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixed-method ansats. Huvudresultat: Att vårdas under isolering resulterade i både positiva och negativa upplevelser. Ett huvudfynd var att patienterna upplevde sig fångna och kontrollerade på grund av restriktionerna. Avsaknaden av information samt dåligt bemötande från vårdpersonalen gjorde vistelsen påfrestande och bidrog till svåra känslor. Miljön på enkelsalen och möjlighet till aktivitet var viktiga faktorer för tillfrisknande och den totala upplevelsen av vården. Slutsats: Isoleringsvård för med sig starka känslor av ensamhet och lidande, detta kunde förhindras av ett gott bemötande och god information från sjuksköterskan samt en hemtrevlig miljö med något att distrahera sig med. Denna litteraturstudie kan inspirera sjuksköterskor i deras omvårdnadsarbete för att förbättra vårdkvalitén för isolerade patienter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Christina, Lindberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans vårdande på akutmottagningen – ur ett patientperspektiv: En deskriptiv litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akutmottagningen har en hög patienttillströmning och detta leder till att patienter med lågt prioriterade skador och sjukdomar/tillstånd får ökade väntetider. Den sekretess som råder inom hälso- och sjukvården förhindrar sjuksköterskan från att ge information angående varför andra patienter prioriteras före dem. Sjuksköterskor kan med kunskap om patienters erfarenheter av vården på akutmottagningen, få en ökad förståelse och genom detta ge en mer individanpassad vård och ökad tillfredställelse hos patienterna. 

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vården från sjuksköterskor på akutmottagningen. Vidare var syftet med litteraturstudien att granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. De tolv inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed. Ansatsen på dessa är kvantitativ, kvalitativ eller mixad.

    Huvudresultat: Många patienter ansåg att den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen var god. Det goda bemötandet, förmågan att lyssna och den höga kompetensen hos sjuksköterskan medförde en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Under väntetiden förekom dock att patienterna kände sig som en börda för sjuksköterskorna samt ignorerade i vissa fall. Bristen på kontakt med sjuksköterskorna under väntetiden medförde att patienterna inte fick den information de ansåg sig behöva. Patienterna beskrev att sjuksköterskans kommunikation var adekvat samt att de använde ett lättförståeligt språk.

    Slutsats: De flesta patienter var nöjda med den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen. De kände att sjuksköterskan hade en hög kompetens och kommunikationen var adekvat. Dock förekom det patienter som ansåg att informationen var bristfällig.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Andersson, Gabriella
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med psykisk ohälsa2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuttio procent av alla patienter med psykisk ohälsa, som till exempel depression och ångestsyndrom får hjälp för sina besvär genom primärvården. Personer som drabbats av psykisk ohälsa ska handläggas och utredas i tid för att förhindra en försämrad funktionsförmåga, långvariga sjukdomstillstånd och återinsjuknande. Detta också för att minska risken för suicid. Enligt tidigare forskning sett ur ett patientperspektiv kan man se att det finns flera hinder för en god vård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med psykisk ohälsa.

    Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju distriktssköterskor som arbetat i primärvård i mer än ett år. Det insamlade materialet bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. Resultatet visade att samtalet med patienter med psykiska ohälsa bör genomsyras av ett aktivt lyssnande, kommunikation och vägledning. Distriktssköterskorna beskrev olika utmaningar i mötet med patienter med psykisk ohälsa samt att samarbete med andra professioner var viktigt för att kunna hjälpa patienten.

    Slutsats: Studien visade att distriktssköterskors erfarenheter av att samtala med patienter med psykisk ohälsa är komplext. Att lyssna, vägleda och kommunicera är viktigt för att distriktssköterskan ska kunna ge en god vård och få patienten att känna sig trygg. Distriktssköterskorna kunde stöta på hinder i mötet med dessa patienter där tidsbrist var en påverkande faktor. Studien visade att distriktssköterskan tog hjälp av andra professioner för rådgivning och handledning av denna patientgrupp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kanjou Abdallah, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors och distriktsköterskors erfarenheter av att arbeta med rådgivning via telefon och e-hälsa: En systematiskt genomförd litteraturstudie2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett av sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde är att fatta beslut som ger individer möjlighet till att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa. Sjukvårdsrådgivning är en del av sjuksköterskans och distriktssköterskans arbete och utförs både via telefon och inom e-hälsa. E-hälsa innebär att använda digitala verktyg för att uppnå och bibehålla hälsa. Tydlig och korrekt kommunikation är viktigt för att uppnå en säker hälso- och sjukvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med rådgivning via telefon och e-hälsa.Metod: Systematiskt genomförd litteraturstudie med kvalitativ syntes. Totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultat: Tre övergripande kategorier framkom: Sjuksköterskornas upplevda arbetssituation, Sjuksköterskornas erfarenhet av kommunikation och Sjuksköterskornas stöd och behov för arbetet. Arbetet präglades av ökad arbetsbelastning, tidsbrist, känslor av stress och oro. Olika strategier och hinder i kommunikationen med vårdsökande framkom som avgörande för interaktionen. Resultatet belyser också sjuksköterskans och distriktssköterskans behov av stöd i olika former samt reflektion med kollegor. Slutsats: Rådgivning via telefon och e-hälsa har visat sig frambringa olika slags känslor. Allt från ökad arbetsbelastning med upplevelser av stress, oro och tidsbrist till att sträva efter en felfri interaktion genom god kommunikation med vårdsökande. Stöd och feedback från verksamheten var uppskattat samtidigt som kontinuerlig utbildning och utveckling inom rådgivning var önskat. Denna studies resultat kan bidra till att sjuksköterskornas och distriktsköterskornas arbetssituation uppmärksammas, vilket i sig kan leda till en förändring och förbättring av arbetsmiljön samt arbetstillfredsställelse

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 1873
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf