hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway; Department of Health Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Enmarker, Ingela
    Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway;Nord Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    Wiik, Guri Bitnes
    Nord Trøndelag University College, Namsos, Norway.
    Hellzén, Per Ove
    Centre for Care Research Mid-Norway, Steinkjer, Norway; Department of Health Sciences, Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Meanings of being old, living on one`s own and suffering from incurable cancer in rural Norway2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 2.
    Asylbekova, Gulmira
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Upplevelser av livskvalité hos patienter med bensår: Litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring 100 000 svenskar beräknas lida av bensår vilka kräver långa behandlingstider och medför ekonomiska kostnader för samhället. Olika sjukdomstillstånd såsom trauma och försämrad blodcirkulation anses som riskfaktorer. Att leva med bensår kan ha negativ inverkan på människors dagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskor att informera patienterna kring behandlingen, ge stöd samt ha förmågan att bemöta dem med respekt och empati. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin livskvalitet samt att beskriva undersökningsgrupperna som ingick i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteratur studie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Cinahl. Huvudresultat: Patienterna beskrev smärta som påverkade deras dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem påverkade det psykiska måendet negativt. Rädslan för att skada sig begränsade patienterna fysiskt och man beskrev även känslan av skam, missmod, ensamhet, oro, ångest, depression och förlust av hopp. Bensår upplevdes tidssamt energikrävande och brister i kunskap hos sjukvårdpersonalen hade negativ påverkan på patienternas livskvalité. Undersökningsgrupperna varierade i antal från 5 till 247 deltagare, majoriteten var kvinnor, åldern var mellan 18 till 99 år. De flesta deltagarna hade haft venösa bensår, vilka varade mellan 6 veckor till 43 år. Slutsats: Att leva med bensår påverkade livskvaliteten. Relationen mellan sjuksköterska – patient hade stort betydelse för sårläkningen och välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om denna patientgrupp samt att ge ett professionellt bemötande, stöd och information om en egenvård. 

  • 3.
    Bieber, A.
    et al.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Stephan, A.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Verbeek, H.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Verhey, F.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Kerpershoek, L.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Wolfs, C.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    de Vugt, M.
    School for Mental Health and Neuroscience, Alzheimer Center Limburg, Department of Psychiatry and Neuropsychology, Maastricht University Medical Center, Maastricht, The Netherlands.
    Woods, R. T.
    Dementia Services Development CentreWales, Bangor University, Bangor, UK.
    Røsvik, J.
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, and Department of GeriatricMedicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Selbaek, G.
    Norwegian National Advisory Unit on Ageing and Health, Vestfold Hospital Trust, and Department of GeriatricMedicine, Oslo University Hospital, Oslo, Norway.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institut, Stockholm, Sweden.
    Wimo, A.
    Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institut, Stockholm, Sweden.
    Hopper, L.
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Irving, K.
    School of Nursing and Human Sciences, Dublin City University, Dublin, Ireland.
    Marques, M. J.
    CEDOC, Chronic Diseases Research Centre, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Gonçalves-Pereira, M.
    CEDOC, Chronic Diseases Research Centre, Nova Medical School/Faculdade de Ciências Médicas, Universidade Nova de Lisboa, Lisbon, Portugal.
    Portolani, E.
    Alzheimer’s Research Unit-Memory Clinic, Brescia, Italy.
    Zanetti, O.
    Alzheimer’s Research Unit-Memory Clinic, Brescia, Italy.
    Meyer, G.
    Medical Faculty, Institute for Health and Nursing Science, Martin Luther University Halle-Wittenberg, Halle (Saale), Germany.
    Access to community care for people with dementia and their informal carers: Case vignettes for a European comparison ofstructures and common pathways to formalcare [Zugang zu professioneller Unterstützung für Menschen mit Demenz und ihre Angehörigen: Fallvignetten für den europäischen Vergleich von Strukturen und Zugangswegen zu professioneller Pflege]2018Ingår i: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie (Print), ISSN 0948-6704, E-ISSN 1435-1269, Vol. 51, nr 5, s. 530-536Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    People with dementia and their informal carers often do not receive appropriate professional support or it is not received at the right time.

    Objectives

    Description and comparison of common pathways to formal community dementia care in eight European countries as a part of the transnational Actifcare project.

    Materials and methods

    The German team was responsible for creating an individual case scenario as a starting point. The research teams in Ireland, Italy, the Netherlands, Norway, Portugal, Sweden, and the United Kingdom were then asked to describe a common pathway to formal dementia care by writing their own vignette using the provided individual case scenario.

    Results

    A transnational qualitative content analysis was used to identify the following categories as being the most important: involved professionals, dementia-specific and team-based approaches, proactive roles, and financial aspects. General practitioners (GPs) are described as being the most important profession supporting the access to formal care in all the involved countries. In some countries other professionals take over responsibility for the access procedure. Dementia-specific approaches are rarely part of standard care; team-based approaches have differing significances in each of the countries. Informal carers are mainly proactive in seeking formal care. The Nordic countries demonstrate how financial support enhances access to the professional system.

    Conclusion

    Enhanced cooperation between GPs and other professions might optimize access to formal dementia care. Team-based approaches focusing on dementia care should be developed further. Informal carers should be supported and relieved in their role. Financial barriers remain which should be further investigated and reduced.

  • 4.
    Bildtgård, Torbjörn
    et al.
    Social Work, Stockholm University.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    New intimate relationships and informal care obligations in later life2013Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 53, nr Suppl. 1, s. 413-414Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5. Bildtgård, Torbjörn
    et al.
    Öberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    New sexual relationships in later life: the case of late modern Sweden2013Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 53, nr Suppl., s. 300-300Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Dahlkvist, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Residents’ use and perceptions of residential care facility gardens: a behavior mapping and conversation study2019Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim

    To describe the gardens and their use by individuals living at residential care facilities (RCFs) with high ratings on restorative values.

    Background

    Being outdoors has been described as important to older people's well‐being. Use of outdoor gardens may increase residents’ well‐being through experiences of restorative qualities such as being away and fascination. Thus far, there has been little research on restorative experiences of gardens in the care of older people.

    Design

    A descriptive design using behaviour mapping observations integrated with qualitative field notes and recorded conversations.

    Methods

    A criterion sampling of two gardens (out of a total of 87) was made based on residents’ ratings of restorative values; the two with the highest values were chosen. Eleven residents at the two RCFs took part. Data were collected through behaviour mapping observations, field notes and conversations on five occasions in the respective facilities during residents’ visits to the garden.

    Results

    The observations revealed that the main uses of the gardens were to socialise and relax. The conversations also showed that the garden stimulated residents’ senses and evoked memories from the past. These restorative values were interpreted as a sense of being away and fascination. Not having opportunities for outdoor visits was reported to result in disappointment and reduced well‐being.

    Conclusions

    The findings showed that two basic gardens with different characteristics and views could stimulate residents’ senses and evoke memories from the past; this supports the call for residents to be able to spend time in gardens to promote their well‐being.

    Implications for practice

    First‐line managers, nurses and healthcare staff in the care of older people should consider that regular opportunities to spend time outdoors may promote older people's well‐being through feelings of being away and fascination.

  • 7.
    Furuström, Susanne
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Larsson, Karin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Lagförslag Ds 2008:18: Lagen om stöd till anhöriga som vårdar någon närstående2008Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om lagförslag Ds 2008:18 kan innebära att Gävle Kommun, som har ett väl utvecklat anhörigstöd, kan komma att begränsas i sitt arbete i form av detaljstyrning.

     

    Behovet av ett gott stöd för anhöriga har blivit alltmer uppenbart. Stöd till anhöriga är viktigt såväl ur den anhöriges som ur samhällets synpunkt. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser de gör för en närstående. Det handlar om den anhöriges behov av vila och att få tid över för personliga angelägenheter men även om kunskaper och färdigheter för att kunna behärska situationen på bästa sätt. Med det nya lagförslaget Ds 2008:18 finns förväntningar om att underlätta för de som vårdar och sörjer för någon närstående. Den ger kommunerna som i dag endast har en lag som säger att kommunen bör erbjuda stöd till anhöriga istället en skyldighet att erbjuda stöd och hjälp. Vi formulerade en hypotes som menade att lagen kan leda till att kommuner med väl utvecklat anhörigstöd kan komma att begränsas eller ”styras” av nya bestämmelser. I Gävle kommun har man utarbetat ett väl fungerande anhörigstöd där man i dag arbetar utifrån ett individanpassat tänk med flexibla lösningar. Ingen lösning är bra för alla, menar personalen, och de utgår ifrån att alla människor är unika och har olika behov. Vi tror att lagen kan tillföra ramar och bestämmelser som kan leda till att detta individanpassade arbetssätt går förlorat.

     

    Det vi kom fram till var att anhörigstödjarna i Gävle kommun känner en rädsla inför lagförslaget och de förändringar som det innebär. De tror att lagförslaget kommer att innebära förändringar i form av krav på dokumentation, krav på handläggning och förändringar i form av mindre valfrihet i arbetsutformningen. Politiker i omvårdnadsnämnden tror att lagförslaget kan komma att påverka stödet i de kommuner som har ett fungerande stöd i dagsläget och att det inte bara finns positiva effekter av lagförslaget. De anhöriga som vi intervjuat menar att de har svårt att se konsekvenserna av lagförslaget eftersom de inte har någon större inblick i anhörigstödets utformning.

  • 8.
    Gustafsson, Helene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Karvonen, Jani
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Självbestämmande eller förmynderi?: Dilemman i hemtjänstens arbete med äldre som har en problematisk alkoholkonsumtion2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete är att undersöka hur hemtjänstpersonal ser på problematisk alkoholkonsumtion i förhållande till självbestämmande bland äldre samt om det kan ha betydelse för deras omsorg av den äldre. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal (n=4) som analyserades hermeneutiskt utifrån teorier om makt och handlingsutrymme. Av resultaten framgår att självbestämmanderätten som Socialstyrelsen beskrivit den, är villkorad i hemtjänstpersonalens tolkning och att det saknas tydliga riktlinjer och rutiner i hemtjänstens arbete med äldre som har en problematisk alkoholkonsumtion. Resultaten visar att hemtjänstpersonalen gör individuella bedömningar i arbetet med äldre som har en problematisk alkoholkonsumtion. Det framgår att hemtjänstpersonalens arbete är förenat med svåra etiska ställningstaganden, där även maktförhållanden synliggörs och där hemtjänstpersonalen har tolkningsföreträde i förhållande till den äldre och förmynderi är en potentiell riskfaktor. En slutsats är att tydligare riktlinjer angående inköp av alkohol till äldre med en problematisk alkoholkonsumtion kan tänkas bidra till att hemtjänstpersonalen arbetar på ett mer likformigt sätt vilket i sin tur ökar rättssäkerheten för den äldre.

  • 9.
    Hovlin, Lina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Äldres rätt till sex: Sjuksköterskors kunskaper och reflektioner kring sexualitet för äldre på särskilt boende2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 10.
    Nyberg, Madelen
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    En undersökning kring äldres upplevelser av äldreomsorgen: En intervjuundersökning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att undersöka hur äldre individer över 80 år utan demenssjukdom på ett äldreboende upplever de dagliga rutinerna på äldreboendet beträffande den fysiska boendemiljön, måltidssituationen samt fysisk aktivitet och utomhusvistelse. Metoden för undersökningen var semi-strukturerade intervjuer med fyra frivilliga äldre som bodde på ett äldreboende. Resultatet uppdelades i tre huvudteman som påvisade vilka upplevelser som togs upp under intervjuerna. Delar ur resultatet angående fysisk aktivitet och utomhusvistelse var ostimulerande gymnastik, hjälpsam personal samt önskemål om mer handarbete. Angående måltidssituationerna var iakttagna delar ur resultatet trevlig dekoration i matsalen, önskemål om sovmorgon före frukost och för stora portionsstorlekar. Angående boendemiljö framkom upplevelser om en trivsam miljö, bra service och dementa äldre som stör. Slutsatsen av undersökningen var att de äldre generellt upplevde situationen på äldreboendet som trivsam. En del upplevelser antydde att det saknades uppmärksamhet från personalen att beakta de äldres önskemål angående till exempel för stora portionsstorlekar. En del upplevelser från de äldre visade att den sociala interaktionen dem mellan kunde varit bättre.

  • 11.
    Olsson, Annakarin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Åsenlöf, Pernilla
    Department of Neuroscience, Physiotherapy, Uppsala University, Uppsala, Sweden .
    Skovdahl, Kirsti
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden ; Faculty of Health Sciences, Buskerud University College, Drammen, Norway.
    Lampic, Claudia
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Solna, Sweden.
    Effects of Tracking Technology on Daily Life of Persons With Dementia: Three Experimental Single-Case Studies2015Ingår i: American Journal of Alzheimer’s Disease and Other Dementia, ISSN 1533-3175, E-ISSN 1938-2731, Vol. 30, nr 1, s. 29-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To investigate the effects of using tracking technology on independent outdoor activities and psychological well-being in 3 persons with dementia (PwDs) and their spouses.

    Methods: Three experimental single-case studies with an A1B1A2B2 design. The intervention entailed access to a passive positioning alarm and technical support. Continual daily measures of independent outdoor activities among PwDs’ and spouses’ worries about these activities were made during all phases.

    Results: Access to a tracking technology consistently increased the independent outdoor activities of 2 PwDs. One of the spouses consistently reported decreased worry during B phases, another’s worry decreased only in B2, and the third showed little variability in worrying across all phases.

    Conclusion: Tracking technology may support PwDs to engage in independent outdoor activities and decrease spouses’ worries; however, randomized controlled group studies are needed to investigate whether these results can be replicated on a group level.

  • 12.
    Olsson, Annakarin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Skovdahl, Kirsti
    Buskerud and Vestfold University College, Kongsberg, Norway.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Using diffusion of innovation theory to describe perceptions of a passive positioning alarm among persons with mild dementia: a repeated interview study2016Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 16, artikel-id 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Problems with memory and decline in cognitive abilities are common during development of dementia. Different kinds of technologies may be useful in supporting persons with dementia and their relatives in daily life. Tracking technologies have the potential to improve independence among persons with dementia. Consequently, the aim of the present study was to describe perceptions of a passive positioning alarm (PPA) among persons with mild dementia.

    Methods

    A repeated interview study was conducted in Sweden with a strategic sample of 11 persons with mild dementia. Roger’s Diffusion of Innovation Theory was used to deductively analyse the data.

    Results

    Regarding the advantages of the PPA, participants described perceived safety and security for, both themselves, and their relatives, as well as freedom and independence. However, they also expressed concern about the cost of the PPA, reflected on who might be the receiver of the alarm from the PPA, emphasized the importance of opportunities to test the device before becoming a user and early introduction before their problems start, thus allowing them to decide for themselves.

    Conclusions

    Supporting persons with dementia in their own homes using, e.g., a PPA may enable them and their relatives to remain longer in their own homes and be safer in their own neighbourhoods.

  • 13.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Karolinska Institutet, Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
    Physical functioning in old age: Temporal trends and geographical variation in Sweden2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    ADL disability is an age-related condition that leads to poor quality of life, increased health-related care costs, and increased mortality. The proportion of older adults are increasing worldwide, and it is therefore important both for society and the individual that research provide us with information about the process leading to ADL disability and how to identify persons at risk. The most effective design for following the aging process is found in population-based studies that include all older persons, both those living at home and those in residential care. This thesis uses data from three populationbased studies: the Kungsholmen Project (KP), the Nordanstig Project (NP) and the SNAC-N study. The aims of the thesis was to examine temporal changes in physical functioning in older adults, to identify underlying development of new disability and functional decline, as well as to explore geographical variation in physical functioning between urban and rural elderly habitats. We also wanted to describe the amount of informal and formal care in relation to levels of ADL disability. The ultimate aim was to identify factors suitable for prevention. Study I: We I compared two populations of older adults, 75 years and older (the KP and the NP) from different living areas (urban and rural) and found differences in ADL disability, morbidity and disease patterns. The most common health problem in both areas was cardiovascular diseases (39.9% in the urban area and 45.2% in the rural area). There were great differences, urban vs rural, in the prevalence of stroke (7.4% vs 14.0%), diabetes mellitus (6.3% vs 16.1%), and Parkinson’s disease (1.0% vs 3.7%). Having two or more diseases vs. no disease was more common in the rural area than in the urban area, odds ratio (OR) = 1.9, 95% confidence interval (CI) = 1.4-2.4. Living area differences (urban vs rural) were found in population attributable risk (PAR) for disability due to stroke (5.6 vs 32.2), diabetes mellitus (1.2 vs 6.1), fractures (1.4 vs 10.7), and hearing impairment (8.7 vs 22.0). Study II: Data were gathered from a population-based study of adults 60 years and older, the SNAC-Nordanstig (SNAC-N), and the study explored the association between ADL disability, muscle strength, disease severity and mortality. Upper and lower muscle strength decreased with increasing age, with a tendency for lower performance in women than in men. A significant association was found between ADL disability and having reduced lower muscle strength. Having an increased number of diseases increased the risk of being ADL disabled. Diseases with the greatest impact on ADL disability were musculoskeletal diseases, hypertension and dementia. ADL disability and being unable to perform the gait speed test were factors that increased the risk of death. Inability to perform the chair stand test or weaker grip strength increased the risk of death for men. Study III: Data from two populations, 78 years and older, the NP (1995-1998) and the SNAC-N study (2001-2003), were used to study time trends in the prevalence of ADL disability and survival, comparing two cohorts. The prevalence of ADL disability was stable from 1995-1998 to 2001-2002 for men, while women became more disabled in ADL over the time period, (OR 2.36; CI 1.12-4.94). No significant difference was found in survival time between the cohorts in either ADL-disabled or non-disabled persons. There was a tendency for increased survival for non-disabled persons in the SNAC-N study compared with the NP, although it was not significant; this was particularly true for women. In general, women survived longer than men did regardless of whether they were ADL disabled or not. Study IV: The aims were to examine the incidence of ADL disability, to explore whether being physically active earlier in life is a significant predictor of being disability free at follow-up, and to describe the amount of informal and formal care received in relation to ADL disability. Data were gathered from persons 78 years and older in the SNAC-N study. The incidence rates for men were almost the same in the age group 78-81 compared with the age group 84 years and older, 42.3 vs. 42.5/1000 person-years. For women the incidence rate for ADL disability increased significantly from the age group 78-81 to the age group 84 years and older, 20.8 vs. 118.3/1000 person-years. In the age group 78-81 years, being physically active earlier (aOR 6.2) and during the past 12 months before the baseline examination (aOR 2.9) were both significant preventive factors for ADL disability. The amount of both informal and formal care increased with the number of ADL activities the persons were dependent on and the amount of informal care was greater than the amount of formal care. Conclusions: This thesis shows an increase in ADL disability due to increased age, and that women are more ADL disabled than men, but also shows how diseases affect ADL disability. The diseases that negatively affect ADL are often due to unhealthy lifestyle, e.g. physical inactivity, obesity and smoking, etc. The results show the importance of prevention of the factors that cause ADL disability, preferably already in midlife. The amount of both informal and formal care increased significantly with the number of ADL activities the persons required help with. Regarding prevention of becoming ADL disabled, it is of importance to find ways to postpone the onset of ADL disability so that we can live longer without disability.

  • 14.
    Sjölund, Britt-Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Aging Research Center (ARC), Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Wimo, Anders
    Division of Neurogeriatrics, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Aging Research Center (ARC), Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    von Strauss, Eva
    The Swedish Red Cross University College, Stockholm, Sweden; Aging Research Center (ARC), Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Incidence of ADL Disability in Older Persons, Physical Activities as a Protective Factor and the Need for Informal and Formal Care: Results from the SNAC-N Project2015Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 10, nr 9, artikel-id e0138901Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The aim of the study was to examine 1) the incidence of disability in Activities of Daily Living (ADL), in persons 78 years and older 2) explore whether being physical active earlier is a significant predictor of being disability free at follow-up and 3) describe the amount of informal and formal care in relation to ADL-disability.

    METHODS: Data were used from a longitudinal community-based study in Nordanstig (SNAC-N), a part of the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). To study objectives 1) and 2) all ADL-independent participants at baseline (N = 307) were included; for objective 3) all participants 78 years and older were included (N = 316). Data were collected at baseline and at 3- and 6-year follow-ups. ADL-disability was defined as a need for assistance in one or more activities. Informal and formal care were measured using the Resource utilization in Dementia (RUD)-instrument.

    RESULTS: The incidence rates for men were similar in the age groups 78-81and 84 years and older, 42.3 vs. 42.5/1000 person-years. For women the incidence rate for ADL-disability increased significantly from the age group 78-81 to the age group 84 years and older, 20.8 vs.118.3/1000 person-years. In the age group 78-81 years, being physically active earlier (aOR 6.2) and during the past 12 month (aOR 2.9) were both significant preventive factors for ADL-disability. Both informal and formal care increased with ADL-disability and the amount of informal care was greater than formal care. The incidence rate for ADL-disability increases with age for women and being physically active is a protective factor for ADL-disability.

    CONCLUSION: The incidence rate for ADL-disability increases with age for women, and being physical active is a protective factor for ADL-disability.

  • 15. Soares, Joaquim J. F.
    et al.
    Barros, Henrique
    Torres-Gonzales, Francisco
    Ioannidi-Kapolou, Elisabeth
    Lamura, Giovanni
    Lindert, Jutta
    Dios Luna, Juan de
    Macassa, Gloria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Melchiorre, Maria Gabriella
    Stankūnas, Mindaugas
    Abuse and Health Among Elderly in Europe2010Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Wiker, Beatrice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Rehabilitering av äldre inom slutenvård: Vad händer sedan?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag är 20 procent av Sveriges befolkning över 65 år. Många av dessa lider av fysisk, psykisk eller social ohälsa, samtidigt som vård och omsorg inte kan bemöta deras behov. Med stigande ålder förändras kroppens sammansättning och kroppens funktioner försämras. Äldres ohälsa blir ett ännu större problem vid sjukhusvistelse då äldre människor generellt sett är mer inaktiva och muskelstyrkan minskar. För att motverka försämrad hälsa efter utskrivning har fysisk aktivitet visat sig vara en möjlig behandlingsform. Men hur stor betydelse har den fysiska aktiviteten efter utskrivning från slutenvården?

     

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse fortsatt rehabilitering genom fysisk aktivitet har för äldre personers hälsa efter utskrivning från slutenvård.

     

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes och vid litteratursökningen användes de akademiska databaserna PubMed och Cinahl. Samtlig litteratur bestod av vetenskapligt granskade artiklar publicerade i fulltext och tillgängliga från Högskolan i Gävle.

    Resultat: Samtliga 14 studier beskrev förbättringar på fysisk hälsa genom fortsatt fysisk aktivitet efter utskrivning från slutenvården hos äldre. Gällande psykisk och social hälsa var resultaten dock inte lika tydliga vilket påvisade att mer forskning behövs. Regelbundna motivationshöjande insatser genom återkopplingar påvisades vara viktiga All fysisk aktivitet förbättrade hälsan. Högintensiv träning påvisades dock vara mest effektiv på vissa parametrar. Aktivitet i hemmiljö visade sig vara minst lika effektiv som aktivitet inom vården samtidigt som studierna dock visade att andelen olycksfall var något högre vid obevakad aktivitet i hemmiljö än inom den bevakade slutenvården.   

     

    Slutsatser: Fortsatt fysisk aktivitet är viktigt för äldres fortsatta fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fysisk aktivitet bör därför implementeras i de äldres vardag efter utskrivning. Regelbundenhet gällande den fysiska aktiviteten för äldre efter utskrivning är viktigt för bibehållen god hälsa och ett hälsosamt liv. Kunskap finns till viss del på området men mer forskning behövs.

  • 17.
    Öberg, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Bildtgård, Torbjörn
    Social Work, Stockholm University.
    The impact of new intimate relationships in later life on life satisfaction2013Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 53, nr Suppl. 1, s. 61-61Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf