hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bui, Tuyet T. A.
    et al.
    Laboratory of Fruit Breeding and Biotechnology, Department of Biosystems, Faculty of Bioscience Engineering, KU Leuven, Leuven, Belgium.
    Wright, Sandra A. I.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Falk, Anders B.
    Valthornsvagen, Uppsala, Sweden.
    Vanwalleghem, Tanja
    Department of Mycology, Proefcentrum Fruitteelt vzw, Sint-Truiden, Belgium.
    Van Hemelrijck, Wendy
    Department of Mycology, Proefcentrum Fruitteelt vzw, Sint-Truiden, Belgium.
    Hertog, Maarten L.A.T.M.
    Division of MeBioS, Department of Biosystems, Faculty of Bioscience Engineer-ing, KU Leuven, Leuven, Belgium.
    Keulemans, Johan
    Laboratory of Fruit Breeding and Biotechnology, Department of Biosystems, Faculty of Bioscience Engineering, KU Leuven, Leuven, Belgium.
    Davey, Mark W.
    Laboratory of Fruit Breeding and Biotechnology, Department of Biosystems, Faculty of Bioscience Engineering, KU Leuven, Leuven, Belgium.
    Botrytis cinerea differentially induces postharvest antioxidant responses in 'Braeburn' and 'Golden Delicious' apple fruit2019Ingår i: Journal of the Science of Food and Agriculture, ISSN 0022-5142, E-ISSN 1097-0010, Vol. 99, nr 13, s. 5662-5670Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The fruit of two apple cultivars - 'Braeburn', which is susceptible to inoculation with Botrytis cinerea, and the less susceptible cv. 'Golden Delicious' - were investigated with respect to their response to inoculation with B. cinerea. Successful infection by B. cinerea leads to an oxidative burst and perturbation of plant redox homeostasis. To investigate the interaction between apple fruit and B. cinerea, antioxidant metabolism in fruit samples from sun-exposed and shaded sides of different tissue types was measured over time.

    RESULTS: The sun-exposed tissue of 'Braeburn' had higher initial levels of total vitamin C in the peel and phenolic compounds in the flesh than 'Golden Delicious', despite its greater susceptibility to gray mold. A substantial antioxidant response was recorded in diseased 'Braeburn' fruit 14 days after inoculation, which involved an elevated superoxide dismutase activity and ascorbate peroxidase activity, a progressive oxidation of total vitamin C, and a decrease in peroxidase activity and phenolic content. Disease development was slower on the sun-exposed sides than on the shaded sides.

    CONCLUSION: The two cultivars appeared to utilize different strategies to defend themselves against B. cinerea. 'Golden Delicious' almost entirely escaped infection. Preharvest exposure of apple fruit to high light / temperature stress appears to prepare them to better resist subsequent postharvest attack and disease. 

  • 2.
    Chilo, José
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Pelegri-Sebastia, José
    Universitat Politècnica de València, Valencia, Spain.
    Cupane, Maria
    University of Palermo, Palermo, Italy.
    Sogorb, Tomas
    Universitat Politècnica de València, Valencia, Spain.
    E-nose application to food industry production2016Ingår i: IEEE Instrumentation & Measurement Magazine, ISSN 1094-6969, E-ISSN 1941-0123, Vol. 19, nr 1, s. 27-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Food companies worldwide must constantly engage in product development to stay competitive, cover existing markets, explore new markets, and meet key consumer requirements. This ongoing development places high demands on achieving quality at all levels, particularly in terms of food safety, integrity, quality, nutrition, and other health effects. Food product research is required to convert the initial product idea into a formulation for upscaling production with ensured significant results. Sensory evaluation is an effective component of the whole process. It is especially important in the last step in the development of new products to ensure product acceptance. In that stage, measurements of product aroma play an important role in ensuring that consumer expectations are satisfied. To this end, the electronic nose (e-nose) can be a useful tool to achieve this purpose. The e-nose is a combination of various sensors used to detect gases by generating signals for an analysis system. Our research group has investigated the scent factor in some foodstuff and attempted to develop e-noses based on low-cost technology and compact size. In this paper, we present a summary of our research to date on applications of the e-nose in the food industry.

  • 3.
    Falk, Anders B.
    et al.
    SLU.
    Lindström, Svante
    Högskolan i Gävle, Högskolegemensam administration.
    Mattsson, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Energisystem.
    Wright, Sandra A. I.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Biologi.
    Influence of some weather parameters on the susceptibility of apple fruit to postharvest grey mould attack2018Ingår i: Proceedings 2018, 2018, s. 124-127Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Several cultural and weather factors during the season influence the susceptibility of apple fruit to post-harvest pathogens. In the present study, the effect of different weather parameters on postharvest susceptibility of apples of the cv. ‘Ingrid Marie’ to grey mould was investigated. In 2015, apple fruit were collected from orchards in Southern Sweden, where local weather stations monitored different parameters. After harvest, the fruit were tested for susceptibility to grey mould by artificially inoculating them with%FLQHUHD. Lesion development was monitored over a 10-day-period. Analysis of results for a few orchards showed that cold weather for over a month preceding harvest and a low total number of growth degree days gave apples that were more susceptible to grey mould. This study was carried out in conventional orchards, but the conclusions can be important also for organic production, since they deal with the general effect of sunshine, temperature and rain, factors that may strengthen fruit during cultivation, regardless of production type. Future studies may focus on organic production to investigate whether these effects are general and also apply to organic production.

  • 4.
    Fregidou-Malama, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Jakobsson, Sonny Karl Oskar
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Local produced and organic food for sustainable development2017Ingår i: Consuming the Environment / [ed] Eva Åsén Ekstrand, 2017, s. 25-26Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study analyses the perceptions of consumers with regard to local produced and organic food in the region of Gävleborg, Sweden. The aim of the study is to investigate consumers` attitudes by giving insight in why consumers buy local produced and organic food and how they conceive them. Quantitative data was collected through the use of structured questionnaire. We approached six hundred seventeen consumers outside twelve grocery stores directly after their shopping.  The study shows consumers have the opinion that local produced and organic food have higher quality than other kind of food,  their production supports sustainable environmental development and promotes the local society and local business. Consumers older than 65 years are more positive than younger ones to local produced and organic food and women are willing to pay more for purchasing the food.

    The results illustrate that consumers think it is difficult to allocate local produced and organic food in the stores, the assortment is poor and the prices of organic food are high. The correlations between attitudes regarding Organic, Organic Local produced, and Local produced foods show that the consumers consider them as related, but not identical. It also indicates that consumers have vague attitudes about Local Produced foods and lack knowledge to define them.

    Differences in price sensitivity demonstrate that consumers are willing to pay more for Organic and Local produced foods, showing there is value in, and demand for reliable guarantee label systems such as KRAV. We suggest a cooperation between public authorities and business organizations to develop trustworthy guarantee label system for Local produced foods.

    We see a need for marketing and information campaigns to develop knowledge of what Organic and Local produced foods stand for to increase trust and awareness. By emphasizing on positive partial characteristics such as non-Genetically modified organisms (GMO) in marketing/information campaigns, negative connotation to organic as expensive may be avoided when educating consumers about the definition of organic foods.

    We propose comparative studies in other regions and countries as well as studies about visibility and availability of organic and/or local produced foods in the shops.

  • 5.
    Jakobsson, Sonny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för ekonomi, Ämnesavdelningen för företagsekonomi.
    Fregidou-Malama, Maria
    Högskolan i Gävle, Institutionen för ekonomi, Ämnesavdelningen för företagsekonomi.
    Ditt Val Spelar Roll: Gävleborgs konsumenters attityder till lokalproducerade livsmedel2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Norberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för byggnadskvalitet.
    Slutrapport IndustriHampa-X2006Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Projektet IndustriHampa-X har syftat till att initiera odling och förädling av industrihampa i Gävleborgs län under 2005 och 2006. Projektet har utgjort ett första steg i en utveckling som på sikt syftar till att vända den negativa trenden inom lantbruket och bidra till en ökad optimism, en ökad självförsörjningsgrad av råvaror och energi samt en ökad lokal förädling av och avsättning för lantbrukets produkter. Hampan är endast en gröda bland många som bedöms få stor efterfrågan i framtiden och som bör ingå i växtföljden i framtidens jordbruk, antingen det är konventionellt eller ekologiskt.

    Under 2005 odlades hampa på totalt 58 ha i Gävleborgs län. Ca 12 ha har odlats med fröhampa medan resten har odlats med fiber-/energihampa. Under 2006 har totalt ca 43 ha odlats varav 16 ha med fröhampa.

    För odlingsåret 2005 samarbetade projektet med Råsjö torv/SÅBI. Genom detta samarbete kunde den ekonomiska risken för lantbrukarna minimeras och därmed ge dem en möjlighet att på ett smidigt sätt odla och på nära håll bekanta sig med hampan. Arrangemanget innebar även att lantbrukaren fick fritt utsäde, ett köpekontrakt för att kunna bli berättigad till gårdsstödet samt, inte minst, att få skörden bärgad.

    Skördearbetet blev starkt försenat på grund av den snörika och långa vintern, vilket gjorde att utfallet blev sämre än förväntat. På större arealer (> 3 ha) blev skörden ca 4 ton per ha, medan den på mindre fält kunde variera kraftigt, från 0.7 till 5.8 ton per ha. Förseningen av skörden gjorde även att det mesta av den odlade hamparealen tråkigt nog hamnade i träda under 2006.

    Skörd av fröhampa genomfördes enligt planerna i slutet av september 2005 och blev mycket lyckosam med mer än 1 ton torkade frön per ha. Försök med utfodring av bl a mjölkkor visar preliminärt att hampfrökakan mycket väl kan ersätta t ex sojamjöl som kraftfoder.

    Fiberberedningsförsök har genomförts eller är på väg att genomföras med stjälkar som skördats vid olika tidpunkter under hösten 2005. Avsikten har varit att visa om det finns möjligheter att förenkla skördearbetet och hanteringen av stjälkarna så att den traditionella rötningen på fälten kan undvikas och ersättas av ett optimalt val av skördetidpunkt samt införande av artificiell torkning.

    Hampan som energigröda har ännu inte utvärderats i stor skala med det skördade materialet som tagits on hand av Neova (f d Råsjö torv/SÅBI). Däremot har laboratorietester enligt gängse standarder på området genomförts. Dessa visar att hampan i allt väsentligt är ett mycket bra bränsle som i olika former och utföranden skulle kunna ingå i lokalproducerade bränslen lämpliga för allt från pelletpannor i villor till större system där typiskt ett närvärmeverk skulle kunna vara mottagare av bränslet i lämplig form.

    Projektet har även försökt att få ett grepp om vilka befintliga industrier som skulle kunna bli mottagare och förädlare av hampans olika råvaror men även av andra grödor som kan finna sig väl tillrätta i en växtföljd där hampan ingår. Den mest intressanta tillämpningen vore antagligen olika former av isolermaterial för byggindustrin. Odling av oljeväxter har även kommit i ropet på senare tid och är kanske främst relaterad till möjligheterna att ersätta fossilt dieselbränsle med rapsmetylester eller t o m ren rapsolja utan omförestring. Lämpliga siloanläggningar att utgå ifrån finns i både Österfärnebo och Kungsgården.

    Projektet har även inhämtat kunskaper och erfarenheter från andra projekt och verksamheter i Sverige och utomlands. Dessa kontakter är mycket värdefulla inför fortsättningen av de olika aktiviteter som planeras på hampområdet under kommande år.

    Glädjande nog har samhällsutvecklingen i stort vid upprepade tillfällen bara under det gångna året visat att de strävanden som projektet IndustriHampa-X ger uttryck för i allt väsentligt ligger rätt i tiden. Förhoppningen är därför att ett antal av länets nyckelaktörer inom energi, restproduktshantering, fiberindustri mm tillsammans med länets lantbrukare ska kunna finna hållbara lösningar på de utvecklingsmöjligheter som står till buds. Detta kommer med nödvändighet att handla om att verka för ökad småskalighet och ökad grad av lokal förädling och försäljning av lantbruksrelaterade produkter och tjänster till det omgivande samhället. Denna utveckling kommer även att understödjas av de skeenden som står för dörren med bl a höjda energipriser och minskande tillgång på fossila råvaror.

  • 7.
    Nyberg, Maria
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Lennernäs, Maria
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sepp, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle.
    Sollerhed, Ann-Christine
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö.
    Förskolebarns hälsa och välbefinnande: dialoger med föräldrar till förskolebarn, Kristianstad Kommun2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I slutet av 2009 beslöt Barn- och Utbildningsförvaltningen i Kristianstad Kommun att tillsammans med Högskolan Kristianstad genomföra ett antal så kallade dialoger med föräldrar till förskolebarn i kommunen. Grunden till samarbetet byggde på kommunens intresse av att ta reda på vilka frågor föräldrar har kring barns hälsa och välbefinnande, samt att forskare från Högskolan Kristianstads besatt specifika kunskaper inom området. Initiativet grundade sig också i Livsmedelsverkets rekommendationer kring maten och måltiden i förskolan, vilka bland annat innebär att förskolorna rekommenderas att byta ut standardmjölk mot lättmjölk samt att använda lättmargarin med låg halt av mättat fett. Kommunens beslut att följa rekommendationerna har bidragit till upprördhet, irritation och oförståelse bland många föräldrar, vilken också avspeglats i media. Föräldrarnas reaktioner tillsammans med problem med övervikt och fetma hos barn i dagens samhälle, även i tidig ålder, var två viktiga anledningar till att beslutet togs att genomföra studien.

    Föräldradialogerna byggde på att föräldrarna samtalade och diskuterade utifrån frågor och problem som de själva formulerat och därmed fick de möjlighet att ge uttryck för egna funderingar och tankar. Målsättningen var att föräldrarna skulle få framföra sina frågor, synpunkter och önskemål kring små barns hälsa och välbefinnande både i förskolan och hemma, men också att intresserade föräldrar skulle få information och kunskap inom området.

    Dialogerna fokuserade på 3 huvudområden: Maten och måltiden, sömnen och dygnsrytmen, den fysiska aktiviteten. Dessa områden präglar vardagslivet och kräver rutiner och vanor för att fungera. De utgör en betydande del av förskolan men också hemmet, och i mötet mellan dessa två arenor blir rutiner, vanor och beteenden särskilt tydliga.

    Syftet med samarbetet var således att genomföra ett antal föräldradialoger med föräldrar till förskolebarn i Kristianstad kommun samt att forskare från Högskolan Kristianstad i samband med dessa också skulle hålla föredrag samt besvara föräldrarnas frågor kring de ovan nämnda temana. Det var viktigt att barnens hela livssituation skulle inbegripas, såväl på som utanför förskolan.

    Bakgrund

    Mat, måltider, sömn, återhämtning samt fysisk aktivitet är alla viktiga delar av våra <em>levnadsvanor</em>. Gynnsamma levnadsvanor stärker våra livsresurser och hjälper kroppen och hjärnan att komma till sin rätt. Under tillväxtåren har kroppen ökade behov och en ökad sårbarhet. För att fungera optimalt gynnas kroppen av förutsägbara och regelbundna måltider under dagtid. Likaså har sömnen, dess kvalitet, tidpunkt och längd stor betydelse för aptit, immunsystem och hälsa. Kroppen mår bra av en stabil dygnsrytm där vi växlar mellan aktivitet och vila, ätande och fasta, vakenhet och sömn. Daglig fysisk aktivitet och utevistelse i dagsljus har en stärkande effekt på kropp och hjärna.

    Redan som barn socialiseras vi in i vissa vanor och beteende när det gäller maten, sömnen eller den fysiska aktiviteten. Det är viktigt att barnet tidigt etablerar hälsosamma matvanor och får möjlighet till ett balanserat ätande. Såväl undernäring (för lite energi och/eller näring) som övernäring (för mycket energi, övervikt och fetma) och felnäring (fetma i kombination med brist på livsnödvändiga näringsämnen) förekommer hos barn, och här har både förskola, skola och föräldrar ett ansvar. Utöver maten och måltiden är sömnen nödvändig för psykisk och fysisk överlevnad och välmåga. När vi sover får kroppen möjlighet att växa, reparera organ och vävnader och att underhålla immunsystemet. Barn behöver mycket sömn, från 1416 timmar som spädbarn till cirka 9 timmar som tonåring. Sömnstörningar är dessvärre vanligt, även hos barn, och forskning har visat sig finns samband mellan sömnbrist och fetma. Vidare rör sig barn generellt för lite, vilket inte bara är ett problem när de är små, utan också när de blir äldre. Antalet överviktiga förväntas att öka dramatiskt eftersom unga fysiskt inaktiva riskerar att bli fysiskt inaktiva som vuxna. En fysiskt aktiv livsstil är förenad med minskad risk att utveckla sjukdomstillstånd som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, fetma, osteoporos, cancer, demens, depression med mera. Fysisk aktivitet stärker sömnen och gynnar mental prestationsförmåga Fysisk aktivitet har även visat sig ha positiva effekter på den mentala hälsan samt på möjligheten att hantera stress. Studier har också visat på kopplingar mellan fysisk kapacitet och betyg i skolan. Trots den fysiska aktivitetens positiva effekter, har utrymmet för denna minskat i skolan.

    Det finns ett antal nationella och internationella policydokument och handlingsplaner med syfte att motverka fetma, stimulera till bättre matvanor och en ökad fysisk aktivitet. Däremot saknas än så länge rekommendationer för sömnens och dygnsrytmens betydelse trots att forskningen inom området är övertygande. Nordiska Ministerrådet har bland annat utarbetat en nordisk handlingsplan för hälsa, mat och fysisk aktivitet. I överensstämmelse med EU Kommissionen framhåller Nordiska Ministerrådet att barn och ungdomar ska prioriteras i det hälsofrämjande arbetet, vilket bland annat innebär att det ska finnas tillgång till hälsofrämjande mat under skoldagen samt att ett ökat intag av frukt och grönt i skolan förordas. Vidare lyfts betydelsen av att fysisk aktivitet integreras i vardagliga inomhus- och utomhusaktiviteter. Betydelsen av att främja goda kostvanor och fysisk aktivitet återfinns också i regeringens proposition för en förnyad folkhälsopolitik samt i Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet. De nordiska och svenska näringsrekommendationerna (NNR och SNR) bidrar med råd och rekommendationer för en näringsmässigt riktig kost för olika åldersgrupper, samt innehåller rekommendationer för fysisk aktivitet.

    Metod och tillvägagångssätt

    Under mars 2010 genomfördes totalt 4 föräldradialoger på olika skolor i Kristianstad Kommun. Inbjudan till dialogerna gick ut till föräldrar till förskolebarn i åldrarna 6 månader till 6 år, bland annat genom att lappar delades ut där intresse kunde anmälas. Föräldradialogen som metod bygger på aktivt deltagande från medverkande personer och på deras egna frågor, funderingar och erfarenheter. Totalt medverkade 86 föräldrar under dessa 4 träffar, varav 70 var kvinnor och 16 män. Föräldradialogerna varade i cirka två och en halv timme per tillfälle. Efter en kortare inledning och introduktion av syfte och tillvägagångssätt delades föräldrarna upp i mindre grupper för diskussion. Medverkande i grupperna var därutöver en moderator (en rektor från skolområdet) som ledde diskussionen, samt en forskare från högskolan som observatör i varje grupp. Anteckningar gjordes från diskussionerna, vilka tillsammans med de frågor som föräldrarna själv antecknat på post-it lappar, utgjorde materialet för analysen och det empiriska underlaget. Resultatet av föräldradialogerna tillsammans med en kunskapsbakgrund kring betydelsen av och rekommendationer kring maten, sömnen och den fysiska aktiviteten, utgör merparten av materialet i rapporten.

    Resultat

    Resultatet av studien visade att föräldrarna hade många frågor och funderingar kring de områden som studien fokuserade på. De flesta frågor handlade om maten och måltiden, om tidpunkter för ätande och om hälsosam mat för barn. Många gånger var det detaljfrågor, till exempel funderingar kring fetthalt i specifika livsmedel, och sällan sattes problematiken i ett övergripande sammanhang där matvanor, levnadsvanor, sömn och fysisk aktivitet integrerades. Flera föräldrar gav uttryck för upplevelsen att vi alltmer gått ifrån ”den naturliga maten”. När det erbjuds lättmjölk istället för standardmjölk ses det av många som ett hot mot det naturliga och därmed det upplevt hälsosamma. Att manipulera med barns hälsa känns obekvämt och man vill gärna att barnen ska serveras den mat ”som man brukar göra”. Förändringar av detta slag ses till stor del som ett hot.</p><p>Frågorna gav också uttryck för en känsla av bristande insikt i vad som serverades på förskolan och vilken mat som barnet egentligen fick i sig. Man undrade vad det är som styr de olika val som kommunen och förskolan gör kring till exempel inköp av mat. Kopplat till uppfattningar om ”den naturliga matens förträfflighet” fanns också funderingar kring beslut bakom var maten ska tillagas. Att maten lagas lokalt, gärna på plats på förskolan, och att det används så mycket råvaror som möjligt istället för halv- och helfabrikat, lyftes fram som eftersträvansvärt.

    Föräldrarnas frågor präglades också av undringar kring hur de ska göra om barnet inte äter. Det handlade om specifika livsmedel, men också om måltidstillfällen. Hur man som förälder ska få barnet att äta vissa grönsaker, att inta frukost under tidig morgon eller att inte ”småäta” var exempel på sådana frågor. Det eftersträvades också tips på mellanmål, och hur man på bästa sätt skulle kunna fördela dagens måltider över dygnet, när förskolans och hemmets tider ska anpassas till varandra. Betydelsen av miljön för måltiderna diskuterades också och på vilket sätt en stökig miljö kunde bidra till att barnen inte åt ordentligt.

    Frågorna om sömnen kretsade till stor del kring hur mycket barn i en viss ålder ska sova, samt vikten av när sömnen inträder. Betydelsen av en regelbunden dygnsrytm över veckans alla dagar diskuterades också. Föräldrarna efterfrågade dessutom tips på hur man kan hantera sömnproblem och insomningssvårigheter hos barn i olika åldrar.

    Att barn måste röra sig är sällan en nyhet, men flera frågor handlade om hur mycket barn i en viss ålder måste röra sig och om barn utifrån detta får tillräckligt med fysisk aktivitet i sin vardag. Funderingar kring mängden utevistelse i förskolan diskuterades också som en viktig del i att främja fysisk aktivitet. Om barnet kan ha för många aktiviteter, var en annan fundering, och om risken finns att man som förälder överstimulerar genom att uppmana till för mycket rörelse.

    Ansvaret för barnens hälsa och välbefinnande fördelas mellan föräldrar, förskola och kanske mellan familjer som barnen bor växelvis i. Detta ställer krav på ett logistikarbete och en insikt och öppenhet mellan de olika arenor som barn befinner sig på i sin vardag. Här finns utmaningar men också möjligheter när det gäller att förbättra förutsättningarna för barns hälsa.

  • 8.
    Stenvi, Linus
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö.
    Plugg för brevinkast2008Studentarbete andra termin, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Post och telestyrelsen (PTS) har gett ett allmäntråd om att alla brevinkast ska ersättas med postfack från och med den 1 januari 2011. Med denna rekommendation kommer brevinkasten på dagens dörrar att bli överflödiga. Många kommer att vilja ta bort sitt brevinkast och ersätta det med en produkt som ger en tystare och säkrare miljö i hemmet.

    Detta examensarbete syftar till att finna en eller flera lämpliga lösningar för att ersätta brevinkasten på dörrarna. Denna lösning är tänkt att vara ett billigare alternativ för att lösa problemet, jämfört med att köpa en ny dörr.

    Olika metoder för att finna idéer har använts och flera alternativ framkom. Det gjordes utvärderingar för att finna den lösning som var mest lämplig för att lösa problemet. Detta förslag vidareutvecklades och testades i praktiken.

    Det förslag som till slut valdes kommer att fungera som en lösning för problemet

  • 9.
    Wright, Sandra A. I.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Biologi. Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Miljöteknik.
    Patulin in food2015Ingår i: Current Opinion in Food Science, ISSN 2214-7993, E-ISSN 2214-8000, Vol. 5, s. 105-109Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Patulin is produced by species of Penicillium, Aspergillus and Byssochlamys. It is a mycotoxin that primarily contaminates pome fruit products, but is being reported from other fruit and foods, for example shellfish and cheese. New findings reveal that patulin binds to the bases of DNA, in addition to its well-established ability to conjugate sulfhydryl groups. Novel cellular targets are also being uncovered. In the EU, patulin levels in apple products are now mostly below specified limits. Biocontrol agents either prevent infection by mycotoxigenic fungi or lower patulin levels. More knowledge about critical control points, the role of patulin in plant disease, and the environmental cues that stimulate patulin production will enable the tailoring of effective, future control measures.

1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf