hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1368
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abarghache, Nadia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Johansson, Ellen
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga?: En metainspirerad innehållsannanlys2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få en djupare förståelse om på vilket sätt läshunden kan bidra till att förbättra barns läsförmåga. Studien använder sig av en metainspirerad innehållsanalys. Metaanalys användes för att samla in information till studien samt att kunna dra slutsatser om tidigare forskning. Innehållsanalys användes för att skapa teman och kodning, med hjälp av innehållsanalys kan man skapa en djupare mening med textens innehåll. Artiklarna från resultatdelen samlades in från vetenskapliga databaser där alla artiklar är peer-reviewe.

     

    Studien undersöker på vilket sätt kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga? Är det hunden i sig som påverkar barnets läsförmåga eller är det miljön? Resultat visar på att läshunden påverkar barn positivt både psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet visar även på att det är läshunden som påverkar barnen positivt och inte miljön de vistas i under lästiden. Slutsatsen man kan dra av denna studie är att läshunden visar på en positiv påverkan på barn och har givit oss förståelse om på vilket sätt läshunden påverkar barnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kan en läshund bidra till att positivt påverka barns läsförmåga?
  • 2.
    Abd, Assil
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap. 9101270685.
    Fritidspedagogens arbetssätt i arbetet med nyanlända barn: En kvalitativ studie om fritidspedagogers arbetssätt med nyanlända barn i fritidshem med fokus på svårigheter2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka fritidspedagogens arbetssätt med nyanlända barn i fritidshem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nyanlända barn i fritidshem
  • 3.
    Abdullahi, Naima
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Pojkars läslust: en studie av hur pojkar uppfattar och uttrycker sitt intresse för läsning2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abur, Diana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Söderberg, Emma
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Fem pedagogers tankar kring matematikundervisningens utveckling i relation till styrdokumenten2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att studera matematikundervisningens utveckling genom att beskriva styrdokumentens, läroplanernas och kursplanernas påverkan på undervisningen. Bakgrunden till detta examensarbete är det faktum att många elever uppfattar skolmatematiken som komplicerad och ointressant och att de inte når de uppsatta målen. Metoden som användes var en litteraturgenomgång där matematikundervisningens utveckling studerades. Genom att även utföra en kvalitativ intervjuundersökning kunde fem yrkeserfarna pedagoger beskriva hur de uppfattar denna utveckling och hur det visar sig i deras matematikundervisning. Studien visar att i takt med att samhället utvecklas och förändras utvecklas också styrdokumenten. Historiskt sett har det visat sig att matematik haft andra ändamål än endast att undervisa och lära. Den har alltid kopplats ihop med något som ska uppfylla samhällets behov såsom att förbereda för fortsatta studier, ge en god grund för studier i andra ämnen och skapa dugliga samhällsmedborgare. De kvalitativa intervjuerna visar att lärarnas arbetsformer och undervisning påverkats av styrdokumentens skiftningar. Skolmatematiken har blivit mer kreativ och konkret och man vill komma utanför matematikboken genom att låta eleverna arbeta med vardagsmatematik och problemlösning. Litteraturgenomgången och intervjuerna visar att det inte finns något enkelt svar på när matematikundervisning utvecklas och hur man kan förändra arbetsmetoder i undervisningen därför att det finns andra faktorer som kan påverka. Det handlar inte bara om införandet av nya läroplaner, utan även om att hitta arbetsätt som anpassas efter elevernas förutsättningar för bästa möjliga resultat för både eleverna och samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Agné, Sophia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Jansson, Pirjo
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    En intervjustudie om förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter gällande ett interkulturellt förhållningssätt2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mångkulturella och globaliserade samhället, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förändring som kräver ökad förståelse och medkänsla hos individer eftersom möten med främmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen.

    Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mångfalden, förhållningssätt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollärare uppfattar om mångkulturella frågor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollärarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten är att skapa utökad kunskap för att förstå en del av det komplexa samhället.

    I tidigare forskning framkommer det att den mångkulturella utbildningen i högskolan inte kom igång förrän på 1990 talet, det innebär att skolan långsamt försöker hitta nya interkulturella former. Det handlar om att lärarna behöver få ökad förståelse hur barn söker kunskap och skapar identiteter, vilket kan leda till berikande möten mellan olika kulturer. Lärarens roll är inte längre att vara informationsöverförare utan ses som medresenärer på den gemensamma mångfaldsresan. Genom att införskaffa sig kunskap i mötet med det främmande gäller det att känna till sin egen bakgrund och värderingar.

    Resultatet visar att förskollärarna arbetar till viss del med barnens kulturella olikheter/likheter i barngruppen. De var positiva, nyfikna och intresserade till andra språk där man sjöng, räknade och läste sagor på barnens respektive språk. I studien framgår det att förskollärarna lyfter endast upp en liten del av barns hemkultur och deras erfarenheter som språket, maten och högtider. De väljer inte exempelvis att belysa religion som en del av kulturen.

    I undersökningen var förskollärarna lyhörda och positiva till flerspråkighet och att stötta föräldrarna i deras roll. De lärde sig också vissa fraser för att underlätta för barnet. De samarbetade med föräldrarna när det behövdes. Tolk användes inte i någon större utsträckning. Majoriteten av förskollärare ansåg att de inte hade mångkulturellitet i sin barngrupp på grund av att många föräldrar kom från grannländerna. De hade inte heller diskuterat eller reflekterat över mångkulturella frågor i någon större utsträckning.

    I studien framgår det att majoriteten av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet interkulturellt och interkulturellt förhållningssätt. De verkade inte vara medvetna om ordens betydelse eller ha reflekterat över dessa begrepp. De hade som utgångspunkt ett monokulturellt synsätt, vilket utesluter individer med andra perspektiv. Det framgick ett "vi" och "dem" tänkande som hindrar det interkulturella förhållningssätt bland förskollärarna. Någon medvetenhet över förskolemiljöns roll, hur den speglar synen på mångfalden fanns inte på de respektive förskolorna. Det framgick även att majoriteten av förskollärarna hade ett behov av kompetensutveckling där de kan få ökad kunskap i ämnet samt tips och idéer hur förskolan kan utveckla sin verksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Ahl, Astrid
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Olofsson, Åke
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Taube, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Studenter med dyslexi inom högre utbildning i Sverige och Storbritannien2010Ingår i: Dyslexi, ISSN 1401-2480, Vol. 3, s. 4-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Ahl, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Pettersson, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hur barn upplever och påverkas av hälsofrämjande arbete: En enkätstudie som undersöker kunskap, inställning och attityd gällande tobaksanvändning hos barn som besökt Hälsoäventyret2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur Hälsoäventyrets pedagogiska arbete påverkar kunskaper och attityder hos barn i åldrarna 12-13 år gällande tobak och tobaksanvändning. I studien genomfördes enkätundersökningar på tre olika skolklasser som besökt Hälsoäventyrets program “Typ tobak, liksom... ”. Enkäten innehöll både kvantitativa och kvalitativa frågor och svaren analyserades med hjälp av programmet Webropol samt genom en tematisk analys. Resultatet visar på att barnen uppskattar Hälsoäventyrets pedagogik för att den är varierad, lekfull och praktisk. En majoritet av barnen anser dessutom att deras attityd mot tobak påverkats. De främsta anledningarna är att barnen har fått mer kunskap och förståelse om tobak och dess negativa inverkan på kropp, miljö och ekonomi, detta har även påverkat barnen till att inte vilja använda tobak i framtiden. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ahlander, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
    Barns matematikinlärning i utemiljön.: Ett arbetsmaterial för pedagoger i förskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Ahlberg, Anna-Karin
    Gävle kommun.
    Från pedagogisk lunch till måltidspedagogik: en het potatis i förskolan?2017Ingår i: Förskolans kommunikationsmiljö: betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter / [ed] Pettersson, D. & Magnusson, L., Gävle: Gävle University Press , 2017, s. 193-213Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ahlner, Rebecca
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Uppfattningar av hälsosamhet bland hälsopedagogstuderande: en intervjustudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsa och ohälsa är angelägenheter för både den enskilda människan och hela samhället. Hälsopedagogiska programmet är en treårig utbildning vid Högskolan i Gävle, studenterna som tar examen därifrån kan kalla sig hälsovetare. Syftet med studien är att undersöka uppfattningar av hälsosamhet bland hälsopedagogstuderande. Studiens ansats är fenomenografiskt inspirerad. Hur formas dessa hälsopedagoger in i yrkesrollen att göra människor mer hälsosamma? Vad anser dessa studenter vara hälsosamt? Fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts med studenter som går termin fyra och fem på hälsopedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle. Uppfattningarna som framgick av intervjuerna var bland annat hälsosamhet är en fråga om helhet, hälsosamhet är balans, hälsosamhet är att lyssna till kroppens signaler och hälsosamhet är ett positivt sinnestillstånd som kan användas som resurs för att uppnå det man vill i livet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Uppfattningar av hälsosamhet
  • 11.
    Ahlros, Ann
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Nyutbildade lärare och ledarskap: En intervjustudie med sju nyutbildade lärare om deras ledarskapspraktik2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Intresset för lärares ledarskap tycks växa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lärare upplever vissa svårigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka få en tydligare bild av nyutbildade lärares ledarskapspraktik med sikte på att bidra till lärares ledarskapsutveckling. För att få kunskap om nyutbildades lärares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lärare. Följande forskningsfrågor låg till grund för intervjuerna.

    Hur beskriver nyutbildade lärare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lärare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken?

    Idéer och teorier om ledarskap är många. För att ge en bild av vad ledarskap innebär och möjliggöra jämförelser, redovisas i studiens första del idéer och vetenskapliga teorier, som kan anses vara relevanta för förståelsen av de intervjuade lärarnas beskrivningar och ledarskapspraktik. I litteraturen framträder att det behövs ett brett perspektiv för att kunna förstå och förklara ledarskap. De kunskapsområden som blir synliga och som framstår som avgörande i ledarskapssituationer är individ- och gruppsykologi, pedagogik samt organisation.

    I de intervjuades beskrivningar framträder samma breda perspektiv. Lärarna har en tydlig beskrivning av sin ledarskapspraktik och sina ledarskapsambitioner. De framhåller relationen till eleverna som en avgörande del av ledarskapet. Vid jämförelse av lärarnas beskrivningar och teorier från litteraturen framträder begreppen påverka och beteende som centrala. Dessa begrepp blir också synliga när lärarna beskriver vad som är svårt med ledarskap. Dessutom framträder tydligt de icke-verbala signalerna som betydelsefulla delar av de intervjuades ledarskap. De intervjuade lärarna efterlyser mer fokus på ledarskap i lärarutbildningen. I diskussionen förs bland annat resonemang kring lärarutbildningens innehåll och paralleller dras till en annan lärandeorganisation, den svenska försvarsmakten och deras ledarskapsutbildning.

    Några slutsatser som kan dras är att, skolvärlden behöver enas kring värdet av att ha ledarskapskompetens som lärare. Skolvärlden behöver också enas om vad ett lärarledarskap av god kvalitet bör innehålla. En samsyn behöver överföras till lärarutbildningen och bli en del av den. Ökad kunskap om lärares ledarskap behövs för att säkra en positiv utveckling av läraryrket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Ahlström, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Samverkansarbete: Fritidslärarens samverkan under skolverksamhet2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare uppfattar samverkan mellan skola och fritidshem, vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas ur fritidslärares perspektiv. Tidigare forskning belyser fritidslärares svårigheter för samverkan mellan skolverksamhet och fritidsverksamhet. Studien har använt sig av samverkansteori för att analysera olika ambitionsnivåer för samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidslärare i fyra olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet har strukturerats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar att fritidshemslärarna uppfattade att samverkan är för att få en helhetssyn på eleven. Samverkansarbetet blev ofta svårt eftersom fritidslärares kunskap och kompetens inte togs tillvara, att de blev mer resurs eller lärarassistent. Möjlighet till samverkan fanns beroende på vilken klasslärare arbetet skedde med. Vidare visar resultatet att fritidslärare betonade att samverkan är en ledningsfråga. Ett större ansvar från ledningen när det gäller samverkan efterfrågades. I diskussionen betonades att resultatet bekräftar tidigare forskning vad beträffar svårigheter i samverkan mellan klasslärare och fritidslärare. Enligt samverkansteorin styrks att en bra samverkan kräver att ledningen tar ett större ansvar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ahlström, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Svedberg, Tove
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Relationernas betydelse för lärande2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utveckla kunskaper om hur förskollärare uppfattar relationersom syftar till lärande. Undersökningsfrågan studien lutar mot är; Kan förskollärarenstödja barns lärande genom skapande av relationer mellan förskollärare och barn? Föratt utveckla kunskaper om hur förskollärare uppfattar relationer som syftar till lärandehar en kvalitativ metod använts där förskollärare intervjuats. Begrepp som använts istudien är empati, omsorgsrelation, undervisningsrelation, intimitetszon och lyhördhet.Resultatet beskriver att ett empatiskt bemötande kan ses vara gynnande för relationenmellan barnen och förskollärarna. Vidare påvisas i resultatet att relationerna har olikakaraktär. Innehållet i kategori ett i resultatavsnittet påvisar en omsorgsrelation vilkenkan ses vara nödvändig för att en undervisningsrelation ska ges möjlighet att byggas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ahlström, Mattias
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
    Kunskap under utveckling: En enkätundersöking på gymnasiets praktiska program.2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att mäta elevernas kunskaper inom området evolution på yrkesförberedande program. En enkät delades ut till elever på en gymnasieskola med frågor som hade fasta och öppna svarsalternativ. Ett statistiskt test (Kurskal-Wallis) användes när materialet tolkades. De alternativa evolutionsidéerna dominerade svaren på flersarsfrågorna medan det hos de öppna frågorna var en dominans av vet ej/ingen aning svar. Det fanns ingen skillnad på rangen hos enkätfrågorna med öppna svar och intresset av att läsa naturkunskap b eller biologi. Förkunskaperna hos eleverna på yrkesförberedande program var liknande dem hos elever som läser biologi på gymnasiet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Ahne, Ingemar
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    HiG har ännu inte nått fram2002Ingår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 28 oktoberArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    HÖGSKOLEDEBATT

    Tisdagen den 21 oktober hade Gefle Dagblad förstasidesrubriken: "Lärarutbildningen som ett dagis" Vi tycker det är en mycket olycklig formulering. Rubriken och artikeln andas fördomar mot förskolan

  • 16.
    Ahrreman, Jonna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Näsberg, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Inflytande och delaktighet i förskolan: en studie om yngre barns möjligheter och rättigheter2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate young children’s possibility to participation and influence in preschool settings. The specific questions were:  If and how do preschool teachers work with young children's influence and participation? In what way is the preschool teachers approach closely related to young children's opportunity to influence and participate? The results show that preschool teachers do work with young children’s influence and participation by keeping them involved in the preschool settings and considering their interest when planning the activities. The teachers also interpret the children’s ability to express their wishes and needs through nonvocal communication such as gestures and body language. The teacher's approach was shown as closely connected to the children opportunity to influence and participate in consideration to how close the teacher was to the child’s perspective and how they viewed the child. In summary this study concludes that the children’s ability to exert influence and participation will increase by endeavouring to come close to the child’s perspective and balancing the routines of the preschool settings as well as taking the child’s individuality into consideration.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ainasoja, Heidi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Pallin, Johan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Elevers hälsokunskaper i idrott och hälsa: En enkätstudie om hur elever på tre olika gymnasieprogram värderar sina kunskaper i hälsa2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika gymnasieprogram värderar sina kunskaper i ’hälsa’ utifrån en lokal tolkning av betygskriterier för kursen Idrott och hälsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjälp av en enkätstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansåg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hälsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivån mellan de olika gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hälsokunskap stämde väl överens med elevernas uppskattade slutbetyg. Studien berörde även i vilken utsträckning elever använder sig av betygskriterierna för kursen och det framkom att hälften av deltagarna aldrig anser sig ha läst dessa. Bakgrundslitteraturen tyder på att lärare är osäkra kring vilka kunskaper som är viktiga i ämnet och att detta avspeglas på eleverna, vilket skulle kunna vara en orsak till elevernas ointresse för betygskriterier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Albers, Ida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Svennefjord, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förskollärares upplevelser av implementeringen av den nya läroplanen: Utmaningar och möjligheter2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att bidra till ökad medvetenhet om hur förskollärare upplever sig kunna mediera läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) i samband med förändringarna i läroplanen som trädde i kraft den 1 juli 2019, och vilka utmaningar och möjligheter de stött på i samband med implementeringen. Det här var en kvantitativ studie som utgick från ett frågeformulär i ett slutet förskoleforum på Facebook där 56 förskollärare valde att delta. Ett sociokulturellt perspektiv användes för att förstå de kontextuella förutsättningarna för att mediera läroplanen. Resultatet visade att det många förskollärare upplevde som utmaningar i implementeringsarbetet var bland annat digitalisering, tidsbrist, utbildning/undervisning och gemensam reflektion/diskussion. De möjligheter många beskrev handlade om stöd och resurser från rektorn i form av bland annat tid för läsning, föreläsningar/webbkurs och samtal/diskussion. Resultatet visade även att majoriteten av deltagande förskollärare upplevde att arbetslaget sällan eller aldrig gavs möjlighet att tillsammans reflektera, diskutera och sätta sig in i förändringarna i läroplanen. Dock uppgav 87 procent att de som arbetslag regelbundet hade schemalagd gemensam planeringstid, men att under den tiden skulle allt annat hinnas med. Vad gäller förskollärarnas möjligheter att reflektera och diskutera med andra förskollärare visade resultatet att 66 procent av respondenterna regelbundet fick tillfälle för det medan 34 procent aldrig upplevde sig kunna göra det. Resultatet visade också att majoriteten av förskollärarna upplevde att det saknades material och resurser för att tillfredsställande kunna implementera förändringarna av läroplanen och de största bristerna handlade om tid och ekonomi. Därtill uppgav 70 procent av förskollärarna att de upplevde sig kompetenta nog att leda implementeringsarbetet, medan 30 procent kände sig osäkra framförallt på grund av tidsbrist och arbetet med digitalisering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Alduhan, Hajir
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förskollärares tankar om AKK: En intervjustudie om alternativ och kompletterande kommunikation2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att skapa större förståelse för hur AKK bidrar till inkludering och delaktighet i förskolan samt om det förekommer hinder i användningen av AKK. Studien utgick från en kvalitativ ansats där verksamma förskollärare intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och en tematisk analysmetod. Resultatet visade att AKK anses gynna barns inkludering och delaktighet i förskolan. Förskollärare strävar efter att AKK är lättillgängligt för alla barn för att gynna barns språkutveckling och kommunikation trots hinder som kan förekomma. Slutsatsen av den genomförda studien är att AKK kan användas i dagliga verksamheten för alla barn för att det bidrar till barns inkludering och delaktighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Alftberg, Liza
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Fabricius, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Fysisk aktivitet i skolan och på fritidshemmet – ja tack!: En enkätundersökning om betydelsen av fysisk aktivitet för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Avsikten med denna undersökning syftar till att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet inom skol- och fritidsverksamhet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för att tillgodogöra inlärningen. Studien knyter an till det sociokulturella perspektivet på lärande. De frågeställningar som besvaras är: Har elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning större behov av att röra på sig än andra och i sådana fall varför? Vad blir det för positiva förändringar hos elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som resultat av fysisk aktivitet/rörelse under deras skoldag? En enkätundersökning genomfördes på tre olika skolor med totalt 19 fritidslärare/extralärare och ett par specialpedagoger. Samtliga tillfrågade besvarade enkäten. Enligt studiens frågeställningar och utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppet appropriering framkom följande resultat. Elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har hjälp utav att röra på sig mer. Respondenterna menar att elevernas kommunikation för lärande förbättras. Resultatet pekar på att eleverna fick genom att röra sig mer, bättre möjlighet att ta över och ta till sig – appropriera – kunskaper i en samspelssituation.  Enligt respondenterna är det tydligt att undervisningsresultaten försämras när eleverna är stillasittande för länge. Att fysisk aktivitet har betydelse för lärandet bekräftas av tidigare forskning. Slutsatsen av denna enkätundersökning är att genom ökad fysisk aktivitet så skulle appropriering av kunskap kunna underlättas för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Alftberg, Martina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Garneryd, Veronica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Det viktiga mötet: En observationsstudie kring hur samspelstiden fördelas mellan barn och pedagog under en verksamhetsförlagd dag i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste årtionden har den svenska förskolan genomgått stora förändringar där barnantalet ökat i takt med att pedagogerna blivit tilldelade alltmer uppdrag utanför barngruppen. Samtidigt som förskolans läroplan ställer höga krav, där pedagogen har till uppgift att möta varje enskilt barn i ett socialt samspel och tillvarata det unika hos varje individ (Skolverket, 2016). Syftet med denna studie är att undersöka samspelstillfällen mellan barn och pedagog under en verksamhetsförlagd dag i förskolan, samt undersöka hur omgivningen kan påverka interaktionen däremellan. Studien är kvalitativ och materialet har inhämtats via skuggning av tio barn samt en gruppintervju med två verksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar på stora variationer mellan barnens samspelstid tillsammans med pedagog. Vidare framkommer det hur faktorer i omgivningen kan orsaka avbrott i samspelet, vilket i sin tur resulterar i kortare sammanhållande interaktionstider för det enskilda barnet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Allestad, Petra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Svedlund, Sofia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Inkluderas eleverna?: En undersökning av två skolor i en mellanstor kommun i Norge2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger vid två skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att få alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrån dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först få en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att få en insyn i hur pedagogen ser på inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av särskilt stöd och övriga elever. Detta är enligt vår slutsats på grund av att specialpedagogen planerar undervisningen för dessa elever. Endast en pedagog påstod att den planerar för eleven i behov av stöd vid undervisning i klassrummet. Samtliga pedagoger har arbetat med elever som behövt olika slags stöd. Pedagogerna är överlag positivt inställda till inkludering med förutsättningen att eleven får rätt stöd, som exempelvis i form av en assistent. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Allfjord, Tina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Charlotte, Blumenthal
    Utomhuspedagogik och välmående: Vikten av förskollärares engagemang2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det senaste året har många inom förskolans verksamhet varit ute mer än någonsin på grund 

    av Covid-19 situationen. Utomhuspedagogiken har även en stark närvaro i den svenska förskolan. Detta gjorde att vi blev intresserade av att se hur utomhuspedagogiken kan påverka barns välmående. Är det verkligen så bra att vara ute som det påstås? Syftet med denna studie är att se hur förskollärare använder utomhuspedagogik och hur deras engagemang påverkar barns välmående. Vi har sökt på forskning från hela världen för att få relevant kunskap för att ta vår egna studie vidare. Metoderna som vi har använt för insamling av data är intervjuer samt enkäter. Både barn och förskollärare på en förskola i mellansverige har intervjuats. Enkäterna skickades ut till förskolepersonal över hela landet. Så som vi tolkade resultatet kan kunniga, intresserade och engagerade förskollärare skapa en positiv naturupplevelse för barnen. Tidigare forskning visar på att det är en viktig del för barnens fortsatta naturintresse. 

    Vi kom fram till att en positiv naturupplevelse är en viktig del för barns fortsatta naturintresse. Vidare kom vi fram till att engagerade och kunniga förskollärare har större möjlighet att påverka barns intresse för naturen och deras välmående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Alm, Caroline
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Särbegåvade elever i skolan: Ett nytt fält för specialpedagogiken2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor. I intervjuerna ställdes öppna frågor för att ge respondenterna möjligheten att utveckla sina svar. Resultatet pekar mot att de medverkande pedagogerna upplever en tidsbrist i sitt arbete, att det är svårt att hinna med dessa elever i den utsträckning som önskas. Respondenterna var överens om att diskussionen om de högpresterande eleverna i skolan är viktig. Resultatet visar även att de specialpedagogiska resurserna som finns i skolan enbart går till elever i olika svårigheter och att frustrationen hos pedagogerna ligger i att skapa nya stimulerade och utmanade uppgifter till dessa elever.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Al-Sabti, Lara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Tarakgian, Ardeem
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Pedagogisk dokumentation på fritidshem: En kvalitativ studie om pedagogisk dokumentations betydelse utifrån fritidslärares syn och erfarenheter2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för pedagogisk dokumentation i fritidshemmets verksamhet. Vi har använt oss en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer i form av semistrukturerade frågor med sex fritidslärare i två olika fritidshemsverksamheter. Resultatet har diskuterats och jämförts med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation spelar enavgörande roll för fritidshemmets verksamhet. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation synliggör pågående processer i fritidshemmets varsamhet, vilket bidrar till utveckling av den pedagogiska verksamheten, elever och fritidslärarnas arbete. Resultatet visar också att fritidslärarna utifrån sina erfarenheter bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Fritidslärarna upplever att den pedagogiska dokumentationen på fritidshemmet inte är helt enkelt utan det krävs engagemang och kunskap. Resultatet påvisar även att kommunens fritidshemsverksamheter har sin gemensamma pedagogiska dokumentationsform som benämns FRIPP (Fritidspedagogisk planering) och denna utgör värdefullt underlag för att följa upp fritidshemmets resultat mot de nationella målen. Studiens slutsats är därför att den pedagogiska dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som har särskild betydelse för att utveckla fritidshemmets verksamhet och uppfylla styrdokumentens mål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Alsing, Hans-Jörgen
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Musikens betydelse för individuationsprocessen2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar, som rubriken antyder, om musikens betydelse för den individuationsprocess som Carl Gustav Jung förespråkat. Ansatsen är helt och hållet kvalitativ och författaren har också, genom att använda sig själv i processen, försökt att ytterligare tydliggöra känslomässiga processer som har med musik att göra.

    I syftet med uppsatsen finns en önskan att klargöra vad Jung egentligen menade med individuationsprocessen och en ambition att via det jungianska tänkandet finna godtagbara förklaringar till musikterapeutiska fenomen.

    Författaren använder också delar av sin egen livshistoria för att servera ett skelett att hänga upp individuationsprocessen på. Om detta är ett fruktbart grepp överlåts åt läsaren att avgöra men avsikten har varit att slippa föreställa sig vad andra människor tänker och känner och servera sina slutsatser genom en andrahandsupplevelser.

    Som en röd tråd genom uppsatsen löper också en strävan att på ett godtagbart sätt presentera musikens existentiella kvaliteter och i enlighet med detta också servera godtagbara beskrivningar av musikens förhållande till arketyperna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 27.
    Altebo Stenmark, Erica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förändringar för barns rätt till delaktighet och inflytande på förskolan.: En jämförande dokumentanalys av Barnkonventionen och Läroplanen samt en intervjustudie med förskollärare.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskolan vilar på en demokratisk grund och på respekten för de människliga rättigheterna. Syftet med denna studie var att beskriva inkorporeringen av barnkonventionen i förskolan, i synnerhet med avseende på revideringen av läroplanen och begreppen delaktighet och inflytande samt förskollärares uppfattningar om ämnet.Studien har sin utgångspunkt och bakgrund i förändringarna i den kommande Läroplanen Lpfö18 och det faktum att barnkonventionen under år 2020 blir svensk lag. Tidigare forskning visar barnkonventionens status i Sverige och i andra länder som likt Sverige implementerat konventionen. Forskning visar också på att det är förskollärarnas förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges och vid vilka tillfällen detta sker. Resultatet från dokumentanalysen visar på att delaktighet och inflytande har stor plats i såväl barnkonventionen som den nya läroplanen samt att dessa flätas samman och ger delaktighet och inflytande än större plats i den reviderade läroplanen för 2019. I intervjuerna har det visats på en medvetenhet om de kommande förändringarna i förhållande till barnkonventionen och läroplanen, att dessa två dokument används i verksamheten samt en enad syn på innebörden och vikten av begreppen delaktighet och inflytande. Studien visar på att den svenska demokratin såväl som förskollärarens uppfattning och förhållning till sin roll påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande. I arbetet med delaktighet och inflytande använder sig förskollärarna av olika resurser så som aktivitetstavlor, miljön som den tredje pedagogen och samlingen. Förskollärarna använder exempelvis barnböcker för att levandegöra barnkonventionen i arbetet. Slutligen visar studien att organisationen kan skapa såväl hinder som möjligheter för möjligheten till delaktighet och inflytande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Alvrud, Jessia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Dahl, Madeleine
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Läsförståelse med digitala verktyg: En undersökning om hur lärare arbetar med digitala verktyg i läsförståelseundervisningen2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här examensarbetet undersöker vi hur lärare i en kommun i Mellansverige använder sig av digitala verktyg i läsförståelseundervisningen och om de upplever att digitala verktyg påverkar elevernas läsförståelse. Samtliga lärare som deltagit i studien är verksamma i årskurs 1–3. I kommunen har alla elever från årskurs 1 tillgång till dator och 1–1 (en till en) är normen där digitala verktyg är en naturlig del i undervisningen. 1–1 innebär att alla elever har tillgång till varsin dator. Vår underökning bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar vilka består av digitala enkäter och är semistrukturerade intervjuer. För att sammanställa detta har vi använt oss av tematisk analys och på ett strukturerat sätt granskat skillnader och likheter i svaren vi fått. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av lärarna dagligen använder sig av digitala verktyg i sin undervisning och att de tror att digitala verktyg påverkar elevernas läsförståelse. De flesta menade att påverkan var positiv med eget inflytande och stöd i både läsning och skrivning genom olika digitala program. Endast ett fåtal kunde delge några negativa sidor men var överens om att elevens personliga utmaningar kunde ge större utrymme för att den digitala enheten blir ett störningsmoment. I resultatet har vi kopplat svaren till den teoretiska bakgrund som vi valt till vår undersökning vilka är det metakognitiva perspektivet tillsammans med det sociokulturella perspektivet. Elevernas bakgrund och förkunskaper är kanske inte lika viktiga som lärarens engagemang och utbildningsnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Amani, Peyman
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Bonuspoängsystem i högre utbildning: En studie om undervisningsrelaterat bonuspoängsystem2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen.

    Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data). Detta framgår genom analys av 300 webbsidor. Vidare framgår att Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan är de lärosäten som i störst utsträckning utövar arbetsformen.

    Tidigare genomförd forskning, som förvisso är begränsad i sitt utbud, beskriver ofta att undervisningsmodellen har ett motiverande syfte, som skall motivera studenterna till en kontinuerlig arbetsinsats under en kurs. Vidare framgår av tidigare forskning att systemet uppfattas som positivt och fått bra gensvar bland de studerande. Dock har tidigare forskning sällan berört och undersökt arbetsformen utifrån de infallsvinklar förekommande i denna undersökning. Därmed är följande studie kompletterande mot tidigare forskning och fyller behovet av att undersöka och sammanställa en större utövargrupps förhållningssätt angående bonussystemets tillämpning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åsikter, förhållningssätt och ståndpunkter pedagogerna som tillämpar bonuspoängsystemet i undervisningen har kring användandet av detta system. Undersökningen har möjliggjorts med hjälp av en enkätundersökning riktad till 98 internetregistrerade utövare, varav 34 respondenter (de flesta med cirka 5-10 års erfarenhet av systemutövande) valde att deltag.

    Undersökningen visar fall där arbetsmetoden har tillämpats i mer än 20 år. Vidare utövas arbetsformen främst av män vars namn är förekommande i den svenska ”kalendariska namnsystemet”. Undersökningen visar att arbetsformen oftast tillämpas då pedagogen ”önskar” aktivera studenterna tidigt under en kurs samtidigt som pedagogen eftersträvar att uppmuntra till aktiv, kontinuerligt och fortlöpande arbetsgång. Dock anser pedagogen (systemutövaren) att systemet kan bidra till en större arbetsbörda samtidigt som det föreliggande negativa ”säkerhetsaspekter” i form av risker med fusk och plagiat och svårkontrollerbara uppgifter. Vidare visar studien tendenser till positiva uppfattningar om eventuella tillämpningsmöjligheter på lägre studienivåer (grund- och gymnasieskolan).

    Baserad på studiens erhållna resultat anses systemet involvera positiva egenskaper som gör denna till ett möjligt och kraftfull pedagogiskt verktyg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Ameztegui Lindberg, Marcos
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Söderberg, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Simning: ett svenskt kulturarv?: en intervjustudie om lärares syn på simundervisning på gymnasiet2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Simkunnighet är ett kursmål i ämnet Idrott och hälsa som alla elever förväntas uppnå i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsämnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning idrottslärare på gymnasiet använder sig av simundervisning, även om simkunnighet inte är ett kursmål. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lära sig simma på gymnasiet samt en undersökning om lärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål även på gymnasienivå.

    Metoden som användes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielärare i Idrott och hälsa i en kommun i norra Sverige.

    Resultatet av undersökningen visar att idrottslärarna använder sig av simundervisning på gymnasiet trots att det inte är ett explicit kursmål. Det framgår också att endast en skola vidtar åtgärder för att hjälpa de elever som har bristande simkunskaper och att fyra av fem idrottslärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål i Idrott och hälsa. Våra slutsatser är att simundervisningen förs vidare i idrottsundervisningen på grund av kulturella traditioner och att idrottslärarna betraktar simundervisningen ur ett ekonomiskt perspektiv.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Amilia, Rymbacka
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Sambandet mellan fjärdeklasselevers aktiviteter under raster och deras upplevda minne och koncentration på lektionerna: En kvantitativ studie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilka aktiviteter fjärdeklasseleverna gör på rasterna och deras upplevda koncentration och minne i skolan. Metoden som användes var frågeformulär via datorn. Resultatet visade att det finns positiva samband mellan stillasittande och fysiska krävande aktiviteter och elever upplevda koncentration och minne.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Andersson, Alice
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Johansson, Nike
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Genus i bilderböcker: Karaktärers gestaltningar utifrån tilldelat pronomen i bilderböcker för barn i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har tio bilderböcker för barn i förskoleåldern tre- till sex år analyserats för att ta reda på hur gestaltningarna av karaktärernas egenskaper förhåller sig till rådande genusnormer. Studien har en queerteoretisk utgångspunkt då vi har valt att kategorisera karaktärerna i tre kategorier av pronomen, Han, Hon samt Utan pronomen. Hirdmans (1988) teori om genus används som utgångspunkt i analysen för att beskriva hur genus är kulturellt konstruerat. Med hjälp av en enkät, som besvarats av nio pedagoger i ett flertal kommuner i Sverige, kunde vi sammanställa en lista med tio bilderböcker som läses på flera förskolor i Sverige. Datainsamlingen skedde både enskilt och tillsammans, analysen av böckerna gjordes först på varsitt håll för att sedan diskutera och sammanställa dessa. Resultatet av detta redovisades med hjälp av cirkeldiagram. Studien visade att de flesta av böckerna är skrivna av kvinnor samtidigt som den största andelen karaktärer presenteras med pronomenet han/honom. Studien visar även att gestaltandet av barn i böckerna som analyserats är nyanserad då alla karaktärer visar på mer eller mindre normbrytande egenskaper. Två djupare analyser har även gjorts för att förtydliga hur nyanserat karaktärerna gestaltas. Slutsatsen visade att det fanns många fler gemensamma egenskaper för karaktärerna av de olika pronomen och de utan pronomen än vad det fanns egenskaper som endast fanns hos en kategori av pronomen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Andersson, Annika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Johansson, Pia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Flickors och pojkars talutrymme i förskolan2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna. De menar att pojkarna trots allt hörs och syns mest, då även kroppsspråk läggs till. Detta blir mer tydligt ju äldre barnen blir. Förskollärarna uttrycker att de är medvetna om hur de fördelar ordet under samlingen och menar att de inte ser till könstillhörighet utan till individ, med målet att alla barn ska få tala och även lyssna. En slutsats som kan dras av studien är att då de pratsamma och utåtagerande barnen fortfarande är såväl tids- som uppmärksamhetskrävande krävs riktade åtgärder för hur även de tysta, blyga barnen bör uppmärksammas och lyftas fram vid samlingarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 34.
    Andersson, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Lahtinen, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Inkludering på förskola och skola: En studie om några pedagogers upplevelser om en skola för alla2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens skola är pedagogens uppdrag att sträva efter en skola för alla, där alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsättningar ska ha samma rätt till utbildning. Därför var syftet med denna studie att få ökad kunskap om inkludering och få reda på hur pedagoger på förskolan/skolans tidigare år arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om ämnet. I en inkluderande verksamhet är skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsättningar. Vår studie riktade sig mot elever i behov av särskilt stöd i allmänhet och ingen speciell diagnos eller särskilt behov. För att få svar på våra frågeställningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollärare/lärare arbetar på samma sätt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer. De utvalda i intervjuerna var två förskollärare och två lärare med erfarenheter av elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att pedagogerna till stor del är positiva till inkludering, men är dock något kritiska och ansåg att mer resurser behövs. Det gemensamma hos samtliga pedagoger var att de strävar efter att få alla elever att känna sig lika mycket värda, samt att de försöker anpassa undervisningen till alla elevers behov oavsett förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Andersson, Benny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Modernt ledarskap?: En utvärderingsstudie och fallstudie om hur ledarskap förstås på en svensk myndighet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi

    Den undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla. I teorier om ledarskap uttrycks vanligtvis att ledarskapet är en viktig faktor för en väl fungerande organisation. Det transformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen valdes efter en genomförd litteratursökning av nyare forskning om ledarskap som exemplifieringar av det som beskrivs som ett modernt ledarskap. Detta jämfördes sedan i studien gentemot hur personal på myndigheten själva uttryckte sin syn på ett modernt ledarskap med hjälp av en insamlad enkät.

    Syftet med studien var att undersöka om myndighetens ledarskap är "modernt" i den meningen att den har likheter med de ledarskapsteorier som beskrivs som moderna i nyare ledarskapslitteratur.

    Metoden var huvudsakligen kvantitativ i form av en enkät med kvalitativa inslag där fritextfält kopplades till utvalda frågor. Enkäten skickades ut till 200 chefer med personalansvar. Svarsfrekvensen blev cirka 46 procent där respondenterna svarade på ett antal frågor kring rådande chefspolicy, samt vilka färdigheter och egenskaper de menar att ett modernt ledarskap innehåller. Urvalet av respondenter begränsades till en specifik svensk myndighet och de medarbetare som där är chefer med personalansvar.

    Resultatet av undersökningen antyder att rådande chefspolicy har visst stöd i modernare ledarskapsforskning (exemplifierat genom likheter och skillnader gentemot det tranformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen). Cheferna känner till den rådande policyn. Cheferna på myndigheten pekar på aspekter som att kunna kommunicera, ta beslut, skapa dialog och delaktighet, stötta och skapa entusiasm samt ge feedback som de viktigaste färdigheterna för det de kallar ett modernt ledarskap. De personliga egenskaperna som lyfts fram som de viktigaste är att vara stöttande/coachande, ha självinsikt och en positiv människosyn. Både färdigheterna och egenskaperna har tydliga kopplingar till de valda moderna ledarskapsteorierna som myndighetens personals åsikter jämfördes gentemot.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    C-uppsats - Modernt ledarskap
  • 36.
    Andersson, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Lek och lärande som utvecklar: Samlärande i fritidsverksamheten2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna forskningsstudie är att utläsa om och i vilka sammanhang samlärande sker under fritidsverksamheten. Samt att söka svar på om miljö och inställningar hos de vuxna gynnar samlärandet eller om dessa är ovidkommande för samlärande mellan barn, och att finna ut vad som utmärker samlärande mellan barn. Samlärande står för lärande mellan människor, kulturer, miljöer och diskurser.

    Detta är en kvalitativ studie med teoretisk ansats. Fokus ligger på essensen hos fenomenet. Studien är baserad på litteratur inom området samt observationer ute på fältet, kvalitativa intervjuer med verksamma fritidspedagoger/lärare och enkätsvar från 108 fritidspedagoger/lärare runt om i Sverige.

    I studien kan det tydligt utläsas att samlärande förekommer under fritidsverksamheten. Barn lär av varandra genom att iaktta, imitera men även genom att lyssna, diskutera och ställa frågor. Det lärande som sker mellan barn påverkas av pedagogers inställning och agerande samt att en gynnsam miljö berikar barns lärande på flera plan. Samlärande sker i många situationer men i studien framkommer att det främst är under den fria leken som man kan utläsa att samlärande sker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Andersson, Camilla
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Lärares uppfattning och arbetssätt kring begreppet hälsa: -en kvalitativ studie om synen på begreppet hälsa ur ett lärarperspektiv2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, här är hälsa och lärande ömsesidigt beroende av varandra och en stor grupp av barn och ungdomar är tillgängliga. (Kostenius & Lindqvist, 2006)

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka, beskriva och försöka förstå hur lärare tänker och arbetar kring begreppet hälsa. För att uppnå syftet så valdes intervju som metod. De medverkande lärarna ansågs som en lämplig grupp att intervjua, då de tidigare medverkat i en b-uppsats, som grundades på att undersöka hur mycket kring hälsobegreppet de tillägnar sig från sin lärarutbildning.

    Resultatet i denna undersökning visar att de intervjuade lärarna definierar begreppet hälsa väldigt lika och pekar på den fysiska hälsan som det viktiga. De medverkande lärarna försöker i sitt arbete tänka på hälsoperspektivet i den mån de kan. För att bidra till att eleverna får en positiv syn på den egna hälsan så kom de bland annat fram under intervjuerna att skolgården skulle kunna användas mera i undervisningen. De arbetar mest med temadagar som metod under hälsoundervisningen, men de är överens om att ett genomgående arbetssätt kring begreppet skulle vara bättre för eleverna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Thoresson, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Några förskollärares syn på föräldrakontakten i förskolan2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Preschool is a place where children, parents and teachers meet. Preschool is for children but also for the parents, they should feel confident about the place where they leave their children. We who made this study have a common interest to examine how teachers´ attitudes to parental contact in preschool works. The purpose of this study is to examine how teachers relate to parental contact.

    What do the educators think of their professionalism in the profession? Do educators believe that parental contact is important? And how do they work to obtain a good parent contact?

    The study has three questioners holder: How does teachers relate to parental contact in preschool?

    What do the educators think of their professionalism in the profession? And how visible educators child development and learning in daily contact with parents?

    We chose to do qualitative interviews with four preschool teachers at two different preschools in Sweden, to seek answers to our questions. The results of this study show that teachers have a positive attitude to parental contact, and they felt that parents should feel confident about preschool

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Andersson, Chris
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Andersson, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    ”Vad är en god arbetsmiljö i förskolan?”: En kvalitativ studie om arbetsmiljön i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I förskolans uppdrag ingår det att tillföra en trygg och optimistisk arbetsmiljö som inkluderar alla barn och personal. Pedagogerna ska ha möjlighet att arbeta i en miljö som är hanterbar, begriplig och meningsfull.   

    Syfte: Undersökningens syfte är att öka kunskaperna om vilka erfarenheter förskollärare och barnskötare har av deras arbetsmiljö samt hur den påverkar dem i deras arbete. Frågeställningarna innefattar pedagogernas upplevelser kring deras arbetsmiljö och vad som kännetecknar en god arbetsmiljö i förskolan.   

    Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie som baserar sig på en enkät med svar från 50 pedagoger från två kommuner i Mellansverige.   

    Resultat: Studien visar att pedagogerna trivs på sin arbetsplats och känner hög känsla av sammanhang trots att det finns brister i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön som stora barngrupper, låg personaltäthet, stress, arbetsbelastning samt olämpliga lokaler. Däremot anser pedagogerna i vår studie att det positiva väger upp för det negativa. Kollegor har stor betydelse både för trivseln, arbetsmiljön och vikten av att kommunicera genom ett gott samarbete med varandra samt vilket inflytande de har på sin arbetsplats. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Andersson, Christoffer
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Bergman, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Elever med ADHD i klassrummet: hur påverkas vi?2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Today there are many students in schools with a wide variety of different behavioral disorders. Among these disorders you can find ADHD. We have selected to research how pedagogues respond to students with ADHD. The essay will address the issues concerning the pedagogues own knowledge about ADHD. This essay will problematize if pedagogues find their knowledge about ADHD sufficient enough to respond to students with ADHD and other students without diagnoses of one of the class equivalent manner. This essay will show different pedagogical methods which pedagogues use in classrooms to adapt their teaching to students who have ADHD in a proper way according to Lpo 94.

    In order to develop an understanding for this, we have chosen to do interviews which include five different teachers, in different schools in the same community in Sweden.

    As a result of our studies, we have concluded that teachers face a lot of different adversities regarding students with ADHD. Lpo 94 states that “every student is entitled to an equal education, an education that is tailored to student's abilities and skills”. This requires that teachers have the right skills and tools to adjust their pedagogue to fore fill this demand in the best possible way. Gillberg declares that one must take into consideration that every individual is different from the other. Our essay will show why this can be problematic for teachers, especially when they have students with ADHD-diagnosis in their classroom.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Andersson, Claudia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Samverkan i ett lokalt perspektiv: En studie om kommunalpolitikers upplevelser och uppfattningar kring samverkan i relation till folkhälsoarbete2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I framtiden står vi inför stora utmaningar i fråga om hållbar utveckling, fortsatt välfärd och god folkhälsa. Folkhälsan påverkas särskilt av samhällsförändringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna på regional och kommunal nivå, eftersom de fastställda besluten berör människors dagliga förutsättningar. Framtidens organisering av välfärden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförändringar utan det behövs ett långsiktigt arbete med attitydförändringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhållningssätt. Politikers intresse och kunskaper är därför betydelsefulla för att folkhälsofrågor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien är följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhälsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan. Ytterligare att undersöka förutsättningarna för en fördjupad samverkan kring folkhälsofrågor inom ett specifikt svenskt län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och ett strategiskt urval av kommunalråd, vilka också besitter rollen som kommunstyrelseordförande, från samtliga kommuner inom det aktuella länet som datainsamlingsmetod. En semistrukturerad intervju valdes för att kunna förstå kommunalrådens uppfattningar om samverkan och det lokala folkhälsoarbetet. Empirin analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningskoncentrering. I resultatet framgår det att begreppet samverkan är komplext och att betydelsen kan uppfattas ur flera perspektiv. Resultatet av studien återger således för de mest förekommande aspekter som de intervjuade kommunalråden samtalar om, samverkan som en ekonomisk fråga, samverkan som lärande och gemensam mötesplats, inte för vilka faktorer som är viktigast. Många talar om viljan att göra mer, men att det i praktiken förhåller sig annorlunda. Om inte annat är detta ett nödvändigt arbete som behöver få mer utrymme att implementeras och förankras i den dagliga politiska verksamheten. Det sker genom ett lärande i form av ett ’givande och tagande’ människor emellan. Samverkan ska underlätta folkhälsoarbetet då det handlar om att tillsammans se möjligheter och utmaningar för att bland annat nå resultat, effektivitet och utveckling. Ömsesidigt förtroende och ansvarstagande kommer att vara de komponenter som har mest betydelse för lyckad samverkan, precis som tidigare studier även påvisar. I diskussionen framhålls kommunalrådens både generella och specifika uppfattningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samverkan i ett lokalt perspektiv: en studie om kommunalpolitikers upplevelser och uppfattningar kring samverkan i relation till folkhälsoarbete
  • 42.
    Andersson, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Engelska.
    Teachers' Attitudes Affect Students: A Study of Swedish Primary School Teachers' Attitudes towards CLIL2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Teachers play an important role in teaching English as a second language. Since many studies of students’ attitudes towards leaning English already exist this study aims to compensate the lack of studies examining teachers’ attitudes towards methods of teaching English as a foreign language. The main focus of the study is on Content and Language Integrated Learning (CLIL). The definition and effects of CLIL are presented and discussed as well as pedagogical implications about teaching English as a foreign language. Via an online survey questionnaire, this study examines the attitude towards CLIL of ninety-seven teachers in the Swedish primary school’s preschool class to grade three. Findings of this study implicate that teachers in general have a positive attitude towards a content integrated approach to teaching English as a foreign language. Finally, suggestions for future research are presented.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Rämgård, Linda
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Förskollärares förhållningssätt till genus i barnböcker2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 44.
    Andersson, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Persson, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    De yngsta barnens delaktighet och inflytande: En studie på tre förskolor2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 45.
    Andersson, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Jonna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förskollärares syn, användning och erfarenhet av digitala verktyg i förskolan: Intervjuer med sex förskollärare2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn, användning och erfarenhet av digitala verktyg i förskolan. Genom intervjuer med sex förskollärare har vi synliggjort likheter och skillnader gällande deras syn om digitala verktyg. Den forskning som presenteras i arbetet visar hur digitaliseringen har växt fram till hur det ser ut idag. Studiens resultat analyserades med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv där fyra kategorier identifierades: Förskollärares eget intresse, Ett pedagogiskt syfte krävs, Vikten av rätta förutsättningar, Svar på tal till Regeringen. Regeringen har lagt fram ett förslag om att stryka digitala verktyg i förskolans läroplan. Detta diskuteras i intervjuerna där förskollärarna har likvärdiga åsikter om förslaget. Det diskuteras även i intervjuerna att en vanlig uppfattning om digitala verktyg är att det endast är iPads, vilket denna studie motsäger då resultatet visar att digitala verktyg i förskolan även innehåller programmering med hjälp av bluebot, projicering, QR-koder och webägg. Bristen på kunskap gällande vad digitala verktyg innebär styrker behovet av utbildning inom ämnet vilket tydliggörs i studiens resultat. I slutet av arbetet ges bland annat förslag på en längre fältstudie som vidare forskning. Avslutningsvis lyfter slutsatsen hur förskollärares syn, användning och erfarenheter av digitala verktyg i förskolan kopplas till det egna intresset.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Malmén, Catharina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Vikten av att vara en grupp: en intervjustudie om gruppens betydelse i viktminskningsgrupper2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur personer som har genomgått viktminskning i grupp upplever att de har påverkats av själva gruppen samt söka få förståelse för själva grupprocessen. Metoden som användes var intervju, där fem personer i åldrarna 32- 48 år ingick, en man och fyra kvinnor. Resultatet som framkom var att gruppen har påverkat personerna på olika sätt, till exempel genom bidragandet av motivation och socialt stöd som för många har underlättat deras resa mot en sundare livsstil. Gruppen hade en större inverkan i de fallen där personerna kände varandra och där det öppnades upp för diskussion och reflektion gruppmedlemmarna sinsemellan, något som också bidrog till lärande. Slutsatsen är alltså; Ja, gruppen har en påverkan, men hur pass stor den påverkan är skiljer sig mellan olika grupper och individerna som befinner sig i dem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Andersson, Helene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Lindström, Moa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Barns lärande i matematik i utomhusmiljö: En webbenkätundersökning om förskollärares uppfattning om barns lärande i matematik i utomhusmiljö2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskap som barn utvecklar i förskoleåldern är viktig för den framtida inlärningen. Då rapporter från Skolverket visat på stora skillnader i behörighet till gymnasieskolan mellan olika elevgrupper kan förskollärare synliggöra olika aspekter av matematik i vardagen och ge barnen stöttning i deras matematiska utveckling. Utomhusvistelse anses positivt för barns motoriska utveckling samt gynnar både det fysiska och psykiska välmåendet. Syftet med studien är att undersöka förskollärares inställning till användandet av matematik i utomhusmiljö i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Samt hur förskolläraren rent konkret uppmuntrar till användandet av matematik i utomhusmiljö. Studien genomfördes som en pilotstudie där resultatet bygger på kvantitativa data med inslag av kvalitativa data genom öppna frågor. Som datainsamlingsmetod användes en webbenkätundersökning. Studien knyter an till Vygotskijs sociokulturella teori där lärandet sker i interaktion med andra genom sociala relationer och Deweys ”Learning by doing” vilket innebär att lära genom att göra. Studiens resultat visar att förskollärarna arbetar med matematik utifrån Bishops matematiska aktiviteter på ett flertal sätt och att undervisningstillfällena ofta innehåller flera matematiska aktiviteter. Studien visar även att förskollärarna upplever obegränsade möjligheter samt inga eller få hinder att använda matematik i utomhusmiljö. Slutligen visar studien att förskollärarna upplever att barnen använder den matematikundervisning de fått i sin lek.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Kriminologi.
    Persson, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Kriminologi.
    Att definiera våld i skolan: En intervjustudie med lärare om hur våld hanteras i gymnasiesärskolan och yrkesgymnasiet2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har undersökt hur lärare på tre lokalintegrerade skolor - en gymnasiesärskola och två yrkesgymnasieskolor - definierar våld. Definitionerna har kopplats till om skolorna tenderar uppvisa ett arbetsmiljöperspektiv eller ett brottsperspektiv, och hur perspektiven tar sig uttryck. Perspektiven är en av teorierna som ligger till grund för studien tillsammans med Nils Christies Det ideala offret och Ron Akers Differentiell förstärkning. Intervjuer har genomförts med tre lärare från yrkesgymnasierna och fyra från gymnasiesärskolan, därefter har transkriberingarna analyserats med en innehållsanalytisk ansats. Sammantaget visar resultaten att alla lärare, i sina definieringar av våld, innefattar fysiskt våld. De flesta innefattar även psykiskt våld. Vilka specifika handlingar som ingår i våldsbegreppen skiljer sig åt, däremot fann vi att hur man “väljer” vilka handlingar som ska tolkas som våld stämmer överens mellan de tre skolorna. “Valet” verkar ske utifrån en kombination av organisationens förväntningar på läraren och i vilken utsträckning handlingen kan tolkas som “det ideala brottet”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Andersson, Katharina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Nya inlärares skrivande2017Ingår i: Kunskap Motstånd Möjlighet: Humanistisk forskning i dag / [ed] Ulrika Serrander & Peder Thalén, Halmstad: Molin & Sorgenfrei, 2017, 1, s. 277-293Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 50.
    Andersson, Katharina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten.
    Pojkar kan visst skriva!: skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i årskurs tre i Sverige2014Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tioåriga pojkar skriver texter på ett nationellt prov våren 2009. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för pojkars skrivkompetenser genom att beskriva, analysera och tolka pojkarnas texter från nationella provet i svenska i årskurs 3, 2009, i Sverige. Materialet består av pojktexter och det är pojkarnas kompetenser att skriva texter som står i fokus. Genom att inte jämföra med flickors texter kan pojkarnas kompetenser sökas, granskas, tolkas och beskådas utan att samtidigt jämföras. Provet mäter skrivande med några språkriktighetsmotiv medan jag söker texternas innehåll och medvetande om en mottagare och andra väsentliga aspekter av att skriva texter. Texternas genrer är beskrivna utifrån provets instruktioner, vilket styr arbetet i klassrummet och därför även i mitt analysarbete. Analyserna söker mönster av skrivkompetenser i pojkarnas texter utan att främst söka fel och brister. När kompetenser sökts bortom relation till kursplaner eller till nationella provets kravnivåer, ger provets pojktexter ett generellt underlag för undersökningar av skrivkompetenser. Texterna är avidentifierade från person, plats och social grupp och därför inte positionerade till sociala aspekter. Texterna är placerade i perspektivet tioåriga pojkar skriver texter på ett nationellt prov.

    De teoretiska anslag som hämtas från Ivaničs (2004; 2012) ger modeller för teori om skrivande. Ett sociokulturellt synsätt (Smidt, 2009; Säljö, 2000) med literacy och en holistisk syn på skrivande är genomgående. Genom en abduktiv logik (se 4.4) kan material och teori arbeta i samspel med varandra.

    Huvudmetoden hermeneutik (Gadamer, 1997) och analyserande närläsning (Gustavsson, 1999) används beroende på det texterna visar. Genom analyser från teoretiskt skilda vetenskapsområden får avhandlingen sin grund.

    Centrala resultat i avhandlingen är att pojkarna som skriver texter på ett nationellt prov kan skriva i minst två genrer utan att blanda dem eller göra mellanformer och att pojkarna har stor kunskap om andra texter och har stor rörlighet mellan olika slags texter, lästa och sedda texter från teve, film, dator, böcker, spel och tidskrifter, till och med under ett så kulturellt kringgärdat tillfälle som ett prov. Texter som pojken har kunskap om från andra tillfällen kan helt implicit infogas i pojkens egen text, eller explicit skrivas med namn på huvudperson, titel eller annat utpekande. Dessa texter skrivs för att uttrycka och beskriva det provets rubriker anger. Även andra tydliga resultat av pojkarnas skrivkompetenser framkommer genom avhandlingens mångsidiga analysmetoder.

1234567 1 - 50 av 1368
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf