hig.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 783
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1. Adams, Robin
    et al.
    Fincher, Sally
    Pears, Arnold
    Börstler, Jürgen
    Boustedt, Jonas
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, Ämnesavdelningen för datavetenskap.
    Dalenius, Peter
    Eken, Gunilla
    Heyer, Tim
    Jacobsson, Andreas
    Lindberg, Vanja
    Molin, Bengt
    Moström, Jan-Erik
    Wiggberg, Mattias
    What is the word for 'Engineering' in Swedish: Swedish students conceptions of their discipline2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Engineering education in Sweden – as in the rest of the world – is experiencing a decline in student interest. There are concerns about the ways in which students think about engineering education, why they join an academic programme in engineering, and why they persist in their studies. In this context the aims of the Nationellt ämnesdidaktiskt Centrum för Teknikutbildning i Studenternas Sammanhang project (CeTUSS) is to investigate the student experience and to identify and support a continuing network of interested researchers, as well as in building capacity for disciplinary pedagogic investigation.

    The Stepping Stones project brings together these interests in a multi-researcher, multi-institutional study that investigates how tudents and academic staff perceive engineering in Sweden and in Swedish education. The first results of that project are reported here. As this study is situated uniquely in Swedish education, it allows for exploration of “a Swedish perspective” on conceptions of engineering. The Stepping Stones project was based on a model of research capacity-building previously instantiated in the USA and Australia (Fincher & Tenenberg, 2006).

  • 2.
    Aghakhanyan, Liana
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Läsfrämjande arbete X5000-Läståget: Hur kan förskollärare arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 3.
    Ahlbom, Håkan
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Nordlander, Edvard
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Why choose a technical career?2010In: Socio-cultural and Human Values in Science and Technology Education / [ed] Slavko Dolinšek, Terry Lyons, Ljubljana, Slovenia: IRI UL , 2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

     

    Technology is a neglected mandatory subject in the Swedish compulsory school. The subject is supposed to inspire young people to consider a technical career, due to an increasing need for engineers and a declining recruitment to engineering education.

    An investigation of influential factors for choosing a technical career is presented. The factors are well-known, but the relative impact of the factors is investigated using questionnaires and semi-structured interviews with engineering students. Special focus is put on the effect of previous technical schooling. The most important factors for choosing technical education are personal technical interest, future salary expectations, and personal qualities.

  • 4.
    Ahlbom, Håkan
    et al.
    University of Gävle, Department of Technology and Built Environment, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Ylva, Bjelksäter
    University of Gävle, Department of Technology and Built Environment, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Eva, Hartell
    Stockholms universitet, UTEP.
    Edvard, Nordlander
    University of Gävle, Department of Technology and Built Environment, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Cooperative methods for investigating the influence of Swedish compulsory technology education on pupils’ attitudes to technology2009In: PATT 22  (Pupils' Attitudes Towards Technology), 2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The number of Swedish students applying to technical education is decreasing, and this fact will lead to a severe shortage of engineers in a just a decade. As an example, the candidates applying to the Royal Institute of Technology (KTH) has reduced by 30 % the last couple of years. Furthermore, the ROSE report clearly describes young people’s lack of interest in science and technology in the industrialised world in sharp contrast to the situation in the developing countries.

    Why is the interest for technical education decreasing? What makes other fields of education more popular? What image of technology does the compulsory school deliver?

    Technology was introduced as a mandatory subject in Swedish compulsory school in 1980 and got its own syllabus when the current national curriculum was introduced in 1994. One of the goals of the Swedish compulsory school is to develop an interest for technology as well as capability and judgement in handling technical issues.

    In what way does the Swedish compulsory school work with this goal? Is the school successful in making pupils interested? What are the pupils’ opinions?

    Each school can decide when and how the pupils get technology education, but every pupil is expected and entitled to reach the national goals.

    To get an overall picture of the technology subject questions will be investigated as parts of tree different Ph.D. projects.

    • How do we actually know that pupils learn what they are entitled to?
    • How is the technology syllabus interpreted, in theory and practice?
    • Does the technology subject really develop an interest for technology and does it inspire to further technical studies? 

    In order to find out if pupils reach the national goals in technology, a questionnaire is launched in schools all over Sweden. The interpretation of the syllabus will be studied through observations comparing teaching practice with the local planning of the technology subject. To get answers, whether the technology subject has any impact on the interest and the choice of further studies, interviews are made among students and teachers in compulsory school as well as in upper secondary school.

    The findings of the cooperating projects will together contribute with answers about the state of the technology education in the Swedish compulsory school system, and how the subject could be developed in the future.

  • 5.
    Ahlinder, Marlene
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Nordqvist, Sara
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetets syfte var att fördjupa förståelsen kring åtta förskollärares synsätt om flickors och pojkars fria lek ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till ökad insikt om förskollärares arbete för att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Teoriavsnittet behandlar fri lek i den vardagliga verksamheten i förskolan. Därefter fördjupas barnens villkor i den fria leken.

     

    Intervjuer där åtta utbildade förskollärare i två olika verksamheter deltog, användes som metod. Båda verksamheterna är kommunalt drivna utan specifika inriktningar.  

     

    I studiens resultat framgår olika faktorer som visar att de åtta intervjuade förskollärarna ibland var av olika uppfattningar och åsikter även då de arbetar på samma förskola eller förskoleklass. Det kunde likväl vara två förskollärare på de två olika verksamheterna som hade samma synsätt. Endast hälften av förskollärarna framhåller vikten av att den fria leken bidrar till utveckling och lärande. Det förefaller också finnas en omedvetenhet kring skillnader i hur flickor och pojkar leker då endast en av förskollärarna påtalar detta. Den dominerande tendensen visar på att förskollärarna är samstämmiga kring sitt synsätt om att alla barn ska ha samma möjligheter och villkor i den fria leken.

  • 6.
    Ahlqvist, Fredrik
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities.
    Flodin, Madeleine
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities.
    Dystopiernas möjligheter: En litteraturdidaktisk studie om hur dystopisk skönlitteratur kan användas i ämnesövergripande arbete2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I det här arbetet undersöker vi hur man kan arbeta med dystopisk skönlitteratur som primärt verktyg i ämnesövergripande arbete på gymnasiet. Vi undersöker också hur ett sådant arbete kan främja elevernas kritiska tänkande och hur det kan gynna lärare i yrket. Uppsatsen vilar på en teoretisk grund vilken utgår från ett sociokulturellt lärande. Teoretikerna vi använder som stöd är Roger Säljö och Lev Vygotskij. Vi använder de skönlitterära verken Brave New World av Aldous Huxley, Kallocain av Karin Boye, 1984 av George Orwell och The Hunger Games av Suzanne Collins, som exempel i ett ämnesövergripande arbete. I studien har vi kommit fram till att ett ämnesövergripande arbete med dystopisk skönlitteratur som nyckeltext fungerar mellan svenska och flera olika kurser på gymnasiet. Vi har även kommit fram till att arbete med dystopisk skönlitteratur kan gynna elevers kritiska tänkande, vissa berättelser mer än andra. Genom att använda dystopisk skönlitteratur som nyckeltext i ett ämnesövergripande arbete får läraren avlastning i arbetsbördan. Det finns även dubbel kompetens att tillgå i ett sådant arbete, även för eleverna som genom textsamtal utifrån olika perspektiv har bättre förutsättningar till högre måluppfyllelse. 

  • 7.
    Ahlström, Sandra
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Blomdahl, Nina
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Medskapare till barns lek: En studie över förskollärares tankar och den pedagogiska miljön.2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Examensarbetet handlar om att synliggöra barns lek och lärande, målet med studien är att visa förskollärares perspektiv på lek, lärande och miljö. Utgångspunkten har tagits i Pramling Samuelssons och Vygotskijs teorier. Undersökningen som ligger till grund för resultatet och analysen är en enkätstudie med kompletterande frågor i vilka respondenterna får möjligheter att fritt utveckla sina tankegångar. Studien är genomförd utifrån utbildade förskollärare, i olika orter och på olika förskolor med varierade förutsättningar, det gör att vi får en bred och generell överblick. Resultatet visar att förskollärarna är väl insatta i frågorna som berör lek, lärande och miljö, respondenternas svar ger i det stora hela en bra inblick. Deras synsätt och inställning redogörs i de skrivna svaren och framställs likartade gentemot varandra. I frågan om barns lek och lärande bekräftar litteraturen förskollärarnas kunnande, de tar upp det faktum att barn lär sig genom att leka och interagera med omgivningen. De kompetenser barnen utvecklar i förskolans verksamhet kan vara sociala färdigheter och förmågan att visa empati. I svaren nämns även samarbete, demokrati, självförtroende, språkutveckling och problemlösning som viktigt. Förskollärarna vill i sin roll stärka, stödja och uppmuntra barnen så de utvecklar en positiv självbild och blir trygga barn. Som de anser vara en förutsättning för lek och lärande. Slutsatsen är att förskollärarna delar det synsätt som forskningen hävdar, att barn lär sig i interaktionen med andra individer.

     

    Miljön är en viktig påverkan för hur verksamheten fungerar och för att barnen ska få bästa möjligheterna till att leka och att lära sig. Slutsatsen angående miljöfrågorna visar att förskollärarna anpassar innemiljön efter barngruppens behov, något som är en ständigt pågående process. Majoriteten av förskollärarna anser att deras inomhusmiljö främjar barnens lek och inlärning. Angående utomhusmiljön så visar det sig att förbättringar behövs för att främja lek och inlärning. Förskollärarnas svar och uppfattningar angående miljön bekräftas av litteraturen. Det framgår att majoriteten av förskollärarna arbetar aktivt efter läroplanens riktlinjer och innehåll. Vi ser tydligt förskollärarnas kunskaper utifrån ett läroplansperspektiv inom miljö, socialt samspel, demokrati och sin egen roll i barnens utveckling, lek och lärande.

  • 8.
    Ahmad, Iman
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Bildaktiviteter i förskolan som en metod för hållbar utveckling2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 9.
    Ainasoja, Heidi
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities.
    Swedish upper secondary school teachers and their attitudes towards AmE, BrE, and Mid-Atlantic English.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to investigate what English teachers’ attitudes are towards British English, American English and Mid-Atlantic English. What variety of English do teachers use in Swedish upper secondary schools today and what are their reasons for using that variety? Do upper secondary school teachers think it is important to expose students to several varieties of English and do they teach differences (e.g. vocabulary and spelling) between varieties? The material is based on a questionnaire, which 20 participating teachers from five different upper secondary schools in Gävleborg answered. The study showed that there is an even distribution between the varieties used and taught. British English was preferred by teachers working the longest time while both AmE and MAE seemed to be growing in popularity among the younger teachers. Of the 20 teachers, 18 considered teaching differences to students since it gives them a chance to communicate effectively with people from other English speaking countries.

  • 10.
    Al-Asadi, Hind
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies.
    Speciallärares undervisning för elever i matematiksvårigheter på högstadiet2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 11.
    Albertsson, Hanna
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development.
    Läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter: En sambandsstudie gällande några specialpedagogers uppfattningar2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utröna hur några verksamma specialpedagoger upplever ett eventuellt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter med fokus på hur detta eventuella samband kan yttra sig samt hur det går att underlätta i matematikämnet för elever med denna typ av problematik. För att finna ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger som alla verkar inom det specialpedagogiska fältet. Resultatet visar att pedagogerna är splittrade i sina uppfattningar gällande omfattningen av samband men att alla pedagoger upplever ett visst mått av samband, vilket de anser kan ta sitt uttryck i matematikämnet främst i form av problem med problemlösning. Vidare är pedagogerna överens om att det går att underlätta för dessa elever med hjälp av konkreta/laborativa material, kompensatoriskt arbete samt genom att möta individen där denne befinner sig.

  • 12.
    Alftberg, Ann-Kristin
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences.
    Vad lär man sig i idrott och hälsa?: en studie om högstadieelevers lärande i ämnet2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen.

  • 13.
    Almqvist Baglien, Anna
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences.
    Förskollärares och barnskötares perspektiv på barn, rörelse och utevistelse i förskolan: En enkätundersökning i förskolan2009Student thesis
  • 14.
    Alsing, Torbjörn
    et al.
    University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Hedberg, Mats
    University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Barns gudsföreställning och Guds betydelse för dem: en jämförande studie mellan åk 2 och åk 61995Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I vår kontakt med barn i förskolan och grundskolan har vi lagt märke till att barnen tidigt börjar undra och fråga om Gud och existentiella frågor. Så småningom, runt skolstarten, tycker sig barnen finna svar på många av dessa frågor: Gud är skapare och orsak till att vi människor och hela universum finns. Han ser oss och vakar över oss. Detta sammanfaller med den ålder då barn inser att deras föräldrar har fel och brister, till skillnad mot Gud som är ofelbar.

    Vi tyckte oss se att barn i sjuårsåldern, även de från ickereligiösa miljöer, vill tro på ”Gud”. Vidare syns det som om barn i exempelvis i sjätte klass generellt inte verkar bry sig speciellt mycket om religion.

    Våra frågor i detta inledningsskede var: Vad har dessa barn för gudsbild - gudsbegrepp? Är lågstadiebarnen mer intresserade av Gud än sjätteklassarna?

    Dels ville vi undersöka barnens gudsföreställning och religionens betydelse för dem, dels ville vi göra en jämförande undersökning mellan åk 2 och åk 6.

    Religionsämnet är, för oss, ett spännande men svårt ämne att undervisa i. Vi har alla, lärare och elever, olika värderingar och budskapet är ofta väldigt svårt att formulera. Som lärare måste vi vara lyhörda för barnens tankar och funderingar. Finna vad de behöver för stimulans för sitt ställningstagande. Barn har svårt att förstå det religiösa symbolspråket. Skolan har en viktig uppgift i att hjälpa barnet att begripa de abstrakta religiösa föreställningarna. Det gäller att vara förberedd när barnen frågar hur Gud kan finnas i en värld som består av så mycket dödande, orättvisor och fattigdom.

  • 15.
    Ammert, Niklas
    et al.
    Faculty of Arts and Humanities, Linnaeus University, Sweden.
    Edling, Silvia
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.
    Löfstrom, Jan
    History and Social Studies Education, University of Helsinki, Finland.
    Sharp, Heather
    School of Education, University of Newcastle, Australia.
    Bridging historical consciousness and moral consciousness: promises and Challenges2017In: Historical Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures and history education, E-ISSN 2203-7543, Vol. 4, no 1, 1-13 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This special issue is the result of the workshop, Towards an integrated theory ofhistorical and moral consciousness, supported by Riksbankens Jubileumsfond (The SwedishFoundation for Humanities and Social Sciences) and Suomen kasvatuksen ja koulutuksen historianseura (The Finnish Society for the History of Education) and held at the University of Helsinki, in2015. History teaching and social studies education are increasingly expected to develop, amongother things, students’ historical consciousness. This goal is highly relevant for students’ ability todeal constructively with controversial issues of history which is an important civic competence inthe situation where in many societies’ political arguments concerning, for example, citizenshiprights, ethnic and cultural diversity, and democracy are only too often fuelled by simplistic narrativesof historical change and continuity. However, there is a blank spot in the existing research onhistorical consciousness in that intersections between historical and moral consciousness remainvery much unexplored. This special issue seeks to identify promising theoretical and conceptualpoints of convergence for future interdisciplinary studies of historical and moral consciousness.Contributors are from the fields of history, educational research, social psychology, and philosophy.

  • 16.
    Andersson, Carolin
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Synen på en metod: Att arbeta med metoden ASL, Att skriva sig till läsning i en kommun och synen på metoden av olika aktörsgrupper.2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en intervjustudie vars syfte är att belysa Synen på en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till läsning. En metod som förändrar den traditionella läs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden är ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med läs- och skrivsvårigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till läsning finns om än i något annan form även i andra länder, Arne Tragetons metod har fått stor uppmärksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar närmare på två skolor inom en kommun och vad metoden är för aktörerna, studien baseras på 16 intervjuer fördelat på fem olika aktörnivåerna skolledningen, rektorer, lärare, föräldrar och elever. Genom framförandet av de olika aktörsgruppernas perspektiv skapas en empirisk och mångfascinerad bild av metoden. Studien belyser hur metoden upplevs, hur metoden inom kommunen utvecklats och fortskrider, samt hur metoden via de olika aktörerna inom skolsystemet tillges olika betydelse.

  • 17.
    Andersson, Christina
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.
    Strömberg, Maria
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences, Educational science.
    Språkutveckling i förskolan: En studie om förskolans arbete för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling men också hur flerspråkiga barns modersmål synliggörs i förskolan. För att besvara syftet har intervjuer med förskollärare från tre förskolor i tre kommuner genomförts samt dokumentation av deras lärandemiljöer. Dessa förskolor valdes ut för att de alla har en hög andel barn med annat modersmål än svenska och att de profilerar sig som mångkulturella förskolor. Som tolkningsverktyg användes det sociokulturella perspektivet vilket utgår från att allt lärande är socialt och sker i samspel med andra människor.

    Resultatet av arbetet påvisade en stor variation av material och metoder med syfte att bidra till ett främjande av språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det visade också att förskollärares intresse och engagemang är den mest betydande faktorn när det gäller arbetet med att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. I studien kunde även vissa skillnader urskiljas mellan de olika kommunerna gällande de förutsättningar förskollärarna har i detta arbete.

  • 18.
    Andersson, Elin
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Jansson, Madeline
    ”Lärplattan – ett pedagogiskt redskap om den används rätt”: En intervju- och observationsstudie om förhållningssätt och tillgängliggörande av lärplattan för barn i förskolan.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stora delar av samhället är uppbyggt på digitala tekniker och detta ställer därför höga krav på den digitala kompetensen hos varje samhällsmedborgare. Sveriges regering samt Skolverket framhäver att framtidens samhälle bygger på goda kunskaper i digital teknik. Tidigare studier pekar på att det behövs ytterligare kompetensutveckling i förskolan när det kommer till IKT, då det finns stor variation mellan förskolor angående hur man tillgängliggör IKT för barnen i verksamheten. Detta anses främst bero på förskollärares inställning och tidigare erfarenheter med digital teknik. Föreliggande studie syftar till att bidra med kunskap om barns möjlighet till digitalt lärande genom att intervjua och observera fem pedagoger på två olika förskolor. Genom att använda både observationer och intervjuer bidrar det till en mer omfattande bild av hur förskolans pedagoger tillgängliggör lärplattan för barnen i förskolan och hur förskolans pedagoger förhåller sig till barns användning av lärplattan. Studiens resultat har analyserats med stöd av det sociokulturella perspektivet och med hjälp av förskolans styrdokument. Resultatet av föreliggande studie visar att det finns skillnader i pedagogernas kunskaper vad gäller användning av lärplattan. Pedagogernas förhållningssätt till digital teknik skiljer dem också åt. Majoriteten av pedagogerna använde främst lärplattan som redskap för dokumentationspraktiken men de framhöll också att lärplattan är ett potentiellt redskap för att stimulera barns lärande- och utvecklingsprocess. Pedagogerna poängterade också att det finns ett ”rätt” sätt att arbeta med lärplattan tillsammans med barnen och detta är vad pedagogerna strävar efter. Majoriteten av pedagogerna förklarade att de stunder som barnen fick möjlighet att använda lärplattan styrdes av pedagogernas möjlighet att kunna vara delaktiga och närvarande i aktiviteten och när pedagogerna ansåg aktiviteten gynna barnets lärande. Samtliga pedagoger framhöll att utan pedagogens deltagande i barns aktivitet vid lärplattan blir aktiviteten endast ett tidsfördriv. Detta öppnar i sin tur upp för en diskussion om vilka aktiviteter vid barns användning av lärplattan som inte är önskvärda och varför dessa aktiviteter inte anses vara önskvärda.

  • 19.
    Andersson, Elisabeth
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Karlsson, Lovisa
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Flerspråkighet och identitet: en intervjustudie om förskollärares arbete med flerspråkighet i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Idag finns många barn på våra förskolor som är flerspråkiga och enligt läroplanen för förskolan ska barnen främjas i sin modersmålsutveckling liksom i utvecklingen av det svenska språket (Skolverket, 2016). Dessutom hör språk och identitetsutveckling ihop (a.a.). Syftet med denna intervjustudie är således att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med flerspråkighet, vilka metoder de använder och vad de anser om flerspråkighet relaterat till identitetsutveckling. Fyra intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i fyra olika förskolor. Förskolorna valdes utifrån stort antal flerspråkiga barn och/eller lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn. Denna studie är utförd utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta eftersom vi utgår från att lärande och utveckling sker i sociala och kulturella möten med olika människor, vilket också är något som Vygotskij menar. Materialet samlades in med hjälp av ljudupptagning och skrevs sedan ut. Därefter analyserades materialet och delades upp i kategorier utifrån den didaktiska frågan Hur, Vygotskijs, teorier om den proximala utvecklingszonen och den mer kompetente andre och utifrån Dahlberg, Moss och Pence teorier om mångfaldiga identiteter. Tre kategorier formades på så vis; Metoder, Mer kompetenta personer och Identitet relaterat till flerspråkighet.

    Resultatet visade att förskollärarna använde metoder som samtal, sång, läsning, tecken som stöd och olika material som till exempel böcker, bildscheman, lärplattor och datorer. Förskollärarna använde sig även av mer kompetenta andra såsom vårdnadshavare och barn med andra språk för att främja flerspråkigheten. En osäkerhet kring hur förskollärarna kunde främja flerspråkigheten på grund av bland annat egna begränsade språkkunskaper kunde dock urskiljas. Förskollärarnas beskrivningar visade hur viktigt det är för den flerspråkiga utvecklingen att barn får befinna sig i den proximala utvecklingszonen och där utvecklas tillsammans med andra personer som är mer kompetenta inom området. Identitetsutvecklingen konstaterades ha en stark förbindelse med språket där förskollärarna även kopplade in kulturen som en del av det hela; flera språk ger barn fler möjligheter till mångfaldiga identiteter.

  • 20.
    Andersson, Emelie
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development.
    Hållbar utveckling i läroböcker för naturkunskap 1b2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten. 

  • 21.
    Andersson, Gunilla
    et al.
    University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Lingvall, Eva-Lotta
    University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Jehovas Vittnen: elever med en annan trosuppfattning1998Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.

    Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.

    Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.

    Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.

    Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.

    I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.

  • 22.
    Andersson, Gunn
    et al.
    University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Bohlin, Ellinor
    University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Åtgärdsprogram mot mobbning: ett steg i rätt riktning?1997Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram.

    Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte?

    I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning. Gör vi inte detta, begår vi följaktligen ett lagbrott! Till vår hjälp och till vårt stöd, ska vi då bland annat ha detta åtgärdsprogram.

    Vi intervjuade därför, sex lärare samt tre rektorer, på tre utvalda skolor även det inom Gävle kommun. Syftet med dessa intervjuer var att försöka få en uppfattning om hur pass väl åtgärdsprogrammen ute på skolorna är förankrade. Samtidigt försökte vi få svar på en rad andra frågor som vi hade angående dessa åtgärdsprogram. I arbetet presenterar vi också några, i åtgärdsprogrammen, vanligt förekommande metoder och modeller, exempelvis Farstamodellen och Österholmsmodellen. Vi gjorde också en intervju med en representant ur ett mobbningsteam. Mobbningsteamets arbete är ofta en viktig del av innehållet i ett åtgärdsprogram.

    • Vi kom fram till att av 28 tillfrågade skolor, hade bevisligen 27 stycken ett åtgärdsprogram av någon form.
    • Förankringen av åtgärdsprogrammen bland de intervjuade lärarna och rektorerna visade sig, tolkat utifrån våra intervjusvar, inte vara alltför god.
    • Vi fann också att de intervjuade på skolorna, hade väldigt olika uppfattningar om åtgärdsprogrammet och dess innehåll.
  • 23.
    Andersson, Inger
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Health and Caring Sciences.
    Hofsten, Anna
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Health and Caring Sciences.
    Häggström, Elisabeth
    University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Health and Caring Sciences.
    Case seminars open new doors to understanding – students’ experiences of learning2013Conference paper (Refereed)
  • 24.
    Andersson, Kristina
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    "It's funny that we don't see the similarities when that's what we're aiming for": Visualizing and challenging teachers' stereotypes of gender and science2012In: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 42, no 2, 281-302 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study illuminates teachers’ conceptions of gender and science and possibilities to challenge these conceptions. Since 2005, a group of teachers (K-6) inSwedenhave met approximately once a month in two-hour seminars to discuss and develop their instruction in science and technology based on a gender perspective. The present data consist mainly of audio-recordings of the teacher seminars and video-recordings of science/technology activities with students. Analysis of the empirical data has been carried out in several stages and was inspired by thematic analysis, the theoretical framework of which is based on Hirdman’s and Beauvoir’s theories of gender. The results show that the teachers’ ideas about gender/equity and science exist on several levels, within which various conceptions are represented. On the one hand, “reasoning around similarity”, where teachers consider that both girls and boys should have the same prerequisites for working with science/technology. In contrast, stereotyped conceptions of girls and boys when the teachers evaluate their activities with students, where condescending attitudes toward girls are also observed. The girls’ ways of working with science/technology are not as highly valued as the boys’, and this outlook on children can ultimately have consequences for girls’ attitudes toward the subject. When teachers are allowed to read their own statements about the girls, they get “a glimpse of themselves”, and their condescending ideas about girls are made visible. In this way, the teachers can begin their active work toward change, which may lead to new outlooks on and attitudes toward students.

  • 25.
    Andersson, Kristina
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus2011Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The main focus in this thesis is teachers’ gender awareness related to scientific practice. The thesis is based on two different empirical studies: a longitudinal action research study together with a group of teachers (K-6) and a study during an in-service development course where experienced teachers applied gender theory on a real classroom situation, a case. 

     

    The studies show that working with gender is complicated and comprises of many aspects of human life. An important part of gender awareness is to be able to relate to these aspects. A question of vital importance is to challenge conceptions of gender in such a way that the conceptions will be verbalized and thereby visualized. Moreover, the studies show that feminist pedagogy and theory of science can lead to a new approach to teaching and learning in science. For teachers without any background in science, there are other competences than just subject matter knowledge that are vital for teaching. Feminist perspectives in professional development reinforce teachers’ pedagogical competences and their pedagogical content knowledge and thereby make these teachers feel they participate in the scientific practice and contribute in developing both the stuff of knowledge and its culture.

     

    The thesis also contributes to new methodological knowledge about action research. One of the results is that time is an important factor to take into consideration depending on what kind of change you want to receive. The researcher engaged in action research as an "outsider" has an important function in order to monitor the process and pay attention and use critical events to drive the change process forward.        

     

  • 26.
    Andersson, Kristina
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Vad har genus med naturvetenskap att göra?2013In: Den onaturliga naturen: Kunskapsmaterial om sexualitet och kön för lärare i naturkunskap och biologi på gymnasiet / [ed] Hans Olsson, Tommy Eriksson, RFSU , 2013Chapter in book (Other academic)
  • 27.
    Andersson, Kristina
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Danielsson, Anna
    Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
    Gullberg, Annica
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Hussénius, Anita
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Chafing borderlands - pre-service teachers' meeting with different cultures in their education2012Conference paper (Refereed)
  • 28.
    Andersson, Kristina
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences. Centre for Gender Research, Uppsala University.
    Gullberg, Annica
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences. Centre for Gender Research, Uppsala University.
    What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children?2014In: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 9, no 2, 275-296 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article we problematize the purpose of teaching science in preschool and what competences preschool teachers need in order to conduct science activities in the classroom. The empirical data were collected through an action research project with five preschool and primary school teachers (K-6). In the first section we have used one situation, a floating-sinking experiment, as an illustration of how two different epistemological perspectives generate different foci on which kind of science teaching competences that are fruitful in preschool. In the first perspective, the central goal of science teaching is the development of the children’s conceptual understanding. With this perspective, we found that the science activities with the children were unsuccessful, because the children’s thoughts about concepts did not develop but even the situation enhanced a misconception concerning density. Moreover, the teacher was unsuccessful in supporting the children’s conceptual learning. The second perspective uses a feminist approach that scrutinizes science, where we investigate if the floating-sinking activity contributes to a feeling of participation in a scientific context for the children and if so how the teacher promotes this inclusion. This second perspective showed that the children’s scientific proficiency benefited from the situation; they had acquired a positive experience of the density concept that they could build upon which was reinforced by the teacher. The children discovered that they had power over their own learning by using an experimental approach. On the basis of these findings, we conclude that there are competences other than subject matter knowledge that are also important when preschool teachers engage children in scientific activities. Through process-oriented work with the teacher group, we identified four concrete skills: paying attention to and using children’s previous experiences; capturing unexpected things that happen at the moment they occur; asking questions that challenge the children and that stimulate further investigation; situated presence, that is, “remaining” in the situation and listening to the children and their explanations. We discuss possible ways to move preschool teachers away from their feelings of inadequacy and poor self-confidence in teaching science by reinforcing this kind of pedagogical content knowledge.

  • 29.
    Andersson, Kristina
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Gustafsson, Christina
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Methodological dilemmas in action researchIn: Educational action research, ISSN 0965-0792, E-ISSN 1747-5074Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study we want to call attention to and discuss two aspects of importance for work toward change regarding fundamental values through action research. The first aspect is time, and taking it into account according to “the action research spiral”. The second aspect concerns the importance of critical events for making progress and challenging preconceived notions. We also stress that researchers as “outsiders” have the opportunity to overview the process in a way that the other participants (insiders) do not. The empirical data is collected from an action research project on science and gender conducted inSweden with teachers from preschool and K-6. The collaboration was proceeded during 2005 to 2010, a total of 57 months.   

  • 30.
    Andersson, Kristina
    et al.
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, Ämnesavdelningen för naturvetenskap.
    Hussenius, Anita
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, Ämnesavdelningen för naturvetenskap.
    Genusperspektiv i naturvetenskaplig undervisning2006In: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: Proceedings fra Det 8. nordiske Forskersymposium om undervisningen i naturfag / [ed] Lisbeth Bering, Jens Dolin, Lars Brian Krogh, Jan Sölberg, Helene Sörensen, Rie Troelsen, Köpenhamn: Danmarks Paedagogiska Universitets Forlag , 2006, 95-102 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Våren 2005 har ett skolutvecklingsprojekt initierats tillsammans med åtta verksamma lärare för att studera om en ökad genusmedvetenhet kan påverka undervisningen inom naturorienterade ämnen (NO) och teknik. Lärargruppen har tillsammans med projektansvariga diskuterat litteratur från forskning inom genusvetenskap och ämnesdidaktik vid sammanlagt sju seminarietillfällen. Lärarna uppmärksammar könsbundna attitydskillnader till naturvetenskap och teknik. En ökad insikt om flickors behov av att se helheter och förstå sammanhang har fått lärarna att tänka kring sin undervisning i NO/teknik på ett nytt sätt. Lärarna har bland annat provat att presentera samma undervisningsmoment på olika sätt i flick- respektive pojkgrupper. Träning och erfarenhet inom ett område som eleverna tidigare inte behärskar, skapar trygghet och förtrogenhet med ämnet och därigenom kan attitydskillnader överbryggas. För att bättre kunna förmedla ett intresse och engagemang till eleverna uttrycker lärarna en önskan om kompetensutveckling inom NO/teknik. I artikeln presenteras delresultat från intervjuer med fyra av de deltagande lärarna.

  • 31.
    Andersson, Kristina
    et al.
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, Ämnesavdelningen för naturvetenskap. Centre for Gender Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Hussenius, Anita
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, Ämnesavdelningen för naturvetenskap. Centre for Gender Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Gustafsson, Christina
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Gender theory as a tool for analyzing science teaching2009In: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 25, no 2, 336-343 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study examines to what extent experienced teachers are aware of gender issues in the science classroom. It also explores how an introduction to gender theory might alter this awareness. Teachers wrote their reflections about a real classroom situation. They were then asked to analyse the same situation after having read texts that discussed gender theory concepts. The fourteen teachers' understanding about gender and society were challenged. Some teachers were able to analyse the case differently by applying gender theory, others discussed the case on a more general level, while one teacher showed signs of resistance regarding gender theory.

  • 32.
    Andersson, Lina
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Lärares tankar och idéer kring musik i idrottsundervisningen2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse. Slutsatsen av studien är att lärarna upplever att musik motiverar och inspirerar elever till rörelseglädje samt en högre prestationsnivå. Hur de använder musiken är antingen som bakgrundmusik eller som ett hjälpmedel.

  • 33.
    Andersson, Lisa
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Berglund, Katarina
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Inskolning - barnens första möte med förskolan2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    När barnet ska börja i förskolan kan det vara en stor omställning för hela familjen. Från att barnet varit hemma under lång tid tillsammans med någon av sina föräldrar ska barnet nu få lära känna nya barn och vuxna som de behöver knyta an till. Syftet var att undersöka hur inskolningen utförs och på vilka grunder förskollärarna har valt den inskolningsmodell de praktiserar, samt att undersöka vilken betydelse inskolningen har för det enskilda barnet, barngruppen och familjen. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare och tre föräldrar. Resultatet visar att valet av inskolningsmodeller ser olika ut i förskolorna. Vår tolkning är att valet av modell inte grundas på någon forskning, det har framkommit att pedagogerna i förskolan för diskussioner och även provar olika modeller. Det visade sig även vara vanligt med gruppinskolning och den har tillkommit mycket på grund av att inskolningen inte ska dra ut på tiden och påverka den ordinarie verksamheten under allt för lång tid. Något som alla informanter uttryckte att de vill uppnå med inskolningen är trygghet för barnet och föräldrarna.

  • 34.
    Andersson, Louise
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Sjöström, Linda
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Drama i förskolan: En intervjustudie om hur förskollärare uppfattar begreppet drama2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Drama är ett brett begrepp vilket gör att det kan tolkas olika och därmed få olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet drama som en metod för att stimulera barns lärande. Intresset var också att undersöka om det fanns skillnader mellan förskollärares definitioner av begreppet drama som kunde bero på när de tog sin förskollärarexamen. En tänkbar hypotes när studien påbörjades var att mängden utbildning av drama som förskollärare fick med sig från sin förskollärarutbildning skulle variera. Det skulle påverka hur de definierade begreppet drama. För att få information användes intervjuer som metod och det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av drama i sina verksamheter för olika syften samt att begreppet drama och lek står nära varandra. Studiens slutsats visar att förskollärarna har teoretiska kunskaper om hur de kan använda drama. De eftersträvar mer utbildning kring hur drama kan användas praktiskt för att på ett lekfullt och lustfullt sätt stimulera barns lärande. Samtliga förskollärare har under sin förskollärarutbildning likvärdigt med utbildning om drama. Det som skilde sig mellan deras definitioner av begreppet drama var hur de betonade lärandebegreppet i samband med att använda drama.

  • 35.
    Andersson, Malin
    et al.
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Norénius Marander, Madelene
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Förskollärarens hälsa i relation till stora barngrupper2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 36.
    Andersson, Sara
    University of Gävle, Faculty of Engineering and Sustainable Development, Department of Electronics, Mathematics and Natural Sciences.
    Måste vi räkna?: En (enkel) matematisk början för barn och pedagoger2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlätta för pedagoger som känner sig obekväma eller illa till mods vid tanken på att arbeta med matematik. Materialet, som består av handledning, arbetsmaterial och ett formulär togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet är tänkt att hjälpa pedagoger att få syn på de fem grundläggande principerna hos barn som behövs för att bli bra på aritmetik. De fem principerna är ramsräkning, sifferkunskap, antalsräkning, ordinaltalsräkning och spontan antalsuppfattning. Materialet testades av tre pedagoger. Deras svar analyserades och bedömdes efter i förväg utvalda kriterier. Några kriterier uppfylldes medan andra kräver en omarbetning av materialet för att uppfyllas. Till sist togs nya kriterier fram för att kunna förbättra produkten i ett nästa skede. Examensarbetet visar att det inte behöver vara krångligt och svårt att arbeta med matematik i förskolan även om matematik kan upplevas som krångliga ekvationer, väcka obehags känslor eller upplevs kräva mycket förberdelser.

  • 37.
    Andrén, Maria
    University of Gävle, Department of Education and Psychology, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Egna erfarenheter som empiriskt material2006In: Uppsatsens mystik: om konsten att skriva uppsats och examensarbete / [ed] Mia Maria Rosenqvist, Maria Andrén, Uppsala: Hallgren & Fallgren , 2006, 146-154 p.Chapter in book (Other academic)
  • 38.
    Antman, Helena
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences.
    Bygg och konstruktion: en kreativ process i förskolan2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion är i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I läroplanen Lpfö -98 står det att barn ska få möjlighet till att vara kreativa på olika sätt, vilket även innebär genom att få konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta så mycket pengar och man behöver inte så stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger är det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med väcker nyfikenhet hos barnen.

    Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna på en förskolas utegård. Genom att barn får möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan använda större material som Tragton(1996) menar är bra för barn som växer, detta kan kopplas till strävansmål som finns i läroplanen som säger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmåga.

  • 39.
    Arnell, Emma
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Swedish and Gender studies.
    Inkluderande skrivundervisning: En studie med utgångspunkt i genrepedagogiken2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I studien används Sydneyskolans genrepedagogik och processkrivning som utgångspunkt och underlag. Syftet med studien är att undersöka svensklärares tankar och upplevelser om skrivundervisning i relation till genrepedagogiken och processkrivning samt att analysera elevtexter och hur väl elevtexterna förhåller sig till valda genrer. I studien används två olika metoder för resultatet. Resultatet består av intervjuer med två svensklärare och analyser av sex elevtexter, tre insändare och tre debattartiklar, från svensklärarnas klasser som de undervisar. Studien och resultatdelen kommer rikta in sig på diskursiva texter. I resultatdelen framkommer svensklärarnas tankar och upplevelser kring skrivundervisningen samt analyser av de textaktiviteter som finns i elevtexterna. Båda lärarna anser att genrepedagogiken är väl fungerande, inkluderande och förtydligar samt stärker den individuella textproduktionen. I studien framkommer det att svensklärarna som deltar i studien lägger mycket fokus på processkrivandet och inte lika mycket fokus på den färdiga produkten. En avgörande faktor för att kunna arbeta genrepedagogiskt menar de båda lärarna är tiden, då arbete utifrån genrepedagogiken upplevs som tidskrävande. Eleverna som skrev insändare lyckades till viss del förhålla sig till genre då samtliga argumenten ej gav skäl för åsikt. De elever som skrev debattartiklar lyckades relativt väl att förhålla sig till genre, det som två av tre texter saknade var motargument. Det är svårt att dra några slutsatser eller att jämföra undervisningsmetoderna kopplat till elevproduktionerna då det är två olika genrer som undersöksi studien.

  • 40.
    Arnqvist, Malin
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences.
    Strömmingsspelet: Ett pedagogiskt spel om närmiljön i Hudiksvall2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
  • 41.
    Arvén, Anneli
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Bildskapande i förskolan: Förskollärares förhållningssätt till bildskapande2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 42.
    Asp, Ulf
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences.
    Idrottslärarstudenters syn på friluftsliv i grundskolan: -En jämförelse mellan idrottslärarstudenter och kursplanen för idrott och hälsa2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen.

  • 43.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    University of Nordland, Bodø, Norway.
    Fransson, Göran
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    A metasynthesis of research on mentor education: three emerging dimensions2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this meta-synthesis is to deepen the understanding and knowledge of research focusing on education for mentors of newly qualified teachers (NQTs). Altogether, 10 studies met the criteria for full inclusion and were synthesised. Three overarching dimensions were found as a final synthesis guiding the further development of mentor education: 1) Contextual dimensions, 2) Theoretical-analytical dimensions, and 3) Relational dimensions. The synthesis stresses the importance of a systematic, long-term and research-based mentor education that develops mentors’ (self-)understanding of teaching and mentoring, i.e. is well integrated in the educational context, has a balance of theoretical and practical components, includes rich possibilities for interaction and reflection and prepares for an evidence-informed mentoring.

    A REVISED AND EXTENDED VERSION OF THIS PAPER HAS LATER BEEN PUBLISHED AS OPEN ACCESS, SEE:  http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0742051X1500030X

     

  • 44.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Universitetet i Nordland.
    Fransson, Göran
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Att kvalificera sig till mentor – perspektiv på kompetensbehov och utbildning av mentorer för nya lärare2015In: Psykologi i kommunen, ISSN 1892-3364, Vol. 50, no 2, 17-27 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under senare år har allt mer fokus och resurser riktats mot lärares kompetensutveckling. Ett område för satsningar har bl.a. varit mentorskap. Mycket har skrivits om mentorskap generellt och om nya lärare och deras behov speciellt, men vad vet vi om mentorers kompetensutveckling och lärande? Vilka kompetenser behövs och hur påverkar det utbildning av veiledere/mentorer?

    I denna artikel sätter vi fokus på kvalificering av mentorer för nya lärare och på den kompetens de kan behöva för att på ett medvetet och framgångsrikt sätt vara mentor för nya lärare. Vi kommer att diskuter vilka kompetenser mentorer kan behöva och hur det i sin tur kan påverka utbildning av veileder/mentorer – såväl till innehåll som till form. Vi kommer inte att gå närmare in på frågan i vilken mån mentorskap är positivt eller inte för nya lärare, eftersom vår bedömning är att det finns mycket forskning som på ett övertygande sätt visar på dess positiva effekter (se t.ex. Bjerkholt, 2012; Dahl et al., 2006; Ingersoll & Strong, 2011; Waterman & He, 2011), även om vissa frågetecken kan resas kring dess räckvidd, exempelvis för skolutveckling (Dahl et al., 2006). Vi tar utgångspunkt i den internationella forskningen på området men ger också konkreta exempel från ett nordiskt perspektiv, i synnerhet från Sverige och Finland. Vi inleder med en bakgrundsteckning kring vad tidigare forskning på området lyfter fram om mentorers professionella utveckling och lärande till att bli mentor.

  • 45.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Universitetet i Nordland.
    Fransson, Göran
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Forskning om mentorsutbildningar: en meta-syntes2014Conference paper (Refereed)
  • 46.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Universitetet i Nordland.
    Fransson, Göran
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Educational sciences.
    Research on mentor education for mentors of newly qualified teachers: A qualitative meta-synthesis2015In: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, Vol. 48, 75-86 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this meta-synthesis is to deepen the understanding and knowledge of qualitative research focusing on education for mentors of newly qualified teachers. Altogether, 10 studies were included and synthesised. Four common themes emerged in the initial analysis: School and mentoring context, Theory and practice, Reflection and critical thinking and Relationships. Furthermore, three overarching dimensions were found as a final synthesis guiding the further development of mentor education: 1) Contextual dimensions, 2) Theoretical-analytical dimensions, and 3) Relational dimensions. The synthesis stresses the importance of a systematic, long-term and research-informed mentor education that develops mentors' (self-)understanding of teaching and mentoring.

  • 47.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Åbo Akademi University, Vaasa, Finland.
    Fransson, Göran
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Heikkinen, Hannu
    Finnish Institute for Educational Research, University of Jyväskylä, Jyväskylä, Finland.
    Mentoring as Dialogue, Collaboration and/or Assessment?2012In: Transitions and Transformations in Learning and Education / [ed] P. Tynjälä, M.-L. Stenström & M. Saarnivaara, Dordrecht: Springer Berlin/Heidelberg, 2012, 271-290 p.Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In this chapter, some tensional trends within mentoring, which we call a contradiction between collaboration and assessment, are addressed. The aim is threefold: First, to describe and compare the development of mentoring programmes in Finland and Sweden at the system level; second, to illustrate how the various mentoring systems have been experienced by the persons involved; and third, to discuss the political and ideological circumstances and the possible effects of these solutions. The study is based on empirical data gathered in Finland and Sweden and examines the experiences of mentors and newly qualified teachers (NQTs) as well as the relevant national policies. The findings indicate profound differences between the two national initiatives of mentoring in Finland and Sweden. The mentoring process in Finland, using peer group mentoring, is based on social constructivistic assumptions regarding knowledge and learning. The integration of formal, informal and non-formal learning, as well as the equality and professional autonomy as a person and as a professional, is central. The system of mandatory induction in Sweden is very different, with mentoring, a probation year and the registration of teachers being central components. In such a system, the mentors' role of avoiding direct or indirect involvement in the assessment may become more challenging.

  • 48.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Åbo Akademi.
    Kemmis, Stephen
    Charles Sturt University, Australia.
    Fransson, Göran
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences.
    Edward-Grove, Cristine
    Charles Sturt University, Australia.
    Contested Architectures of Mentoring: Support, Supervision or Collective Self-Development2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, we describe contested practices of mentoring within and between Australia, Finland and Sweden. Our study is based on national policy documents and empirical data from participants involved in mentoring. The theoretical framework will build on practice theory (Kemmis & Grootenboer, 2008; Kemmis & Heikkinen 2012). The aim is to demonstrate three archetypes persisting in literature and practices: mentoring as supervision, support and collective self-development. In Australia, we find the three kinds of mentoring jostling with one another. In Finland, the perspective of collective self-development is emphasized. In Sweden, the traditional model of mentoring (support) has been typical since 1995, with a current reform of teacher induction which turns mentoring more into supervision.

    Our paper will show (1) that the meanings of 'mentoring' are contested within and between the countries involved; (2) that the three forms of mentoring identified represent three different projects: (a) assisting newly qualified teachers (NQTs) to pass through probation or (b) traditional mentoring of NQTs by more experienced teachers or (c) peer-group mentoring (PGM); and (3) that these three projects, that could be simultaneously present, also involve and imply quite different practice architectures in the form of different materialeconomic, social-political and cultural-discursive arrangements.

  • 49.
    Asplund, Andreas
    et al.
    University of Gävle.
    Laine, Linda
    University of Gävle.
    Liljeroth, Veronica
    University of Gävle.
    Att läsa och lära på distans!: vilka möjligheter ger den nya tekniken?2000Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Denna skrift är ett delresultat av det IT-projekt vid Högskolan i Gävle (HiG), som arbetat med IT och distansutbildning. Projektet har varit verksamt under 1997-2000 och finansierats av KK-stiftelsen, Länsstyrelsen i Gävleborg, EU (Sociala fonden) samt av HiG. Projektets syfte har varit att, via Internet, driva utvecklingen av distansutbildning framåt. Internetbaserade lösningar för förmedling av digital information öppnar ständigt nya möjligheter för både distansstudenten och den lärare som undervisar på distans. Huvudmålet har varit att tillgängliggöra de nya verktygen för genomförande och distribution av distansundervisning. Vi har haft som delmål att sprida erfarenheter och reflektioner gjorda i projektet. I denna skrift har vi samlat tankar och idéer från lärare och andra engagerade i projektet. Skriften är ett sätt för oss att nå ut till dig som på något sätt kommer, eller har kommit, i kontakt med distansundervisning i någon form. Vi vill på detta sätt dela med oss av vårt arbete.

    Vår förhoppning är att inspirera Dig, som av olika skäl inte har möjlighet att studera på traditionellt sätt, att studera på distans, och till Dig som undervisar på högskola eller universitet hoppas vi kunna vara en källa till att väcka nya idéer för skapande av en mer flexibel undervisning.

    Vi har varit många personer som deltagit i projektet på ett eller annat sätt. Många erfarenheter har gjorts och ofta har det legat mycket vilja, iver och entusiasm bakom våra resultat. Utan hänförda projektdeltagare hade inte denna skrift blivit av överhuvudtaget. Jag vill härmed rikta ett stort TACK till alla Er som arbetet i projektet under den här tiden!

  • 50.
    Aspman, Gita
    University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, Ämnesavdelningen för naturvetenskap.
    Utbildning för hållbar utveckling2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.

    Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.

    Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.

    Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare. Att få en ökad inlevelseförmåga, att ta olika personers perspektiv och att lära sig samarbeta är förmågor som alla tränas genom lek och samspel barn emellan.

1234567 1 - 50 of 783
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf