hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1198
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdullah, Zizan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Ett interkulturellt arbetssätt i förskolan: en studie kring förskollärares utsagor om arbetssätt i mångkulturell verksamhet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur fem förskollärare arbetar med ett interkulturellt arbetssätt inom en mångkulturellt förskoleverksamhet.

    Studien har utgått från ett teoretiskt perspektiv på interkulturellt arbetssätt och den teoretiska ansatsen utgörs av ett interkulturellt perspektiv. Interkulturalitet handlar om möten mellan människor från skilda kulturer och en ömsesidig förståelse dem emellan. Skilda kulturer innebär exempelvis att man har olika modersmål, seder och levnadsregler. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fem förskollärare i två förskolor.

    Resultatet visar att förskollärarna hade en liknande syn på interkulturellt arbetssätt och att faktorer som förhållningssätt, arbetsmiljö och lärandemiljö bidrar till att barnen på förskolan ska känna sig mer trygga, nyfikna och motiverade. Därutöver visar resultatet på förskollärares behov av vidare utbildning i frågor som rör barns kultur och modersmål. Betydelsen av att arbeta med utgångspunkt i olika språk i förskoleverksamheten är ytterligare en tendens som framkommer i resultatet. En slutsats som kan formuleras med grund i undersökningens resultat är att förskoleverksamhet som tar tillvara och har sin grund i flera modersmål bidrar till att barn blir sedda, respekterade och motiverade att lära sig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdullateef, Nadia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Barns inflytande i den dagliga verksamheten: En kvalitativ intervjustudie av förskollärares uppfattningar om barns inflytande2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I forskning kring barns inflytande är det tydligt att förskollärarrollen är central i hur möjligheterna för inflytande utformas. Med tanke på tidigare forskning är studiens syfte att undersöka hur förskollärare beskriver sin roll i att skapa möjligheter, respektive hinder för barns inflytande. Semistrukturerade intervjuer av sju förskollärare har genomförts för att få deras egna resonemang kring begreppet inflytande. Studiens teoretiska ramverk bygger på utvecklingspedagogiska perspektivet samt Shiers-modell. Resultatet av empirin visar att begreppet inflytande anses höra ihop med förmågan att påverka, och förstås därmed i relation till barns demokratiska rättigheter. Ett stort hinder för barns utövande av inflytande är maktpositionen som vuxna besitter i relation till barn. Därigenom menar förskollärarna att de bör ta en didaktisk roll för att möjliggöra barns inflytande. Genom ett genuint intresse av att lyssna, ett stöttande i strävan mot att få barn att påverka förskolans fysiska inom- och utomhusmiljö samt tillämpning av pedagogisk dokumentation, beskriver förskollärarna att inflytande kan möjliggöras. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3. Ackesjö, Helena
    et al.
    Haglund, Björn
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Undervisning och ledarskap på fritids: Perspektiv på fritidshemmets pedagogiska uppdrag2022Rapport (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4. Adams, Robin
    et al.
    Fincher, Sally
    Pears, Arnold
    Börstler, Jürgen
    Boustedt, Jonas
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för datavetenskap.
    Dalenius, Peter
    Eken, Gunilla
    Heyer, Tim
    Jacobsson, Andreas
    Lindberg, Vanja
    Molin, Bengt
    Moström, Jan-Erik
    Wiggberg, Mattias
    What is the word for 'Engineering' in Swedish: Swedish students conceptions of their discipline2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Engineering education in Sweden – as in the rest of the world – is experiencing a decline in student interest. There are concerns about the ways in which students think about engineering education, why they join an academic programme in engineering, and why they persist in their studies. In this context the aims of the Nationellt ämnesdidaktiskt Centrum för Teknikutbildning i Studenternas Sammanhang project (CeTUSS) is to investigate the student experience and to identify and support a continuing network of interested researchers, as well as in building capacity for disciplinary pedagogic investigation.

    The Stepping Stones project brings together these interests in a multi-researcher, multi-institutional study that investigates how tudents and academic staff perceive engineering in Sweden and in Swedish education. The first results of that project are reported here. As this study is situated uniquely in Swedish education, it allows for exploration of “a Swedish perspective” on conceptions of engineering. The Stepping Stones project was based on a model of research capacity-building previously instantiated in the USA and Australia (Fincher & Tenenberg, 2006).

  • 5.
    Aghakhanyan, Liana
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Läsfrämjande arbete X5000-Läståget: Hur kan förskollärare arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Läsfrämjande arbete X5000-Läståget
  • 6.
    Ahlbom, Håkan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Bjelksäter, Ylva
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Eva, Hartell
    Stockholms universitet, UTEP.
    Edvard, Nordlander
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Cooperative methods for investigating the influence of Swedish compulsory technology education on pupils’ attitudes to technology2009Ingår i: PATT 22  (Pupils' Attitudes Towards Technology), 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The number of Swedish students applying to technical education is decreasing, and this fact will lead to a severe shortage of engineers in a just a decade. As an example, the candidates applying to the Royal Institute of Technology (KTH) has reduced by 30 % the last couple of years. Furthermore, the ROSE report clearly describes young people’s lack of interest in science and technology in the industrialised world in sharp contrast to the situation in the developing countries.

    Why is the interest for technical education decreasing? What makes other fields of education more popular? What image of technology does the compulsory school deliver?

    Technology was introduced as a mandatory subject in Swedish compulsory school in 1980 and got its own syllabus when the current national curriculum was introduced in 1994. One of the goals of the Swedish compulsory school is to develop an interest for technology as well as capability and judgement in handling technical issues.

    In what way does the Swedish compulsory school work with this goal? Is the school successful in making pupils interested? What are the pupils’ opinions?

    Each school can decide when and how the pupils get technology education, but every pupil is expected and entitled to reach the national goals.

    To get an overall picture of the technology subject questions will be investigated as parts of tree different Ph.D. projects.

    • How do we actually know that pupils learn what they are entitled to?
    • How is the technology syllabus interpreted, in theory and practice?
    • Does the technology subject really develop an interest for technology and does it inspire to further technical studies? 

    In order to find out if pupils reach the national goals in technology, a questionnaire is launched in schools all over Sweden. The interpretation of the syllabus will be studied through observations comparing teaching practice with the local planning of the technology subject. To get answers, whether the technology subject has any impact on the interest and the choice of further studies, interviews are made among students and teachers in compulsory school as well as in upper secondary school.

    The findings of the cooperating projects will together contribute with answers about the state of the technology education in the Swedish compulsory school system, and how the subject could be developed in the future.

  • 7.
    Ahlbom, Håkan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Why choose a technical career?2010Ingår i: Socio-cultural and Human Values in Science and Technology Education / [ed] Slavko Dolinšek, Terry Lyons, Ljubljana, Slovenia: IRI UL , 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     

    Technology is a neglected mandatory subject in the Swedish compulsory school. The subject is supposed to inspire young people to consider a technical career, due to an increasing need for engineers and a declining recruitment to engineering education.

    An investigation of influential factors for choosing a technical career is presented. The factors are well-known, but the relative impact of the factors is investigated using questionnaires and semi-structured interviews with engineering students. Special focus is put on the effect of previous technical schooling. The most important factors for choosing technical education are personal technical interest, future salary expectations, and personal qualities.

  • 8.
    Ahlinder, Marlene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Nordqvist, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetets syfte var att fördjupa förståelsen kring åtta förskollärares synsätt om flickors och pojkars fria lek ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till ökad insikt om förskollärares arbete för att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Teoriavsnittet behandlar fri lek i den vardagliga verksamheten i förskolan. Därefter fördjupas barnens villkor i den fria leken.

     

    Intervjuer där åtta utbildade förskollärare i två olika verksamheter deltog, användes som metod. Båda verksamheterna är kommunalt drivna utan specifika inriktningar.  

     

    I studiens resultat framgår olika faktorer som visar att de åtta intervjuade förskollärarna ibland var av olika uppfattningar och åsikter även då de arbetar på samma förskola eller förskoleklass. Det kunde likväl vara två förskollärare på de två olika verksamheterna som hade samma synsätt. Endast hälften av förskollärarna framhåller vikten av att den fria leken bidrar till utveckling och lärande. Det förefaller också finnas en omedvetenhet kring skillnader i hur flickor och pojkar leker då endast en av förskollärarna påtalar detta. Den dominerande tendensen visar på att förskollärarna är samstämmiga kring sitt synsätt om att alla barn ska ha samma möjligheter och villkor i den fria leken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ahlqvist, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Flodin, Madeleine
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Dystopiernas möjligheter: En litteraturdidaktisk studie om hur dystopisk skönlitteratur kan användas i ämnesövergripande arbete2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet undersöker vi hur man kan arbeta med dystopisk skönlitteratur som primärt verktyg i ämnesövergripande arbete på gymnasiet. Vi undersöker också hur ett sådant arbete kan främja elevernas kritiska tänkande och hur det kan gynna lärare i yrket. Uppsatsen vilar på en teoretisk grund vilken utgår från ett sociokulturellt lärande. Teoretikerna vi använder som stöd är Roger Säljö och Lev Vygotskij. Vi använder de skönlitterära verken Brave New World av Aldous Huxley, Kallocain av Karin Boye, 1984 av George Orwell och The Hunger Games av Suzanne Collins, som exempel i ett ämnesövergripande arbete. I studien har vi kommit fram till att ett ämnesövergripande arbete med dystopisk skönlitteratur som nyckeltext fungerar mellan svenska och flera olika kurser på gymnasiet. Vi har även kommit fram till att arbete med dystopisk skönlitteratur kan gynna elevers kritiska tänkande, vissa berättelser mer än andra. Genom att använda dystopisk skönlitteratur som nyckeltext i ett ämnesövergripande arbete får läraren avlastning i arbetsbördan. Det finns även dubbel kompetens att tillgå i ett sådant arbete, även för eleverna som genom textsamtal utifrån olika perspektiv har bättre förutsättningar till högre måluppfyllelse. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ahlström, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Blomdahl, Nina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Medskapare till barns lek: En studie över förskollärares tankar och den pedagogiska miljön.2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet handlar om att synliggöra barns lek och lärande, målet med studien är att visa förskollärares perspektiv på lek, lärande och miljö. Utgångspunkten har tagits i Pramling Samuelssons och Vygotskijs teorier. Undersökningen som ligger till grund för resultatet och analysen är en enkätstudie med kompletterande frågor i vilka respondenterna får möjligheter att fritt utveckla sina tankegångar. Studien är genomförd utifrån utbildade förskollärare, i olika orter och på olika förskolor med varierade förutsättningar, det gör att vi får en bred och generell överblick. Resultatet visar att förskollärarna är väl insatta i frågorna som berör lek, lärande och miljö, respondenternas svar ger i det stora hela en bra inblick. Deras synsätt och inställning redogörs i de skrivna svaren och framställs likartade gentemot varandra. I frågan om barns lek och lärande bekräftar litteraturen förskollärarnas kunnande, de tar upp det faktum att barn lär sig genom att leka och interagera med omgivningen. De kompetenser barnen utvecklar i förskolans verksamhet kan vara sociala färdigheter och förmågan att visa empati. I svaren nämns även samarbete, demokrati, självförtroende, språkutveckling och problemlösning som viktigt. Förskollärarna vill i sin roll stärka, stödja och uppmuntra barnen så de utvecklar en positiv självbild och blir trygga barn. Som de anser vara en förutsättning för lek och lärande. Slutsatsen är att förskollärarna delar det synsätt som forskningen hävdar, att barn lär sig i interaktionen med andra individer.

     

    Miljön är en viktig påverkan för hur verksamheten fungerar och för att barnen ska få bästa möjligheterna till att leka och att lära sig. Slutsatsen angående miljöfrågorna visar att förskollärarna anpassar innemiljön efter barngruppens behov, något som är en ständigt pågående process. Majoriteten av förskollärarna anser att deras inomhusmiljö främjar barnens lek och inlärning. Angående utomhusmiljön så visar det sig att förbättringar behövs för att främja lek och inlärning. Förskollärarnas svar och uppfattningar angående miljön bekräftas av litteraturen. Det framgår att majoriteten av förskollärarna arbetar aktivt efter läroplanens riktlinjer och innehåll. Vi ser tydligt förskollärarnas kunskaper utifrån ett läroplansperspektiv inom miljö, socialt samspel, demokrati och sin egen roll i barnens utveckling, lek och lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Ahmad, Iman
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Bildaktiviteter i förskolan som en metod för hållbar utveckling2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ainasoja, Heidi
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Swedish upper secondary school teachers and their attitudes towards AmE, BrE, and Mid-Atlantic English.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to investigate what English teachers’ attitudes are towards British English, American English and Mid-Atlantic English. What variety of English do teachers use in Swedish upper secondary schools today and what are their reasons for using that variety? Do upper secondary school teachers think it is important to expose students to several varieties of English and do they teach differences (e.g. vocabulary and spelling) between varieties? The material is based on a questionnaire, which 20 participating teachers from five different upper secondary schools in Gävleborg answered. The study showed that there is an even distribution between the varieties used and taught. British English was preferred by teachers working the longest time while both AmE and MAE seemed to be growing in popularity among the younger teachers. Of the 20 teachers, 18 considered teaching differences to students since it gives them a chance to communicate effectively with people from other English speaking countries.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala universitet, Fysikundervisningens didaktik.
    Eriksson, Urban
    Uppsala universitet, Fysikundervisningens didaktik.
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet, Fysikundervisningens didaktik.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet, Fysikundervisningens didaktik.
    On the Disciplinary Affordances of Semiotic Resources2014Ingår i: IACS-2014 Book of abstracts, 2014, s. 54-55Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the late 70’s Gibson (1979) introduced the concept of affordance. Initially framed around the needs of an organism in its environment, over the years the term has been appropriated and debated at length by a number of researchers in various fields. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when they are perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al. (2001) have claimed that different modes have different specialized affordances. Then, building on this idea, Airey and Linder (2009) suggested that there is a critical constellation of modes that students need to achieve fluency in before they can experience a concept in an appropriate disciplinary manner. Later, Airey (2009) nuanced this claim, shifting the focus from the modes themselves to a critical constellation of semiotic resources, thus acknowledging that different semiotic resources within a mode often have different affordances (e.g. two or more diagrams may form the critical constellation).

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical tool for use in education. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the discernment of one individual, it refers to the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by those functions that the resource is expected to fulfil by the disciplinary community. Disciplinary affordances have thus been negotiated and developed within the discipline over time. As such, the question of whether these affordances are inherent or discerned becomes moot. Rather, from an educational perspective the issue is whether the meaning that a semiotic resource affords to an individual matches the disciplinary affordance assigned by the community. The power of the term for educational work is that learning can now be framed as coming to discern the disciplinary affordances of semiotic resources.

    In this paper we will briefly discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings.

    Ladda ner (pdf)
    bilaga
  • 14.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala universitet, Fysikundervisningens didaktik.
    Eriksson, Urban
    Uppsala universitet, Fysikundervisningens didaktik.
    Fredlund, Tobias
    Uppsala universitet, Fysikundervisningens didaktik.
    Linder, Cedric
    Uppsala universitet, Fysikundervisningens didaktik.
    The Concept of Disciplinary Affordance2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since its introduction by Gibson (1979) the concept of affordance has been discussed at length by a number of researchers. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are only present when perceived by an organism. More recently, affordance has been drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see Linder (2013) for a recent example). Here, Kress et al (2001) claim that different modes have different specialized affordances.

     

    In this theoretical paper the concept of disciplinary affordance (Fredlund et al., 2012) is suggested as a useful analytical educational tool. The concept makes a radical break with the views of both Gibson and Norman in that rather than focusing on the perception of an individual, it focuses on the disciplinary community as a whole. Put simply, the disciplinary affordances of a given semiotic resource are determined by the functions that it is expected to fulfil for the discipline. As such, the question of whether these affordances are inherent or perceived becomes moot. Rather, the issue is what a semiotic resource affords to an individual and whether this matches the disciplinary affordance. The power of the term is that learning can now be framed as coming to perceive the disciplinary affordances of semiotic resources.

     

    In this paper we will discuss the history of the term affordance, define the term disciplinary affordance and illustrate its usefulness in a number of educational settings.

     

    References

    Airey, J. (2009). Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 81. Uppsala  Retrieved 2009-04-27, from http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=9547

    Fredlund, T., Airey, J., & Linder, C. (2012). Exploring the role of physics representations: an illustrative example from students sharing knowledge about refraction. European Journal of Physics, 33, 657-666.

    Gibson, J. J. (1979). The theory of affordances The Ecological Approach to Visual Perception (pp. 127-143). Boston: Houghton Miffin.

    Kress, G., Jewitt, C., Ogborn, J., & Tsatsarelis, C. (2001). Multimodal teaching and learning: The rhetorics of the science classroom. London: Continuum.

    Linder, C. (2013). Disciplinary discourse, representation, and appresentation in the teaching and learning of science. European Journal of Science and Mathematics Education, 1(2), 43-49.

    Norman, D. A. (1988). The psychology of everyday things. New York: Basic Books.

     

     

    Ladda ner (pdf)
    bilaga
  • 15.
    Al-Asadi, Hind
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Speciallärares undervisning för elever i matematiksvårigheter på högstadiet2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Albertsson, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
    Läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter: En sambandsstudie gällande några specialpedagogers uppfattningar2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utröna hur några verksamma specialpedagoger upplever ett eventuellt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter med fokus på hur detta eventuella samband kan yttra sig samt hur det går att underlätta i matematikämnet för elever med denna typ av problematik. För att finna ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger som alla verkar inom det specialpedagogiska fältet. Resultatet visar att pedagogerna är splittrade i sina uppfattningar gällande omfattningen av samband men att alla pedagoger upplever ett visst mått av samband, vilket de anser kan ta sitt uttryck i matematikämnet främst i form av problem med problemlösning. Vidare är pedagogerna överens om att det går att underlätta för dessa elever med hjälp av konkreta/laborativa material, kompensatoriskt arbete samt genom att möta individen där denne befinner sig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter
  • 17.
    Alfredsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Nolemo, Antonia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    "Är du den lugna, trygga vuxna som jag behöver i min vardag här?": Ett examensarbete om anknytning i förskolan introduktion för de yngsta barnen2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring vad begreppet anknytning i förskolan innebär och hur förskollärarna anpassar introduktionen utifrån de yngsta barnens och deras vårdnadshavares behov. Vi har utgått ifrån Bowlbys anknytningsteori och kopplat några av dess centrala teoretiska begrepp till barns utveckling och välbefinnande. Forskningen som presenteras påvisar hur förskollärarens didaktiska förhållningssätt och strategier i samverkan med barnets vårdnadshavare kan möjliggöra och minska stressen vid de kortvariga separationerna som överlämningen innebär. Detta för att introduktionen av de yngsta barnen ska bli så bra som möjligt. Utbildningen i förskolan präglas av omsorg kring barnets trygghet och välbefinnande och det är pedagogernas uppdrag att stödja barnet i att bygga en grundläggande trygghet och självkänsla. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer samlades data in för att analyseras, bearbetas och diskuteras. Resultatet visar att majoriteten av de tillfrågade förskollärarna är införstådda med vikten av en trygg anknytning, både för barnet och för vårdnadshavarna. Förskollärarna visar på kunskap hur de kan anpassa introduktionen för att tillgodose trygg anknytning, utifrån varje enskilt barns behov, vårdnadshavares behov samt utifrån rutiner och miljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Alftberg, Ann-Kristin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap.
    Vad lär man sig i idrott och hälsa?: en studie om högstadieelevers lärande i ämnet2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 19.
    Al-Kazazzi, Tamaara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, Matematik.
    Gulin, Tom
    Att kommunicera matematik: En intervjustudie om lärares beskrivningar av sitt arbete med representationsformer inom genren textuppgifter2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka vad matematiklärare i årskurs4–6 säger om deras arbete med representationsformer inom genren textuppgifter. Med entematisk analys av 10 intervjuer med lärare i årskurs 4–6 har vi ämnat att uppfylla syftet medstudien. Med en sociokulturell lins visar resultatet på att lärare tar hänsyn till elevernasförkunskaper genom att arbeta induktivt, deduktivt och abduktivt. Det framkom även attsammanhanget i textuppgifter representeras med vardagliga representationer ochdramatisering. Respondenterna reflekterar över att representationer kan ställa till det närelever inte befäster kunskapen som representationsformer har för syfte att förmedla genom attelever inte klarar sig utan konkretisering vid provtillfällen. Att reflektera över didaktiskadilemman kring representationer var också något respondenterna resonerade kring. Vårslutsats är därför att lärare beaktar elevernas förkunskaper, att externa representationer förkonkretisering används i ett lärande syfte samt didaktiska dilemman i sitt arbete medrepresentationsformer inom genren textuppgifter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att kommunicera matematik
  • 20.
    Almqvist Baglien, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap.
    Förskollärares och barnskötares perspektiv på barn, rörelse och utevistelse i förskolan: En enkätundersökning i förskolan2009Studentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Almén, Felicia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Jörtsö, Alva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Förskolans digitala framtid: En studie om förskollärares perspektiv på digitaliseringsarbete i förskolan2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie genomfördes i syfte med att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med digitala verktyg i förskolan. Tidigare forskning indikerar hur förskollärares inställning och användning av digitala verktyg på förskolor varierar. Mycket av det som påverkar arbetet handlar om deras egna attityder och erfarenheter men även skolledningens engagemang, tekniskt och pedagogiskt stöd. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med 13 förskollärare gav det oss möjlighet att närma oss deras individuella förhållningssätt till samt användning av digitala verktyg. Hur förskollärare beskriver sitt arbete med digitala verktyg i förskolans verksamhet samt vilka utmaningar och möjligheter de ser, är frågeställningarna som vår studie utgår från. För att analysera förskollärarnas arbetsmetoder och inställningar har relevanta begrepp från det sociokulturella perspektivet tillämpats. Dessa begrepp är den proximala utvecklingszonen, appropriering, redskap och mediering. Resultaten indikerar att förskollärares förhållningssätt till digital teknik påverkas av deras kunskapsnivå och intresse. Utmaningar med digitaliseringsarbetet identifierades inom områden som fysiska resurser, tidsbegränsningar och förskollärarnas egen digitala kompetens. Denna studie bidrar med insikter om hur förskollärare arbetar med att integrera digitala verktyg i förskolans verksamhet, samt behovet av utbildning av förskollärarnas digitala kompetens för att underlätta arbetet med digitala verktyg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Alsing, Torbjörn
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Hedberg, Mats
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Barns gudsföreställning och Guds betydelse för dem: en jämförande studie mellan åk 2 och åk 61995Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår kontakt med barn i förskolan och grundskolan har vi lagt märke till att barnen tidigt börjar undra och fråga om Gud och existentiella frågor. Så småningom, runt skolstarten, tycker sig barnen finna svar på många av dessa frågor: Gud är skapare och orsak till att vi människor och hela universum finns. Han ser oss och vakar över oss. Detta sammanfaller med den ålder då barn inser att deras föräldrar har fel och brister, till skillnad mot Gud som är ofelbar.

    Vi tyckte oss se att barn i sjuårsåldern, även de från ickereligiösa miljöer, vill tro på ”Gud”. Vidare syns det som om barn i exempelvis i sjätte klass generellt inte verkar bry sig speciellt mycket om religion.

    Våra frågor i detta inledningsskede var: Vad har dessa barn för gudsbild - gudsbegrepp? Är lågstadiebarnen mer intresserade av Gud än sjätteklassarna?

    Dels ville vi undersöka barnens gudsföreställning och religionens betydelse för dem, dels ville vi göra en jämförande undersökning mellan åk 2 och åk 6.

    Religionsämnet är, för oss, ett spännande men svårt ämne att undervisa i. Vi har alla, lärare och elever, olika värderingar och budskapet är ofta väldigt svårt att formulera. Som lärare måste vi vara lyhörda för barnens tankar och funderingar. Finna vad de behöver för stimulans för sitt ställningstagande. Barn har svårt att förstå det religiösa symbolspråket. Skolan har en viktig uppgift i att hjälpa barnet att begripa de abstrakta religiösa föreställningarna. Det gäller att vara förberedd när barnen frågar hur Gud kan finnas i en värld som består av så mycket dödande, orättvisor och fattigdom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT03
  • 23.
    Alvrud, Jessia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Dahl, Madeleine
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Läsförståelse med digitala verktyg: En undersökning om hur lärare arbetar med digitala verktyg i läsförståelseundervisningen2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här examensarbetet undersöker vi hur lärare i en kommun i Mellansverige använder sig av digitala verktyg i läsförståelseundervisningen och om de upplever att digitala verktyg påverkar elevernas läsförståelse. Samtliga lärare som deltagit i studien är verksamma i årskurs 1–3. I kommunen har alla elever från årskurs 1 tillgång till dator och 1–1 (en till en) är normen där digitala verktyg är en naturlig del i undervisningen. 1–1 innebär att alla elever har tillgång till varsin dator. Vår underökning bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar vilka består av digitala enkäter och är semistrukturerade intervjuer. För att sammanställa detta har vi använt oss av tematisk analys och på ett strukturerat sätt granskat skillnader och likheter i svaren vi fått. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av lärarna dagligen använder sig av digitala verktyg i sin undervisning och att de tror att digitala verktyg påverkar elevernas läsförståelse. De flesta menade att påverkan var positiv med eget inflytande och stöd i både läsning och skrivning genom olika digitala program. Endast ett fåtal kunde delge några negativa sidor men var överens om att elevens personliga utmaningar kunde ge större utrymme för att den digitala enheten blir ett störningsmoment. I resultatet har vi kopplat svaren till den teoretiska bakgrund som vi valt till vår undersökning vilka är det metakognitiva perspektivet tillsammans med det sociokulturella perspektivet. Elevernas bakgrund och förkunskaper är kanske inte lika viktiga som lärarens engagemang och utbildningsnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ammert, Niklas
    et al.
    Faculty of Arts and Humanities, Linnaeus University, Sweden.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Löfström, Jan
    History and Social Studies Education, University of Helsinki, Finland.
    Sharp, Heather
    School of Education, University of Newcastle, Australia.
    Bridging historical consciousness and moral consciousness: promises and Challenges2017Ingår i: Historical Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures and history education, E-ISSN 2203-7543, Vol. 4, nr 1, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This special issue is the result of the workshop, Towards an integrated theory ofhistorical and moral consciousness, supported by Riksbankens Jubileumsfond (The SwedishFoundation for Humanities and Social Sciences) and Suomen kasvatuksen ja koulutuksen historianseura (The Finnish Society for the History of Education) and held at the University of Helsinki, in2015. History teaching and social studies education are increasingly expected to develop, amongother things, students’ historical consciousness. This goal is highly relevant for students’ ability todeal constructively with controversial issues of history which is an important civic competence inthe situation where in many societies’ political arguments concerning, for example, citizenshiprights, ethnic and cultural diversity, and democracy are only too often fuelled by simplistic narrativesof historical change and continuity. However, there is a blank spot in the existing research onhistorical consciousness in that intersections between historical and moral consciousness remainvery much unexplored. This special issue seeks to identify promising theoretical and conceptualpoints of convergence for future interdisciplinary studies of historical and moral consciousness.Contributors are from the fields of history, educational research, social psychology, and philosophy.

  • 25.
    Ammert, Niklas
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Löfström, Jan
    University of Turku, Finland.
    Sharp, Heather
    Newcastle University, Australia.
    Historical and Moral Consciousness in Education: Learning Ethics for Democratic Citizenship Education2022Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Historical and Moral Consciousness highlights how ethics can be understood in the context of History education. It analyses the qualitative differences in how young people respond to historical and moral dilemmas of relevance to democratic values and human rights education.

     Drawing on a four-year international project, the book offers nuanced discussion and new scholarly understanding of the intersections between historical consciousness and moral consciousness within research. It develops new theoretical tools for history teaching and learning that can support teachers as they endeavor to educate for democratic citizenship. The book includes a meta-analysis of research within history Didaktik and around historical events with a moral bearing, and presents a comparative study of Australian, Finnish, and Swedish high school students’ moral understandings of historical dilemmas.

     Raising important questions about how our learning from the past is intertwined with our present and future interpretations and judgements, this book will be of great interest to academics, scholars, teachers, and post graduate students in the fields of history education, democratic education, human rights education, and citizenship education.

  • 26.
    Ammert, Niklas
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Löfström, Jan
    University of Turku, Finland.
    Sharp, Heather
    Newcastle University, Australia.
    History and moral encounters: exploring theoretical and empirical intersections of historical and moral consciousness from a history didaktik perspective2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Ammert, Niklas
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Löfström, Jan
    University of Turku, Finland.
    Sharp, Heather
    Newcastle University, Australia.
    History and Moral Encounters: results and experiences of an international research project2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Ammert, Niklas
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Edling, SilviaHögskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.Löfström, JanUniversity of Turku, Finland.Sharp, HeatherNewcastle University, Australia.
    Perspectives on History and Moral Encounters: Special Issue. Historical Encounters Journal2022Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 29.
    Ammert, Niklas
    et al.
    Linnéuniversitet.
    Löfström, Jan
    University of Turku, Finland .
    Edling, Silvia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Sharp, Heather
    Newcastle University, Australia.
    Identifying aspects of temporal orientation in students’ moral reflections2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Andersson, Alexander
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hur kan digitala verktyg användas i förskolan?: Meta-analys av högskolestudenters metod och resultat i ett urval examensarbeten om förskollärares användning av digitala verktyg2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Användandet av digitala verktyg har ökat under det senaste decenniet och är idag en del av vår vardag. Digitala verktyg innefattar mobiltelefoner, lärplattor, datorer, tv-apparater, projektorer etc. Dessa verktyg är vanligt förekommande ute på våra förskolor. Denna studie bygger på en meta-analys av hur ett urval studentuppsatser behandlarförskollärares användning av digitala verktyg i förskolan samt vilka faktorer som framkommer som betydelsefulla för studenterna gällande förskollärarnas användning av digitala verktyg.

    Metoden som användes vid datainsamlingen var meta-analys för att sammanställa tidigare studentuppsatser publicerade i databasen DiVA. Sökningen avgränsades till studentuppsatser publicerade mellan 2010–2020 vid Högskolan i Gävle. Granskning av uppsatserna genomfördes för att de skulle vara relevanta för studien. Av de valda studentuppsatserna skapades en databas som redovisar författarna, publiceringsår, utgivare, databas, syfte, metod, urval, bortfall, resultat och slutsats.

    Meta-analysen av uppsatsernas resultat visar att förskollärare främst använder sig av lärplattan för dokumentation, undervisning och planering. Majoriteten av förskollärarna i de studerade texterna anser att digitala verktyg ska ses som ett komplement i verksamheten. Vidare belyser studentuppsatserna en uppfattning om vikten av att vara närvarande vid barnens användning av digitala verktyg för att verktygen inte ska användas felaktigt. Uppsatserna visar även att förskollärarens attityd har en avgörande betydelse för användningen av digitala verktyg. Sammanfattningsvis, enligt studentförfattarna efterfrågar förskollärarna mer digitala verktyg. Diskussionen belyser hur innehållet i studentuppsatserna kan kopplas mot tidigare forskning där uppsatsernas sammanlagda resultat indelades i olika teman. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Lärplattans användning i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan används i olika lärmiljöer på ett flertalförskolor i en kommun. Lärplattan är idag ett verktyg som både förskollärare och barnskötareanvänder i verksamheten bland barnen på förskolan. Digitala verktyg är för barnen idag ettcentralt och vanligt arbetsverktyg som inte längre är en fråga om det ska användas i förskolaneller inte, utan hur det ska arbetas med i förskolan.Metoden som används i studien är intervjuer med sex respondenter, både förskollärare ochbarnskötare. Det insamlade materialet utifrån intervjufrågorna har tolkats och sammanställts istudiens resultatdel.Resultatet visar att lärplattan som används av pedagogerna ses som ett komplement med bådefördelar och nackdelar. Fördelarna är att lärplattan kan göra arbetet lättare för pedagogerna i denpedagogiska verksamheten, ta bort administrativt arbete och att flera barn kan interagera medverktyget samtidigt oberoende av om de har språket eller inte. Nackdelar kring lärplattan är attden medför mycket oro över hur den påverkar barnens inlärning. Många pedagoger saknarkunskap för verktyget och väljer att låta den ligga vilket då resulterar i att lärplattan blir enbarnvakt istället för ett verktyg för lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Elfving, Viktor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Förskolans utegård: En fallstudie kring hur förskolepersonal använder förskolans utegård som en pedagogisk resurs2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur förskolepersonal kan använda förskolans utegård som ett verktyg i deras arbete med barn. För att närma oss detta har vi genomfört en fallstudie på en förskola med observationer och gruppintervjuer som metod för insamling av information. Resultatet visar att förskolepersonal använder sig av förskolans utegård utifrån olika syften beroende på om det är verksamhet på förmiddag eller eftermiddag. Under förmiddagen används utegården i huvudsak för att underlätta verksamhet inomhus och för att ge barn möjlighet att utveckla fantasi och lek samt för att tillgodose barns rörelsebehov. På eftermiddagen används utegården mer som en resurs för att genomföra planerade aktiviteter. Resultatet visar även att utegården uppskattas som ett extra rum av förskolepersonal. Utemiljön är ett rum som är viktig för att verksamheten ska fungera bra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Andersson, Carolin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Synen på en metod: Att arbeta med metoden ASL, Att skriva sig till läsning i en kommun och synen på metoden av olika aktörsgrupper.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en intervjustudie vars syfte är att belysa Synen på en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till läsning. En metod som förändrar den traditionella läs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden är ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med läs- och skrivsvårigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till läsning finns om än i något annan form även i andra länder, Arne Tragetons metod har fått stor uppmärksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar närmare på två skolor inom en kommun och vad metoden är för aktörerna, studien baseras på 16 intervjuer fördelat på fem olika aktörnivåerna skolledningen, rektorer, lärare, föräldrar och elever. Genom framförandet av de olika aktörsgruppernas perspektiv skapas en empirisk och mångfascinerad bild av metoden. Studien belyser hur metoden upplevs, hur metoden inom kommunen utvecklats och fortskrider, samt hur metoden via de olika aktörerna inom skolsystemet tillges olika betydelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Andersson, Christina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Strömberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Språkutveckling i förskolan: En studie om förskolans arbete för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling men också hur flerspråkiga barns modersmål synliggörs i förskolan. För att besvara syftet har intervjuer med förskollärare från tre förskolor i tre kommuner genomförts samt dokumentation av deras lärandemiljöer. Dessa förskolor valdes ut för att de alla har en hög andel barn med annat modersmål än svenska och att de profilerar sig som mångkulturella förskolor. Som tolkningsverktyg användes det sociokulturella perspektivet vilket utgår från att allt lärande är socialt och sker i samspel med andra människor.

    Resultatet av arbetet påvisade en stor variation av material och metoder med syfte att bidra till ett främjande av språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det visade också att förskollärares intresse och engagemang är den mest betydande faktorn när det gäller arbetet med att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. I studien kunde även vissa skillnader urskiljas mellan de olika kommunerna gällande de förutsättningar förskollärarna har i detta arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Jansson, Madeline
    ”Lärplattan – ett pedagogiskt redskap om den används rätt”: En intervju- och observationsstudie om förhållningssätt och tillgängliggörande av lärplattan för barn i förskolan.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stora delar av samhället är uppbyggt på digitala tekniker och detta ställer därför höga krav på den digitala kompetensen hos varje samhällsmedborgare. Sveriges regering samt Skolverket framhäver att framtidens samhälle bygger på goda kunskaper i digital teknik. Tidigare studier pekar på att det behövs ytterligare kompetensutveckling i förskolan när det kommer till IKT, då det finns stor variation mellan förskolor angående hur man tillgängliggör IKT för barnen i verksamheten. Detta anses främst bero på förskollärares inställning och tidigare erfarenheter med digital teknik. Föreliggande studie syftar till att bidra med kunskap om barns möjlighet till digitalt lärande genom att intervjua och observera fem pedagoger på två olika förskolor. Genom att använda både observationer och intervjuer bidrar det till en mer omfattande bild av hur förskolans pedagoger tillgängliggör lärplattan för barnen i förskolan och hur förskolans pedagoger förhåller sig till barns användning av lärplattan. Studiens resultat har analyserats med stöd av det sociokulturella perspektivet och med hjälp av förskolans styrdokument. Resultatet av föreliggande studie visar att det finns skillnader i pedagogernas kunskaper vad gäller användning av lärplattan. Pedagogernas förhållningssätt till digital teknik skiljer dem också åt. Majoriteten av pedagogerna använde främst lärplattan som redskap för dokumentationspraktiken men de framhöll också att lärplattan är ett potentiellt redskap för att stimulera barns lärande- och utvecklingsprocess. Pedagogerna poängterade också att det finns ett ”rätt” sätt att arbeta med lärplattan tillsammans med barnen och detta är vad pedagogerna strävar efter. Majoriteten av pedagogerna förklarade att de stunder som barnen fick möjlighet att använda lärplattan styrdes av pedagogernas möjlighet att kunna vara delaktiga och närvarande i aktiviteten och när pedagogerna ansåg aktiviteten gynna barnets lärande. Samtliga pedagoger framhöll att utan pedagogens deltagande i barns aktivitet vid lärplattan blir aktiviteten endast ett tidsfördriv. Detta öppnar i sin tur upp för en diskussion om vilka aktiviteter vid barns användning av lärplattan som inte är önskvärda och varför dessa aktiviteter inte anses vara önskvärda.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Andersson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Karlsson, Lovisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Flerspråkighet och identitet: en intervjustudie om förskollärares arbete med flerspråkighet i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag finns många barn på våra förskolor som är flerspråkiga och enligt läroplanen för förskolan ska barnen främjas i sin modersmålsutveckling liksom i utvecklingen av det svenska språket (Skolverket, 2016). Dessutom hör språk och identitetsutveckling ihop (a.a.). Syftet med denna intervjustudie är således att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med flerspråkighet, vilka metoder de använder och vad de anser om flerspråkighet relaterat till identitetsutveckling. Fyra intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i fyra olika förskolor. Förskolorna valdes utifrån stort antal flerspråkiga barn och/eller lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn. Denna studie är utförd utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta eftersom vi utgår från att lärande och utveckling sker i sociala och kulturella möten med olika människor, vilket också är något som Vygotskij menar. Materialet samlades in med hjälp av ljudupptagning och skrevs sedan ut. Därefter analyserades materialet och delades upp i kategorier utifrån den didaktiska frågan Hur, Vygotskijs, teorier om den proximala utvecklingszonen och den mer kompetente andre och utifrån Dahlberg, Moss och Pence teorier om mångfaldiga identiteter. Tre kategorier formades på så vis; Metoder, Mer kompetenta personer och Identitet relaterat till flerspråkighet.

    Resultatet visade att förskollärarna använde metoder som samtal, sång, läsning, tecken som stöd och olika material som till exempel böcker, bildscheman, lärplattor och datorer. Förskollärarna använde sig även av mer kompetenta andra såsom vårdnadshavare och barn med andra språk för att främja flerspråkigheten. En osäkerhet kring hur förskollärarna kunde främja flerspråkigheten på grund av bland annat egna begränsade språkkunskaper kunde dock urskiljas. Förskollärarnas beskrivningar visade hur viktigt det är för den flerspråkiga utvecklingen att barn får befinna sig i den proximala utvecklingszonen och där utvecklas tillsammans med andra personer som är mer kompetenta inom området. Identitetsutvecklingen konstaterades ha en stark förbindelse med språket där förskollärarna även kopplade in kulturen som en del av det hela; flera språk ger barn fler möjligheter till mångfaldiga identiteter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Andersson, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
    Hållbar utveckling i läroböcker för naturkunskap 1b2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Andersson, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Engelska.
    Teachers' Attitudes Affect Students: A Study of Swedish Primary School Teachers' Attitudes towards CLIL2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Teachers play an important role in teaching English as a second language. Since many studies of students’ attitudes towards leaning English already exist this study aims to compensate the lack of studies examining teachers’ attitudes towards methods of teaching English as a foreign language. The main focus of the study is on Content and Language Integrated Learning (CLIL). The definition and effects of CLIL are presented and discussed as well as pedagogical implications about teaching English as a foreign language. Via an online survey questionnaire, this study examines the attitude towards CLIL of ninety-seven teachers in the Swedish primary school’s preschool class to grade three. Findings of this study implicate that teachers in general have a positive attitude towards a content integrated approach to teaching English as a foreign language. Finally, suggestions for future research are presented.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Andersson, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Lingvall, Eva-Lotta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Jehovas Vittnen: elever med en annan trosuppfattning1998Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.

    Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.

    Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.

    Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.

    Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.

    I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Andersson, Gunn
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Bohlin, Ellinor
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Åtgärdsprogram mot mobbning: ett steg i rätt riktning?1997Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram.

    Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte?

    I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning. Gör vi inte detta, begår vi följaktligen ett lagbrott! Till vår hjälp och till vårt stöd, ska vi då bland annat ha detta åtgärdsprogram.

    Vi intervjuade därför, sex lärare samt tre rektorer, på tre utvalda skolor även det inom Gävle kommun. Syftet med dessa intervjuer var att försöka få en uppfattning om hur pass väl åtgärdsprogrammen ute på skolorna är förankrade. Samtidigt försökte vi få svar på en rad andra frågor som vi hade angående dessa åtgärdsprogram. I arbetet presenterar vi också några, i åtgärdsprogrammen, vanligt förekommande metoder och modeller, exempelvis Farstamodellen och Österholmsmodellen. Vi gjorde också en intervju med en representant ur ett mobbningsteam. Mobbningsteamets arbete är ofta en viktig del av innehållet i ett åtgärdsprogram.

    • Vi kom fram till att av 28 tillfrågade skolor, hade bevisligen 27 stycken ett åtgärdsprogram av någon form.
    • Förankringen av åtgärdsprogrammen bland de intervjuade lärarna och rektorerna visade sig, tolkat utifrån våra intervjusvar, inte vara alltför god.
    • Vi fann också att de intervjuade på skolorna, hade väldigt olika uppfattningar om åtgärdsprogrammet och dess innehåll.
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Andersson, Inger
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Hofsten, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicinvetenskap.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Case seminars open new doors to understanding – students’ experiences of learning2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42.
    Andersson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    "It's funny that we don't see the similarities when that's what we're aiming for": Visualizing and challenging teachers' stereotypes of gender and science2012Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 42, nr 2, s. 281-302Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study illuminates teachers’ conceptions of gender and science and possibilities to challenge these conceptions. Since 2005, a group of teachers (K-6) inSwedenhave met approximately once a month in two-hour seminars to discuss and develop their instruction in science and technology based on a gender perspective. The present data consist mainly of audio-recordings of the teacher seminars and video-recordings of science/technology activities with students. Analysis of the empirical data has been carried out in several stages and was inspired by thematic analysis, the theoretical framework of which is based on Hirdman’s and Beauvoir’s theories of gender. The results show that the teachers’ ideas about gender/equity and science exist on several levels, within which various conceptions are represented. On the one hand, “reasoning around similarity”, where teachers consider that both girls and boys should have the same prerequisites for working with science/technology. In contrast, stereotyped conceptions of girls and boys when the teachers evaluate their activities with students, where condescending attitudes toward girls are also observed. The girls’ ways of working with science/technology are not as highly valued as the boys’, and this outlook on children can ultimately have consequences for girls’ attitudes toward the subject. When teachers are allowed to read their own statements about the girls, they get “a glimpse of themselves”, and their condescending ideas about girls are made visible. In this way, the teachers can begin their active work toward change, which may lead to new outlooks on and attitudes toward students.

  • 43.
    Andersson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet är fokus för denna avhandling, som belyses genom två studier: en longitudinell aktionsforskningsstudie som genomfördes tillsammans med en grupp förskollärare/lärare och en studie där verksamma förskollärare/lärare under en fortbildningskurs fick tillämpa en genusteori på en verklig klassrumshändelse.

     

    Studierna visar att genusarbete är komplicerat eftersom det inbegriper många aspekter av livet och en viktig del av genusmedvetenheten är att förhålla sig till dessa olika aspekter. Det är av avgörande betydelse att utmana föreställningar om genus, där utmaningarna resulterar i att föreställningarna blir verbaliserade och därmed synliggjorda. Vidare visar studierna att genom att ta avstamp i feministisk vetenskapskritik och pedagogik kan ett alternativt sätt att förhålla sig till lärande och undervisning i naturvetenskap bli möjligt. För lärare som inte har en naturvetenskaplig bakgrund, men som ska genomföra aktiviteter eller undervisa i ämnena, blir de didaktiska och pedagogiska kompetenser de redan besitter en startpunkt för att utveckla sina ämnesdidaktiska förmågor. Kompetensutveckling med ett feministiskt anslag kan ge lärarna ”empowerment” som medför att de känner större delaktighet i den naturvetenskapliga praktiken och därmed kan bidra till att utveckla såväl dess kultur som kunskapsstoffet.

     

    Avhandlingen ger också nya metodologiska kunskapsbidrag om aktionsforskning. Ett resultat är att tid är en viktig faktor som man måste ta hänsyn till beroende på vilken förändring man vill åstadkomma. Forskaren som deltar i aktionsforskningen som en ”outsider” har en viktig funktion genom att kunna överblicka processen samt uppmärksamma och använda sig av kritiska händelser för att driva förändringsarbetet framåt.             

     

  • 44.
    Andersson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Vad har genus med naturvetenskap att göra?2013Ingår i: Den onaturliga naturen: Kunskapsmaterial om sexualitet och kön för lärare i naturkunskap och biologi på gymnasiet / [ed] Hans Olsson, Tommy Eriksson, RFSU , 2013Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Danielsson, Anna
    Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
    Gullberg, Annica
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Hussénius, Anita
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, Kemi.
    Chasing borderlands - pre-service teachers' meeting with different cultures in their education2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 46.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi. Centre for Gender Research, Uppsala University.
    Gullberg, Annica
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi. Centre for Gender Research, Uppsala University.
    What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children?2014Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 9, nr 2, s. 275-296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we problematize the purpose of teaching science in preschool and what competences preschool teachers need in order to conduct science activities in the classroom. The empirical data were collected through an action research project with five preschool and primary school teachers (K-6). In the first section we have used one situation, a floating-sinking experiment, as an illustration of how two different epistemological perspectives generate different foci on which kind of science teaching competences that are fruitful in preschool. In the first perspective, the central goal of science teaching is the development of the children’s conceptual understanding. With this perspective, we found that the science activities with the children were unsuccessful, because the children’s thoughts about concepts did not develop but even the situation enhanced a misconception concerning density. Moreover, the teacher was unsuccessful in supporting the children’s conceptual learning. The second perspective uses a feminist approach that scrutinizes science, where we investigate if the floating-sinking activity contributes to a feeling of participation in a scientific context for the children and if so how the teacher promotes this inclusion. This second perspective showed that the children’s scientific proficiency benefited from the situation; they had acquired a positive experience of the density concept that they could build upon which was reinforced by the teacher. The children discovered that they had power over their own learning by using an experimental approach. On the basis of these findings, we conclude that there are competences other than subject matter knowledge that are also important when preschool teachers engage children in scientific activities. Through process-oriented work with the teacher group, we identified four concrete skills: paying attention to and using children’s previous experiences; capturing unexpected things that happen at the moment they occur; asking questions that challenge the children and that stimulate further investigation; situated presence, that is, “remaining” in the situation and listening to the children and their explanations. We discuss possible ways to move preschool teachers away from their feelings of inadequacy and poor self-confidence in teaching science by reinforcing this kind of pedagogical content knowledge.

  • 47.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Biologi.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Methodological dilemmas in action research2011Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this study we want to call attention to and discuss two aspects of importance for work toward change regarding fundamental values through action research. The first aspect is time, and taking it into account according to “the action research spiral”. The second aspect concerns the importance of critical events for making progress and challenging preconceived notions. We also stress that researchers as “outsiders” have the opportunity to overview the process in a way that the other participants (insiders) do not. The empirical data is collected from an action research project on science and gender conducted inSweden with teachers from preschool and K-6. The collaboration was proceeded during 2005 to 2010, a total of 57 months.   

  • 48.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap.
    Hussenius, Anita
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap.
    Genusperspektiv i naturvetenskaplig undervisning2006Ingår i: Naturfagsdidaktikkens mange facetter: Proceedings fra Det 8. nordiske Forskersymposium om undervisningen i naturfag / [ed] Lisbeth Bering, Jens Dolin, Lars Brian Krogh, Jan Sölberg, Helene Sörensen, Rie Troelsen, Köpenhamn: Danmarks Paedagogiska Universitets Forlag , 2006, s. 95-102Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Våren 2005 har ett skolutvecklingsprojekt initierats tillsammans med åtta verksamma lärare för att studera om en ökad genusmedvetenhet kan påverka undervisningen inom naturorienterade ämnen (NO) och teknik. Lärargruppen har tillsammans med projektansvariga diskuterat litteratur från forskning inom genusvetenskap och ämnesdidaktik vid sammanlagt sju seminarietillfällen. Lärarna uppmärksammar könsbundna attitydskillnader till naturvetenskap och teknik. En ökad insikt om flickors behov av att se helheter och förstå sammanhang har fått lärarna att tänka kring sin undervisning i NO/teknik på ett nytt sätt. Lärarna har bland annat provat att presentera samma undervisningsmoment på olika sätt i flick- respektive pojkgrupper. Träning och erfarenhet inom ett område som eleverna tidigare inte behärskar, skapar trygghet och förtrogenhet med ämnet och därigenom kan attitydskillnader överbryggas. För att bättre kunna förmedla ett intresse och engagemang till eleverna uttrycker lärarna en önskan om kompetensutveckling inom NO/teknik. I artikeln presenteras delresultat från intervjuer med fyra av de deltagande lärarna.

  • 49.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap. Centre for Gender Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Hussenius, Anita
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap. Centre for Gender Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Gender theory as a tool for analyzing science teaching2009Ingår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 25, nr 2, s. 336-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines to what extent experienced teachers are aware of gender issues in the science classroom. It also explores how an introduction to gender theory might alter this awareness. Teachers wrote their reflections about a real classroom situation. They were then asked to analyse the same situation after having read texts that discussed gender theory concepts. The fourteen teachers' understanding about gender and society were challenged. Some teachers were able to analyse the case differently by applying gender theory, others discussed the case on a more general level, while one teacher showed signs of resistance regarding gender theory.

  • 50.
    Andersson, Lina
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Lärares tankar och idéer kring musik i idrottsundervisningen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse. Slutsatsen av studien är att lärarna upplever att musik motiverar och inspirerar elever till rörelseglädje samt en högre prestationsnivå. Hur de använder musiken är antingen som bakgrundmusik eller som ett hjälpmedel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 1198
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf