hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 176
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahl, Astrid
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Olofsson, Åke
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Taube, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Studenter med dyslexi inom högre utbildning i Sverige och Storbritannien2010Inngår i: Dyslexi, ISSN 1401-2480, Vol. 3, s. 4-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Alén, Johan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Rörelsehindrades upplevelser av ämnet idrott och hälsa i olika åldrar: skolans möjligheter att inkludera och påverka2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kursplanen i grundskolan för ämnet idrott och hälsa säger att ”Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor.” (Skolverkets hemsida, 2007). Syftet med detta arbete har varit att försöka undersöka hur två rörelsehindrade barn i olika åldrar upplever ämnet idrott och hälsa samt vilka faktorer som bidrar till eller försvårar ett intresse som främjar deras egen hälsa.

     

    För att få tag på intervjupersoner så vände jag mig till olika organisationer som RBU (riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar), SHIF (svenska handikappidrottsförbundet) och även olika sorters skolor. Det visade sig dock vara svårt att hitta personer som var villiga att ställa upp så därför fick mitt arbete stödja sig på bara två personer, en pojke som var nio år och en flicka som var nitton år.

     

    Som metod användes standardiserade intervjuer med två stycken rörelsehindrade personer i olika åldrar. Jag förklarade för intervjupersonerna vad för sorts arbete jag höll på med och att deras deltagande i arbetet skulle vara helt anonymt. Därefter informerades personerna i fråga om att jag skulle spela in intervjuerna och om detta var okej. Slutligen så bestämdes plats för intervjun, en plats som de själva fick välja för att känna sig trygga i miljön som de valt.

     

    Tidigare forskning som gjorts inom området visar på hur man kan få en lyckad undervisning med en rörelsehindrad i klassen och i detta arbete har den tidigare forskningen fungerat som analytiska verktyg som jag stödjer mig på i resultatet och diskussionen.

     

    Resultatet av detta arbete visar att det finns en skillnad i hur dessa två personer upplever ämnet idrott och hälsa. Skillnaden tycks dock ligga i hur planeringen av lektionerna är uppbyggda, och inte barnens ålder. Det som framkommer är att elever med rörelsehinder måste få chansen till att få vara med på idrottslektionerna som alla andra men även med ändringar som passar just deras idrottsbeteende.

     

  • 3.
    Andersson, Lina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Förskollärares syn på barns lek i förskolan2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet handlar om vad två pedagoger på respektive förskola har för syn på barns lek i deras verksamhet; vad dessa två pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek är, samt hur deltagande pedagogen själv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat område som behandlas i examensarbetet är om respektive förskollärare anser att miljön på förskolan kan påverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer använts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad två förskollärare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstämmer med praktiken.

    Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. Därför blev valet att behandla just den frågan i mitt examensarbete. En intressant jämförelse är att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna själva ser på lek, och då har även en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det påverkar deras uppfattning om lekens betydelse. Det är en egen tolkning som gjorts under granskning av resultat.

    Vad som kommer fram ur denna undersökning är att det finns olika sätt att uppfatta lek och hur man som pedagog kan agera och delta i lek. Lek är viktig för dessa pedagoger och den ska till stor del finnas i verksamheten eftersom den främjar barns utveckling ur flera perspektiv. Lek och fri lek skiljer sig åt på så sätt att i den fria leken får barnen själva bestämma över leken enligt en av de intervjuade. På dessa förskolor som ingår i undersökningen valde dessa pedagoger att inte delta i barnens lek, då de vill att barnen ska lära sig leka utan vuxna, såvida inte konflikter uppstår och barnen behöver en vuxens vägledning. Även då ville personalen att barnen till stor del skulle kunna reda ut situationen till stor del själv eftersom det främjar den personliga identitetsutvecklingen hos barnen. Barn ska kunna leka själva utan en vuxen närvarande i leken; en av pedagogerna ansåg att barnen skulle vara varandras kamrater och inte de vuxna. Miljön har enligt de intervjuade stor effekt på barnens lek och hur leken kan påverkas genom den. Barnen ska kunna tillgodose sin egen lek på så sätt att materialen ska vara tillängliga för barnen, såsom leksaker, skapandematerial osv.

    På dessa två förskolor överensstämde resultatet från undersökningen på flera områden, intervjupersonerna hade ungefär liknande värderingar om hur viktig leken var och även vad de hade för uppfattningar om den. Av intervju samt observation upplevdes det att de intervjuade i huvudsak ”lever som de lär”. De agerade till största delen i praktiken som de uppgav i intervjun.

     

  • 4.
    Andersson, Lise-Lotte
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Möller Heikkilä, Pia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskolan är ofta den första kontakten som nyanlända barn får med det svenska samhället. Därför har förskolan en viktig uppgift att fylla i mottagandet av nyanlända barn och deras familjer. Läroplanen för förskolan (Lpfö98) betonar vikten av att ge barn med utländsk bakgrund stöd i utvecklandet av en dubbel kulturtillhörighet. Syftet med detta examensarbete är att klargöra hur förskollärare belyser alla barns kulturtillhörighet. Eftersom förskolan spelar en viktig roll för nyanlända barns första tid i ett nytt samhälle, vill vi med examensarbetet visa hur betydelsefull förskollärares synsätt och bemötande är. Förskollärare bör vara medvetna om hur viktigt det är att belysa varje barns kulturtillhörighet i vardagen för att barnen ska kunna behålla sin identitet.

     

    Litteraturgenomgången visar att förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka barns förmåga att förstå kulturell mångfald och förbereda dem för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. I examensarbetets teoretiska del behandlas också det svenska samhällets förhållningssätt till mångkultur, mångfald och skillnader mellan olika kulturer. Här tar vi upp problematiken runt traumatiserade barn, liksom förskollärares förhållningssätt samt betydelsen av utbildning. Språk och kommunikations betydelse utgör slutet av den teoretiska delen i examensarbetet. Enligt tidigare forskning kan förskolan spela en viktig roll för att underlätta nyanlända barns integration och förhindra segregation i samhället. Förskolan har också en viktig och betydande roll för att utländska barn ska kunna utveckla en dubbel kulturtillhörighet. Olika undersökningar visar att förskollärare kan känna osäkerhet inför mötet med nyanlända barn. Vi har i vår undersökning lagt vikt vid att skapa en förståelse för vad denna osäkerhet kan bero på.  

     

    Det empiriska underlaget i examensarbetet är grundat på en kvalitativ metod uppbyggd av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med förskollärare på fyra förskolor i två olika kommuner. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån förskollärarnas svar och resonemang för att finna gemensamma nämnare samt sådant som skiljer sig. Vi har tematiserat redovisningen av svaren så att de överensstämmer med intervjufrågorna och den teoretiska delen av vår undersökning.

     

    Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna på förhållandevis likartade sätt finner att fokus bör läggas på nyanlända barns språkutveckling samt på att utveckla ett bra samarbete och en fungerande kommunikation med barnens föräldrar. Resultatet visar också att samtliga intervjuade förskollärare upplever arbetet med integration av nyanlända barn i förskolan som ett mycket positivt och givande arbete. De menar dock att arbetet kräver ett något annorlunda och mer krävande arbetssätt än arbetet med barn som inte har utländskt ursprung. Likaså poängterade de intervjuade förskollärarna vikten av en väl fungerande föräldrakontakt. Att arbeta i en kulturell mångfald ger oftast positiva erfarenheter, men att arbeta som förskollärare mitt i en mångfald av språk och olika kulturer kan samtidigt vara en utmaning.

     

  • 5.
    Andrén, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Peterson, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Från ingen idé till färdig föreställning: Ett fokussamtal om den skapande processen2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Peterson, E & Andrén, M. (2010). Från ingen idé till färdig föreställning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.

    Syftet är att utifrån ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt föreställningsarbete. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt med fokussamtal som metod.  Fem drama-pedagoger som alla har arbetat på kulturskola med föreställningsarbete har gemensamt undersökt den skapande processen. Resultatet redovisas i kategorier utifrån den skapande processens olika faser, gruppens förutsättningar och ledarens pedagogiska överväganden. Vidare är materialet analyserat efter Pirjo Birgerstams indelning av skapande handling utifrån estetisk-intuitiv och rationell-analytisk position. I undersökningen behandlas också den tysta kunskapen och dess betydelse i det dramapedagogiska arbetet. Resultatet visar att den  skapande processen pendlar mellan olika nivåer som kan uttryckas i termer av mythos/logos, formdriften/sinnliga driften, agering/reflexion, estetisk-intuitiv/ rationell-analytisk position och att den pendlar mellan delar och helhet.

  • 6.
    Apelqvist, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Sankoh, Cesilia
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Upplevelsen av krav, kontroll och socialt stöd hos ett urval av arbetstagare vid socialtjänsten.: Anledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Anledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer.

    Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning. Saknar den anställde samtidigt möjlighet till stöd och hjälp från arbetskamrater och arbetsledning ökar risken ytterligare för ohälsa (ibid.). Det finns omfattande forskning som visar hur kombinationen av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd leder till ökad förekomst av högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, sämre psykologisk hälsa, ökad sjukfrånvaro och försämrad arbetstrivsel (Jeding et al., 1999).  En kombination av höga krav och hög kontroll, aktivt arbete, anses däremot som stimulerande och utvecklande (Arbetsmiljöverket & Statiska Centralbyrån, 2001). En välkänd modell som används för att mäta den psykosociala arbetsmiljön är krav- kontroll- stöd- modellen (Jeding et al., 1999). Den beskriver avgörande psykosociala aspekter i arbetssituationen som har betydelse för arbetstagarens stress och hälsa, nämligen krav, kontroll och stöd.

     

  • 7.
    Arfwedson, Gerhard
    Lärarhögskolan i Stockholm.
    Lek, musik, könsroller och centrala begrepp: fyra exempel på sociala konstruktioner2003Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Arfwedson, Gerhard
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Mellan praktik och teori: tio didaktiska berättelser om undervisning2002Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Arvidsson, Carina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Sverkersdotter, Lina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Barn i sorg: Förskollärare med lekarbetspedagogisk utbildning intervjuade om barn och sorg2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita. Resultatet visar vidare på att leken enligt respondenterna är en viktig del i barns sorgearbete och att vuxna bör finnas där för barnen som genomgår sorg. Låta barnen prata när de vill prata och inte tvinga dem till det. Vuxna bör även svara ärligt på barnens eventuella frågor kring det som skett.

  • 10.
    Aspenfelt, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Westelius, Therese
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Estetik i förskolan: en jämförelse mellan förskolor med olika pedagogiska inriktningar2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga.

     

    Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning. Syftet med undersökningen har även varit att utröna om pedagoger arbetar med estetik medvetet t.ex. genom att planera in de olika estetiska ämnena i verksamheten.

     

    Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer. En semistrukturerad intervjumetod har använts för att lättare kunna styra intervjun och ställa följdfrågor. Intervjufrågorna har ställts till tre pedagoger på en traditionell förskola, tre pedagoger på två Montessori förskolor och fyra pedagoger på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under bearbetningen av det insamlade materialet uppstod olika teman i resultatet.

     

    Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan olika förskolor i hur de arbetar med de estetiska ämnena och hur mycket de används i förskolorna. I de Reggio Emilia inspirerade förskolorna är det t.ex. bild som hamnar i fokus medan inom den traditionella förskolan och Montessori förskolorna arbetar de mer varierat med ämnena. Man kan även se att de är medvetna om estetikens betydelse men det behöver inte alltid innebära att de prioriterar ämnena i verksamheten. I resultatet framkommer även att pedagogerna vill arbeta efter barnens intressen men ändå sätts vissa ämnen i skymundan då pedagogerna anser att deras kunskap om ämnet inte är tillräckligt.

     

  • 11.
    Aspfors, Jessica
    et al.
    Åbo Akademi.
    Kemmis, Stephen
    Charles Sturt University, Australia.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Edward-Grove, Cristine
    Charles Sturt University, Australia.
    Contested Architectures of Mentoring: Support, Supervision or Collective Self-Development2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we describe contested practices of mentoring within and between Australia, Finland and Sweden. Our study is based on national policy documents and empirical data from participants involved in mentoring. The theoretical framework will build on practice theory (Kemmis & Grootenboer, 2008; Kemmis & Heikkinen 2012). The aim is to demonstrate three archetypes persisting in literature and practices: mentoring as supervision, support and collective self-development. In Australia, we find the three kinds of mentoring jostling with one another. In Finland, the perspective of collective self-development is emphasized. In Sweden, the traditional model of mentoring (support) has been typical since 1995, with a current reform of teacher induction which turns mentoring more into supervision.

    Our paper will show (1) that the meanings of 'mentoring' are contested within and between the countries involved; (2) that the three forms of mentoring identified represent three different projects: (a) assisting newly qualified teachers (NQTs) to pass through probation or (b) traditional mentoring of NQTs by more experienced teachers or (c) peer-group mentoring (PGM); and (3) that these three projects, that could be simultaneously present, also involve and imply quite different practice architectures in the form of different materialeconomic, social-political and cultural-discursive arrangements.

  • 12.
    Axelsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Orevi-Lindh, Marita
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    "Nu är det det kommunikativa som gäller": En studie om det muntliga användandet av engelska och svenska hos två engelsklärare2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Världen idag blir mer och mer globaliserad och förmågan att kunna kommunicera på engelska efterfrågas i hög grad. Samhällets utveckling sätter även sin prägel på skolan där den muntliga kommunikationen betonas inom språkundervisningen idag.

    Syftet med denna studie är att undersöka hur två engelsklärare på gymnasiet använder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utsträckning lärarna använder sig muntligen av målspråket i sin engelskundervisning och deras förhållningssätt till sitt eget användande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier från det engelska klassrummet har visat att ju mer läraren talar engelska desto mer talar även eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005).

    Målet har varit att dels studera i hur stor utsträckning de två lärarna talar engelska respektive svenska på lektionen men även att undersöka bakomliggande syften och motiv till språkvalet hos deltagarna. Då önskan har varit att studera både teori och praktik hos lärarna har observation och intervju lämpat sig bra som val av metod. De båda deltagarna har observerats under vardera tre engelsklektioner för att sedan bli intervjuade. På så sätt har bruket av språkval studerats och sedan följts upp av frågor kring lärarnas motiv för val av språk i engelskundervisningen.

    Studien visar att en av lärarna utgick ifrån en tydlig undervisningsteori där ett av målen var att skapa en engelsk zon i klassrummet där engelskan skulle användas i så stor utsträckning som möjligt. Den andra deltagaren av studien hade inte en lika utpräglad teori för sin undervisning utan grundade den mer på ”sunt förnuft” och ”erfarenhet”. Resultatet av studien visade att den lärare som hade en uttalad teori bakom sin undervisning, talade engelska i betydligt större utsträckning än den som inte hade det. Det visade sig att eleverna också talade engelska i större utsträckning i detta klassrum, än hos den andra läraren.

  • 13.
    Back, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Forsberg, Sofie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Bild och musik i förskolan: ett medel för att utveckla barns förmågor?2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?

    Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv. Tidigare forskning rörande området visar att bild och musikaktiviteter på flera sätt kan användas som medel för att stärka och utveckla barnet inom olika sidor som till exempel dess sociala utveckling, kognitiva och språkliga erövrande. Tidigare forskning visar även på att pedagogen har en betydande roll i arbetet med dessa två former där man framhåller planering och medvetenhet med arbetet som viktiga utgångspunkter.

    Undersökningens metod består av en enkätstudie med elva frågor som berör pedagogers medvetenhet och synsätt på bild och musikaktiviteter. Enkäterna har besvarats av elva stycken pedagoger på fem olika avdelningar på tre olika förskolor. Pedagogerna på de olika avdelningarna ombads att enskilt svara på enkäten. Undersökningens resultat visar att pedagogerna har mycket varierande svar på varför man bör arbeta med bild och musik och i vilken utsträckning man bör ha klara syften inför dessa aktiviteter. Vidare visade även undersökningen på att fler pedagoger inom samma avdelning svarat mycket olika på en del av enkätens frågor.

    Undersökningens slutsatser kan sammanfattas med att pedagogerna som deltagit i undersökningen synes ha medvetenhet och insikt i arbetet med bild och musik med barnen. Pedagogerna verkar veta varför de arbetat med formerna och har klara utformade syften. 

  • 14.
    Badilla , Cecilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Rahm, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Barn i behov av särskilt stöd inom förskolan: Diagnosers betydelse och metoder2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt att ta reda på vilka svårigheter barn kan ha och vad som menas med barn i behov av särskilt stöd. Var går gränsen om ett barn är i behov av särskilt stöd? Vilken betydelse har en diagnos för en pedagog?

     

    I undersökningen framgick det att informanterna hade mött olika barn med olika behov som till exempel dövhet, funktionshinder, motoriska svårigheter, språksvårigheter, talsvårigheter, autism, koncentrationssvårigheter, sociala och emotionella svårigheter och ej diagnostiserade barn. Även att två av informanterna ansåg att det inte var nödvändigt med den specialiserade diagnostiseringen.

     

    Tidigare forskning visar på att förskolan i många fall ses som en barnpassnings institution för arbetande vårdnadshavare istället för en plats där barnen kan utveckla sig. Det tas vidare upp den kontroll som pedagogerna har. Andra studier visar att många av de aktiviteter som pågår på förskolan är startade och styrda av barnen och att aktiviteterna som pedagogerna har hand om ofta är dåligt styrda. Det får barnen att specialisera sig på vad de vill göra. Men det kan också segregera barn med särskilda stöd. Det finns ingen direkt lösning på detta problem men samtidigt är det alternativ som kan det mest uppenbara att införa striktare styrning skada formen på förskolan och det rekommenderas istället tydligare riktlinjer på hur förskolan ska arbeta.

     

    Studiens empiri hämtades i två olika kommuner i södra Skåne. Författarnas val för att få svar på sina frågor var genom en enkät studie. Informanterna som deltog i studien var fyra förskollärare och en specialpedagog och har arbetat med barn i behov av särskilt stöd mellan ett - fem år.

     

    En viktig slutsats av undersökningen är att det är alla barn som faller utanför den ”normala” ramen är vad som utmärker barn i behov av särskilt stöd. Att det är samhällets normer som bestämmer vad som menas med ”normalt” eller avvikande när normerna ändras så förändras synen på vad som är ”normalt” eller avvikande. Även att det är barnets behov som bör styra valet av metod och inte tvärtom och det krävs olika metoder för olika barn, alla åtgärdsprogram måste vara individuellt utformade och anpassade till det barnet som man hjälper just för tillfället. Slutligen att det inte är själva diagnosen i sig som är det viktigaste utan istället fokusera sig mer på att kunna hjälpa barnen som är i behov av särskilt stöd. Men om ett barn inte har fått en diagnostisering kan detta leda till det att barnet inte får det behov av särskilt stöd som barnet behöver.

     

  • 15.
    Berg, Frida
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Lärares metoder: En studie om hur en lärare omvandlar en metod för läs- och skrivinlärning med hjälp av datorer till sin egen2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är något som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjälp av datorer skriver sig till läsning är något som uppmärksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lärare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val läraren gör, vad som påverkar dessa val och var läraren får informationen ifrån.

     

    I den tidigare forskningen tas det upp att en lärare ständigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pågår en ständig lärprocess. En lärarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder påverkar elevernas inlärning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos läraren om den egna handlingen i undervisningen. I valet av metod är även faktorer som ideologisk övertygelse, metoders effektivitet och relevans i undervisningssituationen av vikt.

     

    I den tidigare forskningen framträder även att datoranvändandet som metod i läs- och skrivutvecklingen kan ha positiva effekter. Samtidigt är det viktigt att det finns en tanke bakom datoranvändandet. Det är inte datorn som skapar lärandet utan datorn ger en möjlighet till lärande.

     

    Studien är av kvalitativ karaktär och datamaterialet består av två semi-strukturerade intervjuer. De teman som tas upp under intervjuerna och diskuteras har skapats utifrån observationer i klassrummet och Tragetons metod för att skriva sig till läsning. Anledningen till valet av kvalitativ karaktär och en semi-strukturerad intervju, var för att tillsammans med lärarens skapa en diskussion kring hennes tankar bakom de val hon gjort.

     

    Slutsatsen av studien visar att läraren omvandlar metoden utifrån vad hon anser att eleverna och situationen kräver. Vad som påverkar dessa val är olika beroende på arbetets syfte och hur situationen med eleverna ser ut. Hennes tidigare erfarenhet och kollegors erfarenhet och kunskap är ett sätt för henne att kunna omvandla och utveckla metoden för att den ska fungera för henne och hennes elever.

     

  • 16.
    Bergström, Angelica
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
     Lek, fantasi och kreativitet: Barnens förhållningssätt till den pedagogiska innemiljön2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lärande. Leken skall även stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön är viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer där barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptäckande.

     

    Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod användes observationer med hjälp av videokamera som är en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola där det under studiens gång gick tretton barn. Observationerna genomfördes under tre halvdagar i en och samma förskola där barnen var mellan 1-5år gamla. I litteraturgenomgången behandlas tidigare forskning kring ämnet samt teoretikers och forskares tankar i ett utvecklingspsykologiskt, didaktiskt och pedagogiskt perspektiv.

     

    Resultatet av undersökningen visar barnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön genom leken, fantasin och kreativiteten. Studien visar på att barnen leker med det material de vill leka med och i de rum där de vill vara i under dagen. Barnens lek samt valet av rum varierar från dag till dag. Fantasin och kreativiteten används regelbundet under dagen av barnen under lekens gång samt att det även finns ett starkt samband mellan lek, fantasi och kreativitet. Det är viktigt att ta till vara på barnens fantasi och kreativitet. Hur ska vi då ta till vara på barnens fantasi och kreativitet i den pedagogiska innemiljön?

  • 17.
    Bermudez Claesson, Rebeca
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Arbete med genuspedagogik och jämställdhet iförskoleklass2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier. Detta har givit resultat, flickor har hela tiden blivit bättre och bättre i skolan medan pojkar där emot har stannat kvar i sin utveckling. Den uppmärksamhet som många pojkar får i skolan är oftast negativ. De har inte blivit hjälpta på samma sätt för att kunna klara av sina studier. Pojkar har fallit under radarn, de har blivit ursäktade för att de är pojkar. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger som nyligen börjat arbeta med genuspedagogik anser att de vet vad det innebär. Om pedagogerna vet hur de ska arbeta för att ge eleverna samma förutsättningar i skolan, samt ta reda på om de anser att det är skillnad på genuspedagogik och jämställdhet. Studien är gjord på en centalt belägen skola i en liten svensk stad. Som metod för att få fram resultatet har pedagogerna intervjuats och observerats. Resultatet visar att pedagogerna vet vad genuspedagogik är och hur de vill arbeta med detta. De anser att jämställdhet är samma sak som genus och menar på att de går hand i hand. Pedagogerna anser att de behöver ändra på hur de bemöter flickor och pojkar. De vill se varje individ. Studien är gjord efter att pedagogerna precis har börjat arbeta med genuspedagogik, vilket gör att något resultat hos eleverna ej har kunnat registrerats ännu.

  • 18.
    Bianchi, Giovanni
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Engelska.
    ICT as a tool and a resource in teaching English: A study of teachers’ motivations and attitudes towards using ICT in the English classroom2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 240 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study examines what motivates language teachers in primary school to use ICT and what attitudes they have towards ICT. Six teachers working in four different Swedish primary schools between the first and third grade were interviewed. The teachers actively used some kind of ICT resource during their English lessons. The study showed that external factors such as requirements from the school and local school authorities motivate teachers to work more actively with ICT. These external motivators can influence the teacher’s perception and use of ICT in both positive and negative ways. When it comes to internal factors that affect the teachers’ motivation to use ICT in English, the most important factor is whether they consider ICT tools to be a positive addition to their teaching and whether a good balance between digital and traditional tools can be achieved to accommodate every student’s need.

  • 19.
    Björklund, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Samlärande barn konstruerar sig själva2003Inngår i: Lek, musik, könsroller och centrala begrepp: Fyra exempel på sociala konstruktioner / [ed] Gerhard Arfwedson, Stockholm: HLS Förlag , 2003, s. 7-21Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Björklund, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Nilsson, Malin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Svenskhet och annorlundaskap: En analys av kurslitteratur inom en förskollärarutbildning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm. Texten görinte anspråk på att förstå de olika empiriska källorna i deras ursprungliga sammanhang. De undersöks istället med utgångspunkt tagen i ett antal frågeställningar som relaterar till syftet.

    I litteraturbakgrunden framkommer att intolerans och fördomar i förskola och skola bör förebyggas. Detta ställer höga krav på denna verksamhet. Lärare inom den svenska skolan kan anses vara förmedlare av svensk kultur, värden och normer. Samtidigt kan den svenska skolan betraktas som monokulturell eftersom den förmedlar svenska normer och värderingar. Skolan är med och upprätthåller kategorierna "invandrare" och "svensk". Svenska barn utgör en norm som de invandrade barnen jämförs med.

    Resultatet visar att litteraturen gör skillnad mellan svenskar och invandrare. Tydligt visas de tillskrivna negativa egenskaperna hos invandraren. Svenskar blir också beskrivna i en del negativa termer, men får även egenskaper som "jämställd" och "fri". Att vara flerspråkig i Sverige är att vara invandrare eftersom svenskar är enspråkiga. I och med sitt annorlundaskap blir invandrare utpekade och särbehandlade. Svenskhet är norm i Sverige och denna norm ifrågasätts inte. Samtidigt som det framkommer att det är förskolans uppdrag att stödja barn med annan kulturell bakgrund, ska de som avviker från den svenska normen anpassas till den.

    Slutsatserna blir att invandrarna jämförs med det svenska och får stå för det som betraktas som annorlunda. Annorlundaskapet existerar på grund av att svenskhet är norm i Sverige. Normen upprätthålls av dem som omfattas av den, det vill säga dem som anses vara svenska. För den som inte räknas som svensk är normen strävansmålet. I processen riskerar invandrare att bli marginaliserade eftersom de försöker anpassa sig men ändå aldrig kan uppnå hundraprocentig svenskhet. Genom att kategorin annorlunda växer riskerar normen att förändras och invandrare kan därför upplevas som ett hot mot svenskheten. Försök till integration riskerar därigenom att bli misslyckade.

    Som metod har en textanalys genomförts och som empiri tjänar alltså kurslitteratur. Textanalysen som använts är av kvalitativ karaktär, inspirerad av innehållsanalys och syftesrelaterad analys.

    Föreliggande studie kan medverka till att medvetandegöra pedagoger om vikten av att förhålla sig kritisk till talet om det mångkulturella i den pedagogiska praktiken. Detta för att om möjligt minska risken att "svenskar" och "de andra" upprätthålls som kategorier och det negativa annorlundaskapet förstärks.

  • 21.
    Björklund, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Olsson, Lisa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Vikten av ett bra socialt klimat - i klassrum och skola2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete.

    Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.

    Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området.

    Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet.

    En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.

  • 22.
    Björn, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Karlström, Johan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    I valet och kvalet: En studie av valet till det samhällsvetenskapliga gymnasieprogrammet2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning. För att tydliggöra detta tillämpades en kvantitativ enkätundersökning som riktades till samtliga 359 elever som går första året på SP vid de tre gymnasieskolorna Borgarskolan, Vasaskolan och Thoren Business School i Gävle. Av de 359 potentiellt svarande eleverna deltog 301 i studien, vilket ger en svarsfrekvens på 84 procent. De 58 elever som inte deltog i enkäten var av olika anledningar inte närvarande vid respektive skolas genomförande. En stor del av den tidigare forskningen inom området har fokuserat på föräldrarnas inblandning i valet av skola och inte tagit hänsyn till elevernas åsikter. En av slutsatserna i denna studie är dock att det är eleverna själva som i stor utsträckning anser sig göra självständiga val. Annan forskning poängterar vikten av skolornas profilering och marknadsföring av sig själva i syfte att rekrytera nya elever. Denna studie styrker dessa teorier, skolorna har mycket att tjäna på att arbeta aktivt med marknadsföringen av sig själva. Till detta kan tilläggas att erbjudanden om diverse förmåner i elevernas ögon spelar en inte helt obetydlig roll. Två andra slutsatser som studien påvisar är att det är relativt vanligt att eleverna ändrar sitt preliminära gymnasieval samt att nästan nio av tio elever hävdar att de inte skulle byta skola, även om exakt samma utbildning erbjöds på någon av de andra skolorna. Detta kan tolkas som att en mycket stor andel av eleverna på SP anser att skolan i sig faktiskt är viktigare än programinriktningen. Valet till gymnasieskolan är komplext och intrikat. Resultatet pekar på att det är en mängd olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar de blivande gymnasieeleverna i deras val av skola och/eller inriktning.

  • 23.
    Blomberg, Lisa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Lekens betydelse för barnens lärande i förskolan: En observationsstudie på tolv förskolebarn2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?

    1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande. Läroplanen är även vägledande för familjedaghemmen.

    De grundregler som betonas i förskolans läroplan handlar om att verksamheten utmärks av en pedagogik där omvårdad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhetsbild. En god omsorg i förskolan leder till utveckling och lärande, samtidigt som omsorgen innehåller pedagogiska metoder. Till följd av detta betonas vikten av att olika lekar används som metod för barns utveckling och lärande. Meningen är att förskolan ska ses som en rolig, trygg och lärorik plats för barnen.

    Studiens problemområde behandlar hur leken påverkar barnens lärande och utveckling i förskolan?

    Metoden som används är observationer. Detta för att tydligt kunna visa hur leken påverkar barnens färdigheter och lärande, sociala kompetens och utveckling i förskolan. Observationer som metod, gör det lättare att undersöka vad barnen gör och inte bara vad de säger när de leker. Observationer ger en klarare och bredare syn på hur barnen använder leken för att lära och utveckla sina förutsättningar och erfarenheter. Observationerna genomfördes på tre olika förskolor och de deltagande var fyra barn i år 2-5 på respektive förskola. Totalt var det tolv barn som deltog i observationerna.

    Slutsatsen av undersökning visar på likheter såväl som skillnader när det gäller lek i relation till undervisning och lärande på förskolan. Samtliga förskollärare har en positiv inställning till lek och anser leken vara ett bra verktyg för barnens prövande av olika roller och erfarenheter. I leken känner sig barnen trygga i sina roller. Detta har bidragit till bättre självförtroende och självkänsla. I en förskola är det dock en pojke som inte känner sig trygg med de andra barnen. Han valde att leka ensam och därmed, på så sätt, upptäcka sin egen rollfigur.

    Resultatet visar att samtliga observerade barn använder inslag av olika lekar som instrument för att lära och utveckla sina erfarenheter och kunskaper. Det visar också att barnen lär och utvecklar sin kommunikationsförmåga, sina sociala färdigheter och sin sociala kompetens. Dessutom utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig, att umgås med andra och att lära av varandra.

  • 24.
    Bodell, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Norell, Merja
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielärares didaktiska tankar om samhälls- och historieundervisning och en nutidshistorisk händelse. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2008. Sammanfattning Undersökningens syfte har varit att undersöka gymnasielärares didaktiska tankar angående historieämnet genom en nutidshistorisk händelse som bombattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Behandlas den och i så fall hur? Detta tar vi reda på genom intervjuer. Studiens underlag är baserat på semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta gymnasielärare, tre kvinnliga och fem manliga lärare, på en skola. Studiens teoretiska utgångspunkter är baserade på forskning kring didaktik och ämnesdidaktik. Studiens resultat påvisar att nutidshistoria är ett ämne som får en undanskymd plats i undervisningen. Dock ansåg lärarna att nutidshistoria var en viktig del i undervisningen. Huruvida 11 september var en viktig del av undervisningen fanns det olika synpunkter på. Tänkbara orsaker till att inte ta upp en nutidshistorisk händelse är tidsbrist, såväl elevernas som lärarnas bristande intresse samt elevernas bristande förkunskaper. Man kan även se att lärarna tycker att eleverna hindrar dem i deras vilja att utveckla kurserna. Lärarna ansåg att historia och samhällskunskap inte kan skiljas åt, dessa ämnen går in i varandra för mycket. 11 september tyckte de lärare som var verksamma i båda ämnena hörde hemma i samhällskunskapen. Lärarna ansåg att historieämnet borde förändras på ett eller annat sätt. Några slutsatser man kan dra av detta arbete är att man som lärare måste distansera sig och fråga sig varför man gör de val man gör. Som lärare måste man utveckla och använda sig av sin didaktiska kompetens. Att använda sig av rutinisering i undervisningen kan ha både sina fördelar och nackdelar, bara man är klar över vilket syfte och vilket mål man har med undervisningen kan det vara till en stor hjälp. Nyckelord: nutidshistoria, 11 september 2001, didaktik, didaktisk kompetens, gymnasielärare, historia

  • 25.
    Bogdanoff, Tony
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
    Att kunna simma är ingen självklarhet: En undersökning om simundervisning och åtgärdsprogram i år 62012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några idrottslärare upplever simkunnigheten hos eleverna, samt vad som görs för att uppnå målen i simning.

    För att uppfylla syftet utgår denna undersökning från två huvudfrågor:

    • Hur bedrivs simundervisningen i de undersökta skolorna och hur upplevs simkunnigheten hos eleverna?
    • Har de undersökta skolorna åtgärder för de elever som inte når målen inom simning?

    Jag har använt mig av semistruktuerade direkt- och telefonintervjuer som undersökningsmetod. Respondenterna var sammanlagt åtta där kravet var att respondenten skulle undervisa i idrott år 6. Urvalet gjordes via personliga kontakter.

    Simundervisningen på de aktuella skolorna skiljer sig beroende på stad, ekonomi samt skolans prioritering angående simning. Detta är faktorer som bidrar till orättvis möjlighetsgrad till simutveckling för elever på respondenternas skolor. Åtgärderna som de aktuella skolorna hade varierade från schemalagd simundervisning till ingen åtgärd alls. På tre av respondenternas skolor fanns det inte ens åtgärdsprogram utan prioriteringen läggs på andra delar inom skolan. För att öka simkunnigheten behövs en satsning från skolans sida på simundervisningen. Skolor behöver även mer stöd när åtgärdsprogram ska uppbyggas och uppföljas.

  • 26.
    Boija, Linn
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Stark Isaksson, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Förskolans arbete med barns fysiska hälsa: En enkätundersökning av tre förskolors arbete med barns fysiska hälsa2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Boija, L & Stark Isaksson, M. (2013) Förskolans arbete med barns fysiska hälsa – En enkätundersökning om tre förskolors arbete med barns fysiska hälsa. Examensarbete i pedagogik 15hp. Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

    Barns hälsa är ett stort område som alltid diskuteras på olika sätt. Trötta, stressade, överviktiga och med koncentrationssvårigheter är de ord som ofta beskriver dagens barn och unga. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogerna på berörda förskolor anser sig ha tillräcklig kunskap, tillgång till lokaler och andra förutsättningar för att ge barnen tillfälle till planerade fysiska aktiviteter. Fysiska aktiviteter är beroende av pigga, koncentrerade och inte stressade barn för att minimera skador vid lek och annan aktivitet. För att nå dit brukar kosten komma på tal vilket har gjort att vi även valt att lägga lite fokus på att se över livsmedelsverkets riktlinjer och de pedagogiska måltiderna. Vi valde att göra kvantitativa enkätundersökningar med hjälp av 31 pedagoger i två olika kommuner för att få svar på våra frågor. Resultatet visar på deras likheter och olikheter i arbetet med fysisk aktivitet inom förskolorna. Resultatet pekar även på att skillnader finns på utövandet av planerade fysiska aktiviteter beroende på om pedagogerna anser sig ha tillgång till anpassade lokaler. Vidare visar även resultatet att måltiderna skiljer sig åt på de olika förskolorna.

    Nyckelord: Pedagogik, förskola, fysisk hälsa.

  • 27.
    Borgqvist, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Lövgren, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Fysisk aktivitet på fritidshemmet: En studie om 51 verksamma lärares syn angående fysisk aktivitet på fritidshemmet samt deras samarbete med lokala idrottsföreningar.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur fritidshemmet arbetar för att främja barns fysiska aktivitet. Syftet var att ta reda på hur fritidshemmet arbetar i sitt dagliga arbete för att främja fysisk aktivitet samt vad fritidspedagoger har för tankar angående ett samarbete med föreningslivet. För att få svar på undersökningens frågeställningar användes en semistrukturerad enkät som besvarades av verksamma fritidspedagoger. Resultatet visar att fritidshemmen använder utelek för att uppnå daglig fysisk aktivitet. I studien framgår det också att de flesta respondenterna menar att idrottshallen kommer till användning för att ge barnen möjlighet till att röra på sig. Resultatet visar även att fritidspedagoger tror att ett samarbete mellan fritidshem och föreningslivet kan leda till att barnen får ett mer hälsosamt liv. En viktig aspekt för att ett samarbete ska kunna ske mellan parterna är att de båda har en enad syn angående syftet till samarbetet. 

  • 28.
    Bossen, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Pettersson, Houda
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Vad beror det på att man väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning?2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på.

    Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning?

    Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju. Vi har använt två olika frågescheman till intervjuer, ett med frågor till lärare i år 1-7, ett med frågor till högskollärare. Vi har sammanlagt gjort tio stycken intervjuer: fyra intervjuer genomfördes med lärare i år 1-7 och sex intervjuer med högskollärare. Vi valde att göra intervjuer med öppna frågor då vi kom fram till att detta skulle ge oss det bästa resultatet.

    Resultatet av arbetet kan kort sammanfattas med att det kan finnas många anledningar till varför man inte använder tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna t.ex. osäkerhet, okunskap inom området, organisatoriska problem (som t.ex. tidsbrist, planeringssvårigheter och samarbetssvårigheter), skolans tradition och utveckling samt en brist i lärarutbildningen.

  • 29.
    Brodin , Pernilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Lund, Maria
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Elever och lärares syn på läxor: Den som inte ger läxor tas på mindre allvar än den som gör det2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 30.
    Callmer, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Söderlind, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    "Driva och stanna": Fokusgruppsamtal med dramapedagoger om att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet var att beskriva, förstå och kritiskt analysera tre dramapedagogers beskrivna upplevelser av att kombinera ett dramapedagogiskt ledarskap med ett regissörskap. Genom fokusgruppsamtal framkom upplevelser av att arbetet som dramapedagog och regissör innebär att leda två parallella processer, dels en med fokus på gruppens utveckling och dels en som ska mynna ut i en konstnärlig produkt. Att leda arbetet beskrivs som utmanande och förvirrande, men också som fritt och kreativt. Kombinationen av ledarskap upplevs innebära en balansgång mellan att ”driva och stanna”.

     

    I resultatet framkom olika faktorer som påverkar upplevelserna, såsom förväntningar från arbetsplats och gruppdeltagare, en upplevd brist på tillit till dramapedagogernas konstnärliga ledarskap och bristande förståelse för vad dramapedagogik är. Andra faktorer som påverkar upplevelserna är gruppdeltagares känslor av oro och nervositet under föreställningsarbete, tidsramen, samt den utbildning informanterna har.  

     

    I analysen kopplas informanternas utsagor till litteratur och tidigare forskning som berör relationen mellan drama och teater, samt ledarskap inom de båda områdena. En slutsats är att den konflikt som funnits mellan drama och teater, är avklarad på en teoretisk nivå, men fortfarande är en realitet i praktiken och påverkar dramapedagoger som arbetar med scenkonstnärlig produktion. 

  • 31.
    Carlander, Marina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Garplind, Ewa
    Träffpunkten i Gävle - lägg liv till åren!2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Befolkningen blir äldre. Medellivslängden efter 65 år var 2010 21,1 år för kvinnor och 18,2 år för män. Äldre i den tredje åldern ökar vilket ställer nya krav på samhället. Social samvaro är en faktor som gynnar äldres upplevda hälsa positivt. Syftet med undersökningen var att få kunskap om ålderspensionärers, 65 år eller äldre, upplevda hälsa har påverkats av att de börjat besöka träffpunkten i Gävle. För att uppnå undersökningens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta ålderspensionärer i åldersspannet 66-83 år. Resultatet gav följande kategorier meningsfullhet, fysisk och psykisk hälsa, gemenskap, livsharmoni samt hälsokorset. I tolkningen av dessa kategorier drogs slutsatsen att deras upplevda hälsa har påverkats positivt i och med besök på träffpunkten i Gävle.

  • 32.
    Corpeno, Violeta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för pedagogik.
    Sjöberg, Gabriella
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för pedagogik.
     Vad har en personlig tränare för inverkan på att öka fysisk aktivitet2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     

    Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande. Resultatet visade att 8 av 14 stycken personer upplever att de har uppnått det personliga målet med projektet. Samtliga känner en tillfredställelse med att få hjälp av en personlig tränare.

  • 33.
    Dahlgren, Morgan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Förskollärares kunskap om stress och stresshantering bland barnen på förskolan2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 34.
    Dahlqvist, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Exposure to English in the Primary School English Classroom: There Are Ways to Make a Foreign Language Comprehensible without Translating2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study regards the importance of exposure to English in English education. The study identifies factors of education proven to be effective when learning a language, such as exposure, the pupils’ lives as a platform, repetition, a calm and secure environment, learning connected to physical action and use of pictures and body language to aid verbal language. Lessons were designed in accordance with existing previous research and literature on exposure to the language. The lessons were carried out among first-graders to determine whether they were successful or not. The success was measured through results from a pre-test as well as a post-test which were both followed by interviews with the pupils. The differing results from the pre- and post-tests as well as the interviews with the pupils indicate the lessons are successful as the scores were higher in the post-test and the pupils could identify their own progress.

  • 35.
    Dahlström, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Pedagogiska rådet.
    Fransson, GöranHögskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Kunskap och lärande i den högre utbildningen: lärarreflexioner från praktiken2004Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    I denna antologi analyserar, problematiserar och diskuterar lärare och forskare vid Högskolan i Gävle olika sidor av att undervisa inom Högskolan. Exempelvis fokuseras möjligheter och dilemman som kan uppstå när lärare försöker att mäta och värdera kvalitativa aspekter av studenters kunskap; hur ett pedagogiskt utvecklingsarbete kan bedrivas i den egna ämnesgruppen; hur ett processorienterat skrivande kan användas för att utveckla studenternas skriftliga språk; vikten av att göra djupare analyser av kursutvärderingar samt hur högskolelärare förstår sin egen kompetens.

    Texterna har vuxit fram som en, av flera, examinationsuppgifter inom ramen för en kurs i högskolepedagogik som genomförts vid Högskolan i Gävle.

  • 36. Danciu, Magda
    et al.
    Clarke, Marie
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Citizenship Education in First Cycle: undergraduate Teacher Education Courses2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Dolk, Jenny
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Barnens illustrationer: speglar det omkringliggande2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Examensarbetets syfte är att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfällen och forskningsfrågan lyder; Hur samspelar barnen med varandra då de bildskapar gemensamt?

    Bildskapandet är en stor del av förskoleklassens vardag, så stor att det ibland kallas för att ”jobba” och det bör därför uppmärksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig åt och att barnens bilder kan ge indikationer för hur långt barnet kommit i sin utveckling. I det här examensarbetet kommer jag att bortse från barnens bilder som objekt och har istället valt att fokusera på bildskapandet som en process.  

    I litteraturgenomgången redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhället och det sociala samspelet med andra människor är avgörande för hur människan utvecklas. Vi människor är aktiva och kreativa i vår natur och vi lär i gemenskap med andra. Språket ger oss människor ett redskap att arbeta med, vi kan samtala med andra om nuet, dåtiden och framtiden, liksom vi kan anamma och delge varandra information. Fantasi och kreativitet är mänskliga förmågor som ger oss möjligheten att utveckla nya erfarenheter. Genom att vi förvandlar, omgrupperar, förminskar, särskiljer mm så har vi förmågan att omskapa situationer eller föremål till något nytt.  Fantasin är grunden för varje kreativ aktivitet och möjliggör för bl.a. det konstnärliga.

    Barnens bilder skapas utifrån deras erfarenheter, de inspireras av det omkringliggande och behöver därmed tolkas utifrån den rådande situation där bilden uppstod.

    Grunden för mitt examensarbete är videodokumentation när barnen skapar bilder. Resultatet visar att barnen skapar bilderna tillsammans med varandra och att bilden i sig kan vara svår att tolka rätt om man inte sett processen där den skapades. Barnen utmanas, kritiseras och inspireras av varandra i mycket hög grad när de bildskapar gemensamt.

     

     

     

     

  • 38.
    Duveskog, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Johansson, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Hur bra koll har de egentligen?: Intentioner och användning av elevdokumentation i skolan2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation så som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess värde vid överlämnande samt övertagande av elever från år 6 till 7. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer genomförda i två olika kommuner med lärare i år 6 och 7 samt rektorer på två F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lärarna följa upp eleverna och möta dem där de är genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvårar detta kan vara för få lärare i för stora klasser. Ute på skolorna finns olika verktyg för att hjälpa lärare att uppnå detta mål, men problemet som uppstått är att olika skolor/lärare arbetar på väldigt olika sätt och att innehållet i elevdokumentationen då blir väldigt varierande och därför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i år 7. I arbetet har det framkommit att elevdokumentation kan, om den används rätt, vara ett värdefullt redskap i arbetet med att synliggöra elevers sätt att lära och skapa en röd tråd från F-9. Men det förutsätter att lärare som tillämpar arbetssättet är på det klara med syftet och de förändringar som krävs för att sätta elevernas lärande i fokus, den kan i annat fall stjälpa i stället för att hjälpa och tillslut förkastas. Vår slutsats blir därför att det är lärarnas syn på elevdokumentation som avgör om den blir till en ryggsäck eller resurs för både lärare och elever.

  • 39.
    Edling, David
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Barns agerande framför datorn i förskolan: datorn - redskap eller leksak2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhället och många förskolor har idag tillgång till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men även att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar även på att datorn kan användas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlärningsmetoder.

    Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn på två olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen på dessa förskolor när de använder sig av datorerna. Syftet har även varit att undersöka hur personalen ser på datorns roll i verksamheten. De frågeställningar jag har använt mig av har varit hur förskolorna i studien placerar datorn i verksamheten, hur personalen ser på datorn som verktyg i förskolan, om de upplever att de har tillräcklig kunskap för att använda datorn i verksamheten, hur barnen agerar framför datorn och hur barnen samspelar med varandra framför datorn.

    Jag valde att använda mig av observationer och intervjuer som metod och dessa utfördes på två förskolor. Barnen i observationerna är i åldern fyra till fem år gamla och båda observationerna genomfördes när barnen spelade datorspel. Observationerna följdes sedan upp av intervjuer med förskollärare på de båda förskolorna.

    Resultatet visar att barnen i observationerna ofta väljer bort olika uppgifter i spelen och skyndar vidare till nästa moment. Detta agerande kan bero på att spelen är för svåra, att momentet är tråkigt, eller att de har utfört momentet förut. Barnen upprepar även samma moment flera gånger i spelen. Resultatet visar också att barn samarbetar framför datorn genom att hjälpa varandra vid behov och att de samspelar genom att diskutera olika lösningar på problem. Barnen väljer dock ofta att bortse från kommentarer och råd från kamrater. Hur samspelet och barnens agerande ser ut beror också på situationen och vilka barn det handlar om. Resultatet visar vidare att den ena förskolan har ett bestämt mål med datorn. De försöker låta datorerna komplettera den övriga verksamheten, samtidigt som den andra förskolan använder sig av datorerna på ett mindre konkret sätt. Personalen på de båda förskolorna har inte fått gå någon datorutbildning eller liknande men anser sig vara självlärda. Genom att använda mer pedagogiskt uppbyggda datorprogram och datorspel kan barns kreativa tänkande samt samarbetsförmåga övas upp.

  • 40.
    Edling, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Flickor och mobbning i förskolan: En intervjustudie med sex pedagoger i förskolan2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.

    Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil. En av pedagogerna beskriver hur ett barn som känner sig trängd av andra barn söker ögonkontakt med en vuxen, vilket pedagogen menar är ett tecken på mobbning. Av resultatet framkommer också att två av pedagogerna har erfarenhet av mobbning mellan flickor, medan de andra pedagogerna ger något otydliga svar. De har erfarenhet av barn som blivit felbehandlade, men de inte kan ge någon konkret definition på begreppet mobbning.

  • 41.
    Eklund, Manne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Engelska.
    Understanding English 5: A Study of the Central Content and Knowledge Requirements for the Course of English 52017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study regards the central content and knowledge requirements for the subject of English 5 in the Swedish upper secondary school system. The study is based on an analytical reading of the documents and is complemented by a questionnaire that was answered by upper secondary school teachers. The aim of the study was to investigate what parts of the documents lack clarity, from a new teacher’s perspective. The study finds a few examples of terms that are likely to confuse new teachers when grading students. Furthermore, questions were raised regarding the course in general, such as how to give the students confidence to speak English, when to use Swedish in the classroom and which English speech communities and cultures teachers should focus on. The questionnaire provided answers that could be helpful to newly graduated English teachers who are preparing to work in the Swedish upper secondary school system.

  • 42.
    Ekstrand, Lasse
    Högskolan i Gävle, Institutionen för ekonomi, Ämnesavdelningen för företagsekonomi.
    "I det omskakande finns kraften": Fyra texter om projektledning, frigörelse och ångest1992Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Ekström, Johanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Korpisalo, Linda
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Välkomna vårdnadshavare!: en studie om den initiala kontakten i skolan2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vårdnadshavare och syftet är att undersöka hur lärare på olika sätt kan möta vårdnadshavare som är nya för läraren och verksamheten. Arbetet jämför också lärares arbetssätt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen säger inte mycket om just den första kontakten vilket stärks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt är inskolningen i förskolan. Fokus har lagts på kommunikation och samarbete då dessa kan ses som två grundstenar i en tillfredsställande relation mellan lärare och vårdnadshavare. Utifrån dessa grunder har arbetets frågeställningar och intervjufrågor utformats.

    Studien är av kvalitativ karaktär och det insamlade materialet består av semistrukturerade intervjuer med tio lärare. Avsikten var att få veta hur lärare arbetar med den initiala kontakten. Intervjufrågorna behandlade ämnen som kommunikation, samarbete, etnicitet och genus. Ämnena etnicitet och genus valdes för att undersöka ifall det fanns någon skillnad i bemötandet rörande dessa faktorer.

    Materialet har analyserat utifrån ett kommunikativt perspektiv. Utgångspunkten var att en människa kan påverka sin kommunikation som då förhoppningsvis leder fram till ett tillförlitligt och tryggt samarbete.

    Undersökningen visar bland annat att informanterna ansåg att samarbete är ett givande och tagande mellan människor. För att detta ska fungera menade de att det är viktigt att våga prata med varandra. Viktiga begrepp för lärarna visade sig vara delaktighet, förtroende och att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna att vara delaktiga i skolans verksamhet, därav studiens titel. Angående genus valde flertalet av lärarna att se personligheten före könet. De flesta av lärarna upplevde att de största svårigheterna i mötet med vårdnadshavare är att parterna inte förstår varandra. Detta kan bero på språkskillnader gällande både olika modersmål men även då parterna talar samma språk men har olika sociala bakgrunder.

  • 44.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Attention, please!2009Inngår i: Human Rights and Citizenship Education / [ed] Peter Cunningham, London: London Metropolitan University , 2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 45.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Interaction in pre-school science education2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 46.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass2008Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Tattoo. The Analytic Transcription Tool2007Inngår i: Citizenship Education in Society: Proceedings of the Ninth Conference of the Children's identity and Citizenship in Europe / [ed] Alistair Ross, London: London Metropolitan University , 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 48.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Young Children´s Concerns for the Future2006Inngår i: Citizenship Education: Europe and the world: proceedings of the eighth conference of the Children's Identity and Citizenship in Europe Thematic Network / [ed] Alistair Ross, London: CiCe , 2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Elm Lindgren, Amelie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Att vara kvalificerad för att bli legitimerad: - en enkätundersökning av förskolechefers värderingar om förskollärares kompetens2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare.

     

    Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in. Det var 103 förskolechefer som besvarade enkäten. Resultatet visar att förskolechefer ser positivt på införandet av en yrkeslegitimation för förskollärare. Det kan innebära både en höjd yrkesstatus och en kvalitetssäkring för yrket. I dagsläget är 92 % i hög och i ganska hög grad av förskolecheferna positiva till en legitimering för förskollärare. Av förskolecheferna anser 76 % i hög och i ganska hög rad att det är de som ska bedöma lämpligheten. Det är 50 % av förskolecheferna som menar att det handlar om en helhetsbedömning av förskollärares yrkeskvalifikationer och anger att det är svårt att värdera specifika förmågor. Till de specifika förmågor som ändå förefaller att prioriteras vid bedömningssituationer hör organisations-, samarbets-, pedagogisk och emotionell förmåga. Andra aspekter som lyfts fram är förskollärares förmåga att skapa förutsättningar för barns sociala och språkliga utveckling.

     

     

     

    Nyckelord: bedömning, förskolechef, förskollärare, kompetens, kunskap, legitimation

  • 50.
    Englund, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Englund, Josefina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.
    Fyra förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation2008Student paper second term, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.

    För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation?

    Metod

    En metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.

    Resultat

    Samtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.

    Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.

    Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare

1234 1 - 50 of 176
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf