Whether practiced in schools or in sports clubs, the changing room provides a site for transforming yourself from the everyday you to the sporting you and then back again. This transformation involves social, cultural, material, sensorial and affective aspects. For instance, shedding the outer skin, metaphorically speaking, reveals what is beneath, i.e. the naked body with all its beauty and fleshly flaws. The commonplace mirrors support not only individual physical scrutiny, as well as social interaction on what is displayed, but visibility per se. This is a place for regulating looks, but also for regulating observational practices. Although perhaps foregrounding the visual, changing rooms are nevertheless highly multisensorial. The echoing glazed tiles in the showers bounce the sound of cascading waters. Bodily odours like sweat mix with smells from shampoo, various skin products and deodorants. Although this space and the transformations occurring here are fascinating and may provide new knowledge on the way we handle our material bodies in relation to sports, it is an ethically challenging space for doing ethnography. How can this space and the transformations occurring here be studied ethnographically without transgressing integrity?
In this article, we draw from and develop existing ideas of spatial desire and emplacement to explore skateboarders? skilful mobility and perceptive competence. By combining findings from Swedish and Danish ethnographic studies, we illustrate how skateboarders imagine and make new material encounters both in urban environments not originally built for skateboarding and in skateparks. These imaginations and makings include memories of previous material encounters and are a part of ongoing social negotiations, but they also have a component of imaginary novelty. Making and imagining are discussed as materialization and formation, which include the idea of active materials and sentient practitioners. Two types of material encounters were imagined and made: transitions and smooth lines. Subsequently, two characteristics of these types of encounters were described: ?kind? and challenging. The processes of imagination and making took a mutual understanding for granted and deeply engaged the body in the ever-changing material environment. We argue that a conceptualization of spatial desire as emplaced and highly imaginable is fruitful for research on skateboarding and other movement cultures where engagements with materials come to the fore.
Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utsträckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos människor för vilka fornskandinavisk religion är personligt betydelsefull, men som tolkar och använder sig av den på ett subversivt sätt. Undersökningen bygger på organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljämna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fält jag själv tillhör, och i studien betraktar jag därför mig själv inte bara som samtalsledare, utan även samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremål för analys genom introspektiv metod.
Mitt forskningsperspektiv är queerteoretiskt, och i fokus i studien står de sätt på vilka bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion används som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som präglad av mångfald och jämlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk världsbild. Det queera, gränsöverskridande och kaotiska uppfattas ha en betydelsefull plats i religionen, och man betraktar detta som en källa till kreativitet och kraft. Sejden förknippas särskilt med genusöverskridande, vilket kopplas till att gränsöverskridande av olika slag ses som en källa till kraft och kunskap inom shamanska kulturer världen över. Sejden framstår även som betydelsefull i skapandet av normöverskridande genusidentiteter genom att rollen som völva särskilt försätter kvinnligt kroppsmarkerade individer i en maktposition. Normen för hur en ”kvinna” ska vara utmanas ytterligare genom de bilder av självständiga, mäktiga och ambivalenta gudinnor som framträder i samtalsdeltagarnas tolkningar.
Syftet är att ge en bakgrund till villkor och studera värderingar som är signifikanta för äkta pars professionella karriärer hos elitgrupper i Indien. De signifikanta värden för denna karriär finner vi företrädesvis förankrade i institutioner som kast, äktenskap och familj. Genom att studera modeller, principer och värderingar typiska för dessa institutioner kan vi mer specifikt se på villkorens karaktär, vilka krafter som verkar bevarande och vilka krafter som verkar för förändringar.
In the midst of the epoch of the Urban Anthropocene, citizen engagement is an important step on the path of creating local and global sustainability. However, the factors that motivate civic urban dwellers to become voluntary stewards of nature environments inside cities need research. This is an empirical study based on deep interviews and a grounded theory approach focused on the“inner world” of people inWarsaw, Poland, that engage in green area stewardship. Our approach reveals a commonly shared vision as the prime motivator powering agency in green area stewardship.This vision was articulated as creating a countryside within the city characterized by a stronger sense of community, a shared sense of place and an enhanced connection with nature. While other studies have found inner values or direct benefits as motivating factors for engaging in urban stewardship,we instead found a green vision for re-designing what the “urban” could be like as the prime motivator for transformation—a vision with potential global sustainability implications.
The 16 churches of Chiloé in southern Chile, recently inscribed on UNESCO’s World Heritage List, represent the only example in Latin America of a rare form of ecclesiastical wooden architecture. They were built on the initiative of the Jesuit Peripatetic Mission in the 17th and 18th centuries and bear testimony to a successful fusion of indigenous and European culture and technical expertise. Most of these churches are in immediate need of restoration and maintenance. The present paper summarises experience and impressions acquired by the authors during a trip made to Chile in June 2002. The purpose of the trip was to establish contacts with people and organisations that are linked to the care and maintenance of the traditional wooden churches of Chiloé. In this context it has been of mutual interest to find out in what possible ways Scandinavian resources and know-how could be utilised and implemented in the process of restoring and maintaining these churches. The recently developed Maintenance Management System (MMS), capable of structuring condition surveys and assessments, as well as being an aid to plan and follow up conservation and maintenance work, might prove a suitable and elaborate alternative to traditional systems of building management and documentation. In addition, a brief description is presented of various tasks identified that could tentatively be the basis for mutual exchange of know-how, culture and traditions as well as of researchers, students and other resources, between the partners in Chile and in Sweden and Norway. These tasks address issues linked to aspects of both the physical maintenance of these churches and of their socio-cultural significance today and in the future.
/Vi förflyttas till medeltiden när kung och drottning och pristagare och ännu ett utvalt fåtal långsamt kliver ned för paradtrappan. Fanfarer, fanborg och alla reser sig i vördnad eller för att man ska eller för att man annars inte vet vad man ska göra och inte är det så att vi sjunger "Temperaturen är hög uti kroppen", för det blir ett antal sitt ned, stå upp innan förrätten kommer in. Om maten skriver jag inte annat än att gott var det, men på Deli i Gävle finns det också godsaker värda att omtala. Dock: hela bordscenografin med de cyrénska smått surrealistiska glasen mot grått linne, den koreografiskt medvetna servitörinmarschen, tegelväggsbelysningen, blomsterarrangemangen - det är som vore det i sagans värld. Men, oj! En sked far i golvet och fyller den tillfälliga tystnaden och vi är åter på plats i ett här och nu.
Men igen: visst har flera av servitriserna och flera av dem som sjunger bitar ur Trollflöjten håret som Jelinek? Har hon blivit trendsättare?/