hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 118
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Björlestrand, Tim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Grundberg, Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Revisorns anmälningsplikt vid misstankeom brott – verktyg eller börda?2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En revisors huvudsakliga arbetsuppgifter består av att granska bolagets räkenskaper och gerådgivning inom revisionens område. I ett led att stärka revisorns brottsförebyggande rollskrevs lagstiftningen om i slutet på förra seklet. 1999 införlivades revisorns anmälningsplikt inya aktiebolagslagen, vilket gav denne en skyldighet att anmäla brottsmisstankar till åklagaresom fattades under revisionsuppdraget. Det var en stor omställning för revisorn som tidigarevarit hindrad av rådande lagstiftning att agera i liknande situationer. 2004 publiceradeBrottsförebyggande rådet en rapport där de följt upp revisorernas inställning tillanmälningsplikten. Den visade på ett brett missnöje inom yrkeskåren där en majoritet avrevisorerna ställde sig kritiska till förändringen.Syftet med denna uppsats är att redogöra för och analysera revisorns anmälningsplikt vidmisstanke om brott och se hur revisorn förhåller sig till den idag – 20 år efter dess tillkomst.Vi har även följt upp och undersökt om lagen fyller sin funktion med att förebyggaekonomisk brottslighet. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt denrättsanalytiska metoden. Vi har även utfört en empirisk undersökning där vi genomkvantitativ och kvalitativ metod skickat ut en enkät till revisorer och intervjuat myndigheterför att få deras bild av anmälningsplikten idag.De slutsatser vi kan dra av studien är att det har skett en tydlig förändring i revisornsinställning till anmälningsplikten. En majoritet av de tillfrågade revisorerna i vårundersökning anser att den fyller en funktion och har en brottsförebyggande effekt. Ävenmyndigheterna vi intervjuat betonar att anmälningspliktens största styrka finns i detpreventiva. Många revisorer vi varit i kontakt med anser att anmälningsplikten fungerar somett verktyg att ha i tjänsten och stärker deras ställning.Efter anmälningspliktens ikraftträdande 1999 kan man även konstatera att det blivit vanligareatt revisorn någon gång gjort en anmälan för misstanke om brott. 42 % av de revisorer vitillfrågat uppger att de har upprättat en anmälan för misstanke om brott till åklagare, vilketgår att jämföra med de 6 % som svarade ja på samma fråga 2004.Många revisorer har dock anmärkt på anmälningspliktens omfattning av brott och menar attmyndigheterna borde ta ett större ansvar kring bokföringsbrott som rör försenadeårsredovisningar. Myndigheterna har kännedom om den kritiken och arbetar för att skapabättre arbetsrutiner i den frågan. Det går även att se ett visst tolkningsutrymme i frågan närrevisorn ska göra en anmälan. Lagen förordar att denne ska ingripa redan vid misstanke, meni vår undersökning framkommer det att många revisorer vill vara 100 % säkra på att ett brottär begånget innan de anmäler. Denna bild delar även de myndigheter som verkar inomområdet.Slutligen kan vi konstatera att slopandet av revisorskravet för mindre aktiebolag för 10 årsedan, har gjort att antalet inkomna anmälningar från revisorer har sjunkit dramatiskt desenaste åren. Reformen har gjort det lättare för bolagen ett begå ekonomiska brott och fleramyndigheter har uttryckt en oro över utvecklingen, däribland Ekobrottsmyndigheten ochRiksrevisionen, och argumenterar för en återgång till revisorsplikten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Idrott och fysisk träning i mervärdesskatterätten - Del I: Begreppet idrott och fysisk träning i den EU-rättsliga regleringen2023Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 1, s. 30-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idrott och fysisk träning är ett prioriterat område inom EU som anses vara starkt kopplat till hälsa, sociala frågor, sysselsättning och hållbarhet. Detta speglas även i mervärdesskatterätten, där idrottsrelaterade transaktioner under vissa förutsättningar är undantagna från skatteplikt. Medlemsstaterna har även en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på tjänster som inte omfattas av undantaget. Vad som utgör idrott i en mervärdesskattekontext är däremot inte tydligt definierat. Detta innebär att det inte alltid är självklart om de EU-rättsliga målsättningarna kopplade till idrott får fullt genomslag på nationell nivå. Inom ramen för denna artikel undersöks vad som avses med idrott i en mervärdesskatterättslig kontext och vilka målsättningar som kan motivera att idrottstjänster undantas från den generella mervärdesbeskattningen.

  • 3.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Idrott och fysisk träning i mervärdesskatterätten – Del II: Övriga frågor avseende den EU-rättsliga regleringen2023Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, Vol. 2, s. 88-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idrott och fysisk träning är ett prioriterat område inom EU som anses vara starkt kopplat till hälsa, sociala frågor, sysselsättning och hållbarhet. Detta speglas även i mervärdesskatterätten, där idrottsrelaterade transaktioner under vissa förutsättningar är undantagna från skatteplikt. Medlemsstaterna har även en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på tjänster som inte omfattas av undantaget. Vad som utgör idrott i en mervärdesskattekontext är däremot inte tydligt definierat. Detta innebär att det inte alltid är självklart om de EU-rättsliga målsättningarna kopplade till idrott får fullt genomslag på nationell nivå. Inom ramen för denna artikel undersöks vilka krav en transaktion ska uppfylla, utöver att det ska handla om idrott eller fysisk träning, för att undantaget från skatteplikt ska vara tillämpligt. Detta jämförs sedan med tillämpningsområdet för den reducerade skattesatsen avseende tillhandahållande av tillträde till idrottsanläggningar och idrottslektioner.

  • 4.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Idrott och fysisk träning i mervärdesskatterätten: Del III: Den svenska implementeringen och tillämpningen2023Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 4, s. 379-409Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idrott och fysisk träning är ett prioriterat område inom EU som anses varastarkt kopplat till hälsa, sociala frågor, sysselsättning och hållbarhet. Dettaspeglas även i mervärdesskatterätten, där idrottsrelaterade transaktionerunder vissa förutsättningar är undantagna från skatteplikt. Medlemsstaterna har även en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på tjänstersom inte omfattas av undantaget. Vad som utgör idrott i en mervärdesskattekontext är däremot inte tydligt definierat. Detta innebär att det inte alltid ärsjälvklart om de EU-rättsliga målsättningarna kopplade till idrott får fulltgenomslag på nationell nivå. Inom ramen för denna artikel undersöks omden svenska implementeringen och rättstillämpningen är i linje med de slutsatser som tidigare har dragits avseende den mervärdesskatterättsliga regleringen som rör idrott och fysisk träning.

  • 5.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    The Concept of Transfer of Goods pursuant to a Commission Contract in EU VAT2022Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 1, s. 3-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Ek, Mikael
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Ek, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Implications of the VAT E-commerce Package for the Digital Platform Economy: An Interdisciplinary Perspective2023Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Ek, Mikael
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet.
    Mervärdesskattefordrans status i konkurs2021Ingår i: Skattenytt, ISSN 0809-4187, nr Akademisk årsskrift, s. 51-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Erzurum, Aleyna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Sjöberg, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Väsentlig anknytning och OECD:s modellavtal: Förhållandet mellan nationell rätt och OECD:s modellavtal2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen redovisar förhållandet mellan Sveriges regler om väsentlig anknytning och OECD:s modellavtal. Detta görs genom användandet av en rättsdogmatisk metod, därav besvaras uppsatsens syfte utifrån en analys av den gällande rätten.  

    Arbetet är avgränsat till en redogörelse av de två väsentliga anknytningsfaktorerna familj och bostad inrättad för åretruntbruk som återfinns i 3 kap. 7 § Inkomstskattelagen (1999:1229). Denna redogörelse görs genom en presentation av rättsfall och lagstiftning inom ämnet för att läsaren ska få en förståelse av i vilka fall dessa anknytningsfaktorer kan medföra obegränsad skattskyldighet. Vid behandling av OECD:s modellavtal redogörs begreppet hemvist som finns i modellavtalets fjärde artikel och hur begreppet används för att avgöra i vilket land någon ska anses ha sin skatterättsliga hemvist.  

    Syftet med uppsatsen är dels att redogöra för väsentlig anknytning enligt den nationella rätten och artikel 4 i OECD:s modellavtal. Dels att förklara hur dessa förhåller sig till varandra. För att besvara uppsatsens syfte görs en analys av den gällande rätten där likheter och skillnader mellan nationell rätt och modellavtalet klargörs. Analysen innehåller även en kort diskussion angående huruvida det är nödvändigt att avgöra om någon har väsentlig anknytning till Sverige när modellavtalet ändock har företräde.

    I den sammanfattande delen besvaras uppsatsens huvudsakliga syfte och författarna presenterar även egna slutsatser som gjorts under arbetets gång.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Gillberg, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Samhällsbyggnad, GIS.
    Vem äger fastigheten?: Tvister om hävning, återgång och bättre rätt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år hamnar ett antal fastighetstvister om hävning, återgång och bättre rätt i tingsrätterna. Dessa tvister antecknas i fastighetsregistret, men utan någon information om vad tvisterna handlar om.

    Frågeställningen i detta examensarbete är:

    • Vad är orsakerna bakom tvister om hävning, återgång och bättre rätt som hamnar i tingsrätterna?

    Syftet är att undersöka om det finns något mönster, eller några återkommande skäl till tvist och om det går att göra något för att minska antalet tvister.

    Ett fastighetsköp kan hävas av flera olika anledningar, till exempel om fastigheten är behäftad med allvarliga fel. Återgång kan ske när en överlåtelse av någon anledning är ogiltig. En talan om bättre rätt kan väckas av någon som anser sig ha bättre rätttill en fastighet än den som besitter den.

    Metoden bestod i att granska ett antal tingsrättsärenden utifrån de fastigheter som fått en anteckning om tvist i fastighetsregistret under 2015. Tvisterna delades in i huvudgrupperna hävning, återgång och bättre rätt och därefter i undergrupper utifrån skälen bakom tvisterna. Totalt studerades 46 tvister.

    Av dessa tvister handlade endast en om hävning, 17 tvister handlade om återgångoch 28 handlade om bättre rätt. Gränsen mellan återgång och bättre rätt visade sig dock inte vara knivskarp.

    Följande undergrupper skapades:

    • Hävning: Endast en tvist, inga undergrupper.
    • Återgång: Återvinning, ogiltiga gåvor, förfalskningar.
    • Bättre rätt: Dold samäganderätt, avstyckningar, förfalskningar, dubbelöverlåtelser, ogiltiga köp, ogiltiga gåvor, enskild egendom, oklara köp.

    Totalt var de vanligaste orsakerna återvinning efter konkurs (10 st.), ogiltiga gåvor (7 st.), förfalskningar (7 st.), dold samäganderätt (6 st.) och avstyckningar (5 st.). De flesta tvisterna var mellan personer som kände varandra sedan tidigare, många var inom familjen. För att minska antalet tvister diskuteras främst elektroniska fastighetsöverlåtelser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Grylin, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Fördjupad samverkan utifrån ett offentlighets- och sekretessperspektiv2013Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 8, s. 598-610Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Grylin, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Passivitetsrätten vid skattetillägg2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When a taxpayer fails to fulfill the obligation in Chapter 30 Section 1 and Chapter 31 Section 3 of the Swedish Tax Procedure Act, skatteförfarandelagen (2011:1244), the STPA, to submit information about his or her taxable income, he or she becomes liable to pay a tax surcharge. Decisions about tax surcharges can be made in both administrative and criminal proceedings. In fact, decisions on tax surcharges may be made due to a taxpayer’s passiveness during a criminal tax procedure, regardless of the intent. However, the European Court on Human Rights has established that a person’s silence is not, in itself, sufficient proof for a conviction. This causes a tension between the obligation to submit information about taxable income and the right to silence and the right against self-incrimination in the Swedish tax surcharge procedure.

    The purpose of this thesis is to analyze the relationship between the Swedish system of tax surcharge and the right to silence and the right against self-incrimination according to the ECHR, the EU Charter, Article 3 Section 1 (e) of Directive 2012/13/EU and Article 7 of Directive 2016/343/EU. The method used to analyze these problems and discuss solutions combines a legal dogmatic method with an autonomous interpretation of the right to silence and the right against self-incrimination. The analysis shows that problems occur after the point where a taxpayer has been charged with a criminal offence according to the autonomous meaning of the concept. This point in time corresponds to the point in time when action is taken by the Swedish Tax Agency that has a substantial impact on the taxpayer. The analysis also shows that if a tax surcharge is levied only because of a taxpayer’s silence, after that point, there has been a violation of the right to silence and the right against self-incrimination according to the autonomous meaning.

    The conclusion of the thesis is that there is a need for an amendment to the STPA, which reinforces the autonomous meaning of the right to silence and the right against self-incrimination in the Swedish tax surcharge procedure. This includes new rules in the STPA, which define 1) a duty for the Swedish Tax Agency to inform taxpayers about the right to silence and the right against selfincrimination, 2) the scope of the taxpayer’s obligation to submit information about taxable income in relation to the right to silence and the right against selfincrimination and 3) rules on exemption from tax surcharge when it violates the right to silence and the right against self-incrimination.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (pdf)
    COVER01
    Ladda ner (pdf)
    SPIKBLAD01
  • 12.
    Grylin, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Leidhammar, Börje
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Surcharges and Penalties in Tax Law: National Report Sweden2016Ingår i: Surcharges and Penalties in Tax Law: EATPL Annual Congress Milan 28 - 30 May 2015 / [ed] Roman Seer and Anna Lena Wilms, Amsterdam: International Bureau of Fiscal Documentation (IBFD), 2016, Vol. 14, s. 611-640Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 13.
    Halin, Michaela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Lagerfelt, Marija
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    De generellaränteavdragsbegränsningsreglerna: Problemområden med den nya lagstiftningen som påverkar fastighetsbranschen2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 14 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Hambre, Anna-Maria
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Offentlighet och sekretess på skatteområdet 20152015Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 6-7, s. 550-569Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Hammas, Henrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Ankerstedt, Henrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Fastighetsjuridiska förutsättningar vid förändradesophämtningsrutiner2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har blivit vanligt att kommuner måste hänvisa en ny hämtningsplats pga. att sophämtningsentreprenörens skyddsombud har belagt hämtningen med skyddstopp. Därmed kan inte hushållsavfallet hämtas på den befintliga hämtningsplatsen utan kommunen måste hitta en ny hämtningsplats för hushållsavfallet. Ny hämtningsplats får inte meddelas hur som helst utan detta måste ske i enlighet med lagstiftning och förordningar.

    Syftet med denna uppsats är att få fram riktlinjer för vad som gäller när en ny hämtningsplats för hushållsavfall måste utfärdas och hur kommuner runt om i landet har löst problem som har uppstått i samband med detta.

    För att kunna upprätta en hämtningsplats måste Kommunen ha rådighet över eller avtal med ägaren till den mark som skall användas för hämtningsplatsen. Kommunerna som svarade på enkäten har löst problemet på olika sätt men i regel har det varit antingen kommunens eller den berörda fastighetsägarens mark som använts till hämtningsplats för hushållssoporna.

    Avståndet mellan bostaden och hämtningsplatsen kan variera från fall till fall men Avfall Sverige har tagit fram riktlinjer för fritidshus om 400-500 meter. I den enkät som skickats ut så har detta arbete erhållit några exempel från verkligheten, det visade sig att kommunerna har hänvisat hämtningsplats upp till 800 meter från bostaden.

    Vi anser att riktlinjerna om 400-500 meter till hämtningsplatsen är ett skäligt avstånd för fritidshus men inte för permanentbostäder. Förutsatt att man alltid passerar denna plats när man skall till och från fritidshuset. För permanentbostäder i typiska 70-tals områden anser vi att avståndet inte skall vara längre än 100-200 meter.

    Utformningen av hämtningsplatsen kan lösas på många sätt, med eller utan fasta installationer. I de fall hämtningsplatsen skall användas av flera fastigheter kan förvaltningen av hämtningsplatsen ske genom en gemensamhetsanläggning. En gemensamhetsanläggning kan förvaltas genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Hiort af Ornäs Leijon, Lena
    et al.
    Swedish Ministry of Finance, Stockholm; Uppsala University, Sweden.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro University, Sweden; Salzburg University, Austria.
    The OECD International VAT/GST Guidelines on Place of Supply of B2B Services and Intangibles2014Ingår i: World journal of VAT / GST law, ISSN 2048-8432, E-ISSN 2048-8440, Vol. 3, nr 1, s. 32-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article deals with the new OECD international VAT/GST Guidelines on place of supply of B2B Services and Intangibles. The Guidelines were approved by the OECD Committee on Fiscal Affairs in January 2014. The aim of the article is to analyse the new Guidelines from an EU law perspective and also from the perspective of how the Guidelines may contribute to reducing the risks of double taxation and unintended non-taxation.

  • 17.
    Hiort af Ornäs Leijon, Lena
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Övningar i skatterätt: hur skattelagstiftningen tillämpas i praktiken : exempel och lösningar : beskattningsåret 2014, beslut om slutlig skatt 20152014 (uppl. 21)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 18. Hiort af Ornäs Leijon, Lena
    et al.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Övningar i skatterätt: hur skattelagstiftningen tillämpas i praktiken : exempel och lösningar : beskattningsåret 2016 : beslut om slutlig skatt 20172016 (uppl. 23)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 19. Hiort af Ornäs Leijon, Lena
    et al.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Övningar i skatterätt: hur skattelagstiftningen tillämpas i praktiken : exempel och lösningar : beskattningsåret 2017 : beslut om slutlig skatt 20182017 (uppl. 24)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20. Hiort af Ornäs Leijon, Lena
    et al.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Övningar i skatterätt: hur skattelagstiftningen tillämpas i praktiken : exempel och lösningar : beskattningsåret 2018 : beslut om slutlig skatt 20192018 (uppl. 25)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21. Hiort af Ornäs Leijon, Lena
    et al.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Övningar i skatterätt: hur skattelagstiftningen tillämpas i praktiken : exempel och lösningar : beskattningsåret 2019 : beslut om slutlig skatt 20202019 (uppl. 26)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22. Hiort af Ornäs Leijon, Lena
    et al.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Övningar i skatterätt: hur skattelagstiftningen tillämpas i praktiken : exempel och lösningar : beskattningsåret 20202020 (uppl. 27)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 23. Karlsson, Olle
    et al.
    Kellgren, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Funktionsförsäljning och beskattning2019Ingår i: Skattenytt: akademisk årsskrift, ISSN 2000-9801, s. 45-147Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med funktionsförsäljning avses den sortens försäljning som bäst kan beskrivas som tillhandahållandet av en funktion, snarare än av en vara eller en isolerad tjänst. Det kan t.ex. vara fråga om att kunden ska ha tillgång till en viss nivå av ljuskvalitet i sina lokaler istället för till ett antal lampor, kunna disponera en viss lyft- och transportkapacitet istället för ett antal truckar1, få en lösning som ger lastbilen bra väggrepp, lite vibrationer och lågt rullmotstånd istället för ett visst antal däck2 – utan att det är närmare specificerat hur, t.ex. med vilken utrustning, detta ska åstadkommas. Kunden betalar i princip för den funktion som erhålls. Inom ramen för funktionsförsäljning placerar funktionssäljaren ofta ut av denne ägd utrustning hos funktionsköparen. Funktionsförsäljning är en affärsmodell med betydande förtjänster och potential, inte minst med avseende på miljöeffekter och en mer cirkulär ekonomi3, men den ger upphov till ett flertal svårbesvarade frågor och det saknas i Sverige både all form av särskild rättslig reglering av, och rättsvetenskaplig forskning och rättspraxis om, funktionsförsäljning. Därför får rättsläget för affärer av detta slag, så gott det går, uttolkas ur generella regler. P.g.a. modellens olika särdrag är detta ibland, men långtifrån alltid, svårt att göra. I denna artikel kartläggs rättsläget för affärsmodellen funktionsförsäljning med avseende på skatterätt och därmed sammanhängande redovisningsrätt. Internationellt kallas funktionsförsäljning ibland ”Product as a Service”, (Paas) och man talar ibland om ”servitization”.

  • 24. Kleerup, Jan
    et al.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Kulturen och skatten2016 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Kleerup, Jan
    et al.
    Svalner.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Melz, Peter
    Stockholms universitet.
    Öberg, Jesper
    Ernst & Young.
    Mervärdesskatt i teori och praktik2014 (uppl. 4)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 26. Kleerup, Jan
    et al.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Öberg, Jesper
    Mervärdesskatt i teori och praktik2016 (uppl. 5)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 27. Kleerup, Jan
    et al.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Öberg, Jesper
    Mervärdesskatt i teori och praktik2020 (uppl. 7)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 28. Kleerup, Jan
    et al.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Öberg, Jesper
    Mervärdesskatt i teori och praktik2018 (uppl. 6)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Analys: lagprövning inom ramen för förhandsbesked i beskattningsfrågor2014Ingår i: Karnov analyserArtikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Att styrka avdragsrätt för ingående mervärdesskatt genom faktura2016Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 3, s. 178-190Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Avdrag för ingående mervärdesskatt enligt rättsfallen Larentia + Minerva och Sveda2017Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 3, s. 111-129Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    I denna artikel diskuteras avdragsrätt för ingående mervärdesskatt utifrån EU-domstolens domar Larentia + Minerva och Sveda. Domarna kom år 2015. Larentia + Minerva har resulterat i ett ställningstagande från Skatteverket om holdingbolags avdragsrätt för ingående skatt. Båda domarna har varit föremål för diskussion i doktrinen, av vilken en del återges här. I artikeln ger jag min tolkning av rättsfallen, samt några synpunkter på Skatteverkets ställningstagande i förhållande till Larentia + Minerva. Artikeln utmynnar i slutsatsen att domarna, trots att det kan uppfattas som att EU-domstolen begränsar avdragsrätten i Larentia + Minerva och utvidgar den i Sveda, ligger i linje med varandra och med EU-domstolens tidigare rättspraxis. Rättsfallen belyser komplexiteten i att avgöra hur företeelser som i sig är utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt i olika situationer påverkar företagens avdragsrätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet: Några principfrågor med anledning av Skatteverkets ställningstagande ”Avdragsrätt för mervärdesskatt – fördelning efter skälig grund”2017Ingår i: Festskrift till Christina Moëll / [ed] Pernilla Rendahl, Mats Tjernberg, Henrik Wenander, Lund: Juristförlaget, Lund , 2017, s. 181-194Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Avdragsrätt för verksamhet som faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt2009Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 9, s. 960-967Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Bedrägeri, mervärdesskatt och legalitet: en replik2014Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 3, s. 171-175Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Beskattning av pensioner vid flytt till Portugal2020Ingår i: Rättsvetenskap - nu och i framtiden: En antologi från ämnet Rättsvetenskap / [ed] Annina H Persson, Örebro: Örebro University , 2020Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 36.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Beskattning av ägarlägenheter2010Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 2, s. 168-176Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Book review: Frederik Boulogne, Shortcomings in the EU Merger Directive. Alphen aan den Rijn: Kluwer, 2016. 432 pages. ISBN: 9789041167132. EUR 1652017Ingår i: Common market law review, ISSN 0165-0750, E-ISSN 1875-8320, Vol. 54, nr 3, s. 962-964Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Comparative studies of national law in the EU harmonized VAT2016Ingår i: Nordic Theatre Studies, ISSN 0904-6380, E-ISSN 2002-3898, Vol. 5, nr 1, s. 29-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 39.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Cross-border supplies and VAT groups: the Skandia America Corp judgment2014Ingår i: World journal of VAT / GST law, ISSN 2048-8432, E-ISSN 2048-8440, Vol. 3, nr 3, s. 219-223Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 40.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Deduction of Input VAT: Comparative Studies in Tax Law2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet.
    Den svenska mervärdesbeskattningens utveckling2015Ingår i: Sveriges skatter 1945 till 2015: jubileumsskrift till Skatterättsliga klubben 70 år / [ed] Stig von Bahr, Gunnar Björne, Katarina Fast Lappalainen, Sven-Olof Lodin, Stockholm: Jure , 2015, s. 79-89Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mervärdesskatten, eller momsen, är i sin nuvarande form i Sverige förhållandevis ung. Det beskattningssystem i form av en flerledsskatt avsedd att träffa konsumtion som används idag infördes i Sverige så sent som i slutet av 1960-talet. Förhållandevis omfattande förändringar av systemet genomfördes i och med Sveriges inträde i EU den 1 januari 1995. Mervärdesskattelagen från 1994 är den som fortfarande är i kraft idag. Denna artikel handlar om mervärdesskatten i Sverige utifrån ett historiskt perspektiv.

  • 42.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Digitaliseringen och en förändrad juristroll2018Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, s. 519-520Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Discjockeyframträdande: konsert och framförande av upphovsrättsligt skyddat verk2016Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 11, s. 824-831Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 2 februari i år kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till i en dom avseende ett överklagat förhandsbesked, HFD 2016 ref. 5, att medlemmarna i en discjockeyduo var utövande konstnärer som framförde ett upphovsrättsligt skyddat verk. Deras framförande var därför undantaget från mervärdesskatteplikt. Biljettintäkterna skulle beläggas med sex procent mervärdesskatt, eftersom det var fråga om ett tillträde till konsert eller liknande föreställning.

  • 44.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Efter ne bis in idem2013Ingår i: Festskrift till Josef Zila / [ed] Andreas Anderberg, Uppsala: Iustus förlag , 2013, 1, s. 97-106Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Från fördjupad samverkan till fördjupad dialog: Konferens om Skatteverkets nya riktlinje i Gävle den 14 juni 20142014Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 12, s. 953-961Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 10 mars 2014 kom Skatteverket med en ny riktlinje avseende det som tidigare kallades fördjupad samverkan, och som nu går under namnet fördjupad dialog. Den 12 juni 2014 arrangerade Börje Leidhammar och Eleonor Kristoffersson en konferens vid Högskolan i Gävle om Skatteverkets för-djupade dialog med storföretagen. Konferensen finansierades av stiftelsen Centrum för skatterätt, stiftelsen TOR/Skattenytt och Högskolan i Gävle. Nedan presenteras de viktigaste slutsatserna från konferensen.

  • 46.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Full deduction of input VAT where goods are sold for a price lower than the cost price2016Ingår i: World journal of VAT / GST law, ISSN 2048-8432, E-ISSN 2048-8440, Vol. 5, nr 2, s. 121-125Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Förfarandemissbruk och kravet av en skattefördel i ljuset av EU-domstolens dom i C-273/18 Kursu Zeme2019Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, s. 438-444Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Indirekte Steuern2016Ingår i: Europarecht: Jahrbuch 2016 / [ed] Günter Herzig, Wien: NWV Verlag GmbH , 2016, s. 245-261Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 49.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet.
    Indirekte Steuern2017Ingår i: Europarecht: Jahrbuch 2017 / [ed] Günter Herzig, Wien: NWV Verlag GmbH , 2017, s. 273-287Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Kristoffersson, Eleonor
    Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Indirekte Steuern2014Ingår i: Europarecht: Jahrbuch 2014 / [ed] Günter Herzig, Wien: NWV Neuer Wissenschaftlicher Verlag , 2014, s. 345-361Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
123 1 - 50 av 118
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf