The purpose of this paper is to investigate how Disney princesses have been portrayed and how has it changed over time. I watched nine Disney films with a total of nine different princesses. I wanted to see if there are any stereotypical roles that fit in with female Disney princesses and also wanted to see when this change took place over how they were portrayed in the meantime. As a method, I have used qualitative content analysis. I chose different properties and categories that I was looking for in the movies. These categories and properties contain different stereotypical characters and chores that the princesses perform in their homes. This study has used the theories stereotypes and earlier research by Disney Princess. The conclusion was that there was a clear difference between the older and newer films. In the first films, the princesses only dreamed of finding their dream prince, but in newer films she had other goals and dreams than finding a man. The princesses in the first films were very stereotypical women and in newer films the princesses are braver and more independent.

Syftet med denna studie är att studera vilken syn unga människor har på spelreklam och hur de anser att spelreklamen framställs, samt hur spelbolagen går tillväga för att marknadsföra sig. Begreppet spelreklam åsyftar i studien marknadsföring för alla typer av penningspel. Vi har genomgående under studiens gång haft de tre frågeställningarna nedan som grund för vårt forskningsarbete:

-  Hur uppfattar unga personer spelreklam?-  Hur upplever dessa unga personer att spelbolagen ändrat tillvägagångsätt i sin

marknadsföring och är det i en högre omfattning än tidigare?-  Vilka skillnader går att påvisa mellan aktiva spelare och icke-spelare i synen på

spelreklam?

Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, har åtta personer mellan 18–25 år intervjuats för att ta reda deras attityder och uppfattning kring ämnet. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på enstegshypotesen, tvåstegshypotesen, encoding/decoding, framing, push- och pullmarknadsföring samt teorin om räckvidd och selektivitet.

Resultatet visar att unga personer uppfattar spelreklam olika beroende på egen erfarenhet av penningspel eller spelande i deras omgivning men att helhetssynen är kritisk. Beroende på hur insatta intervjupersonerna var i spelande hade de även olika syn på spelbolagens olika tillvägagångssätt i marknadsföringen. Vilka medier de kommer i kontakt med spelreklam varierar även det. Gemensamt för samtliga var dock att de ansåg att spelbolagen inte påvisade tillräckligt i sin marknadsföring alla de hälsorisker penningspel innebär.

In an organization, there is a high requirement for internal communication to function flawlessly. In addition, effective internal communication gives all employees and managers the opportunity to communicate with each other and create a sense of belonging. Especially when not all employees work in the same building.

The purpose of the study is to investigate how the intranet works at Gävle Energi from an employee perspective. What do employees have to say about what could be changed and improved regarding the intranet. Focus groups were chosen as the interview method.

We chose to do a thematic content analysis to identify patterns in the participants’ responses.

The most important results that emerged in the study are that the intranet should be accessed via a app on the mobile phone, and that the employees want a more personal intranet, since the employees want to be able to choose for themselves how their home page looks based on their own needs and desires. In addition, the employees felt that they received good and useful information from the organization via the intranet and that the intranet generally gave a sense of belonging, especially during these times of Covid-19.

Titel: The ZAZI campaign’s Facebook page- A field study of the use of Facebook in the ZAZI campaign

Level: Bachelor thesis, C-level

Area: Media and Communication Studies

Author: Alexandra Svedström, V14MKand

Supervisor: Associate professor Eva Åsén Ekstrand, Department of Media and Communication Studies

Date: The field study will be conducted during March - May in 2014

Purpose: The purpose of this study is to examine the motives and attitudes of a group of South African women and men (aged between 20 to 30 years) have towards responding to the questions set on the ZAZI campaign’s Facebook page that may involve private and sensitive information. It also seeks to examine whether the questions that ZAZI campaign sets are consistent with the informant’s attitudes and motives.

Rationale: The result may be used to improve the campaign whose ultimate goal is to prevent the spread of HIV / AIDS by strengthening women's self-efficacy and confidence.

Questions: What are the selected informant’s motives for using Facebook in general? What attitudes and motives do the selected South African Facebook users have toward commenting on the questions on the ZAZI campaigns Facebook page? How are the selected informants’ attitudes and motives consistent with the type of questions the campaign set?

Method: Content analysis and focus groups.

Result: The study indicate that the motives for writing on the ZAZI campaign's Facebook page differs depending on socio-economic status and that the campaign should vary the content of the questions so all women's motives become satisfied. The page appears, for those groups with a lack of socio-economic status, to serve as a platform that encourages and create conversations about private matters.

Keywords: Health campaign, Facebook, Internet, social media, South Africa, focus groups, ZAZI campaign, uses and gratification, self-efficacy, HIV

Tidigare forskning visar att nyhetsrapporteringar i media har en tendens att gestalta våld mot kvinnor som isolerade händelser och inte som ett utbrett problem, samtidigt som annan forskning menar på att det är ett socialt problem i nära relationer. Genom en kvalitativ språklig innehållsanalys har 30 nyhetsartiklar analyserats mellan 2007–2021 för att undersöka om det finns några skillnader eller likheter i nyhetsrapporteringen gällande våldsbrott mot kvinnor över tid. Resultatet av analysen tyder på att det knappt skett någon förändring i hur nyhetsartiklar gällande våldsbrott mot kvinnor gestaltas de senaste 15 åren.

Genom en kvantitativ innehållsanalys av artiklar som berör smittade av covid-19 i Kina och Sverige undersöks det om distanserat lidande kan väcka medlidande hos mottagaren på samma sätt som när det sker nära mottagaren själv. Urvalet är artiklar publicerade i Aftonbladet mellan februari till juni 2020 då viruset spred sig globalt och blev en pandemi. Uppsatsen använder sig av Lilie Chouliaraki’s teori om medlidande och Simon Cottle’s teori om mediers kommunikation i kriser. Den tidigare forskningen som belyses i denna undersökning är studier om hur medias rapportering kan påverka mottagaren. Resultatet av analysen visar att informationen inte är lika detaljerat i den distanserade rapporteringen av covid-19, därmed uppstår inte medlidande i samma utsträckning som i rapporteringen geografiskt nära mottagaren.

Sammanfattning

Titel: Bockmanuskripet - en kritisk diskursanalys av en alldeles speciell bock

Författare: Adam Larsson och David Alin

Handledare: Ylva Habel

Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap

Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka Aftonbladets gestaltning av Gävlebockens öde mellan åren 1996, 2001, 2005, 2009 samt 2016.

Teoretiska utgångspunkter: Studien baseras på teorier om nyhetsvärdering.

Frågeställningar: Studien har följande frågeställningar:På vilka sätt kan Lotten Gustafsson Reinius “traditionsmanuskript” ha relevans för en studie av Aftonbladets bockbevakning?Har Aftonbladets journalistik rörande Gävlebocken förändrats och i så fall på vilka sätt?Går det att urskilja specifika diskursiva mönster i textmaterialet och i så fall vilka?

Metod: För att besvara undersökningens frågeställningar har kritiska diskursanalyser enligt van Dijks metod utförts. Analyserna har kartlagt nyhetstexternas mikro- samt makrodiskurser.

Material: Studiens material bestod av 14 artiklar från Aftonbladet publicerade i pap-persform samt digital utgåva från åren 1996, 2001, 2005, 2009 och 2016.

Resultat: Aftonbladets rapportering rörande Gävlebocken har förändrats. Journalisten väljer att erhålla en mer neutral position i form av nyhetsrapporteringen men fler aktörer får istället ge uttryck för de åsikterna om förekommer. Artiklarnas perspektiv har skiftat, fler aktörer kommer till tals och bockens benämning har förändrats i och med publikens förförståelse och kunskap.

Nyckelord: Gävlebocken, julbocken, diskurs, journalistik, nyhetsvärdering, Aftonbladet

I samband med arbetet att utforma de nya kunskapsmiljöerna vid Högskolan i Gävle fick biblioteket i uppdrag att ta fram statistik och bibliometriska mått för publiceringen vid Högskolan. Syftet med uppdraget var att ta fram data som grund för framtida utvärderingar och uppföljningar av verksamheten utifrån dessa kunskapsmiljöer.

Följande rapport innehåller statistik avseende publiceringen vid Högskolan i Gävle, citeringsanalyser samt analys av samförfattande. Statistiken presenteras för hela Högskolan, för respektive kunskapsmiljöer samt för forskningsämnet biologi.

This study analyzes a commercial by Gillette (2019) and a commercial by Pepsi (2017), which are based on the movements Me Too and Black Lives Matter. The purpose of the study is to examine the commercials with a multimodal critical discourse analysis (MCDA) and with the help of associated semiotic resources analyze communicative and visual performances that appear in the commercials. Through MCDA, the study aims to find underlying messages, portrayals and representations that may indicate to a performative brand activism or Woke Washing in each commercial. The study is based on theories about representation, brand activism, Woke Washing and gender studies. The results of the study indicate that Gillette's commercial has two themes that stand out. The first theme concerns masculinity and ethnicity. The result is that they almost exclusively portray white men in their commercial. The second theme concerns masculinity and women at a disadvantage, and the result is that they try to include themselves in the Me Too debate, which mainly concerns the female gender, while they are at the same time portraying women who are treated badly by men in the commercial. In their commercial, Gillette tries to sell a lifestyle rather than their own products, and this means that there is no performative brand activism occurring in the commercial. What indicates to Woke Washing in the commercial is that they have not done a consistent job to counteract the macho culture and its effects on the male and female gender. 

In Pepsi's commercial, two themes were identified. The first theme concerns representation and ethnicity. The result is that they are more intersectional in the representation of different social groups in the commercial. However, they have made the choice to give Kendall Jenner, who is a white woman, interpretive precedence in a demonstration that has connections to Black Lives Matter and concerns black people. The second theme concerns representation and commercial framing, and the result is that, through their brand colors and soft drinks – Pepsi makes a consistent commercial framing throughout the whole commercial, and this means that a performative brand activism thus occurs. What indicates to Woke Washing in the commercial is the fact that they commercialize on an expression taken from a socio-political aspect. 

This study has analysed the dialogue in two of the oldest Disney animated movies with a princess in the lead role, Cinderella from 1950 and Sleeping beauty from 1959 and compared them with their new live action remakes, Cinderella from 2015 and Maleficent from 2014, from a gender perspective. The purpose was to find out if there has been a change in the way the princess was shaped based on their personality and their relation with the prince. Selected scenes have been transcribed from the four films and through a qualitative content analysis they have been coded based on a code scheme.

The analysis has been based primarily on Rönnberg's theory of feminine role types in film and Yvonne Hirdman's gender contract. Davies 'previous research on stereotypes in fairy tales and England, Descartes and Collier-Meek and Hine´s et al. study about gender in Disney movies through the ages also support the interpretations of the analysis'. The results show that both of the older animated films portray the princesses based on a more stereotypical image of women and from a perspective where men are superior and the heroes in the story.

In the live action movies, the stereotypical feminine image of the princesses has developed. In Cinderella, the main character develops during the film. At first the main character Ella shows similarities with the classic Cinderella which is very gender stereotypical. During the film, the character of Ella changes and in the end, she finally dares to stand up for herself which is a big change compared to the classic movie. In Maleficent, on the other hand, Princess Aurora is portrayed in a completely different way compared to classic Sleeping Beauty. This movie shows a side that is not as stereotypically feminine. Aurora is not saved by a prince, she is curious and dreaming of taking over the magical land that Maleficent comes from. The change you can see in the result indicates a social change in the way of how men and women are viewed. The live action movies show a world where women are allowed to take more space, be strong for themselves and have dreams that do not involve a prince.

This study presents an analysis of UR Play's homepage and its use of visual and textual elements as online control mechanisms from a technographic perspective with a focus on social semiotics. The study employed the social semiotic method of multimodal critical discourse analysis (MCDA). The findings revealed that UR Play employed conventions - socially accepted meanings familiar from other websites - in a user-oriented manner from a technical perspective, providing users with a sense of control and choices. For instance, program images were designed as clickable links, clearly indicating their interactive nature when the mouse hovered over them. UR's power as an established, trusted actor was expressed through the linguistic categorization and the determination of which programs received attention. Discourses of UR as a trusted knowledge authority were reiterated through lexical choices. The study emphasized the importance of digital literacy as a prerequisite for analysis and the need to develop new concepts within media research to better comprehend these dynamics.

Syftet med denna uppsats är att studera hur IKEA framställer mänskliga- och sociala relationer i sin marknadsföring. Samt, genom analysen, undersöka hur IKEA skapar bilden av företaget, varumärket, reklambudskapet och deras image genom att framställa vissa mänskliga relationer. Enda sedan den första IKEA-katalogen utgavs åt 1951 har katalogen varit den viktigaste marknadsföringskanalen för företaget. Därför har vi valt att undersöka just katalogen från år 2016 med hjälp av en semiotisk analys. Även tre reklamfilmer med titlarna Laga mat med barn, Leva utan dörr och Grannar tillsammans kommer analyseras med hjälp av semiotik som metod och teori. Vi har endast fokuserat på bilderna och ej på texter som framkommer i reklamen.

I och med uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställning:

• Hur framställs mänskliga relationer i IKEA-katalogen från 2016?
• Kan vi urskilja stereotyper i de sociala sammanhangen?
• Vilka konnotationer respektive denotationer går att urskilja och vilka semiotiska myter skapas?

Resultatet av studien påvisar hur IKEA som, enligt eget uttalande, ett värderingstyrt företag arbetar med marknadsföring genom att exponera det kulturella värdet ”gemenskap”. De fokuserar inte främst på varornas priser utan ger oss istället idéer om hur vi på bästa sätt kan få en effektiv vardag genom att köpa deras produkter. Deras varor öppnar upp för att vi som konsumenter ska kunna hitta den gemenskap IKEA presenterar.

Listan över influerare som har gjort skönhetsingrepp kan göras lång. För att nämna ett exempel har Bianca Ingrosso med ett följarantal på 343 000 på Youtube talat öppet om att hon gjort lipfillers (Ingrosso, 2020). Dessa inlägg där influerare talar om hur de korrigerar sin kropp i kombination med att de unga är i majoritet på internet och sociala medier (Svenskarna och internet 2019) ligger till grund för vår vilja att genomföra denna undersökning. Syftet med denna studie är att undersöka hur influerares reklam och framställning av skönhetsingrepp kan skapa betydelse för hur unga kvinnor ser på den egna kroppen. För att genomföra studien har vi använt oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 15–17 år. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och materialet har sedan analyserats för att besvara våra frågeställningar. Utifrån våra intervjuer kan vi se att influerares sätt att tala om och göra reklam för skönhetsingrepp har betydelse för unga kvinnors attityder till den egna kroppen. Några av respondenterna har även uttryckt att de blivit osäkra gällande sin egen kropp efter att ha sett inlägg gällande skönhetsingrepp från en influerare. Vi kan tydligt se att respondenterna tror att unga kvinnor är den grupp som påverkas mest av influerares framställning av skönhetsingrepp. Intervjuerna visar att respondenterna tar del av ett dominerande skönhetsideal på sociala medier och de beskriver idealet som att man ska vara smal, lång och vacker. Vi kan tydligt se, genom de analyserade intervjuerna, att de unga kvinnorna som deltog i denna studie är kritiska till influerare som talar om och gör reklam för skönhetsingrepp, då de tycker att det uppmanar andra till att korrigera sin kropp. Trots kritiken så spelar influerare en stor roll i de unga kvinnornas liv och de uttrycker att de får inspiration av influerare gällande var och vad man äter, hur man klär sig och hur man tränar. Vi kan därmed se en viss ambivalens i respondenternas svar då de följer specifika influerare samtidigt som de riktar kritik gentemot dessa. 

I denna uppsats ville vi ur ett användarperspektiv se hur selfien används. Syftet blev därmed att undersöka hur Facebook-användare definierar och använder selfies. Vi ville även se om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ålder, kön och utbildning. Utöver det var vi intresserade att undersöka om respondenterna upplever att deras användande av selfies har inflytande av exempelvis influencers, nyhetsmedier och reklam – som vi i denna uppsatsen kallar för “sociala faktorer”.

Vi använde oss av en kvantitativ metod och samlade in det empiriska materialet via en enkätundersökning. Studien formades utifrån de teoretiska utgångspunkterna ”Den medialiserade verkligheten” av Nick Couldry och Andreas Hepp, ”användarmodellen”/uses and gratifications theory, Madeleine Klebergs ”genusperspektiv på medieforskning”, rapporterna ”Svenskarna och internet 2018” av Internetstiftelsen, ”Duckface/stoneface” av Michael Forsman, Pierre Bordieus begrepp ”habitus” och annan tidigare forskning inom ämnet.

Vi konstruerade en enkätundersökning som publicerades på Facebook, vilken genererade 250 stycken svar via ett snöbollsurval.

Resultatet av undersökningen visade att användandet av selfies skiljde sig mest mellan de olika könsidentiteterna, medan det var förhållandevis jämnt mellan de olika åldersgrupperna och utbildningarna. Av de som använde selfies mest stod den kvinnliga könsidentiteten, samt åldersgrupperna 15-20 och 40-45 ut en del. Det visade även att många, oavsett ålder, kön eller utbildning, brukar le på selfies. Den kvinnliga könsidentiteten publicerade och redigerade selfies i lite större utsträckning än den manliga, medan det överlag var jämnt mellan både ålder och utbildning gällande publicering. De yngre åldersgrupperna och grundskole- och gymnasieutbildning redigerade sina selfies lite oftare. Instagram var den mest populära sociala plattformen totalt sett. Majoriteten av respondenterna upplevde sig inte påverkas av de “sociala faktorerna”. 

Jag har undersökt hur kvinnliga respektive manliga idrottare presenteras i tre olika medieformer under en vecka i april 2016, datumen 18–24 april för att vara exakt. De tre olika medierna jag använt mig av är SVT:s Sportnytt, tidningen Expressens sportbilaga i pappersform samt webbupplagan av tidningen Gefle Dagblads sportsidor, www.gd.se/sport.   Jag har använt mig av kvantitativ metod för att procentuellt se skillnaderna mellan könens representation och kvalitativ metod för att se om texter och bilder har tendenser till könsstereotypa framställningar av idrottarna. Resultatet blev att en överhängande majoritet av inslag, artiklar och krönikor skrivs av manliga journalister och tillägnas manliga idrottare samt att kvinnor och män beskrivs på olika sätt i texter och rubriker.   När det gäller det visuella finns en tydlig tendens att i artiklar med kvinnliga idrottare är bilderna ofta porträttbilder eller miljöbilder, med manliga idrottare är bilderna situationsbilder där de typiska manliga attributen muskelmassa, styrka och snabbhet framhävs. I en värld där männen har dominerat sportens värld i tusentals år har vi fortfarande en lång väg att gå för att nå jämlikhet mellan könen.  

I den digitala eran har sociala medier som Instagram blivit en central del i hur vi delar och konsumerar visuellt innehåll. Denna uppsats undersöker hur redigerade och filtrerade bilder på Instagram påverkar användarnas uppfattning av verklighetens utseendenormer och den egna kroppsbilden. Genom en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder och med teoretiska ramverk som medialiseringsteorin, den kritiska bildvetenskapen, symbolisk interaktionism och självpresentationsteorin undersöker denna studie hur dessa redigerade bilder bidrar till att skapa och förstärka normer och ideal. Resultaten visar att redigerade bilder på Instagram ofta presenterar en orealistisk version av verkligheten.

Som förslag till framtida forskning rekommenderas att ett större fokus läggs på att undersöka de långsiktiga effekterna hos användarna på sociala medieplattformar av exponering för redigerade bilder, samt effektiviteten av mediekunskapsprogram i att hjälpa unga användare att kritiskt granska och hantera denna sorts påverkan. Ambitionen med denna uppsats var att kunna bidra till en djupare förståelse av de komplexa förhållandena.

Denna kvantitativa studie undersöker faktorer som kan ha påverkat resultatet på Sandvik Manufacturing Solutions medarbetarundersökning relaterat till påståendet "There is open and honest two-way communication at our company” och varför. Studien tillämpade en enkät som distribuerades på Sandvik Manufacturing Solutions intranät och via e-post och fanns att tillgå för cirka 1900 medarbetare. Totalt besvarade 34 medarbetare på studiens enkät. 

Sara von Platens avhandling “Internkommunikation och meningsskapande vid strategisk organisationsförändring: En studie av Sveriges Television” och Mats Heides avhandling “Intranät - En ny arena för kommunikation och lärande” används för perspektiv med relevans för denna studies forskning. Vidare utgår studiens teoretiska ramverk från tvåvägskommunikation, organisationskommunikation och organisationskultur. Studien berör och diskuterar utöver dessa teorier även internkommunikation i relation till studiens resultat. 

Inhämtad empiri tyder på att brist på återkoppling, dålig kommunikation och information mellan Sandvik Manufacturing Solutions olika divisioner, utebliven information och brist på att alla får ta del av information kan vara faktorer som påverkat att Sandvik Manufacturing Solutions fått ett lägre resultat på deras senaste medarbetarundersökning kopplat till påståendet "There is open and honest two-way communication at our company”. Upplevd kultur inom organisationen, brist på engagemang från medarbetare och brist på att involvera medarbetare i kommunikationen kan även ha bidragit till att medarbetarundersökningen fick ett lägre resultat kopplat till påståendet som nämnts. 

I World Economic Forums årliga världsranking återfanns Sverige på plats nummer fem i jämställdhetsfrågan. Detta tydliggör samt legitimerar att Sverige är ett land som onekligen prioriterar frågan väldigt högt. Men trots det faktum, kvarstår det fortfarande tydligt att arbetet fortskrider långsamt samt att politiska visioner inte har full makt över huruvida arbetets utveckling går. Den här uppsatsen handlar sedermera om att granska jämställdheten som rådde mellan män och kvinnor under olympiska spelen i Pyeongchang 2018 med ett fokus på idrotten ishockey. Ishockey som i allra högsta grad är en mansdominerad sport och skapar en stor sannolikhet för mycket relevant material. Men framförallt en tydlig bild om hur män och kvinnor behandlas olika. Både inom sporten såsom ekonomiskt, men också medialt. Detta med mål av att granska hur den rådande diskur

Denna skrift är ett delresultat av det IT-projekt vid Högskolan i Gävle (HiG), som arbetat med IT och distansutbildning. Projektet har varit verksamt under 1997-2000 och finansierats av KK-stiftelsen, Länsstyrelsen i Gävleborg, EU (Sociala fonden) samt av HiG. Projektets syfte har varit att, via Internet, driva utvecklingen av distansutbildning framåt. Internetbaserade lösningar för förmedling av digital information öppnar ständigt nya möjligheter för både distansstudenten och den lärare som undervisar på distans. Huvudmålet har varit att tillgängliggöra de nya verktygen för genomförande och distribution av distansundervisning. Vi har haft som delmål att sprida erfarenheter och reflektioner gjorda i projektet. I denna skrift har vi samlat tankar och idéer från lärare och andra engagerade i projektet. Skriften är ett sätt för oss att nå ut till dig som på något sätt kommer, eller har kommit, i kontakt med distansundervisning i någon form. Vi vill på detta sätt dela med oss av vårt arbete.

Vår förhoppning är att inspirera Dig, som av olika skäl inte har möjlighet att studera på traditionellt sätt, att studera på distans, och till Dig som undervisar på högskola eller universitet hoppas vi kunna vara en källa till att väcka nya idéer för skapande av en mer flexibel undervisning.

Vi har varit många personer som deltagit i projektet på ett eller annat sätt. Många erfarenheter har gjorts och ofta har det legat mycket vilja, iver och entusiasm bakom våra resultat. Utan hänförda projektdeltagare hade inte denna skrift blivit av överhuvudtaget. Jag vill härmed rikta ett stort TACK till alla Er som arbetet i projektet under den här tiden!

2022 lade Europakommissionen fram ett förslag om att all kommunikation, offentlig somprivat, borde vara obligatoriskt övervakat. Detta förslag kom fram genom att det ansågskunna hjälpa fler barn från sexuellt utnyttjande. Kommissionen föreslog att all digitalkommunikation borde bli dekrypterad (avkodad). Om kommunikationen visar någon form avmisstänkt aktivitet hamnar det i en databas kallad ”Europol”, där det kommer bli lagrat,analyserat, spårat och rapporterat.Meningen med den här uppsatsen är att analysera EU-kommissionens förslagsdokument föratt se vilken typ av kommunikation och vilken diskurs som används för att etablera makt.Efter det har vi genomfört analys av förslagets likheter mellan Shoshana Zuboffs teori omövervakning och George Orwells dystopiska roman 1984. Teorin och metoden som används idenna studie är kritisk diskursanalys och övervakningsteorier.I vår uppsats fann vi ut att EU-kommissionen använder sig av diskursen kring barns säkerhetför att få människor ombord på att barnens säkerhet är viktigare än alla andra mänskligarättigheter. Slutsatser från den här studien inkluderar också att det finns likheter på så sätt attövervakning kan kontrollera vårt beteende om den här lagen kommer i kraft, precis som iZuboffs teori och Orwells dystopiska framtidsroman.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, valt att beskriva greker och Grekland under en av den finansiella krisens första intensiva rapporteringsperioder under 2011. Min avsikt har varit att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, undersöka huruvida vissa teoretikers, bland annat Simon Cottle och Teun Van Dijks påståenden om mediernas framställning av vissa grupper under pågående krissituationer stämmer överens med Dagens Nyheters och Aftonbladets framställning av grekerna under den ekonomiska krisen.

I uppsatsen har jag fördjupat mig i sex artiklar. Genom att ha studerat den litteratur av relevans för mitt arbete har jag velat undersöka huruvida det går att koppla teorierna i litteraturen till artiklarnas innehåll.

Efter att ha analyserat de sex artiklarna som publicerats under en av de mest bevakade perioderna under 2011 är min uppfattning att flertalet av de tidigare nämnda teoretikers påståenden om mediernas framställning av vissa grupper (i detta fall greker), under pågående krissituationer, stämmer överensstämmer med Dagens Nyheters och Aftonbladets framställning av grekerna under juni 2011.

Sustainability has become a global concern in the 21st century. However, sustainability is an ambivalent concept that can be interpreted in many ways. In the beginning, it was environmentally-related. Later, however, it was linked to social or economic sustainability, which was known as the triple bottom-line or the three-pillar model (social/economic and environmental sustainability). Later, additional dimensions were incorporated, such as institutional, cultural, or even spatial. As a result of the growth and importance of sustainability, this study provides a comprehensive overview of the core of sustainability. With that aim in mind, we will analyse the following aspects of scientific production: volume of scientific output, primary agents involved (countries, institutions), web of science (WoS) categories, collaborations, acknowledgement patterns, and thematic analysis. The findings in this paper suggest an increasing growth in scientific output in all areas of sustainability, albeit with different patterns (e.g., collaboration, specialisation) among the three pillars.

There is a growing interest in determining the factors that influence a journal’s flipping to Open Access (OA). Using semi-structured interviews combined with bibliometric indicators, this paper uncovers the perception of Spanish managers related to OA and the decision to flip. The key research questions are twofold: How well do bibliometric measures reflect the changes in the status of the journal? How do journal managers perceive the flipping process? In order to answer these, twelve semi-structured interviews were conducted with journal managers of Spanish Journals. The findings suggest the great majority of managers are aware of the indicators, but only two considered they reflect their reality. The results indicate as the main motivations to flip to OA: being imposed by the host institution, economic reasons, and increase visibility and internationalization. An increase in the number of submissions, visibility, or internationalization since the transition is perceived as a benefit while the loss of interchanges with other institutions is seen as the major drawback. Although flipping to OA is perceived by the managers to have many advantages, it raises some challenges too, especially the need for funding, lack of resources capacity for technical support, and the creation of alliances.

There is a growing interest in determining the factors that influence a journal's flipping to Open Access (OA). Using semi-structured interviews combined with bibliometric indicators, this paper uncovers the perception of Spanish managers related to Open Access and the decision to flip. The key research questions are twofold: How well do bibliometric measures reflect the changes in the status of the journal? How do journal managers perceive the flipping process? In order to answer these, twelve semi-structured interviews were conducted with journal managers of Spanish Journals. The findings suggest the great majority of managers are aware of the indicators, but only two mentioned they reflect their reality. An increase in the number of submissions, visibility, or internationalization since the transition is perceived as a benefit while the loss of interchanges with other institutions is seen as the major drawback. Although flipping to OA is perceived by the managers to have many advantages, it raises some challenges too, especially the need for funding, lack of resources capacity for technical support, and the creation of alliances.

Abstrakt

MKV C/VT 2013

Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna Bcheri

Titel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lärande (CFL).

Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitet

Vi lever i ett tjänstesamhälle, där organisationer och arbetsplatser har en annan karaktär än i industrisamhället. I den standardiserade industriproduktionen är själva produktionsprocessen bestämd på förhand. I tjänste- och kunskapsproducerande organisationer är produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmågor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvändiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvändighet en annan karaktär i tjänste- och kunskapsproducerande organisationer. I dag vill man ha mer av individen, men man vill inte ha vad som helst och inte allt. Ett sätt att beskriva det är att kontrollen, styrningen och samordningen blivit mer indirekt. För att samordna handlandet formuleras ofta policys som berör hela arbetsstyrkan. En sorts identitets skapande sker då människor kopplar samman organisationens policy, symboler och värderingar till sin egna specifika sociala identitet, en sorts förtätning uppstår här menar Alvesson, hans teori konstaterar att människor som arbetar inom serviceorganisationer ofta framtonas som en produkt av varumärket. I denna C-uppsats genomförs en fallstudie på Centrum för flexibelt lärande (CFL). Syftet är att undersöka vilken information organisationen vill kommunicera via sin varumärkespolicy. Hur verksamt är dokumentet "CFLs varumärke" för organisationens målsättning, hjälper varumärkets retoriska innehåll till att få ett arbetsteam som jobbar mot samma vision och målbild? Hur ser medarbetarna på varumärkesplattformen, stämmer ledningsgruppens vision om vad varumärket ska åstadkomma med den övriga personalen? Finns inslag av budskap i informationen i varumärkespolicyn som kan komma att påverka personalens personliga integritet.

Efter att ha analyserat dokumentet "CFLs varumärke" och genomfört intervjuer på människor inom organisationen, så kan det konstateras att Alvessons teorier stämmer bra överens om att ledarskapsideologin och organisationskulturen inte alltid är samstämmig. Arbetstagarna läste ofta av idéer och styrdokument med olika "glasögon". En majoritet av de intervjuade kände

3

en stark koppling till organisationen och sin egen identitet, de beskrev sig själva som en ambassadör för organisationen som även trängde in i det privata livet.

Min studie beskriver hur ungdomar framställer sig själva genom Instagram och vad för påverkan det har till deras identitetsskapande. Med hjälp av 10 ungdomar vid 16 års ålder på har jag samlat ihop material som jag kopplat till teori.

Dessa teoretiska perspektiv som jag använt mig av är: Identitet från Jostein Gripsrud ”Mediekultur- Mediesamhälle” 2008 samt dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman ”Jaget och maskerna” 1974.

Jag har tagit inspiration från Kenneth Ögren (2013) avhandling angående ”flickor och sociala medier” samt olika artiklar kring Instagrams påverkan på ungdomar och Berglez & Olaussons förklaring av medier och identitet som bakgrund till mitt ämne.

Frågorna som jag besvarar i min studie är: Hur framställer ungdomar sin online identitet genom Instagram? Vad ger detta för resultat på ungdomarnas identitetsskapande?

Min studie visar att Instagram har en påverkan på ungdomarnas livsstil och identitet. Det vill säga hur individer representerar sig själva skapar det normer, mönster, status och regler i samhället som fortskrider och vi blir ständigt omedvetna påverkade av varandra och hur vi ska vara och bete oss. Sociala medier har en påverkan på oss individer och genom Instagram kultur skapar det en omedvetenhet för dessa ungdomar där de alltid ska behaga sin publik med oärligheter. 

Det är en pedagogisk balansakt att ta del av barns perspektiv och i rätt ögonblick utmana dem så att de utifrån egna intressen kan lära sig mer om olika gestaltningsformer och om den visuella kultur de lever i. Att barn idag erövrar en visuell läskunnighet är lika angeläget som att de får en verbal- och skriftspråklig kompetens.

Med denna antologi vill vi erbjuda kulturella redskap och pedagogiska perspektiv för att arbeta med bild och konst i förskolan, men också på fritidshem och i skolans tidiga år. Det pedagogiska arbetet med bild, konst och medier har olika aspekter – sociala, kunskapsmässiga, kommu­nikativa och konstnärliga. Vi menar att samtliga är betydelse­fulla och att det är viktigt att ingen av dessa aspekter hamnar i skuggan. De senare årens fokus på visualitet, visuell kultur, estetiska lärprocesser och lärande om, i, genom och med konst behöver diskuteras ytterligare i relation till yngre barn. Med exempel från olika projekt och aktiviteter diskuterar vi hur arbetet med bild i vid mening kan vara både lekfullt, meningsskapande, lärande och problematiskt.

Colombia is a country with a most controversial reputation, carrying associations of drugs, violence and terrorism. In 2016, following 52 years of civil war and violence Colombia finally found itself in a state of peace, since the government and one of the largest and most active guerrilla groups of all times FARC-EP agreed to lay down arms.Two and a half years later there are still many of us that associate Colombia with all these negative factors that are tied to its history. In this study I will be looking into how Colombia have been portrayed in Swedish media since the signing of the peace-agreement. I have also created a survey in an attempt to find out how people in a small Northern- European country like Sweden think of this diverse place on earth.

Det tog 50 år innan internet började att mer allmänt användas. Femtio år tog det också för radion och televisionen. Hur skall man få en överblick och distans till det globala fenomen som just nu pågår och som vi alla är en del av? Ett sätt är att placera de nuvarande händelserna i ett längre perspektiv. Att dra trådarna bakåt och försöka se internet i ett något större sammanhang, för att både kunna upptäcka vad som är gemensamt med äldre medier och vad som är unikt för just internet.

Spår och spridning är de två nyckelord som fångar de olika perspektiv som författarna representerar. Humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv, samtida och flydda tiders medieanvändning, i arkiv, film och i pressen. Nätet som både politisk arena och vardaglig förströelse. Hur ska vi se på det fenomen som vi kallar internet?

Studien har utgått från fyra olika reklamfilmer från företaget Kellogg’s. Uppsatsen är en fallstudie som syftar till att undersöka hur företaget Kellogg's använder retoriska strategier i samband med hur kvinnan i reklamfilmerna framställs.

Undersökningen kommer att utföras genom att analysera fyra utvalda reklamfilmer med hjälp av olika teorier, begrepp och tidigare forskning. Det utvalda materialet studeras med hjälp av retoriska övertalningsstrategier som ethos, pathos, logos, argumentation, metonymi och doxa. I syfte att studera hur Kellogg’s framställer kvinnan i de utvalda reklamfilmerna kommer reklamfilmerna att analyseras utifrån begreppet stereotyp samt utifrån studiens utvalda diskurs Love your body-diskursen. För att presentera studiens analys är avsnittet uppdelat i gemensamma teman utifrån de fyra utvalda reklamfilmerna, samt ett avsnitt om hur Kellogg’s framställer kvinnan. Analysen visar vidare på att Kellogg’s väljer att presentera kvinnorna utifrån ett stereotypiskt perspektiv och ett icke-stereotypiskt perspektiv beroende på vilket årtal reklamfilmen är producerad, i förhållande till samhällets värderingar.

Syfte: Syftet med denna uppsats studien är att få djupare förståelse för och kunskap om hur organisationen vi undersökt, hädanefter benämnt som Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna. 

Metod: Studien är en fallstudie som tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en tolkande ansats. Den första delen av empirin samlades in genom två stycken semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med kommunikation och HR inom Organisation X. Den andra delen var en kompletterande enkät riktad till medarbetarna som utformades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter tillsammans med resultat från intervjuerna. 

Resultat och slutsats: Organisation X använder sig av medarbetarna som kommunikationsstrategi såväl internt som externt för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Majoriteten av medarbetarna har en positiv inställning till X som arbetsgivare. Organisation X arbetsgivarvarumärke kan betraktas som unikt och kanske de allra viktigaste ur ett employer branding perspektiv - majoriteten av organisationens medlemmar uppfattar arbetsgivarvarumärke på ett liknande sätt. 

Bidrag: Studien bidrar med djupare förståelse för och kunskap om hur Organisation X kommunicerar internt för att stärka/upprätthålla sitt arbetsgivarvarumärke och hur detta implementeras och i sin tur uppfattas av medarbetarna. 

Förslag på framtida forskning: Vidare forskning föreslås studera huruvida chefskapet lever kvar inom en organisation som gjort en liknande omorganisation. Förslag till frågor som vidare studier kan ställa skulle kunna vara: existerar chefskap fortfarande inom organisationen? Om ja, på vilket sätt? 

According to the IPCC sea levels can rise by up to one meter in the next century and maybe even more depending on both individual lifestyle choices and policy making on a societal level. An episode from the Swedish Rafio P3's podcast series, P3 Dystopia, has been investigated as a communication effort to spread knoowledge about the climate issue and its consequences. The episode chosen for this study deals with the sea level rise and its threat on civilizations across the globe. The podcast is part of the Swedish public serive campaign prior to the election to parliament in September of 2018. Because of this, the episode has been examined using classical rhetorical theories to identify what strategies it utilizes to promote sustainable behavior. One of the key purposes of this study is to investigate how the producers describe and dramatize the sea level rise and its aftermath. Due to this the episode was examined through a storytelling perspective considering what basic story design structures it uses.

This study is based on research on risk communication about climate change and how they should be communicated to achieve the best possible effect. The research considers emotion regulation straetgies as the missing link in effective communication about climate change. Since early 21st century most of the research conducted on this area has been focused on using fear as a motivator for behavioral change, but in recent years some scientists say that fear is not enough. This study aims to investigate what sort of emotions the podcast episode uses to capture and influence its listeners and in what way these emotions are conveyed. 

Bakgrund och Syfte: Digital HR är ett system för verksamhetsstyrning där digitala verktyg används för att hantera verksamhetens mänskliga resurser. Tidigare forskning menar att det finns en brist på forskning gällande användande av digital HR ur de anställdas perspektiv och även hur relationerna påverkas. Studiens syfte är därmed att öka förståelsen för hur anställda upplever användandet av digital HR, samt vilka effekter användandet kan ha på relationer i verksamheter.

Metod: Studien antar ett hermeneutiskt perspektiv med inspiration från aktörssynsättet. Forskningsansatsen har en abduktiv inriktning där en kvalitativ forskningsdesign har använts med tio semistrukturerade intervjuer.

Resultat & slutsats: Studien visar att digitala HR-verktyg uppfattas som ett värdefullt stöd i arbetet, men ibland med en ökad arbetsbelastning. Vidare visar studien att relationerna bara till viss del har påverkats av digital HR och då främst genom att kommunikationen till större del sker digitalt. Studien visar även att ingenting kan ersätta det personliga mötet.

Förslag till fortsatt forskning: Studien kunde ha utvecklats än mer om ansvariga intervjuats över motiveringen till nuvarande digitala HR-verktyg. Det för att se chefers upplevelser av de aktuella lösningarna, men även för att se om de reflekterat över andra alternativ. Vi anser därför att fortsatt forskning kan ge ett bidrag genom att studera ämnet från ett chefsperspektiv, eftersom det finns en brist på forskning även ur det perspektivet.  

Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att digital HR ökar känslan av trygghet och kontroll i arbetet, men att det även kan öka arbetsbelastningen. Studien visar även att en digital relation ses som en möjlighet att få en relation till fler i organisationen. Sett till det praktiska huvudbidraget ges rådet att satsa på en genomgående utbildning i systemen. Ytterligare praktiska bidrag är att ha alternativa lösningar när tekniken inte fungerar och att fler organisationer borde överväga att använda digital HR som ett sätt att samla allt gällande personalen på ett ställe.

”BOOOM!”, ”JAAA”, ”Han gräver in pucken”, ”Hugger på en retur”. Ja, så kan det se ut när du besöker en ishockeyförenings twitterkonto under en match.

Denna uppsats syfte är att se vilka retoriska strategier som herrishockeyföreningar i SHL, Svenska Hockeyligan, använder i tweets under matcher samt hur detta påverkar kommunikation med deras fans och annan publik.

De retoriska begrepp som används för att uppnå syftet är den retoriska situationen, de tre övertygelsemedlen ethos, pathos och logos, troperna metafor, metonymi, synekdoke och ironi samt decorum.

Det teoretiska begreppet framing används för att undersöka hur dessa tweets ramar in vissa händelser i återberättandet av matcherna medan vissa händelser stängs ute och hur detta påverkar mottagarna.

Resultatet visar att retoriska begrepp används i relativ hög grad bland ishockeyföreningarna som undersökts. Dessutom används ett språk specifikt för ishockey som innebär att föreningarna anpassar sitt språk väl till målgruppen.

Det visar också att föreningarna ofta lyfter fram sitt eget lag och att rapporteringen av matchen inte är helt objektiv och att endast det som sticker ut i matchen syns i tweetsen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalisten framställs i berättelsen och hur rollen som hjälte reflekteras. Jag har valt att avgränsa mig till två texter, Alexandra Pascalidous dokumentärserie Vi kallas tiggare (2016) och Johan Persson och Martin Schibbye reportagebok 438 dagar (2013). Det teoretiska ramverket som tillämpas i första hand av analysen är filmvetenskaplig teori, retorikteori samt arketypstudie. Genom komparativ metod kommer de båda texterna att analyseras och jämföras. Koppling till filmberättelser kommer att ackompanjera undersökningen. Resultatet av undersökningen fastslår att det finns starka kopplingar till det traditionella berättelserna och Hollywoodfilmens hjälte.

Denna fallstudie undersöker hur Bollnäs kommun arbetar strategiskt med platsmarknadsföring. För att mäta detta har flera metoder använts vilket kallas triangulering som ger flera infallsvinklar och perspektiv. En semistrukturerad gruppintervju, kvantitativa innehållsanalyser av handboken Varumärket Hälsingland, Bollnäs kommuns sociala medier och Bollnäs kommuns hemsida, samt en kvantitativ enkätundersökning riktad till kommunens invånare och turister. Resultaten visade att Bollnäs kommun inte har arbetat fram någon egen strategi för sin platsmarknadsföring, utan använder Varumärket Hälsingland som stöd i kombination med några egna strategiska mål. Innehållsanalyserna visar att Bollnäs kommun till stor del använder sig av den strategi som beskrivs i Varumärket Hälsingland, men att det finns utrymme att använda den i större utsträckning. Resultaten från enkätundersökningen visar att den bild av Bollnäs som kommunen vill förmedla utåt, stämmer överens med invånarnas och turisternas egen uppfattning Bollnäs som plats.

Nyckelord: Bollnäs, Hälsingland, platsmarknadsföring, varumärke, sociala medier

Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys som mäter manliga respektive kvinnliga egenskaper i syfte att identifiera könsroller hos huvudkaraktärerna i barnprogrammet Scooby-Doo. Arbetet har utgått från ett teoretiskt ramverk som grundats i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Analysen bygger på en vidareutveckling av Maria Nikolajevas schema för ”Kvinnliga” respektive ”Manliga” egenskaper för att kunna identifiera könsroller. I den empiriska delen har data från 30 avsnitt av barnprogrammet från olika tidsepoker bearbetats och sammanställts. Empirin bestod av nästan 2 000 uppmätta egenskaper.Min huvudfrågeställning löd: vilka könsroller återfinns hos huvudkaraktärerna i barnprogrammet Scooby-Doo år 1969, 2002 samt 2015?

Resultaten visade att den karaktär som var mest fast i en könsroll var Fred som 1969 enbart påvisade 5% kvinnliga egenskaper. Dock skedde en mindre förändring till 2002 då han uppvisade 20% kvinnliga egenskaper. Velma däremot bryter mot den stereotypiska kvinnliga könsrollen då hon uppvisade främst manliga egenskaper under alla säsonger. Daphne och Shaggy visade sig båda vara mångfacetterade, ingen av demuppvisade en tydlig könsroll. Dock var Shaggy inramad på ett vis som bjöd in publiken att skratta åt honom när han uppvisade de kvinnliga egenskaperna och Daphne fick låga uppmätta egenskaper, oavsett manliga eller kvinnliga på 1960-talet, vilket gjorde att hon hamnade i bakgrunden.

Problemformulering: Det amerikanska valet år 2016 har gått till historien. Det stod mellan två oväntade kandidater, Hillary Clinton som var USA:s första kvinna att kandidera till president. Den andra kandidaten var Donald Trump, en framgångsrik affärsman utan politisk bakgrund. Segrare blev Donald Trump, vilket förbluffade världen. Presidenten började sin första dag med att kritisera medier för att dem ska använda sig utav “Fake News” när det publicerar nyheter. Det är presidentens begrepp “Fake News” som lade idén för vår studie.

Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters utformning och gestaltningar i nyheter framställs och därmed presenteras för medborgarna samt huruvida de två valda tidningarna framställer President Trump.

Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 40 analysobjekt från Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Huvudresultat: Nyheters logik och berättartekniker, nyheters beskrivande innehåll samt nyheters utformning utgör i samverkan med varandra, i större och mindre utsträckning, en god grund för hur individer väljer sin informationskälla och uppfattar verkligheten. Dessa skapar även förutsättningar för mediernas betydelse i samhället och vilken påverkan de har på individer i samhället. Utan medialiseringen och nyhetsvärderingen tenderar gestaltningen i nyhetsrapportering inom politik att bli intetsägande. Vidare är de politiska aktörerna och medierna beroende av varandra och samspelet mellan varandra för att fånga uppmärksamheten hos individer i samhället.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how career listings are interpreted from a recipient perspective. We intend to investigate if Gästrike Räddningstjänst’s job advertisements create ideas about the firefighter. The study aims to answer the following questions: How are gender, norm and sexes conveyed in two job ads from Gästrike Räddningstjänst? What conceptions about the firefighter does the recipient who reads the job ads create? How do women in the ages of 20–25 years, who are living in Gävle interpret job ads from Gästrike Räddningstjänst, in relation to a norm breaking employment advertisement?

Theoretical introduction: This case study has been based on several theories about gender, norms and the biological gender.

Material and method: Barthes semiotic model for denotation and connotation are being used for image analysis. The study is based on two employment advertisements from Gästrike Räddningstjänst and reception analysis with semi structured interviews. The interviews have been conducted with six informants. Stuart Halls reception model are being used for analysing the interviews.

Result: Through image and text analysis we were able to identify that the job ads from Gästrike Räddningstjänst conveys gender and norm throughout image and text, and both combined. This case study has demonstrated that Gästrike Räddningstjänst's employment advertisements create conceptions about whom the firefighter is. By creating a job ad that challenges the standard of communicating the firefighter the informants did not only negotiate about who can become a firefighter but also about gender equality and diversity.

The man and the blame – A gender theoretical study of how the victim and the perpetrator are represented in Expressen’s reporting of rape during the trial against Kulturprofilen Jean-Claude Arnault. The theoretical frame of this study is Joan W. Scotts theory of poststructural feminism and Yvonne Hirdmans theory about the gender system, gender contract and the woman’s subordination. To examine how the victim and the perpetrator is represented in Expressen’s reporting of rape during the trial against Kulturprofilen Jean-Claude Arnault a method of critical discource analysis, CDA, has been used. The result of the study showed that the representation of the victim and the perpetrator in Expressen is strives towards equality in the representation in comparison with the international studies that are presented in the study where the victim, often women, are represented as perpetrators and the perpetrator, often men, are represented as victims in the news media reportage of rape when it comes to both Australia and the United kingdom.

 The main purpose is to investigate the main fea-tures of the discourse in the social medias about the legal view on cimes and criminals.

                                                The special questions that are investigated are:

1)    What specific features characterize the discourse in the social medias?

2)    What are the legal restrictions for the freedom of speech on the Internet?

3)    What attitudes can you find among lawyers towards the discourse in the social medias?

4)    Are there grounds for presuming that the discourse in the social medias can effect the judgement in a special case?        

I uppsatsen undersöks det hur föräldrar uppfattar Babblarna som leksak och pedagogiskt medel, Babblarna är ett barnmedium riktat till barn dock köps Babblarna av föräldrarna som övertygas av dess narrativ av olika skäl. En receptionsanalys med intervjuer och ett fältarbete med bloggar och forum genomfördes. Resultatet av detta analyseras sedan genom en dekonstruktion samt genom att applicera olika tolkningar efter Kim Schröders flerdimensionella teori. Detta tolkades sedan i samband med en definition av vad föräldraskap är. Slutsatsen blev att föräldrarna uppfattade uttrycket pedagogiskt efter sin egen tolkningsram och att Babblarna var positivt efter hur deras barn reagerade, i slutändan kan förälderns resonemang tolkas som en kamp mellan barnets glädje och förälderns förnuft.

Abstract

Titel: Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.

- En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare

Författare: Malin Björklund

Handledare: Eva Ekstrand

Examinator: Margareta Rönnberg

Nyckelord: Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning.

Problem: Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten.

Syfte: Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga?

Frågeställning: Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare?

Metod: Retorisk argumentationsanalys

Slutsatser: Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga.

Denna studie undersöker hur manliga och kvinnliga influencers skapar förtroende och konstruerar genus i sina videoklipp på YouTube år 2019. Med ett starkt ethos byggt på förtroende får influencers makt att påverka sina följare och deras syn på bland annat genus, vilket ger dem en viktig normskapande funktion. Urvalet av influencers i studien är avgränsat till Bianca Ingrosso, Therese Lindgren, JLC och Anis Don Demina, som samtliga är stora svenska influencers på YouTube. Materialet omfattar fem YouTubeklipp från vardera influencer. Utifrån materialet görs en retorisk analys med inslag av genusanalys, där begreppen homosocialitet och trovärdighetens byggstenar används som analysredskap. Studiens resultat visar att de flesta av trovärdighetens byggstenar används konsekvent. Öppenhet, ärlighet, autenticitet, igenkänning och välvilja används som primära byggstenar i majoriteten av videoklippen. Förtroendeskapandet skiljer sig inte avsevärt mellan könen, men de byggstenar som återfinns i materialet används på lite olika sätt. Slutsatser kan även dras kring att influencers bidrar till att konstruera genus i sitt innehåll, bland annat genom att ha ett genusstereotypt aktivt eller passivt fokus och genom att återskapa invanda könsmönster.

Developments in recent decades has led to a change in the way that people in any country tended to look very similar to each other, since people now have an ability to move further from the place they were born. There has also been a development in the way information is transmitted between people, thanks to inventions such as photography, moving images and a high techonologic system of transmission of these images. This has created a “media society” in which media has a very large role in peoples lives. Even though the appearance-norms in many countries are getting looser, there is still indications of a so called whiteness-norm being upheld in many western societies. People with “non-white” appearences are still being perceived as “outsiders” in many ways. In this essay we will examine the role that media plays in upholdning this type of norms. We will do so by interviewing those who are affected, dark-skinned people that grew up in Sweden.

Key-words: Beaty ideals, Media, Whiteness Standard, Dark-skinned in Sweden, Intersectionality

According to a survey conducted by Novus Group International 2020, 37% of youngpeople stated that appealing tastes were a reason to try nicotine pouches. In the samesurvey, a third also stated that a contributing factor to them choosing to test the productsis because they appear in film, television and social media. In a survey conducted byExpressen, a journalist interviewed three popular influencers regarding their associationwith the companies, but the journalist received no answers.We essay writers find the nicotine pouches misleading in their advertising, or at leastnot explicitly clear about the consequences. Nicotine pouches is sold as a complementto an active lifestyle. Although, warning messages about how nicotine is addictive areclarified, none of the other ten common health risks are mentioned, which include:increased heart rate, higher blood pressure, decreased appetite… etc. Of course, totaltransparency can not be expected, but information on health risks should be clarified.The most common is to just mention the addictive effect and neglect the others. Weessay writers therefore became concerned about whether minors aged 16–17 areexposed and interact with these advertisements on social media. As nicotine is anaddictive substance, we authors want to gain an insight into how well-informed youngpeople are about its consequences and how large the exposure to these advertisementslooks among the age group. The thesis intends to create a basis for future studies with alarger proportion of respondents in a wider age range.The exposure rate regarding nicotine pouch advertising via social media among the agegroup 16-17 years in Gävle was higher than we essay writers had previouslyanticipated. However, it should be added that this thesis intends to provide a basis for alarger survey with more respondents in the future and that the results may varydepending on which class in the age group the survey was conducted on. Suchconclusions based on whether one can see a connection in all 16-17 year olds in thetown of Gävle can not be established. What can be seen, however, is that there is amarketing strategy, at least among this study's target group, to expose minors toadvertising nicotine pouches via social media. 78.57% of all female respondents said tohave been exposed by one or several different advertisements, while among the malerespondents, 93.33% were exposed to one or severel different advertisements.

Denna undersöknings främsta teoretiska utgångspunkt är att medier på ett eller annat sätt påverkar människors uppfattning av verkligheten. Medierna kan visa oss de dimensioner av verkligheten vi inte själva har möjligheten att uppleva och blir då ofta vår enda källa till information. Därför finns ett intresse att undersöka hur medier framställer sådana situationer och händelser.

Undersökningen har begränsats till hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, i sina reportage, framställt den ebolasituation som pågått i Västafrika under det senaste året. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ analys av innehållet, där fokus lagts på att urskilja generella mönster och drag som karaktäriserar framställningen.

Under den valda sökperioden har endast åtta reportage publicerats och samtliga av dem inom en tvåmånadersperiod. Värt att notera är det faktum att ebolasituationen enbart framställts utifrån ett av de drabbade länderna i Västafrika, Liberia. Analysen av materialet har påvisat flertalet relevanta mönster, bland annat att situationen framställts gå från allvarlig till kontrollerad trots att ebolaepidemin varit fortsatt pågående månader efter att det sista reportaget publicerats. Det har även konstaterats att majoriteten av personerna i reportagen har kopplingar till Läkare utan gränser, vilket dessutom är den organisation som spelar överlägset störst roll i den sammantagna bild som framställts i reportagen.

Med hänsyn till undersökningens resultat har det sedan avslutningsvis getts förslag på eventuell fortsatt forskning, däribland att det skulle kunna vara av intresse att vidare studera hur ebolasituationen framställts i medieinnehåll som inte producerats inom samma kulturella ramar. Detta skulle kunna ge en bredare bild och öppna upp för kulturella jämförelser i framställningen av ebolasituationen.