Syftet med denna uppsats är att studera hur IKEA framställer mänskliga- och sociala relationer i sin marknadsföring. Samt, genom analysen, undersöka hur IKEA skapar bilden av företaget, varumärket, reklambudskapet och deras image genom att framställa vissa mänskliga relationer. Enda sedan den första IKEA-katalogen utgavs åt 1951 har katalogen varit den viktigaste marknadsföringskanalen för företaget. Därför har vi valt att undersöka just katalogen från år 2016 med hjälp av en semiotisk analys. Även tre reklamfilmer med titlarna Laga mat med barn, Leva utan dörr och Grannar tillsammans kommer analyseras med hjälp av semiotik som metod och teori. Vi har endast fokuserat på bilderna och ej på texter som framkommer i reklamen.

I och med uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställning:

• Hur framställs mänskliga relationer i IKEA-katalogen från 2016?
• Kan vi urskilja stereotyper i de sociala sammanhangen?
• Vilka konnotationer respektive denotationer går att urskilja och vilka semiotiska myter skapas?

Resultatet av studien påvisar hur IKEA som, enligt eget uttalande, ett värderingstyrt företag arbetar med marknadsföring genom att exponera det kulturella värdet ”gemenskap”. De fokuserar inte främst på varornas priser utan ger oss istället idéer om hur vi på bästa sätt kan få en effektiv vardag genom att köpa deras produkter. Deras varor öppnar upp för att vi som konsumenter ska kunna hitta den gemenskap IKEA presenterar.

Jag har undersökt hur kvinnliga respektive manliga idrottare presenteras i tre olika medieformer under en vecka i april 2016, datumen 18–24 april för att vara exakt. De tre olika medierna jag använt mig av är SVT:s Sportnytt, tidningen Expressens sportbilaga i pappersform samt webbupplagan av tidningen Gefle Dagblads sportsidor, www.gd.se/sport.   Jag har använt mig av kvantitativ metod för att procentuellt se skillnaderna mellan könens representation och kvalitativ metod för att se om texter och bilder har tendenser till könsstereotypa framställningar av idrottarna. Resultatet blev att en överhängande majoritet av inslag, artiklar och krönikor skrivs av manliga journalister och tillägnas manliga idrottare samt att kvinnor och män beskrivs på olika sätt i texter och rubriker.   När det gäller det visuella finns en tydlig tendens att i artiklar med kvinnliga idrottare är bilderna ofta porträttbilder eller miljöbilder, med manliga idrottare är bilderna situationsbilder där de typiska manliga attributen muskelmassa, styrka och snabbhet framhävs. I en värld där männen har dominerat sportens värld i tusentals år har vi fortfarande en lång väg att gå för att nå jämlikhet mellan könen.  

Det är en pedagogisk balansakt att ta del av barns perspektiv och i rätt ögonblick utmana dem så att de utifrån egna intressen kan lära sig mer om olika gestaltningsformer och om den visuella kultur de lever i. Att barn idag erövrar en visuell läskunnighet är lika angeläget som att de får en verbal- och skriftspråklig kompetens.

Med denna antologi vill vi erbjuda kulturella redskap och pedagogiska perspektiv för att arbeta med bild och konst i förskolan, men också på fritidshem och i skolans tidiga år. Det pedagogiska arbetet med bild, konst och medier har olika aspekter – sociala, kunskapsmässiga, kommu­nikativa och konstnärliga. Vi menar att samtliga är betydelse­fulla och att det är viktigt att ingen av dessa aspekter hamnar i skuggan. De senare årens fokus på visualitet, visuell kultur, estetiska lärprocesser och lärande om, i, genom och med konst behöver diskuteras ytterligare i relation till yngre barn. Med exempel från olika projekt och aktiviteter diskuterar vi hur arbetet med bild i vid mening kan vara både lekfullt, meningsskapande, lärande och problematiskt.

Det tog 50 år innan internet började att mer allmänt användas. Femtio år tog det också för radion och televisionen. Hur skall man få en överblick och distans till det globala fenomen som just nu pågår och som vi alla är en del av? Ett sätt är att placera de nuvarande händelserna i ett längre perspektiv. Att dra trådarna bakåt och försöka se internet i ett något större sammanhang, för att både kunna upptäcka vad som är gemensamt med äldre medier och vad som är unikt för just internet.

Spår och spridning är de två nyckelord som fångar de olika perspektiv som författarna representerar. Humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv, samtida och flydda tiders medieanvändning, i arkiv, film och i pressen. Nätet som både politisk arena och vardaglig förströelse. Hur ska vi se på det fenomen som vi kallar internet?

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalisten framställs i berättelsen och hur rollen som hjälte reflekteras. Jag har valt att avgränsa mig till två texter, Alexandra Pascalidous dokumentärserie Vi kallas tiggare (2016) och Johan Persson och Martin Schibbye reportagebok 438 dagar (2013). Det teoretiska ramverket som tillämpas i första hand av analysen är filmvetenskaplig teori, retorikteori samt arketypstudie. Genom komparativ metod kommer de båda texterna att analyseras och jämföras. Koppling till filmberättelser kommer att ackompanjera undersökningen. Resultatet av undersökningen fastslår att det finns starka kopplingar till det traditionella berättelserna och Hollywoodfilmens hjälte.

Author: Linnea Brundell

Mentor: Gábor Bora

Course: Media and communication studies, C- level, advanced course. 

Communication, ethical and moral – a survey based on news exposing companies which does not follow their own communication policies.

Plot: In a leader in the newspaper Arbetarbladet, the writer says that the numbers of journalists are going to be reduced, while the numbers of informant officer are going to increase. 

Theory: The theory which has been used in the essay is Pierre Bourdieu´s field theories, Jürgen Habermas theories on representation and theories about the company’s values.

Method: The method used in the essay is a qualitative text-analysis. The material in the essay is articles from the newspaper Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. Also two documentaries from the TV-show Kalla Fakta will be a part of the material. Adocument made by the trade union DIK, which tell about ethical guidelines for information officer, journalistic rules for their work are also a part of the material. 

Result: The survey shows that the companies have been failing to work after own policy documents. 

The purpose of the study is partly to investigate how Min Doktor and 1177 communicate via their web pages and applications, and partly how the user experiences the communication. To achieve the purpose of the study, a sociosemiotic multimodal analysis will be applied to investigate how semiotic resources create meaning for the user. Three focus groups of different ages will also be interviewed to gain knowledge about the user's experience of communication. The theoretical starting points for the investigation are digitization, digital health communication and sociosemiotics. Through a sociosemiotic perspective investigates how the actors create a communicative relationship with the user and what is presented as most relevant on their web pages and applications. These communicative practices can then be reflected in what strategic choices in health communication the actors use. 

The survey shows that there is a great awareness among users of how the actors communicate. For example, attention was paid to contrasts, images and appeals and what that in turn mean for the user. One of the most interesting factors that emerged in the study is that the same communication strategies are often used by the actors. This applies both when it comes to drawing attention to something special and how they create a relationship with the user. However, the purpose behind these differs. Min Doktor uses different communication strategies to get people to use their services, while 1177 works with the same type of strategies but to promote health. The user's perception of the actors' communicative practices has often been consistent. Yet the results show that there can also be differences in how messages are interpreted in relation to the actors' intentions.

The article concerns the design of a collaborative research project (2008-09) entitled Making a Filmmaker, which examines how young Scandinavian filmmakers create their own learning paths in formal and/or informal contexts. Our interest is in how learning experiences and contexts motivate the young filmmakers: what furthers their interest and/or hinders it, and what learning patterns emerge. The aim of this article is to present and discuss issues regarding the methodology and methods of the study, such as developing a relationship with interviewees when conducting interviews online (using MSN). We suggest two considerations about using online interviews: how the interviewees value the given subject of conversation and their familiarity with being online. The benefit of getting online communication with the young filmmakers is the ease it offers, because it is both practical and appropriates a meeting platform that is familiar to our participants.

I denna uppsats ville vi undersöka om nyhetsrapporteringen av terrorism i Sverige har förändrats sedan strax innan terrorattackerna i USA den elfte september 2001 fram till strax efter terrordåden i Paris i november 2015. Vi utförde en kvalitativ innehållsanalys på tjugo utvalda artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Aftonbladet och kom fram till att det idag ställs högre krav på media då tidningarna idag måste förklara varför de väljer att kalla en handling för terrorism. Därtill fann vi också att världsläget lyste igenom journalistiken i och med att man kring attackerna mot USA inte visste hur man skulle agera eller reagera vilket då kunde urskiljas i nyhetsjournalistiken. Detta har utvecklats därefter och ju närmare nutid man kommer desto mer fokus ligger på vilka aktioner man bör ta till efter terrordåd.

Around 1960, the politics of the emerging media society in Sweden tended to fixate the formative functions of mass communication. The monopoly of public service broadcast media, press subsidies and new tendencies in film policy were some of the issues around which uncertainty prevailed. New methods to provide reliable data were sought by politicians, since empirical facts were required as arguments for an updated media policy. This article examines the different ways that the field of media studies was introduced in Sweden between 1960 and 1980. We argue that Swedish academic media studies departed from, and emerged within, a rather diffuse borderland between industry, politics and academia. The formation of national media research in Sweden can partly be seen as an effect of politicians and the media industry wanting to be better informed on issues such as media influence, media ownership and the habits and composition of the media audience.

Den här uppsatsen ämnar analysera diskursen om jämställdhet i en alternativ mediesite som upplyfter konservatism och politiska nyheter, Avpixlat. Uppsatsen fokuserar huvudsakligen på artiklar och kommentarer på delen ”jämställdhet” på deras hemsida, som är analyserad genom kvantitativ innehållsanalys och kritik diskursanalys. Den teoretiska utgångspunkten är ett intersektionellt angreppsätt och feministisk medieteori. Den huvudsaklige slutsatsen gällande jämställdhet på Avpixlat är att den diskuteras inom kontexten av kritik mot islam och invandring. Både artikelförfattaren och kommentarerna beskriver jämställdhetsdebatten som en kamp mellan de öppna progressiva Sverige och det fundamentalistiska elementen av islam och det förändringar som kan ske med det svenska samhället. Diskursen skiftar mellan att promota sexuell öppenhet (när de jämför den svenska livsstilen med islam), och att förhålla sig konservativt gentemot exempelvis gender mainstreaming och implementeringen av nya kvoteringslagar.

Our study examines how the main characters in the films Adrift and Arctic are portrayed based on gender stereotypes and whether they conform to gender norms. Drawing on representations of gender roles in media, the study investigates how a female protagonist is portrayed compared to a male in survival films where characters are faced with challenging situations. How are women and men depicted in relation to survival situations where they must save their own and someone else’s life? Through a multimodal critical discourse analysis, we have examined the films Adrift and Arctic to achieve the study’s objective. Adrift is based on a true story of a woman and a man fighting for survival at sea. Arctic tells the story of a man stranded in the Arctic after a plane crash. The results indicate that the main characters in the films both conform to and break gender stereotypes and norms. Based on the situation and relationship, we have observed how the characters deviate from or adhere to gender stereotypes. In both films, a gender hierarchy is maintained regardless of the characters’ attributes.

In previous research in this field of study, the messages from the female magazines have often been aimed at bodily changes in the woman. The opinions that exist about what a woman should look like and what kind of body corrections are accepted in society is of different character. Likewise, opinions differ on the impact from the media in this context. Our survey is based on a constructivist approach where we believe that the media creates a need for the reader to want to change their looks as well as it encourages to consume.

In our survey, we used a quantitative content analysis where we analyzed 93 covers of Amelia, Tara and M-magasin – lifestyle magazines aimed at women of different ages. The theories that we decided to use are gender and female representation, consumer culture and constructivism. With the selected theories we have analyzed the result which has shown that there is a difference between how the magazines form their messages. Something that is common between the three analyzed magazines is that they use a famous model with several messages on the covers. What differs most between the different magazines is how often they send messages about body corrections to the reader.

The article seeks to explore the common ground between bio-politics, gender, patriotism and war nostalgia. Taking off from the Foucaldian notion of biopolitics as a control apparatus exerted over a population, we provide an insight into the modern construction of Russian nation, where personal and collective sacrifice, traditional femininity and masculinity, orthodox religion andwar become the basis for patriotism. On carefully chosen case studies we will show how the state directly and indirectly regulates peoples lives by producing narratives, which are translated into media discourses and with a core of time create specific “gender norms” – women are seen as fertile mothers giving birth to new soldiers, while men are shown as fighters and defenders of their nation. In the constructed discourses nostalgia for a war plays one of the central roles and becomes a ground of a creation of an idea of a nation as one biological body, where brothers and sisters are united together. In these popular culture narratives people’s bodies become a battlefield of domestic politics. Popular culture hence produces a narrative of a healthy nation to ensure the healthy work- and military force. The authors tackle the above-mentioned aims by conducting visual analysis of several films, where the main characters are women in contrast to the majority of films about war. (Batallion (2015), A zori zdes’ tikhie (2015)). 

En dialekt är en språkart som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område och dialekter var tidigare inte tillåtna i radio. På 1970-talet började de dock bli mer accepterade och idag är dialekter vanligt förekommande i radio. Attityden till dialekter i radio har alltså förändrats. Utifrån det är syftet med undersökningen att resonera kring och dra slutsatser om vad mängden dialekt i två radiokanaler (P1 och P3) kan säga om kanalernas attityd till dialekter. Resultatet av undersökningen visade att dialekter var vanligare i P3 än i P1 men för att resultatet skulle vara representativt behövde antalet program och antalet programledare i respektive kanal undersökas i förhållande till mängden dialekter. Gällande samband mellan mängd dialekt och programkategori kunde endast tendenser urskiljas, då bland annat antalet program inom varje kategori skiljde sig för mycket mellan kanalerna för att det skulle bli jämförbart. Även i undersökningen av typ av dialekter kunde endast tendenser urskiljas, tendenser som visade på att sydsvenska är den vanligast förekommande dialekten i båda kanalerna. Resultatet av undersökningen kan visa på dialekters framtida spridning och omfattning i radio, men det är dock svårt att förutspå framtiden då ett flertal faktorer påverkar utvecklingen.

Den här studien grundar sig i en kvalitativ textanalys ur ett retoriskt och semiotiskt perspektiv. Syftet med denna undersökning var att se om det finns några skillnader i budskapen i kriskommunikationen som rör Covid-19 på World Health Organizations Instagram- och TikTokkonto samt att se om det finns några retoriska argument i dessa inlägg. Uppsatsen vill även ta reda på hur WHO förstärker budskapen som kommuniceras. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är kriskommunikation och krisretorik.

I den tidigare forskningen som denna uppsats utgått ifrån beskrivs framgångsrik kriskommunikation ur ett retoriskt perspektiv. Ett av framgångskoncepten ur en retorisk synvinkel var att bygga sin kriskommunikation med hjälp av pathos. I resultatet för denna undersökning framkom det att budskapen skiljer sig men inte avsevärt mycket mellan plattformarna men att på Instagram byggs kommunikationen mera på logos och på TikTok mera på pathos. Resultatet visade även att WHO på Instagram använder sig av piktogram och bilder för att förstärka budskapet.

This study focuses on the fan culture surrounding the TV series Dahmer – Monster: The Jeffrey Dahmer Story on TikTok. It aims to investigate how TikTok videos romanticize and sexualize the actor Evan Peters, who plays Jeffrey Dahmer in the series. The study analyzes the representation of the character in TikTok videos and explores whether these Dahmer-TikToks contribute to the romanticization of serial killers in general. The research includes a multimodal discourse analysis of visual material from TikTok and a survey to gather TikTok users' attitudes and perceptions. The survey findings indicate that the majority of respondents have encountered the type of Dahmer-TikToks investigated, and a significant percentage interpret them as romanticizing or sexualizing. The study suggests that the socio-cultural tradition of how people view serial killers may be changing due to the distribution of romanticized and sexualized Dahmer-TikToks. The analysis aligns with the survey results, supporting the premise of the thesis. The TV series and its respective TikTok trend have also spawned a fan culture; users create, share, and engage with romantic videos of Dahmer. Overall, the study highlights the presence of videos with sexual, romantic, or objectifying elements related to Dahmer on TikTok and indicates a potential shift in societal discourse regarding serial killers.

Studien består av en undersökning om hur islam och muslimer representeras i svenska opinionsbildande artiklar online under september 2018. Undersökningen avser att studera hur och inom vilken kontext islam, muslimer och muslimska fenomen diskuteras och framställs. Studien visar på att representationerna av muslimer och islam samt att muslimska fenomen diskuteras genomgående ur politiska kontexter där muslimer och islam sammankopplas med samhällsutmaningar.

Title: Sexual violence – as described in the Swedish press

The purpose of this study was to examine the press coverage concerning sexual violence. Particular focus was placed upon the descriptions of gender, ethnicity and the justice system. Furthermore we did also examine the press coverage in relation to Nils Christies theory of ideal victims. This was examined by the use of critical discourse-analysis and in the study we analyzed 100 articles concerning sexual violence taken from four swedish nationwide issued magazines during a period dating from 1st of April 2009 until 1st of April 2016. The analysis resulted in the identification of three overall discourses which we chose to name the calculating and manipulative perpetrator, the vulnerable victim and judicial shortcomings. The results showed that both perpetrators and victims were described in a stereotypical way throughout most of the material and that gender often were a central part of these descriptions. We also found that the justice system were questioned and often portrayed in a negative way. The most important conclusions were that stereotypical portraying, power and newsworthiness were present in the press coverage.

The aim of this study was to find and reveal the differences in the reports about the Swedish men’s national football team and the Swedish women’s national football team in one of Sweden’s biggest newspaper - Aftonbladet. The theories applied in the study were gender theory and Gestalt theory. A qualitative text analysis was used while we examined 8 articles written and published during the days before each national team played their first game in the FIFA World Cup 2018 and the FIFA Women’s World Cup 2019. The result based upon the study points towards differences in how (and who) Aftonbladet use as the main subject of the articles, and also obvious differences in regards of the perspective presented in the articles. A clear indicator of the non-existing balance in the World Cup-coverage was the role of Swedish Football Federation (SvFF). SvFF and its representatives figured mainly in the coverage about the Swedish men’s national team while barely nothing at all in the coverage about the Swedish women’s national team during their World Cup one year later. The overall structure of the coverage about the men’s national team appears more solid and extensive compared to the coverage on the women’s national team. Several identified factors in the study emphasizes and strengthens the fact that men’s football is seen as normative while women’s football is seen as something deviant.

Platformed sociality has become an elemental part of existential processes and struggles. Previous research has shown that digital contexts offer lifelines of support and a sense of belonging based on shared vulnerabilities. By combining phenomenological and ethnographic approaches, this article explores involuntary childlessness (IC) online in so-called trying-to-conceive (TTC) contexts on Instagram and in blogs. The analysis is driven by the following questions: What are the particularities of digital lifeline communication in the context of IC? Can lifeline communication shape what is coming into being in the context of wished-for children and/or motherhood? Can (digital) life be challenged, extended, or createdin this context? Drawing on interviews and online posts from 260 Instagram accounts and three blogs, I argue that digital lifeline communication in TTC environments facilitates digital existence and “digital life” as the notions of motherhood and longed-for and lost children attain a form of digital materiality through posts and discussions.

Purpose:The purpose of this study is to compare the news report from the swedish newspaper Aftonbladet about IS and IS-warriors with the knowledge and the experiences that the informant has. The study does also include a gender perspective, this to investigate how women and men frames differently.

Method:The emperical material in this study comprises in gathering qualitative data existing of a semi constructed interview together with articles from Aftonbladet. I used the created framework as a method for analysing the articles.

Conclusion:The result of the study show that Aftonbladet portrays IS and IS-warriors from Sweden in a negative way and also that the informants experiences and knowledge within the subject differ significantly from how the newspaper describes it. The study also shows that man and women are portrayed differently in Aftonbladet when the subject is IS in Sweden.

I denna uppsats genomförs en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas språk på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverigedemokraterna använder flyktingkrisen i sociala medier för att stärka sitt väljarstöd. Material från Facebook och Youtube analyseras multimodalt. Ett urval av detta material förs fram i uppsatsens analys för att belysa relevanta egenskaper i Sverigedemokraternas diskurs. Vi kan genom analysen se att Sverigedemokraterna i större utsträckning än andra partier talar om flyktingkrisen. De framställer även flyktingkrisen som mycket mer katastrofal än vad de tre andra partierna vi undersöker gör. Vidare använder de ett språk som avpersonaliserar flyktingen.

This paper analyzes the narratively depicted character called “hemvändare” in Swedish

and asks the question: in what way can the “hemvändare” as it is depicted in the

Swedish television channels Sveriges Television be identified? The analysis is based on

three television shows produced for the Swedish Public Service. The shows are Hem till

Byn, Skärgårdsdoktorn and Möbelhandlarens Dotter, all three are based on fiction.

The examination of this character through the lens of the Public Service and how

society’s view of Sweden’s rural areas has affected it is the summation of the papers

meaning. This is achieved through qualitative methods, as well with elements of

cultural and social historical perspectives.

The term “hemvändare” in this text will be defined as a character who returns to the

rural area in which the character grew up in, or had a previously strong connection to,

after a move or a long trip away from there. The analysis is accomplished through

examining the connotative meanings in the pictures through which they are depicted,

inspecting how the media channels they are communicated through affect the end result,

studying how the hegemonic ideal of masculinity has an influence on the character,

examining what the “hemvändare” actually returns to, and finally ask what this

narrative trend says about how Swedish society really feels about is rural origins.

The result achieved tells that the “hemvändare” is seen as someone deviant by those

who stayed in the rural area. The community the character returns to is in all of the

examined series always a rural one with differently respected cultural statuses. In the

end however the goal of the analyzed character is to no longer be a “hemvändare”.

I denna uppsats analyseras berättartekniken i romanen En man som heter Ove (2012)skriven av Fredrik Backman samt i filmadaptationen En man som heter Ove (2015),regisserad och manusförfattad av Hannes Holm. Vi analyserar även centralaförändringar dem emellan. Syftet med studien var att se hur karaktärerna gestaltades iskönlitterär text respektive film och vilka adaptationer som gjorts i överföringen mellande olika mediegenrerna. Vidare ämnade vi att genom en kritisk ansats analysera hurattribut, saliens, konnotation och metafor förekom i berättartekniken. I uppsatsenanvänder vi metoden multimodal kritisk diskursanalys, MCDA. Vi har främst studeratord i bok och bild, karaktärer, musik, ljud och klipp i film. Med hjälp avadaptationsteori utgick vi främst från de förändringar som skett i adaptationen från boktill film men vi belyser även relevanta likheter medierna emellan. Efter analysen sker enjämförelse mellan medierna för att besvara vad som händer med berättarspråket ochgestaltningen av karaktärerna i adaptationen. Vår slutsats av studien är att intriger ärmöjliga att överföra till en filmproduktion men att genre och medium kan ha betydelseför upplevelse och tolkning och att berättandet från romanen inte går att applicera fulltut

This paper suggests to study the phenomena of gendering in political journalism from intersectionality perspective (Davis, 2008; McCall, 2005) in order to understand gendering in the framework of other discriminatory and promoting mechanisms in political news. Gendering is understood as the perceived imprint of gender on the media portrayal of politics and politicians, as well as the processes whereby gendered media representations materialize ( V oronova, 2014). The paper is based on forty semi-structured interviews with political journalists working for the quality press in Russia and Sweden. The choice of the countries is driven by the wish to explore the difficulties and similarities of the journalists’ conceptualizations of gendering and other discriminatory and promoting mechanisms in two very different political and cultural contexts. The paper shows that the journalists in both countries highlight the importance of not only gender mainstreaming, but diversity in the content as a democratic value, where gender stands in the same row with other difference-making categories (such as ethnicity, sexuality etc.). The paper highlights the difficulties and contradictions the Russian and Swedish political journalists face trying to achieve their diversity ideal. The paper suggests a definition of intersectional labelling in political journalism, and proposes that it is an ambiguous process, which can be either discriminatory or promoting, depending on its manifestations. Moreover, its application is contextual, and is related to the journalists’ vision of ethics, commercial benefits of the media organization, and press freedom. 

В то время как гендерные исследования СМИ стали признанной областью медиа-исследований, использование т.н. интерсекционального подхода (Davis, 2008; McCall, 2005) встречается редко. Интерсекциональный подход предполагает, что вместо отдельной категории «гендер» исследователь обращает внимание на всю «матрицу доминирования» (Collins, 2000) - пересечение таких категорий, как гендер, класс, этническая и расовая принадлежность, религиозные взгляды, сексуальные предпочтения, физическая и умственная полноценность и т.д. Это позволяет исследователю лучше понять дискриминационные механизмы и механизмы продвижения определенных акторов и групп. Матрица доминирования может использоваться как в исследованиях медиа-контента (например, для получения представлений о стереотипах, присутствующих в новостном или развлекательном контенте), так и в исследованиях медиа-организаций (для того, чтобы понять, какие группы имеют доступ к производству медиа и на основании чего в разных контекстах выстраивается «стеклянный потолок», который не позволяет представителям определенных групп продвигаться по карьерной лестнице в медиа-индустрии).

Как показало основанное на интервью исследование процесса гендеринга в политической журналистике в качественной прессе России и Швеции (который характеризуется присвоением гендерных категорий политикам и политическим процессам - см. Voronova, 2014), сами журналисты в обоих контекстах заявляют о неотрывности категории гендера от других категорий (этническая и расовая принадлежность, класс, сексуальные предпочтения, религиозные взгляды и т.д.), которые могут быть задействованы в производстве новостей. Как и гендеринг, акцентирование других категорий может носить как дискриминационный, так и позитивный характер. Российские журналисты отмечали, что высказывания зарубежных женщин-политиков часто подаются как особенно чуждые в связи с пересечением двух категорий (гендер и национальность), а шведские журналисты говорят о высмеивании российских мужчин-политиков в прессе Швеции, связанным с несоответствием их характеристик мужественности тем, что приняты в Швеции. Журналисты, работающие в качественной прессе, в обеих странах сталкиваются с проблемой несоответствия их убеждений о демократической роли СМИ с реалиями медиа-ландшафта. Если в российском контексте разнообразие (diversity) в медиа-контенте и обсуждение разнообразия как общественной задачи зачастую не считается выгодным с точки зрения рекламных продаж и конкуренции на медиа-рынке («стереотипы продаются лучше»), в Швеции гендерная проблематика сегодня вытесняется обсуждением вопросов, связанных с категориями этнической и расовой принадлежности, что неоднозначно воспринимается журналистами: разнообразие важно, но ведь и гендерное равенство все еще не достигнуто. Более того, медиа-контент во многом является, по мнению журналистов, отражением интерсекциональной иерархии в медиа-организации, которая также должна стать более открытой и неоднородной.

Таким образом, с точки зрения журналистов, для борьбы со стереотипами в медиа-контенте и преодоления дискриминационных механизмов в медиа-индустрии, необходимо обращать внимание не только на категорию гендера, но на всю «матрицу доминирования». Этот же подход, несмотря на методологические сложности (см. Lünenborg and Fürsich, 2014), можно рекомендовать для рассмотрения и медиа-исследователям, особенно в пост-советском пространстве, где включение категории социального класса традиционно считается важным.

Army marching towards the European capitals, missiles with sarcastic yellow smileys on their boards, arrows depicting the distance between Moscow and the potential targets of Russia's "friendly" invasion – the TV news cast by the national Pyatyj channel of the Russian television (https://www.youtube.com/watch?v=SemPHeiamBo) raised a broad discussion both inside and outside of the Russian borders. Should this and similar messages be read as an outright threat to the West, a mockery, or as populist flirting with the Russian citizens (see Schreck 2015)? From the perspective of gender media studies, understanding political journalism as "gender-politics" in itself (Kitzinger 1998), such messages can be viewed as an ultimate case of gendering in political journalism (Voronova 2014). Represented by thousands of male soldiers, Russia appears as a man, or even the Man – ready to penetrate and explode, come and take, enter and appropriate. This paper explores political news broadcast on the Russian state-controlled TV-channels – Pervyj, Rossiya-1, Rossiya-24, Russia Today and NTV starting from January 2015. Year 2015 is chosen due to two reasons. First, the news constantly follow the continuing conflict in Ukraine and escalation of the tensions between Russia and Europe. The conflict here is viewed as an accelerator for masculinization of the image of the country. Second, this year sees the 70th anniversary of the victory in the Great Patriotic War, which becomes yet another reason for discussions of the military image of Russia. The news are analyzed with the use of multimodal discourse analysis (Wildfeuer 2014) and some elements of feminist critical discourse analysis (Lazar 2005). The study applies intersectional perspective (Davis 2008; McCall 2005) and observes a broader tendency in the Russian political news of constructing a homogeneous image of Russia as a Slavic, heterosexual, orthodox Christian man.

Army marching towards the European capitals, missiles with sarcastic yellow smileys on their boards, arrows depicting the distance between Moscow and the potential targets of Russia’s “friendly” invasion – the TV news cast by the national Pyatyj channel of the Russian television (https://www.youtube.com/watch?v=SemPHeiamBo) raised a broad discussion both inside and outside of the Russian borders. Should this and similar messages be read as an outright threat to the West, a mockery, or as populist flirting with the Russian citizens (see Schreck 2015)? At the same time, in Sweden, the media turn to the discussion of gender mainstreaming as a “weapon” that a “feminine” country like Sweden can use for handling the conflict situations with more “masculine” countries like Saudi Arabia (http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/522139?programid=1300).

From the perspective of gender media studies, understanding political journalism as “gender-politics” in itself (Kitzinger 1998), such messages created in the times of external conflict or confrontation can be viewed as ultimate cases of gendering in political journalism (Voronova 2014). Represented by thousands of male soldiers, Russia appears as a man – ready to penetrate and explode, come and take, enter and appropriate, while Sweden appears as a woman – educating, caring, encouraging and using manipulative power rather than force.

This paper explores Russian and Swedish political journalism constructing gendered images of the countries in the time of external conflict or confrontation. The chosen period is year 2015 that provides possibility for analyzing two different conflictual situations that are viewed as accelerators for gendering of the images of the countries involved: the war conflict in Ukraine that Russia is directly involved in, and the diplomatic conflict between Sweden and Saudi Arabia.