hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 82
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlsten, Matilde
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Camaj Ericson, Veronica
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Kön och ålderns påverkan på den inre arbetsmotivationen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om upplevd inre arbetsmotivation skilde sig åt mellan män och kvinnor samt mellan tre åldersgrupper (20-38 år jämfört med 39-50 år jämfört med 51-65 år). Studien genomfördes på ett internationellt  företag i Stockholm genom en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten innehöll 21 påståenden med tre bakgrundsteman och påståendena utformades utefter testet Basic Need Satisfaction at work scale (BNS). Undersökningen baserades på teorin Self- determination Theory (SDT) där den inre arbetsmotivationen mättes utifrån de underliggande kategorierna autonomi, kompetens och samhörighet. Resultatet av denna studie visade att det inte fanns någon skillnad mellan män och kvinnor i upplevd inre arbetsmotivation. Resultatet visade dock på en huvudeffekt av åldersgrupper, där anställda i åldern 39 till 50 år rapporterade en lägre poäng på påståenden som mätte deras upplevda kompetens jämfört med anställda i åldern 20 till 38 år. Denna studie belyste därmed betydelsen av att individers åldrande kan ha inflytande för den upplevda inre arbetsmotivationen.

  • 2.
    Ahmadi, Elena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Vilhelmson, Pär
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Macassa, Gloria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Folkhälsovetenskap.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    FRAMFÖR (Framgångsrika företag i Gästrikland): ett longitudinellt projekt om ledarskap, arbetsmiljö och effektivitet – fördel för både forskning, utbildning och ett hållbart arbetsliv?2016Ingår i: Inkluderande och hållbart arbetsliv: Book of abstracts - FALF 2016, Östersund: Mittuniversitetet , 2016, s. 48-48Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Projektbeskrivning: FRAMFÖR har under 15 år bedrivits i Gästrikland i samarbete mellan utbildning och forskning vid Högskolan i Gävle, företagsutvecklare vid kommuner, företag och näringslivsorganisationer. Varje år delas utmärkelsen FRAMFÖR ut till 50 företag. Ambitionen är att uppmuntra framgångsrika företagare och visa upp intressanta exempel på hur framgång kan skapas. Processen startar med att 120 företag (>4 anställda) nomineras utifrån finansiella kriterier (ex. omsättningstillväxt, vinstmarginal). Sedan genomför studenter vid Ekonomprogrammet intervjuer med cheferna för dessa företag. Intervjuerna sker utifrån ett standardiserat frågeformulär kring arbetsmiljö, ledarskap, organisering och effektivitet. Avslutningsvis väljer en jury ut de 50 mest framgångsrika företagen utifrån såväl finansiella kriterier som studenternas intervjuresultat. Projektets trippel helixuppbyggnad (Utbildning, Forskning och, Företag) skapar nyttor för olika intressenter.

    Utbildningsnyttor: Studenterna får möjlighet till interaktion med företagare i sin direkta närhet. Aktiviteterna underlättar att uppfylla utbildningsmål där flera mål kan uppfyllas med samma aktiviteter. Förståelse för näringslivets förutsättningar samt kunskaper om ett vetenskapligt angreppssätt ökar.

    Forskningsnyttor: Stärker pågående forskning om hälsofrämjande och effektivt ledarskap inom arbetshälsovetenskap samt företagsutveckling inom företagsekonomi. Det stora urvalet av företag ger en bra bild av företagen i regionen och en möjlighet att följa dem över tid. Ambitionen är att få mer kunskap om hållbara och effektiva företag. Fördjupade studier av utmärkelseföretag möjliggörs och ett doktorandprojekt med inriktning på ledarskapsbeteenden, organisationsfaktorer, tidsanvändning samt chefers/medarbetares arbetsmiljö/hälsa i utmärkelseföretag är uppstartat.

    Företagsnyttor: Företagare får möta studenter och förstå hur de tänker. Ställda frågor, t.ex. rörande arbetsmiljö och ledarskap, kan starta reflektionsprocesser som bidrar till fortsatt utveckling. FRAMFÖR-utmärkelsen delas ut vid en högtidlig tillställning där företagarna kan bygga nätverk. Flera företagare lyfter fram det positiva symbolvärdet av att få utmärkelsen.

    Projektets framtid: Målet är att fortsätta ytterligare 15 år och fortsätta utveckla nyttorna för samtliga intressenter. Ett prioriterat område är återkoppling till företag i någon form samt ökad samverkan mellan studenter och företagare.

  • 3.
    Akbar, Yusra
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap. 0704965014.
    Är du glad på din arbetsplats?: En kvalitativ undersökning om faktorer av betydelse för trivseln på arbetsplatser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vara glad på arbetsplatsen är ett mål som vi anställda strävar efter inom arbetsmarknaden. Att trivas på arbetet kan bero på olika faktorer som kan hänga ihop med en god arbetsmiljö för de anställda. Anställda som trivs med sitt jobb visar bättre resultat och har en ökad prestation. Arbetsgivarna bör tänka strategiskt på detta område och investera både tid och resurser för positiv påverkan på verksamheten. Att mäta trivselgraden regelbundet i ett företag är nödvändigt i högsta grad för att ta reda på vad som fungerar bra och vilka områden som behöver förbättras.

    Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Detta innebär intervjuer av ett antal anställda på företaget Bauhaus. Valet av företag bygger på bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna riktade in sig på upplevd trivsel på arbetet samt vad som ökar trivseln.

    Uppsatsen utgår från en studie av Angelöw (2015) som visar att Sverige ligger på 9:e plats på världskartan när det gäller trivsel i arbetet, efter bland annat Mexiko, Indien och Norge. Resultaten av denna studie visar exempel på faktorer som kan ligga bakom trivseln i arbetet. Undersökningen kan därför vara en grund till att öka förståelse och insyn i vad som kan vara en trivsam arbetsplats och vad som kan påverka arbetsmiljötrivsel.

  • 4.
    Asp, Monica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Arbete i glädje och sorg: En kvalitativ studie om arbetsglädje för personal på ett äldreboende2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Behovet av personal inom vård- och omsorg beräknas öka. Personal som arbetar i denna sektor står bakom de flesta av anmälningarna av arbetsskada. Det är betydelsefullt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö både för att främja anställdas hälsa och utveckla verksamheter. Personal inom äldreomsorg utför ett viktigt arbete för de äldre som är i behov av vård. Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetsklimatet och ha Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang - KASAM som teoretisk modell för att se vad som kan göras för att verka för ett gott arbetsklimat.

    Resultatet visar att den uppskattning personalen får av de boende gör att arbetet upplevs som meningsfullt. Det finns resursbrist i form av personalbrist men även ekonomiska enligt personalens utsagor vilket påverkar hanterbarheten. Personalen upplever att det finns få möjligheter att få utbildning i arbetet och att vidareutbildning i yrket inte lönar sig.

  • 5.
    Bergdahl, My
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Snäll, Josephine
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Kan den interna kommunikationen inom en organisation predicera uppfyllelsen av medarbetarnas psykologiska kontrakt?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att kvantitativt undersöka om och i vilken grad den interna kommunikationen (utifrån dimensionerna: personlig feedback, relationen med överordnade, delaktighet i organisationen och kommunikationsklimat) kan predicera det psykologiska kontraktet (som utgörs av förväntningar, åtaganden eller löften som uppstår mellan en anställd och arbetsgivaren). En enkät skickades till två varuhus i Mellansverige inom en internationell organisation. Enkäten baserades på delar av Communication Satisfaction Questionnaire (CSQ) (Downs & Adrian, 2004) och Isaksson och Bellaaghs (2005) svenska översättning av PSYCONES-projektets mätinstrument för det psykologiska kontraktet. Enkäten riktade sig till medarbetare utan ledande befattning och besvarades av 70 anställda vid organisationen. Resultatet visade att kommunikationsdimensionerna tillsammans som modell signifikant predicerade uppfyllelsen av det psykologiska kontraktet. Delaktighet i organisationen predicerar medarbetarnas psykologiska kontrakt i högst grad. Även dimensionen relationen med överordnade bidrog med unik andel av förklaringsgraden.

  • 6.
    Berglund, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Dahlberg, Moa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Digital HR: Vilka effekter har digitaliseringen på de anställda och deras relationer?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och Syfte: Digital HR är ett system för verksamhetsstyrning där digitala verktyg används för att hantera verksamhetens mänskliga resurser. Tidigare forskning menar att det finns en brist på forskning gällande användande av digital HR ur de anställdas perspektiv och även hur relationerna påverkas. Studiens syfte är därmed att öka förståelsen för hur anställda upplever användandet av digital HR, samt vilka effekter användandet kan ha på relationer i verksamheter.

    Metod: Studien antar ett hermeneutiskt perspektiv med inspiration från aktörssynsättet. Forskningsansatsen har en abduktiv inriktning där en kvalitativ forskningsdesign har använts med tio semistrukturerade intervjuer.

    Resultat & slutsats: Studien visar att digitala HR-verktyg uppfattas som ett värdefullt stöd i arbetet, men ibland med en ökad arbetsbelastning. Vidare visar studien att relationerna bara till viss del har påverkats av digital HR och då främst genom att kommunikationen till större del sker digitalt. Studien visar även att ingenting kan ersätta det personliga mötet.

    Förslag till fortsatt forskning: Studien kunde ha utvecklats än mer om ansvariga intervjuats över motiveringen till nuvarande digitala HR-verktyg. Det för att se chefers upplevelser av de aktuella lösningarna, men även för att se om de reflekterat över andra alternativ. Vi anser därför att fortsatt forskning kan ge ett bidrag genom att studera ämnet från ett chefsperspektiv, eftersom det finns en brist på forskning även ur det perspektivet.  

    Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att digital HR ökar känslan av trygghet och kontroll i arbetet, men att det även kan öka arbetsbelastningen. Studien visar även att en digital relation ses som en möjlighet att få en relation till fler i organisationen. Sett till det praktiska huvudbidraget ges rådet att satsa på en genomgående utbildning i systemen. Ytterligare praktiska bidrag är att ha alternativa lösningar när tekniken inte fungerar och att fler organisationer borde överväga att använda digital HR som ett sätt att samla allt gällande personalen på ett ställe.

  • 7.
    Berglund, Karin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Nilsson, Denise
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Arbetsmotivation och hälsa i olika kontorsmiljöer: Skiljer sig upplevelsen beroende på kontorsmiljö och kön?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det förelåg några skillnader i arbetsmotivation, psykisk samt generell hälsa bland anställda beroende på den kontorsmiljö de arbetar i och vilket kön de tillhör. Studien genomfördes vid en organisation som arbetar med ekonomiska frågor där 141 tjänstemän deltog genom att besvara en enkät. Mätinstrumenten som användes var BNS (Basic Need Satisfaction at workscale), GHQ (General Health Questionnaire), samt en fråga gällande generell hälsa. Motivation mättes genom underkategorierna autonomi, kompetens och samhörighet. Resultatet visade att det inte förelåg några skillnader i psykisk och generell hälsa beroende på kontorsmiljö och kön. Vidare visade resultatet skillnader i arbetsmotivation, där anställda som arbetade i egna kontor skattade autonomi och kompetens högre än de som arbetade i öppna kontorslandskap. Resultatet gällande samhörighet visade en svag tendens på skillnad i samma riktning som för de övriga motivationsfaktorerna. Ytterligare visades ingen skillnad mellan män och kvinnor och inte heller någon interaktion mellan kön och kontorsmiljö avseende arbetsmotivation. Det visade resultatet kan bero på att de anställda i egna kontor har bättre koncentrationsmöjligheter och därmed upplever en högre grad av autonomi, kompetens och samhörighet.

  • 8.
    Bergsten, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Wijk, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Healthy work - healthy business? A survey of work environment improvements and profitability among small and medium enterprises2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to investigate how Swedish small and medium enterprises (SMEs) within the manufacturing industry carry out work environment improvements, and to study if managers consider profitability to be associated with issues in the work environment. Workplace observations and interviews (n=60) with company managers were carried out. Forty-five enterprises were affiliated with an occupational health service, typically in order to get quick access to health care, rather than getting help planning and implementing changes. Fifty-eight managers believed that healthy work environments would have at least some positive effect on company profitability. Incentives for work environment improvements were external, individual and organizational and varied between companies of different sizes. External requirements from The Swedish Work Environment Authority and from established or potential customers were prioritized incentives in SMEs with < 50 employees. Organizational and individual incentives such as incident- and accident reports, productivity, health and sick-leave were prioritized in SMEs with >50 employees. Irrespective of company size, well-being among work-force was consistently mentioned as an important factor for successful business. Small companies urged quick decisions and actions while medium companies had more planned, systematic and organized work environment activities. Deliberate work environment improvements for increased profitability were for instance, changes to eliminate risks, reduce manual work and resolve planning and coordination problems in production that led to stress.

  • 9.
    Bergström, Johanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Göthe, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Att känna sig ett med märket: En kvalitativ studie på ett industriföretag om upplevelserna av mervärde i anställningen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att på uppdrag från ett industriföretag undersöka upplevelsen av mervärde i anställningen hos tjänstemän med en ledande position. Studien baseras på åtta intervjuer och analysen bygger på en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visade att respondenterna upplevde en stolthet i att vara en del av företaget och dess arbetsgivarvarumärke. Respondenterna upplevde att företaget erbjöd medarbetarna ett brett utbud av förmåner och utvecklingsmöjligheter. Chefen ansågs också bidra till upplevelsen av mervärde i anställningen. Respondenternas definition av en attraktiv arbetsgivare stämde till stor del överens med bilden de hade av sin nuvarande arbetsgivare. Trots detta visade resultatet att det fanns förbättringspotential gällande harmonisering av förmåner mellan affärsområden samt chefernas kommunikativa och informativa roll. Resultatet visade också att den interna rörligheten mellan affärsområdena kunde förbättras.

  • 10.
    Björklund, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Djupsjöbacka, Mats
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Discursive constructions of electricians in discussions about musculoskeletal disorders among professionals in the field2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Electricians have an increased risk of developing musculoskeletal disorders (MSDs) compared to most other blue collar professions. Many end up with chronic disabilities, forcing them to change careers or to go on sickness pension. Besides negative consequences for the individuals concerned, MSDs also have a detrimental impact on the workforce (reduced number of professionals) and on society (financial costs). It is therefore important to find ways to prevent MSDs and to promote good ergonomic behavior. Electricians’ knowledge and habits regarding MSDs are first formed and shaped in school, during vocational education to become an electrician. In the course of this time the students have periods of internship during which they interact with professionals within the field. Drawing on the ideas of bio-power and governmentality, as introduced and developed by Foucault and developed further by Rose, discourses govern how it is possible to think and act. From this standpoint, then, talk and discourses are not perceived as innocent or ‘mere’ talk but as producing and regulating subjects through their acquisition of specific dispositions, tastes and abilities. Thus, discourses drawn on about electricians and the profession during the students’ internship will govern how it is possible for the students to think and act about themselves and others in relation to both ergonomic behavior and MSDs and, by extension, will have material effects on electricians’ health. This means that, to foster healthy ergonomic behavior one needs to consider how electricians are thought of within the field, i.e. how electricians and the profession are discursively conceived. The purpose of this paper is thus to explore discursive constructions of electricians and the profession as these were expressed in discussions about MSDs among professionals in the field.  Two semi-structured focus group interviews and one individual interview with professionals in the field were conducted. The participants were asked to discuss ideas about i) causes as to why electricians develop MSDs, ii) consequences and effects of MSDs, and iii) ideas about what could be done to prevent MSDs. The interviews were transcribed and the material is currently being discursively analyzed with questions in mind about how the participants conceived of electricians and the profession. Results will be presented at the conference, but preliminary analyses suggests that predominant discourses are concerned with the masculinity of electricians as well as with their time pressured work situation, both contributing to casualness towards ergonomic behavior.

  • 11.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden; Nursing Department, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, China .
    Olsson, Annakarin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Wahlberg, Anna Carin
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Identified obstacles and prerequisites in telenurses’ work environment: a modified Delphi study2017Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 17, nr 1, artikel-id 357Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Telenursing is an expanding part of healthcare, staffed with registered nurses whose work environment is typical of a call centre. Work-related stress has been shown to be a major problem in nurses’ work environments and of importance to the outcome of care, patient safety, nurse job satisfaction and burnout. Today, however, we have a limited understanding of and knowledge about the work environment for telenurses. The aim of the present study is to explore and reach consensus on perceived important obstacles and prerequisites in telenurses’ work environment.

    Methods: A modified Delphi design, using qualitative as well as quantitative data sequentially through three phases, was taken. Data were initially collected via semi-structured interviews (Phase I) and later using a web survey (Phase II-III) between March 2015 and March 2016.

    Results: The findings present a consensus view of telenurses’ experiences of important obstacles and prerequisites in their work environment. Central to the findings are the aspects of telenurses having a demanding work, cognitive fatigue and having no opportunity for recovery during the work shift was ranked as important obstacles. Highly ranked prerequisites for managing were being able to focus on one caller at a time, working in a calm and pleasant environment and having technical support 24/7.

    Conclusions: Managers need to enable telenurses to experience control in their work, provided with possibilities to control their work and to recover during work; shortening work time could improve their work environment. Limited possibilities to perform work might contribute to feelings of stress and inability to perform work. 

  • 12.
    Carlbaum, Michaela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Nordström, Mikaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Bakgrundsbrusets effekt på kognitiv prestation samt skapandet av falska minnen: Om bullrets inverkan i öppna kontorsmiljöer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie grundar sig på en undersökning om hur 31 högskolestudenters kognitiva prestation, samt förmåga att skapa falska minnen påverkades av ett ovidkommande bakgrundsbrus. Studiens huvudsakliga hypoteser utformades utifrån tidigare forskning om hur ovidkommande ljudkällor påverkar den kognitiva förmågan samt inverkar på skapandet av falska minnen; 1) att ett ovidkommande bakgrundsbrus ökar förmågan att skapa falska minnen, 2) att ett ovidkommande bakgrundsbrus försämrar inlärningen av kognitiv information, 3) att ett ovidkommande bakgrundsbrus bidrar till en ökad återgivning av påhittad information, 4) att ett ovidkommande bakgrundsbrus försvårar förmågan att uppfatta tal. Resultatet visade en tendens av att falska minnen ökade i betingelsen utan bakgrundsbrus vilket går i hypotesens motsatta riktning. Vidare gav resultatet stöd åt hypotesen att ovidkommande bakgrundsbrus försämrar inlärningen av kognitiv information. I resultatet framgick även att det inte förelåg någon effekt mellan betingelserna beträffande återgivningen av påhittad information. Däremot bekräftades författarnas hypotes att ett bakgrundsbrus försvårar förmågan att uppfatta tal. Författarna menar att studier likt denna är av stor betydelse för debatten kring hur buller i öppna kontorslandskap påverkar människors prestationsförmåga samt uppkomsten av fel information.

  • 13.
    Djupsjöbacka, Mats
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Björklund, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Utveckling av arbetsmiljöutbildning på yrkesgymnasium för förebyggande av belastningsbesvär och främjandet av ett hållbart arbetsliv för installationselektriker: En förberedande fallstudie2018Ingår i: FALF KONFERENS 2018. Arbetet - problem eller potential för en hållbar livsmiljö? Gävle 10-12 juni 2018: Program och Abstracts / [ed] Per Lindberg, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 92-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Många yrkesprogram på gymnasiet utbildar för yrken där vi vet att anställda ofta drabbas av belastningsrelaterad ohälsa. Exempelvis visar data från Arbetsmiljöverket att 9–12% av alla installationselektriker och elmontörer rapporterar besvär orsakade av påfrestande arbetsställningar och att de rapporterar en ettårsprevalens på 6–10% för besvär i nacke, axlar, arm och rygg till följd av arbetet som varit så svåra att det påverkat arbetsförmågan. Forskning har även visat att elever på elteknikprogram löper särskilt hög risk att drabbas av arbetsskada relativt andra utbildningar. Redan under utbildningen bör åtgärder sättas in för att minska dessa risker.

    En genomgång av litteraturen visar dock att det finns tydliga brister i hur yrkesprogram förbereder eleverna för ett kommande arbetsliv vad gäller arbetsmiljökunskap och att orsakerna till dessa brister troligen finns inom undervisningens innehåll och utformning, lärares kompetens och samverkan med yrkeslivet under utbildningen. Vidare kan elever-nas attityder till arbetsmiljöundervisning utgöra ett hinder. Sammantaget förefaller hin-dren för en bra arbetsmiljöutbildning på yrkesprogram inom gymnasiet vara komplexa och multifaktoriella.

    Innan åtgärder sätts in för att utveckla undervisningen finns därför stort behov av att kartlägga de komplexa orsakssambanden bakom brister inom utbildningen och utifrån det utforma förbättringsåtgärder.

    I vår studie avser vi att svara på forskningsfrågan: Hur anser olika intressenter att olika faktorer inom såväl utbildningen som framtida yrkeskontext interagerar och bidrar till uppkomsten av belastningsbesvär hos installationselektriker?

    Metod och resultat

    Studien har en fallstudiedesign där fokusgrupper och problemträdsanalys används. Pro-blemträdsanalys är en metod för att kartlägga komplexa orsakssamband och att klargöra grundläggande orsaker. Analysen kan därmed säkra att aktiviteter och insatser inte väljs och påbörjas utan att man först har kartlagt kärnproblemets ofta komplexa orsaker grundligt.

    Som underlag till problemträdsanalysen kommer fokusgruppsintervjuer att genomföras där personer från samma kategori intressenter separat samtalar om kärnproblemet. Vi kommer genomföra intervjuer separat med elever, lärare, skolledning och representanter från arbetslivet. Problemträdsanalysen genomförs sedan vid ett tillfälle där 2–3 personer från varje intressent; elever, lärare, skolledningen, representanter från arbetslivet och forskare från projektgruppen deltar. Inför sessionen kommer vi att delge deltagarna underlag baserat på resultaten från fokusgruppintervjuerna och vår litteratursökning så att de kan ta del avSession D:2Individuella presentationer: Fysiskt arbetsliv93vad andra intressegrupper/källor identifierat som möjliga orsaksfaktorer. Efter framtagande av problemträd kommer tänkbara lösningar att formuleras i samverkan med alla intressenter för att skapa ett lösningsträd, vilket kommer att utgöra grund för kommande utvecklingsarbete inom utbildningen.

    Datainsamling och analyser genomförs under våren 2018 och preliminära resultat kommer att presenteras på konferensen.

  • 14.
    Fresk, Maja
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Intern kommunikation för organisationens framgång: En fallstudie av kommunikationsproblem i ett mindre företag2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Problembeskrivning – Intern kommunikation är identifierat som viktigt för organisationens överlevnad och övergripande resultat, men ändå är det många företag som har kommunikationsproblem och inte tar dessa på allvar. I små företag är det viktigt med den interna kommunikationen då man arbetar nära varandra och har en närhet till ledaren. Det finns få studier enbart fokuserade på interna kommunikationssvårigheter inom mindre företag.

    Syfte – Denna studie undersöker kommunikationsproblem som kan existera i mindre företag och ger förslag på hur man kan undvika eller arbeta för att motverka problemen.

    Metod – Studien är baserad på en fallstudie. Genom att ställa strukturerade intervjufrågor till deltagarna och genom observation har den största delen av empiriskt material samlats in. För att stödja resultaten har en litteraturstudie även genomförts.

    Resultat – Fallföretaget bidrog med indikationer om att en bristfällig intern kommunikation påverkar hela organisationen och ligger som grund till flera av problemen de upplever inom företaget.

    Slutsats – Studien identifierar typer av kommunikationsproblem som existerar hos fallföretaget samt bidrar med lösningar eller arbetssätt för att minska eller eliminera dessa problem. Studien belyser även hur viktigt kommunikationen är för organisationen och konsekvenserna av en otillräcklig intern kommunikation.

  • 15.
    Funk, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Johansson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Upplevelsen av arbetsgivarattraktionen och upplevelsen av rekryteringsprocessen: En kvantitativ studie om skillnaden mellan de som anställts respektive inte anställts vad gäller upplevelsen av arbetsgivarattraktionen samt rekryteringsprocessen.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad vad gäller upplevelsen av arbetsgivarattraktionen samt upplevelsen av rekryteringsprocessen utifrån om arbetssökande, till en kommun i Mellansverige, fått en anställning eller inte fått anställning. Syftet var även att undersöka om de fanns ett samband mellan upplevelsen av arbetsgivarattraktionen och upplevelsen av rekryteringsprocessen. Enkäten innehöll frågor som behandlade upplevelsen av rekryteringsprocessen samt frågor hämtade från Employer Attractiveness Scale, vilket mätte arbetsgivarattraktionen. Resultatet påvisade att de som blivit anställda skattade samtliga dimensioner i arbetsgivarattraktionen högre än de som inte blivit anställda. Studien visade även att de som blivit anställda skattade dimensionerna gällande den upplevda rekryteringsprocessens dimensioner rättvisa och bemötande högre än de som inte blivit anställda. Vad gäller upplevelsen av användarvänligheten påvisades ingen skillnad mellan grupperna. Resultatet visade ett positivt samband mellan upplevelsen av rekryteringsprocessen och upplevelsen av arbetsgivarattraktionen.

  • 16.
    Göthe, Emilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Lundberg, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Chefer och medarbetares arbetsmotivation inom privat och offentlig sektor2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i självgenererad arbetsmotivation mellan chefer och medarbetare i privat och offentlig sektor. Resultatet baseras på 145 webbenkäter som besvarades av chefer och medarbetare i nio olika organisationer, inom de båda sektorerna. Mätinstrumentet som användes var Work Self-determination Index (W-SDI) som grundar sig i Self-Determination Theory (SDT). I resultatet framkom att chefer har högre grad av självgenererad arbetsmotivation än medarbetare, oberoende av sektorstillhörighet. Dock framkom ingen skillnad mellan privat och offentlig sektor när det gäller självgenererad arbetsmotivation. 

  • 17.
    Hedenberg, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Hägerström, Amanda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Den stora utmaningen att kombinera arbetslivet med privatlivet för män respektive för kvinnor: En kvantitativ studie om gymnasielärares upplevelse av Work- Life Balance2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om upplevelsen av Work-Life Balance (uppdelat på Family-Work Conflict och Work-Family Conflict) var beroende av kön och av huruvida deltagarna hade barn under 13 år eller inte. Studien syftade även till att undersöka om kvantitativa arbetskrav och beslutskrav kunde predicera WLB.

     En webbenkätundersökning användes för att genomföra studien, i vilken lärare från 10 olika gymnasieskolor i Sverige deltog. Totalt besvarade 125 gymnasielärare enkäten, varav 103 enkäter var fullständiga och användes i studien. Resultaten visade att män upplevde mer WFC än kvinnor samt att deltagare med barn under 13 år rapporterade större FWC än deltagare som inte hade det. Resultatet visade även att kvantitativa arbetskrav predicerade WFC, alltså att höga kvantitativa arbetskrav innebar att arbetslivet kom i konflikt med familjelivet, 30,5 % av variationen i WFC kan förklaras av variationen i kvantitativa arbetskrav. 

  • 18.
    Hedin, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Isberg, Madelen
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Trakasserier i arbetslivet: En kvantitativ studie om sambandet mellan trakasserier och självskattad (o)hälsa2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om en ökad upplevelse av trakasserier i arbetslivet ger en ökad självskattad (o) hälsa. Vidare undersöker studien eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Studien genomfördes genom en internetbaserad enkät som skickades ut till 420 stycken medarbetare på en större organisation. Enkäten baserades på mätinstrumenten Harassment Scale (Savicki, Cooley och Gjesvolds, 2003) och The Karolinska Exhaustion Scale (KES) (Saboonchi, Perski & Grossi, 2012). Studiens huvudresultat visade att trakasserier påverkar den självskattade (o) hälsan inom samtliga delområden(kognitiv utmattning, störd sömn, överdriven trötthet, fysiska symptom, lättretlighet och negativa känslor) av (o)hälsan. Studien visade även att männens självskattade (o) hälsa påverkades starkare av trakasserier än vad kvinnorna påverkades inom alla förutom ett delområde.  

  • 19.
    Hedqvist, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Johansson, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Att attraheras, motiveras och välja att stanna kvar: En kvalitativ studie inom hemtjänsten2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetare inom hemtjänsten i en Mellansvensk kommun i Sverige attraherades till en arbetsplats, vad som motiverade dem i arbetet samt vad som motiverade dem till att stanna kvar på arbetsplatsen. Ett ytterligare syfte var att kunna belysa medarbetarnas upplevelser kring detta i förhållande till hur de olika aktörerna inom hemtjänsten arbetade med att attrahera, motivera och behålla sin personal. Nio semi-strukturerade interjuver genomfördes med hemtjänstpersonal från fem aktörer. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Ur analysen framkom fyra temaområden: Kundens betydelse, En känsla av trygghet, Det goda ledarskapet samt Att bli uppskattad. I studien framkom att den viktigaste faktorn för att attraheras till en arbetsgivare var arbetsgivarens goda rykte. Den viktigaste faktorn för vad som motiverade deltagarna i arbetet var kundkontakten och de viktigaste faktorerna till varför deltagarna stannade kvar var arbetsgivarens bemötande och erbjudandet om en tillsvidareanställning.

  • 20.
    Hemphälä, Hillevi
    et al.
    Ergonomics, Design Sciences, Lund University, Lund.
    Zetterberg, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Department of Medical Sciences, Section of Occupational and Environmental Medicine, Uppsala University, Uppsala, Sweden..
    Lindberg, per
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Nylén, Per
    Division of Ergonomics, School of Technology and Health, KTH Royal Institute of Technology, Huddinge; Swedish Work Environment Authority, Stockholm.
    A method for assessing risks within visual ergonomics2014Ingår i: 11th International Symposium on Human Factors in Organisational Design and Management & 46th Annual Nordic Ergonomics Society Conference: Track: F - Tools & methods, Session: F1 - Risk management, Santa Monica, CA, USA: The IEA PRESS , 2014, s. 111-112Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    1.  Introduction

    Insufficient visual ability can lead to strained work load for employees and can contribute to eyestrain and musculoskeletal discomfort, “the eye leads the body” (Anshel, 2005). An optimal visual environment provides physical conditions for work in the best possible way. Visually demanding work, such as computer work, is associated with eye discomfort, headaches and muscle pains in mainly the neck and shoulders (Rosenfield, 2011). For computer workers in North America studies show that 75-90 % of the workers reported subjective symptoms from the eyes (Anshel, 2005). The causality between eyestrain and musculoskeletal discomfort is not fully understood, but studies have shown that straining the eyes increases the musculoskeletal activity in neck and shoulders (trapezius), and a link between visually demanding work, eye problems, headache and/or muscle problems have been found (Aarås et al., 2001; Richter et al., 2008; Zetterlund et al., 2009; Zetterberg et al., 2013). A study of call-center workers in Sweden showed that 21% of workers have both eyes and neck problems (Wiholm et al., 2007). Ergonomic problems also exist for professions where computer work is not dominant. Surgeons and other surgical personnel, with subjective eye discomfort, reported twice the incidence of musculoskeletal disorders when compared with staff without eye symptoms (Hemphälä et al., 2011). In an intervention study among postmen the eyestrain and musculoskeletal discomfort decreased after visual ergonomic interventions including customized eyeglasses and optimal lighting conditions (Hemphälä et al., 2012). Apart from health and well-being being affected by a poor visual ergonomic work environment, the quality and productivity are also involved (Eklund, 2009).

    Lighting is an important factor; both the lighting quantity (strength) and quality (e.g. light distribution, direction, glare and contrast). Too low illumination makes it difficult to see clearly and may thus lower performance, high illuminance can cause glare and lead to increased eye fatigue and decreased productivity (IESNA, 2011).

    2.  Methods

    There are several factors to consider when developing a method for visual ergonomics risk assessment of subjective symptoms and discomfort of the eyes (Colon et al. 1999; Børsting et al., 2008, Knave et al., 1985). There are also checklists used in eye exams or medical appointments (Sheedy and Shaw-McMinn, 2002; Wilson & Corlett, 2005). These will be used as basis in the presents the project intended to develop a risk assessment instrument for visual ergonomics.

    3.  Results

    A preliminary version of a risk analysis method for Visual Ergonomics has been developed and will be presented, with a focus on discussing with the audience which factors should primarily be included. The factors included so far in the method are the objective measurements such as illuminance, luminance contrast, uniformity values, expert assessment of the risk for glare; indirect measurements such as subjective ratings of the visual ability, eyestrain and musculoskeletal discomfort. The goal is to develop a practical time efficient method that is easy to use. With such a tool, actions needed to reduce the visual load among the workers, the companies and the society’s negative consequences induced by work-related eyestrain and musculoskeletal discomfort can hopefully be identified.

  • 21.
    Hollander, Ernst
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Kravformarmodellen för innovationer: en pusselbit för frigörande arbetslivsforskning2016Ingår i: På jakt efter framtidens arbete: utmaningar i arbetets organisering och forskning / [ed] Åke Sandberg, Stockholm: Tankesmedjan Tiden , 2016, s. 131-135Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med hjälp av kravformarmodellen kan vi få syn på att jämlika löner och hög standard på arbetsmiljön uppmuntrar avancerade krav. Dessa krav kan i sin tur föda innovationer som har såväl demokratiförstärkande kvaliteter som kommersiell potential. Med mitt bidrag vill jag medverka till en revitaliserad forskning om arbetsorganisation som stödjer en ”regim” där forskare samarbetar med allt ifrån kravformare ”på golvet” till fack, andra civilsamhälleliga organisationer (NGO:s) och företagsledningar som är öppna för dialoger.

  • 22.
    Isaksson, Lena
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Larsson, Michaela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Omorganisationens påverkan på den psykosociala arbetsmiljön: En studie om enhetsledarnas arbetssituation och hur den påverkas under en omorganisation2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur enhetsledare inom kommunal äldreomsorg upplevde sin psykosociala arbetsmiljö under pågående omorganisation, både ur ett individuellt och organisatoriskt perspektiv. Våra teoretiska ansatser har varit det salutogena perspektivet samt Karasek och Theorells stöd-  kontroll- och kravmodell. För att mäta den psykosociala arbetsmiljön bland enhetsledare har vi utgått från en färdig enkät från Prevent och som ett komplement till enkäten intervjuat fyra enhetsledare med stöd av SOC-13. Tidigare forskning visade på att den psykosociala arbetsmiljön har en betydande roll vid en omorganisation och att det finns flera faktorer som underlättar vid en förändring inom organisationen. Studiens resultat visade att enhetsledarnas psykosociala arbetsmiljö inte verkade påverkas negativt av den snabba organisationsförändringen utan att problematiken redan fanns innan.

  • 23.
    Jeppsson Levin, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Restaurangpersonals upplevelse av sexuella trakasserier i arbetsgruppen: En semistrukturerad intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Restaurangbranschen beskrivs ofta som en bransch med hårt och otrivsamt klimat. Av alla branscher är restaurangbranschen den bransch där minst är nöjda med sitt arbete samt utsätts de för flest sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier inom arbetslivet är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en annan arbetstagare. Sexuella trakasserier kan påverka arbetshälsan både fysiskt och psykiskt och kan yttra sig genom ångest, rädsla, trötthet, huvudvärk och depression. Tidigare forskning kring sexuella trakasserier mellan arbetstagare och chefer var begränsat vilket tyder på att det behövs ökad kunskap och forskning kring det. Tidigare forsknings resultat påvisar att sexuella trakasserier inom restaurangbranschen beror på makt, att det är en form av maktutövande. För att få förståelse om problematiken och restaurangpersonalen upplevelse om sexuella trakasserier genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk ansats. Syftet var att undersöka upplevelsen av sexuella trakasserier bland anställda i restaurangbranschen. Resultatets essens kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess där sexuella trakasserier upplevs som en skämtsam jargong med sexuella kommentarer, essensen utrycks samt genom en rädsla när det kommer till att anmäla sexuella trakasserier. Rädslan kring att anmäla utrycks som att informanterna är rädda för ryktesspridning, att mista gemenskapen eller att bli utfryst från kollegor/restaurangbranschen. Jargongen och rädslan blir tillslut en del av vardagen och informanterna beskriver sig att inte tänka på det längre, sexuella trakasserier blir efter en tid normalt. En normalisering sker utav sexuella trakasserier där informanterna beskriver att de inte uppmärksammar sexuella trakasserier på samma sätt längre. Informanterna beskriver det som att gränserna har flyttats eller suddats ut när det kommer till sexuella trakasserier, det har blivit en självklar del av arbetsmiljön och restaurangbranschen. Jargongen, rädslan och normaliseringen av sexuella trakasserier kan beskrivas som en acklimatiseringsprocess. Informanterna har acklimatiserat sig till en arbetsmiljö som inkluderar sexuella trakasserier.

  • 24.
    Johansson, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi.
    Qvarnström, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi.
    Medarbetare och chefers upplevelse av en organisations målarbete: Hur målarbetet kan främja arbetsmotivationen hos medarbetarna2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer och medarbetare upplevde organisationens målarbete samt hur de ansåg att den kunde förbättras, för att på så vis stärka arbetsmotivationen hos medarbetarna. Elva enskilda intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Detta resulterade i två huvudteman: Målarbetet och dess olika nivåer samt Faktorer som främjar arbetsmotivationen. Resultatet visade på ett fungerande och aktivt målarbete där medarbetarna gavs utrymme för självbestämmande och delaktighet. Förslag på förbättringsområden för att främja arbetsmotivationen inom målarbetet var uppföljning, utvärdering och kontinuerlig feedback. 

  • 25.
    Johansson, Terese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi.
    Tronelius, Lovisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi.
    Chefens ledarskapsförmågor och dess påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur två av chefens ledarskapsförmågor (kommunikationskompetens och förmåga att motivera) predicerar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes utifrån en nätbaserad enkät på ett företag inom försäkringsbranschen. Totalt 74 respondenter deltog i studien. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ), Communicator Competence Questionnaire och Motivating Language Scale. En multipel regressionsanalys visade att chefens kommunikationskompetens predicerar medarbetarnas arbetstillfredsställelse i högst grad och att chefens förmåga att motivera inte visades predicera medarbetarnas arbetstillfredsställelse.

  • 26.
    Karlsson, Thomas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Managers’ perceptions of the work environment: its prioritization, company interests and relation to success2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Företagsledare och anställda spenderar stora delar av sin vakna tid på arbetet, i ett arbetsliv som snabbt förändras och kontinuerligt ställer högre krav på såväl dess deltagare samt på den miljö i vilken arbetet utförs. Tidigare forskning har visat att arbetsmiljön kan orsaka både negativa konsekvenser och dålig hälsa, men även bidra till en ökad hälsa och säkerhet, samt positivt påverka företagsspecifika faktorer som konkurrenskraftighet, produktivitet och kreativitet. För att nå potentiella fördelar av en god arbetsmiljö är arbetsmiljöarbetet och prioriteringen av olika arbetsmiljöområden avgörande. För att bidra till förståelsen av företagsledares syn på detta område, var syftet med denna studie att undersöka framgångsrika företagsledares uppfattningar om prioritering av olika arbetsmiljöområden, samt i vilken utsträckning samma företagsledare uppfattar en relation mellan arbetsmiljö och framgång.

     

    Metod: Inkluderade företag valdes randomiserat utifrån en lista av ekonomiskt framgångsrika företag, systematiskt framtagen av en privat revisionsbyrå. Samtliga företag var verksamma inom ett län i mellersta Sverige, aktiva inom en rad olika branscher och var mestadels mikro- eller småföretag. I en webbaserad enkät, med VAS-skalor (Visual Analogue Scale), angav företagsledarna (n=35, svarsfrekvens 26%) sin upplevda prioritering av olika arbetsmiljöområden från ingen prioritet alls till högsta möjliga prioritet. Dessutom angav företagsledare de tre högst rankade, av sex, företagsintressen, och angav även i vilken utsträckning de uppfattade en relation mellan företags arbetsmiljö och framgång, respektive en relation mellan arbetsmiljö och framgång i det specifika företag de representerade.

     

    Resultat: Det högst prioriterade området ( VAS poäng) angavs vara Kommunikation och Interaktion, följt av Psykosocial arbetsmiljö samt Arbetsmiljörutiner. Företagsledarna uppfattade en relation mellan arbetsmiljö och framgång, samt angav en allmän relation signifikant högre än för en relation i det egna företaget (p=<0.05, paired sample t-test). Lönsamhet rankades som det viktigaste företagsintresset av företagsledarna.

     

    Konklusion: Den högt angivna prioriteringen av kommunikation och interaktion kan ses som en indikation på att företagsledarna, i denna studie, anser det viktigt att involvera de anställda i företagsprocesser. Företagsledarnas uppfattning av en relation mellan god arbetsmiljö och framgång kan antas vara en motiverande faktor för dem själva, samt för andra företag och företagsledare, till att sträva efter potentiella fördelar av att etablera goda arbetsmiljöer.

  • 27.
    Karlsson, Thomas
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Lindberg, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Berntson, Erik
    Department of Psychology, Stockholm University, Sweden.
    Wellbeing at work and the development of a questionnaire2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Improved employee wellbeing has been suggested to contribute to individual motivation and health, as well as to corporate competitiveness (Grawitch et al, 2006). However, in order to reach these potential benefits, we need to better understand the underlying factors that create wellbeing at work and healthy work environments.

    Aim. The aim of the study is to explore how a sample of Swedish blue- and white collar workers interprets the concepts of healthy work environments and workplace wellbeing, as a basis for the development of a questionnaire. In addition, a second aim is to investigate the psychometric properties of the subsequent questionnaire.

    Method. Interviews focusing on healthy work environments and workplace wellbeing were undertaken with managers and employees (n=62) at three medium-sized companies. All interviews were verbatim transcribed and analyzed in order to identify factors reported as important for healthy work environments and workplace wellbeing. The interview findings, together with factors identified in a systematic review about indicators of healthy work environments (Lindberg & Vingård, 2012) were used to develop items for a questionnaire aimed at measuring underlying factors for workplace wellbeing. The questionnaire, including newly constructed “workplace wellbeing items” as well as well-established questions for employee health, working conditions, and organizational factors was distributed to all employees at the three companies, where 74 % (n=303) responded. A retest survey was distributed to a subsample of the participants. 86 % (n=107) responded. 

    Preliminary results. The interview data suggested a broad spectrum of factors to be significant for establishing healthy work environments and workplace wellbeing. These factors represented six categories: Psychosocial climate; Physical working conditions; Communication; Management; Autonomy & Competence; and Values. The survey data showed that the single most important statement for workplace wellbeing was “that work- and family life can be combined in a good way”. Further psychometric properties, including reliability and factor analysis, are being conducted and will be presented at the conference.

    Conclusion. A healthy work environment is believed to hold great potential for both individuals and companies. With a mixed method approach this study test a set of questions measuring factors for a healthy work environment and wellbeing at work.

     

    References

    Grawitch MJ, Gottschalk M, Munz DC. (2006)The path to a healthy workplace: A critical review linking healthy workplace practices, employee well-being, and organizational improvements. Consulting Psychology Journal,58(3):129-47

    Lindberg P & Vingård E. (2012). Indicators of healthy work environments – a systematic review. Work, 41(0), 3032-3038.

  • 28.
    Karplund, Katja
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Kriminologi.
    Sundberg, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Kriminologi.
    ”Middag med vargar” och ”a walk in the park”: En kvalitativ intervjustudie om högstadie- och gymnasielärares tankar kring och erfarenheter av arbetsplatsrelaterat våld i skolan2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i grundskolan och gymnasiet förhåller sig till våld i skolan. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med fem lärare. Lärare såg våld riktat mot lärare i första hand som fysiska handlingar och menade att den egna utsattheten för våld var låg. Samtidigt föreföll psykiskt våld vara vanligt förekommande. Lärarnas strategier för att hantera våld formades av deras konstruktion av den egna yrkesrollen. Särskilt framträdande var lärares motstånd mot att definiera sig som offer. De framställde sig själva som starka och kapabla att hantera våldet och lyfte fram att upprätthålla ordningen i klassrummet som en nyckelfråga för att undvika att bli utsatta för våld. En annan nyckelfråga var goda relationer mellan lärare och elever.De av lärarna föreslagna åtgärderna för att minska våld i skolan innefattade ökade resurser för att förebygga att elever far illa och därigenom undvika att risksituationer uppstår.

  • 29.
    King, Debra
    et al.
    Flinders University, Australia.
    Svensson, Sven
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Mid Sweden University, Sweden.
    Wei, Zhang
    Flinders University, Australia.
    Not always a quick fix: the impact of employing temporary agency workers on retention in the Australian aged care workforce2017Ingår i: Journal of Industrial Relations, ISSN 0022-1856, E-ISSN 1472-9296, Vol. 59, nr 1, s. 85-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of external labour such as temporary agency workers in the general workforcehas increased in recent decades, but comparatively little is known about their impactwithin the aged care workforce. This article analyses quantitative data from a census ofaged care facilities and a large-scale survey of their workforce regarding the use andimpact of temporary agency workers on internal workers. It demonstrates that employ-ing temporary agency workers helps address labour shortages generally and skill short-ages in particular. However, it has a negative impact on the job satisfaction of internalpersonal care workers – a predictor of an increase in intention to leave. In contrast,there was little impact on internal nurse satisfaction. The use of temporary agencyworkers could therefore create a paradox: increasing personal care worker numbersin the short term, but negatively impacting on their retention in the long term. Giventhe need for an expanded and sustainable aged care workforce, this finding has import-ant implications for organisations, policy and unions.

  • 30.
    Klaahr, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Liljenberg, Robin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Om jag inte blir utmanad så blir jag uttråkad: En studie i arbetsmotivation för den nya generationens arbetstagare2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I syfte att undersöka vad som motiverar högutbildade arbetstagare födda från 1981 och framåt har den här grundläggande kvalitativa studien baserats på intervjuer med individer om deras uppfattning om arbete och arbetsgivare. Nio personer födda mellan 1981 och 1994 blev intervjuade gällande upplevelser av motivation i arbetet varav sex teman lyftes fram, “Att utvecklas”, “Känna trygghet”, “Ett bra ledarskap”, “Upplevelse av autonomi”, “Identifiera sig med värderingar” och “Trivas i organisationsstrukturen”. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning om intern och extern motivation och studier av individer födda från 1980 och framåt. Det kunde antas att studiens deltagare värderade utveckling, utmaning och ledarskap framför en fast anställning och hög lön. 

  • 31.
    Larsson, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Brandt, S. Anders
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för samhällsbyggnad.
    Praktik - en praktisk lösning: (GIT 2006) representanter för akademin, lantmäteriet, kommunerna och konsultbranschen var rörande överens2006Ingår i: ULI aktuellt, ISSN 1654-6016, nr 2, s. 3-4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    På GIT 2006 arrangerade Kartografiska sällskapets nybildade utbildningssektion en paneldebatt kring arbetsmarknadens behov av GIT-kompetens. Representanter för akademin, lantmäteriet, kommunerna och konsultbranschen presenterade sin syn på förhållandet mellan utbud och efterfrågan på GIT-arbetsmarknaden. Därpå följde en paneldebatt, allt under sessionsledaren Anders Wellvings vakande öga.

  • 32.
    Lehnberg, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Lundberg Upmark, Natalie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Upplevelsen av kommunikationen mellan vårdenhetschefer och medarbetare2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av kommunikation samt olikheter i förväntan mellan avdelningschefer och medarbetare inom vården. Fyra vårdenhetschefer och fyra medarbetare inom Region Gävleborg intervjuades, varpå en induktiv tematisk analys resulterade i tre teman: Att nå fram med budskapet, samhörighet mellan chefer och medarbetare, samt medarbetarskap. Både chefer och medarbetare ansåg att en god kommunikation var av stor vikt för en välmående arbetsplats. Cheferna upplevde svårigheter i att nå ut till samtliga medarbetare, och därför ansågs det viktigt att individanpassa kommunikationen. Samhörighet mellan chefer och medarbetaren ansågs generera gemenskap och delaktighet, vilket gynnar kommunikationen. Medarbetarna upplevde otydlighet kring sitt ansvar för kommunikationen gentemot chefen. Ett förtydligande av medarbetarnas ansvar efterfrågades av både chefer och medarbetare. Att tydliggöra både medarbetares och chefers ansvar, skyldigheter, rättighet och förväntningar tordes kunna underlätta kommunikationen parterna emellan. 

  • 33.
    Leng, Yue
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Mohamed, Mohamed
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    Westerberg, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad.
    The process of making a Chinese subsidiary company meeting Western standards: A case study in a Chinese manufacturing company2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This research is carried out by studying a Chinese factory, producing metal spare parts, and its Swedish parent company that produces binding machines. The companies recently merged together after a previous relationship as supplier and customer. To bring the companies closer together an ERP-system was implemented during the research period. The purpose of this study is to answer three research objectives:

    • Explore what outcomes there are when a Swedish company acquires a Chinese factory related to cultural differences affecting the merging process.
    • Investigate conditional barriers for developing the Chinese factory to meet Swedish standards regarding the relation of quality and production.
    • Discover how efficient communication with ERP-system can help with the achievement of meeting Swedish standards for the subsidiary Chinese factory.

    To answer these questions, interviews with three people in management positions was constructed and carried out. A questionnaire was constructed to get the employees views on changes. Observations was made in the Chinese factory which provided some information useful to answering the research objectives and with these three methods the results could be triangulated. Literature was reviewed with connections to: culture differences, ERP-systems and quality perspective in China to construct the theoretical basis for this research.

     

    The study discovered how culture differences affected important areas such as communication, work implementation and management. The cultural differences also affected the second research question about quality and production. Other aspects as education, quality focus, and involvement from employees were also acting as a barrier for developing quality and production. The implementation of an ERP-system experienced some of the barriers mentioned above as language and culture differences but also providing effective communication. Also other benefits as a clearer view of the organization structure, manufacturing processes and the production flow.  However, the ERP-system implemented also has its flaws since it is not fully adapted to the Chinese market and users’ needs. It is also a reflection on the importance of understanding and adjusting to the Chinese culture.

  • 34.
    Lindberg, Elin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Nordlund, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Gruppskillnader och samband mellan psykosocial arbetsmiljö och stress: En studie mellan rörlig och fast arbetsplats inom äldreomsorgen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ond stress är ett växande problem i det västerländska samhället och det finns samband mellan stress och psykosocial arbetsmiljö, till exempel inom vårdsektorn. Syftet med den här rapporterade studien var för det första att undersöka gruppskillnader mellan omvårdnadspersonal vid hemtjänst och äldreboende i hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och stress. För det andra studerades sambanden mellan psykosocial arbetsmiljö, stress och arbetsplats. En kvantitativ enkätstudie med mellangruppdesign gjordes. Resultatet visade att omvårdnadspersonalen vid hemtjänsten skattade sin psykosociala arbetsmiljö sämre än omvårdnadspersonalen vid äldreboendet. Inga skillnader hittades i hur omvårdnadspersonalen vid de olika arbetsplatserna skattade sin upplevda grad av stress. Psykosocial arbetsmiljö och stress korrelerade endast inom hemtjänsten, slutsatsen var att omvårdnadspersonalen vid båda arbetsplatserna skattade sin psykosociala arbetsmiljö som relativt bra och sin upplevda stress som relativt låg. Skillnaderna tros bero på olika förutsättningar i arbetet utifrån rörlig eller fast arbetsplats.

  • 35.
    Lindqvist, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Ström, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Inre arbetsmotivation: En kvantitativ studie om skillnader gällande vård- och omsorgspersonals inre arbetsmotivationsfaktorer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den föreliggande kvantitativa studien var syftet att undersöka om det fanns någon skillnad gällande den inre arbetsmotivationen för vård- och omsorgspersonal i en mellanstor kommun i Sverige beroende på vilken verksamhet (sjukhus eller äldreboende) och yrkesutbildning (undersköterska eller sjuksköterska) personen hade. Enkäten bestod av sex bakgrundsfrågor och 21 påståenden om inre arbetsmotivation utifrån Self-determination theory (SDT). Den inre arbetsmotivationen mättes utifrån tre beroendemått: autonomi, samhörighet och kompetens. Resultatet visade på en signifikant huvudeffekt av verksamhet oavsett yrkesutbildning. Personalen verksamma på sjukhus skattade högre på påståendena gällande kompetens än personalen verksamma på äldreboenden. Resultatet kan bero på att personal på sjukhuset har ett mer varierande arbete än personal inom äldreboende, vilket stimulerar deras upplevda kompetens.

  • 36.
    Lund, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Wieslander, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Inre och yttre motivation hos unga: Effekter av kön och utbildning i strävan efter livsmål2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motivation är en viktig faktor för alla instanser i samhället, för att studera individer och veta hur man bäst motiverar och förmår dem att leva hälsosamt. Tidigare studier visar på att det finns både inre och yttre faktorer som driver en individ och att inre motivation är kopplat till högre välbefinnande. Inre motivation innebär att man drivs av faktorer såsom personlig utveckling och att hjälpa andra medan yttre motivation behandlar faktorer såsom materiella ting, status och pengar. Denna studie gjordes utifrån enkäten Aspiration Index med deltagare från sista året på gymnasiet och universitetet. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan män och kvinnor gällande livsmål, samt om det fanns någon skillnad i livsmål mellan deltagarna på gymnasiet och universitetet. Resultatet visade att kvinnor, i större utsträckning än män, motiveras av både inre och yttre motivationsfaktorer samt att gymnasiestuderande drivs högre av yttre faktorer jämfört med universitetsstuderande. 

  • 37.
    Löfgren, Niclas
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Persson, Felix
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Sambandet mellan de psykologiska behoven och chefers arbetstillfredsställelse och autonomistöd: En kvantitativ studie med utgångspunkt i Self- determination theory2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 38.
    Martinsson, My
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap.
    Skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor inom en könsblandad organisation2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger en skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor inom en könsblandad organisation. Detta genom att jämföra män och kvinnors arbetstillfredsställelse vad gäller arbetet som helhet, arbetsuppgifter och fördelning av arbetsuppgifter. Tidigare forskning är inte entydiga i denna fråga, då det inte finns tillräckligt klara samband som stärker detta och då varierande resultat har påvisats. Genom en tvärsnittsdesign, baserad på en enkätundersökning, har anställda inom två identiska stormarknader inkluderats i studien. För att besvara studiens frågeställningar har tre Mann-Whitney U-tester utförts. Resultatet från genomförd studie indikerar att det inte föreligger någon signifikant skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor. Likaså föreligger det inga markanta skillnader mellan män och kvinnor i de studerande variablerna, ålder, anställningslängd, arbetsmiljö, motivation och engagemang, vilket kan antas vara en rimlig förklaring till varför könsskillnader i arbetstillfredsställelse inte har påträffats. Som en följd av det låga deltagandet i studien är dock inte de resultat och slutsatser som presenteras tillförlitliga. Denna studie kan således ses som en förstudie för framtida forskning som ämnar undersöka könsskillnader i arbetstillfredsställelse.

  • 39.
    Nilsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Holmlund, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Oro på arbetsplatsen: En kvantitativ studie om ordningsvakters upplevda oro över att utsättas för hot om våld samt överfall eller misshandel.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie har undersökt oro över att utsättas för hot om våld samt överfall eller misshandel hos yrkesgruppen ordningsvakter, genom den kriminologiska teorin om rutinaktivitet. Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan respondenternas upplevda oro över att utsättas för hot om våld samt överfall/misshandel och grad av exponering, attraktivitet som lämpligt offer samt avsaknad av kapabla väktare. Studiens underlag bestod av en webbenkät som distribuerats genom sociala medier till yrkesgruppen ordningsvakter. 378 verksamma ordningsvakter ingick i det slutgiltiga urvalet. Underlaget analyserades genom logistisk regressionsanalys samt bivariata analyser. Resultaten visade att hög exponering samt avsaknad av kapabla väktare är starka prediktorer för oro över att utsättas för hot om våld samt överfall/misshandel. Dock förkastades hypotesen att attraktivitet som lämpligt offer är en prediktor för upplevd oro. Tidigare utsatthet för brott i arbetet utgjorde tillsammans med exponering och avsaknad av kapabla väktare en lämplig förklaringsmodell för upplevd oro bland ordningsvakterna. Slutsatsen blev att det finns en utbredd oro bland ordningsvakter att utsättas för hot om våld samt överfall/misshandel, dock kan rutinaktivitetsteorin som enskild modell inte förklara den upplevda oron.

  • 40.
    Nordhall, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Timmann, Denise
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi.
    Framåtanda och arbetsmotivation: Har individer med framåtblick högre självgenererad arbetsmotivation?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöktes hur psykologiska tidsperspektiv (TP) är relaterade till självgenererad arbetsmotivation. Studien omfattade 88 deltagare vilka fyllde i den svenska versionen av Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI) och en översättning av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS). Ett positivt samband mellan tidsperspektivet Framtid (F) och självgenererad arbetsmotivation framkom samt ett negativt samband mellan tidsperspektivet Nutid Hedonistisk (NH) och självgenererad arbetsmotivation. Detta indikerar att ju mer framtidsorienterad en individ är desto mer självgenererad arbetsmotivation har denna, samt att ju mer nutid hedonistisk en individ är desto mindre självgenerad arbetsmotivation har denna.

  • 41.
    Nordhall, Ola
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Knez, Igor
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Psykologi.
    Saboonchi, Fredrik
    Department of Medicine and Public Health, Swedish Red Cross University College.
    Teachers´personal work-identity predicts emotional exhaustion and work motivation: amediating role of job demands and resources2018Ingår i: FALF KONFERENS 2018: Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?, Gävle: Gävle University Press , 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background

    Teachers´ psychological job demands (large class sizes, low social support, and expectations to care for pupils, parents and colleagues) are positively related to their emotional exhaustion. Teachers´ psychological job resources (autonomy, mastery of skills, and experiences of their work as incentive and interesting) are positively related to work motivation and engagement, which can be defined as the positive antipode of emotional exhaustion. In addition, job demands and resources may, in general terms, explain the relationships between the employee and different work motivation- and mental illness outcomes.

    Furthermore, teachers´ personal work-identity comprises cognitive- (coherence, correspondence, mental time, reflection, agency) and emotional- (attachment, belongingness, closeness) components, differently associated with various work-related outcomes. Our previous results show that the cognitive component positively relates to emotional exhaustion, and the emotional one positively relates to self-determined work motivation. These relationships have up to date not been theoretically and practically related to organizational/job characteristic factors, such as, job demands and resources.

     

    Aims

    Firstly, we investigated if a positive relationship between teachers´ cognitive personal work-identity and emotional exhaustion was mediated by psychological job demands. Secondly, we checked for if a positive relationship between teachers´ emotional personal work-identity and self-determined work motivation was mediated by psychological job resources.

    Methods

    768 members, representing eleven different local teachers´ trade unions, working in the south and middle part of Sweden replied to a digitized questionnaire measuring cognitive- and emotional components of personal work identity, job demands (prosocial extra-role performances) and resources (educational inspirations), emotional exhaustion and self-determined work motivation. Two mediation analyzes were performed by PROCESS macro for SPSS (version 2.16.3), model 4.

     

    Results

    A positive relationship between teachers´ cognitive personal work- identity and emotional exhaustion was mediated by psychological job demands: completely standardized indirect effects: β= .04, 95% CI [.0180, .0650].

    Also, a positive relationship between teachers´ emotional personal work- identity and self-determined work motivation was positively mediated by psychological job resources: completely standardized indirect effect: β= .09, 95% CI [.0569, .1178].

    This suggests that, when teachers think (cognitive component of work-identity) more of their work, they will be more emotionally exhausted, but when they feel (emotional component of work-identity) more of their work they will be more motivated to work. Psychological job demands and resources may however and to some extent explain these relationships, respectively.

  • 42.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    A description of the safety culture at a large steel manufacturing company2012Ingår i: Ergonomics for sustainability and growth: Nordic Ergonomics Society (NES), Saltsjöbaden, Sweden, 19-22 august 2012, Nordic Ergonomics Society, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: At the moment, in Sweden, there is a noticeable upswing of interest for workplace safety culture among companies. These are companies with dangerous work environments but that have already come a long way in improving their workplace safety and ergonomics standards by following the national legislations, using regular and systematic audits of the workplaces, and using modern equipment and technology for safety. This study was conducted in collaboration with a large steel manufacturing company in Sweden which employs about 1000 people. The company aims to improve the safety culture within the organization, not in order to get future payback in monetary terms, but actually to strive towards their company social responsibility (CSR) goal: that nobody should have to get injured on the job. The present study is an initial exploration of the company to provide the basic understanding of the work environment setting where the company implements change. Research is still needed to better understand different safety cultures.

    Objectives: The aim of this study was to investigate what the safety culture and risk-taking is like at the company, according to employees. 

    Methods: The study had a qualitative and descriptive study design. Ten focus group interviews were conducted for data collection, consisting of about 6–8 employees each. The participants were employees from production. The interviews lasted 75 min and were digitally recorded and thereafter verbatim transcribed. Descriptive data was also collected from all participants by allowing them to fill out a short questionnaire. The participants were recruited from the company’s five main mills to get a representative sample, and it was randomized which shift teams that were asked to participate. Three discussion themes were used during the sessions: 1. What do you think of the safety at your workplace? 2. How is safety performed at your workplace? 3. What can become better with the safety at your workplace? During the interviews, emphasis was put on follow-up questions and asking the participants to explain more and to use own examples. The focus group sessions were conducted by a doctoral student, supported by an assistant taking additional notes.

    Results: The results are right now being analyzed, but will be presented at the conference as an oral presentation. One preliminary result is that an important incitement for the employees to risk their safety, for example by not using the appropriate tools, is to quickly get the production running again if a stop occurs.

  • 43.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Different ways of defining and measuring company size when studying its effects on OHS: A literature study2014Ingår i: 11th International Symposium on Human Factors in Organisational Design and Management, Nordic Ergonomics Society , 2014, s. 587-593Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective and method: Company size is a proxy for other variables affecting occupational health and safety (OHS) performance. The aim of this literature study was twofold: to give an overview on how it empirically has been shown that smaller and larger companies differ from one another in terms of OHS, and to present how earlier studies have defined company size when studying its mediating effects on OHS. A search strategy with search terms was used in the major databases, as well as inspecting the reference list of appropriate studies recovered. A total of 29 articles were included.

    Findings: Examining what empirically has been shown on company size differences in terms of OHS resulted in ten different themes. For example that the OHS standard improves as company size increases, that there is an inverse relationship between company size and injury frequency, and that the rate of absenteeism is lower in small companies. The examined studies were similar, in that they found differences attributed to company size. They differed, however, in the ways they defined company size as a variable in analysis. To define company size as number of employees was the most commonly used approach (27 out of 29 studies). One study used number of man-labor years as definition. One study used the contractors’ annual volume of business in dollars as definition. The scale of measure that was most commonly used as variable for measuring company size was ordinal scale data (23 out of 29 studies). Three studies used ratio scale data. Three studies did not specify scale of measurement.

    Conclusion: It is important to carefully consider what definition and scale of measure to use for the sake of studying the mediating effects of company size on OHS. Some of the less commonly used alternatives could be relevant.

  • 44.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    En beskrivning av säkerhetskulturen vid ett stort stålindustriföretag2012Ingår i: Makt, myter och motstridigheter - Utmaningar i dagens arbetsliv: Forum för arbetslivsforskning (FALF), Karlstad, 11-13 juni 2012, 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Bland svenska företag finns det för tillfället ett ökat intresse för den egna arbetsplatsens säkerhetskultur. Dessa företag har farliga arbetsmiljöer men har också kommit långt med att förbättra arbetssäkerhet och ergonomisk standard genom att följa de nationella föreskrifterna och arbetsmiljölagen. Dessa företag tillämpar systematiskt arbetsmiljöarbete med skyddsronder och använder modern utrustning och teknologi för säkerhet. Föreliggande studie genomfördes i samarbete med ett stort svenskt stålindustriföretag med cirka 1000 anställda på den berörda orten. Företaget har som mål att förbättra säkerhetskulturen inom organisationen, inte för att få igen satsningen monetärt, utan för att sträva mot det företagsetiska målet: att ingen skall behöva bli skadad på arbetet. Föreliggande studie är en första utforskning av företaget i syfte att skapa grundläggande kunskap om den arbetsmiljökontext som företaget implementerar förändring i. Det behövs även ytterligare forskning för att bättre förstå olika säkerhetskulturer.  

    Forskningsfråga: Vad finns det för säkerhetskultur och risktagande på företaget, enligt de anställdas erfarenheter och uppfattningar?

    Metod: Studien hade en kvalitativ och beskrivande studiedesign. Datainsamlingen bestod av tio fokusgruppintervjuer med cirka 6–8 anställda per grupp och deltagarna var anställda från produktionen. Intervjuerna hade en längd av 75 minuter och spelades in digitalt med en diktafon och transkriberades därefter ordagrant. Därutöver samlades bakgrundsdata in om deltagarna genom att de fyllde i ett kort frågeformulär. Deltagarna rekryterades från samtliga av företagets fem huvudavdelningar för att få ett representativt urval, och det slumpades fram vilka skiftlag som tillfrågades att delta. Tre diskussionsteman användes under intervjuerna: 1. Vad tycker ni om säkerheten här? 2. Hur gör ni med säkerheten här? 3. Vad kan bli bättre med säkerheten här? Under intervjuerna lades betoningen på följdfrågor där deltagarna ombads att utveckla sina svar och använda egna exempel. Fokusgruppintervjuerna leddes av en doktorand, och stöddes av en assistent som tog kompletterande anteckningar.

    Resultat: Datamaterialet analyseras just nu, men resultaten kommer att presenteras på konferensen. Ett preliminärt resultat är att ett viktigt incitament för anställda att riskera sin egen säkerhet, till exempel genom att inte använda de avsedda verktygen, är att snabbt få igång produktionen igen om ett stopp inträffar.

  • 45.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin..
    Förutsättningar och möjligheter för företag att prioritera och bedriva arbetsmiljö- och säkerhetsarbete2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet. Detta är en presentation av ett avhandlingsarbete, vars övergripande syfte var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal. Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag. De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM.

  • 46.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Prerequisites and Possibilities for Manufacturing Companies to Prioritize and Manage Occupational Health and Safety2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet.

    Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhet och finansiella nyckeltal.

    Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag.

    De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM.

    Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning.

  • 47.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, CBF. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Presentation av ett avhandlingsprojekt: Implementering av säkerhetskultur på ett stålindustriföretag2011Ingår i: Det nya arbetslivet: Forum för arbetslivsforskning (FALF), Luleå, 15-17 juni 2011, 2011, s. 1-9Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Risk för arbetsskada och olycksfall är höga inom industrisektorn och metallarbetare hör till de yrkesgrupper som löper en högre risk för arbetsskador än genomsnittet, där risken är fyrdubbelt högre att drabbas än genomsnittet (AFA, 2006). Metallindustrin är en sektor som AFA försäkring bedömer vara i ett fortsatt behov av riktade och skadeförebyggande insatser mot verksamheten (AFA, 2006). I dagsläget är forskningsområdet om implementering av en hälsosammare och säkrare arbetsplats ett område i behov av att prioriteras (Källestål et al, 2004). Vi samarbetar med ett stålindustriföretag, vilket kommer att implementera en säkrare arbetsmiljö för sina anställda, genom olika riktade insatser: utbildning; filmvisning och diskussionsgrupper; affischering; användandet av förebilder och feedback m.m. i verksamheten, vilka samtliga avser att stärka säkerhetskulturen på företaget – och därigenom nå anställdas och chefers säkerhetsbeteende med huvudbudskapet: om att personligt risktagande inne på de relativt farliga arbetsavsnitten i verken aldrig förväntas, eller tolereras för den delen. Forskningsområdet kring säkerhetskultur och säkerhetsklimat beskrivs ingående i en aktuell litteraturöversikt (Törner, 2010). Företaget är en Europaledande koncern för tillverkning av specialstålprodukter, och har sammanlagt ca 1000 anställda på den ort vi samarbetar med. Preliminär forskningsdelstudie: Hur ser säkerhetskulturen ut på företaget? Datainsamlingsmetod: Fokusgruppintervjuer.

  • 48.
    Nordlöf, Hasse
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    Wiitavaara, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Högberg, Hans
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Westerling, Ragnar
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Sweden.
    A cross-sectional study of factors influencing occupational health and safety management practices in companies2017Ingår i: Safety Science, ISSN 0925-7535, E-ISSN 1879-1042, Vol. 95, s. 92-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Companies need to ensure a functioning occupational health and safety management (OHSM) system to protect human health and safety during work, but generally there are differences in how successful they are in this endeavor. Earlier research has indicated that factors like company size, safety culture, and different measures of financial performance may be related to the quality of OHSM practices in companies. Therefore, the aim of this study was to investigate whether these factors are associated with OHSM practices in companies. A postal questionnaire was used to collect data from a sample of Swedish manufacturing companies, and complementary data regarding the companies were retrieved from a credit bureau database. The statistical analysis was performed with ordinal regression analysis using generalized estimating equations. Different predictor variables were modeled with OHSM practices as the outcome variable, in order to calculate p-values and to estimate odds ratios. Company size, safety culture, and creditworthiness were found to be associated with better, as well as worse, OHSM practices in companies (depending on directionality). Practical implications for industry and future research are discussed.

  • 49.
    Nordlöf, Hasse
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin..
    Wiitavaara, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Högberg, Hans
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Westerling, Ragnar
    Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    To measure OHS management practices in manufacturing companies2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Manufacturing companies are bound to manage many different processes in their day-to-day operations. A systematic management of occupational health and safety (OHS) factors is necessary in order to comply with OHS legislation. Work environmental risks should be assessed and controlled, and if not controlled immediately, an action plan should be established and followed up on later. A successful OHS management should reduce hazards in the workplace and protect worker health and safety. But how can we accurately measure how well companies actually comply with OHS legislation? Earlier measures exist, but they often assess the perceptions of the respondent rather than the circumstance of the company. The aim of this study was to develop and utilize a way to measure OHS management practices, by using a self-report-questionnaire distributed to companies.   

    Methods: A questionnaire was developed in several steps. OHS legislation and earlier studies were read in order to identify different relevant indicators for OHS management compliance. These indicators were then compiled, sorted, and narrowed down in order to produce a manageable and relevant list of 13 indicators. A criterion for relevant indicators was that they together should provide appropriate information on whether a company has come far, or not so far, in arranging a systematic OHS management. A yes–no question was formulated for each of the indicators. Three examples of indicators were: whether the company has written routines stating how the OHS management should be carried out or not, whether written risk assessments have been conducted during the last 12 months or not, and whether the company has routines in place for reporting incidents that occur (near-misses and accidents) or not. The indicators and questions were chosen and formulated in order to measure as much of an objective circumstance at the companies as possible. The rationale is that, either the companies have an arrangement for these indicators, or they do not. Questionnaires were sent to a sample of manufacturing companies (n=238) in central Sweden, for one manager and one safety delegate per company to answer.

    Results and discussion: Taken together, the 13 indicators formed an OHS management practices index. A yes-answer for each indicator was counted as 1 and no as 0, and the scores were summed together. Other measures were also collected for this study: companies’ safety culture, overall work environment priority, company profitability, and company size. The OHS management practices index will undergo psychometric testing for validity and reliability, such as test-retest and Cronbach’s alpha test statistic. The development process and usability of the OHS management practices measure will be presented in more detail at the conference. We believe that this novel measure of OHS management practices, as employed in this study, can be of interest for future research within the field of OHS. This approach provides a relatively straightforward way to measure companies’ OHS management practice using questionnaire items.

  • 50.
    Nordlöf, Hasse
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Wiitavaara, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Winblad, Ulrika
    Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    Wijk, Katarina
    Samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
    Westerling, Ragnar
    Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
    A description of reasons for risk-taking at a large steel manufacturing company2013Ingår i: Ergonomics for equality: Nordic Ergonomics Society (NES), Reykjavík, Iceland, 11-14 august 2013, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Risk-taking in an industrial work environment is a serious matter since it involves the risk for bodily injuries and in worst case death. The aim of this study was to investigate reasons for risk-taking at a large steel manufacturing company in Sweden which employs about 1000 people.

    Methods: Ten focus group interviews were conducted, each consisting of about 6–8 workers. The situation of safety at work was discussed in a semi-structured manner, letting the employees themselves explain the reasons behind risk-taking. The interviews were analyzed with qualitative content analysis.

    Results: Reasons for risk-taking were formed into the following six aspects: 1.Being new-at-work. 2.Being tired. 3.Being nonchalant to the safety risks. 4.Working on routine and being “blind-to-flaws”. 5.Too little staff to do the job. 6.To stress, hurry, and work faster in order to save time. Conclusion: One’s state-of-the-day and external work environment circumstances affects risk-taking.

12 1 - 50 av 82
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf