hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 92
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aspgren, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Svenssons vilja att söka kunskap: En studie om ABF-Sandviken mellan 1939-19682012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pågått i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhället. Det är ABF-Sandviken som folkbildare som står i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. Källmaterialet är studieprogram tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden.

    Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är:

    • Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken?

      • Fanns det någon ökning i antalet studiecirklar mellan åren 1939-1968?

        • Hur står sig resultatet i förhållande till den skedda invånarökning i Sandviken vid samma tidsperiod?

      • Hur såg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar?

        • Vid ett eventuellt överslag åt ett av könen, är det då nya studiecirkelämnen som har gjort överslaget möjligt?

      • Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken någon koppling till samtiden?

    För att besvara dessa frågeställningar har jag använt mig av samtliga studieprogram och närvarolistor från ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken på slutet av 1940-talet. Med ökningen av studerande så är en logisk förklaring att det även ökade antalet studiecirklar kopplade till ABF-Sandviken. Fördelningen mellan de olika könens val av studieämnen skiftar även under tidsperioden 1939-1968. Det börjar med ett överslag åt det manliga könet för att sedan under 1950- och 1960-talet göra en växling mot ett mer jämställt sökande.

    Dessa resultat har en grund i folkbildningsreformen år 1947 samt en jämställdhetsdebatt som blossade upp på 1950-talet. Folkbildningsreformen gjorde det möjligt att lättare få bidrag för studiecirklar och det gjorde en ökning in på 1950-talet och toppar på 1960-talet möjliga. Sedan med att fler kvinnor tog sig från den fasta positionen i hemmet och deltog mer i samhället blev deltagandet mellan könen mer jämställt.

    Studiecirkelämnen var påverkade av händelser i samtiden. Till exempel diskuterades andra världskriget och på en mer lokalnivå hur kommunen fungerade, och vart skulle man vända sig?

  • 2.
    Aspgren, Peter
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Hedlund, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Historiskt möte mellan lärare och elev i modern stil: En studie om två undervisningsformer för att ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden mellan två undervisningsformer, dessa undervisningsformer är lärstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna ställs mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att någon av formerna är mer givande för dem samt om någon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa läroplanen för individanpassning så belyser vi även denna fråga. Våra frågeställningar är:

     

    1. Ger någon av undervisningsformerna, lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bättre resultat?
    2. Anser eleverna att det är någon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lärstilsanpassad respektive traditionell undervisning?
      1. Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i någon av undervisningsformerna?
      2. Upplever eleverna att de har fått tillfälle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnå betygsmålen?
      3. Är det någon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?
      4. Leder någon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?
      5. Är någon av undervisningsmetoderna mer individanpassad?

     

    För att få svar på dessa frågeställningar vände vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfälle att utföra studien där. Eftersom CVL-Sandviken profilerar sig med lärstilar och lärstilsteori skapad av Rita Dunn och Kenneth Dunn samt Lena Boström föll det naturligt att vi använde oss av samma teori för att skapa vårt lärstilsmoment. Teorierna säger att om man som lärare anpassar sig till elevernas lärstilar så kommer deras resultat att bli bättre. Det är inte bara positiv forskning som finns om lärstilar utan även kritisk forskning. Vårt fokus när det gäller kritik ligger på två artiklar: Learning styles, Concepts and Evidence och The Myths of Learning Styles. Artiklarna fokuserar till att människor enligt psykologin inte har olika sätt att lära sig utan att man bör fokusera på vilket arbetssätt som är bäst för att nå målet. Det vill säga att välja arbetssättet efter ämnet man ska lära sig. Även att anledningen till att eleven lär sig hör ihop mer med intresse, förmågor och bakgrundskunskaper.

     

    Sammanfattningsvis så visar våra resultat på att om eleven är i centrum så är den mer aktiv samt visar en större vilja att lära sig. Lärstilar är en genväg för att som lärare nå fram till eleven men kanske inte är en självklar pedagogisk utgångspunkt som är den bästa för elevens lärande. 

  • 3.
    Backström, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Idrottsföreningar i Gävleområdet under folkhemmets första decennier 1945-1960: En komparativ studie om idrottsföreningars sociala sammansättning och uppfostrande betydelse2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ”folkhemmets” första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.

    Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet. Uppsatsens källor är föreningarnas medlemsmatriklar/medlemskort, verksamhetsberättelser och olika jubileumsskrifter eller jubileumsdokument. Forskningsläget visar att åtskillig forskning om idrottsrörelsen har bedrivits, varav mycket angränsar till denna uppsats, men Johnny Wijk menar att det finns åtskilligt att fylla på i forskningsväg beträffande idrottens historia efter andra världskriget och Jan Lindroth påvisar att ytterst lite är känt om idrottsrörelsens sociala sammansättning.

    I metoden som använts i undersökningen av den sociala sammansättningen i Gefle IF och IFK Gävle har ett klassificeringsschema använts som har hämtats från Sven Lundkvist och modifierats dels av Kristina Udd, dels av Andreas Backström. Till den kvalitativa delen av undersökningen som rör Gefle IF:s och Valbo AIF:s syn på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare har jag använt mig av en metod som kan benämnas som en komparativ dokumentanalys.

    De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är hämtade från Ferdinand Tönnies samhällsteori om Gemeinschaft och Gesellschaft, samt från Antonio Gramscis teori om begreppet hegemoni. Gramsci menar att borgerligheten inte behållit makten i samhället genom ekonomiska resurser eller politik utan genom kontrollen av ideal och idéer som de fört till de övriga klasserna genom exempelvis idrottsrörelsen. Uppsatsen utgår från en hypotes om att den borgerliga hegemonin inte utmanas i Gefle IF, men att den utmanas i IFK Gävle. Detta för att Gefle IF är äldre som förening än IFK Gävle och för att Gefle IF grundades av förmögna människor, medan ungdomar grundade IFK Gävle.

    Resultatet visar att Gefle IF både år 1945 och 1953 hade anslutna medlemmar från samtliga samhällsklasser, med en dominans av medelklassen i både föreningen och i dess styrelse (i styrelsen fanns inte en enda ledamot från arbetarklassen, men från överklassen). Utifrån en genusaspekt kan det sägas att föreningen hade få kvinnor anslutna, men väl en kvinna i styrelsen år 1953. IFK Gävle hade också anslutna från samtliga samhällsklasser år 1945 och 1953, med arbetarklassen som dominerande klass. Styrelsen domineras år 1945 av medelklassen, men med inslag av överklassen och en från arbetarklassen. År 1954 låg medelklassen på samma nivå i styrelsen som tidigare, men arbetarklassen och studerande hade ökat på bekostnad av överklassen. Beträffande genusaspekten hade föreningen många kvinnor anslutna år 1945, men år 1953 hade de tappat en stor mängd anslutna kvinnor och inte en enda kvinna fanns i styrelsen under undersökningsperioden.

    Gefle IF och Valbo AIF hade en positiv syn på ungdomen. Bägge föreningarna ansåg att idrottsrörelsens och således deras eget syfte var att fostra ungdomen. Dessutom proklamerade Gefle IF och Valbo AIF att de hade målen och verktygen för att lösa ”ungdomsproblemen” men att de behövde medlen. Det som skilde föreningarna åt var att Gefle IF hade en mer själv påtagen fostransroll och inte samarbetade med någon myndighet eller med kommunen i sitt arbete med ungdomen. Valbo AIF hade dock ett nära och uppskattat samarbete med Valbo kommun. Ideologin bakom fostrandet av ungdomen i Gefle IF kan sägas vara den borgerliga ideologin, medan Valbo AIF hade ”folkhemsideologin” som bakgrund vid fostrandet av ungdomen.

  • 4.
    Byström, Tony
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Civiliseringsprocessen i Torneå Lappmark: En studie om civiliseringsprocessen ur ett perifert perspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5.
    Cananau, Iulian
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Engelska.
    Between Womanhood and Citizenship: A Conceptual-Historicist Approach to Antebellum Women's Literature of Protest2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study investigates the tension between the antebellum ideas of “womanhood” and “citizenship” as represented in three classic texts of women’s literature of protest: the “Declaration of Sentiments” of the Seneca Falls Convention, Margaret Fuller’s Woman in the Nineteenth Century, and Harriet Jacobs’s Incidents in the Life of a Slave Girl. After a brief discussion of what is meant by “literature of protest” and the reasons why these texts belong to this category, I proceed to read them and their historical context following a method inspired by Reinhart Koselleck’s history of concepts (Begriffsgeschichte); I approach “womanhood” and “citizenship” as concepts whose semantic fields can and should be analyzed in their diachronic and synchronic dimensions. Here, however, I will focus on the latter, in an attempt to account for conflicts as well as commonalities between them.

  • 6.
    Cananau, Iulian
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Engelska.
    Putting Context to New Use in Literary Studies: A Conceptual-Historicist Interpretation of Poe's 'Man of the Crowd'2017Ingår i: Partial Answers, ISSN 1565-3668, E-ISSN 1936-9247, Vol. 15, nr 2, s. 241-261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Poe’s adherence to a strict aesthetic formalism used to be problematic for studies of the relationship between his work and its American context; the methodology of New Historicism has helped to surmount this problem but sometimes with excessive emphasis on socio-historical contexts. This essay examines critical practices at work in the interpretation of Poe’s canonical piece “The Man of the Crowd” in light of the recent debates in literary studies around the problem of context and contextualization in general and the “hegemony” of new historicism in particular. It then suggests an alternative method of reading literary texts and their contexts — one based on Reinhart Koselleck’s history of concepts. It offers an analysis of “The Man of the Crowd” as an illustration of this method.

  • 7.
    Cananau, Iulian
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Engelska.
    Searching for a point d'appui: Constructions of National Identity in Antebellum American Literature2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the decades before the Civil War, American society witnessed the intensification of political and social tensions over issues such as slavery, Irish immigration, laborers’ rights, and women’s rights; the major economic transformations and the drive toward the new order of free enterprise capitalism (especially in the North); the expansionist policies materialized as Indian removal or military aggression against a neighboring country. Such disruptive forces were taking a heavy toll on the national fabric. At least this is what some American literati feared; through all the tumult and vitality of antebellum America, they discerned a sort of moral groundlessness. The America(s) they imagined seem to point to this ethical dimension as their common denominator. Thoreau is one of those antebellum writers who peeped into the American conscience and tried to find a “point d’appui”, a new ethical foundation for the national project that was underway. This paper investigates his and others’ literary re-constructions of America.

  • 8.
    Eriksson, Madeleine
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Forsmark och den lokala historien som bidrag till historiemedvetandet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Gustafsson Ahl, Pär
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    "Det är som att livet stoda stilla här": Gävletidningarna och influensan 19181989Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn. Vidare iakttas en konflikt mellan politisk ideologi och en motvilja att kritisera politiska allierade hos Arbetarbladet, låg nivå av kritik hos Norrlandsposten, samt en tendens mer karaktäristisk av en perifer tidning hos Norrlandsposten. Slutsatsen som dras är att Norrlandsposten troligen medvetet fokuserade mer på Norrland och att Arbetarbladet agerade som många arbetartidningar under tidsperioden.

  • 10.
    Gustafsson Ahl, Pär
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Historiesynens källor: En kvantitativ analys av orsakerna till variation i historiesynen hos gymnasieelever2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat på dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpå ett antal testbara hypoteser ställdes upp. Därefter formulerades en enkät för att testa hypoteserna. Enkäten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i Gävle.Enkätsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna. De första resultaten tydde på ett samband mellan historieintresse och konsumtion av historia på fritiden, mellan historieundervisning och historieintresse, samt mellan funktionalistisk historiesyn och historieintresse. Efter kritisk granskning av stickprovets representativitet, tolkning av resultaten, samt jämförelse med tidigare forskning var de viktigaste slutsatserna:Vid gymnasiets början var eleverna historiesyn övervägande intentionalistisk. Historieintresserade elever, särskilt de som konsumerade historia via Internet på sin fritid, tenderade att få en mer funktionalistisk historiesyn under skolgången. För elever med ett svagt historieintresse gällde det motsatta. Detta oavsett elevens bakgrund och antalet historiekurser i gymnasiet vilket däremot påverkades av historieintresset. Slutligen tenderar historieintresserade elever att konsumera mer historia på sin fritid.

  • 11.
    Hedlund, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Utomäktenskaplig sexualitet i Orust och Tjörns häradsrätt: Från 1662 till 17782012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 12.
    Jansson, Martin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    "En radioaktiv hemlighet": En studie av Dalarnas lokalpress sätt att skriva om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 19862008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den bild som allmänheten får av en katastrof bygger ofta på den bild som medier ger. I katastrofsituationer finns en paradox för journalister. Det handlar om att man samtidigt som man ska varna om fara så måste man även försöka att bevara samhällslugnet för att inte panik ska utbryta. Denna uppsats handlar om hur tidningarna i Dalarna, Falu Kuriren och Dala Demokraten, hanterade denna paradox vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Var den varnande rapporteringen lugnande eller oroande? Om det fanns tendens till mer oro i någon av tidningarna, skulle det då kunna bero på tidningarnas politiska färg? Syftet med undersökningen är att se hur lokalpressen hanterade oförutsägbara och katastrofala händelser.

     

    De slutsatser jag dragit utifrån undersökningen är att båda tidningarna hanterade nyheten om olyckan på ett bra sätt även fast oroande rapportering förekommer. Det flesta oroande artiklarna publiceras i början av rapporteringen och det som oroar är att man inte kan ge någon heltäckande bild av vad som hänt eftersom man inte får några klara besked från Sovjet vilket kritiseras i båda tidningarna. I övrigt så ger man god information om vad man bör göra för att undvika den radioaktiva strålningen och denna information kommer från experterna på Statens Strålskyddsinstitut (SSI). Bilden av vad som har hänt vid kärnkraftverket klarnar dock ju längre tiden går och i slutet av undersökningsperioden har man en relativt bra bild av händelsen.

     

    Vad det gäller frågan om hur tidningarnas politiska färgning påverkar oron i rapporteringen har problemet varit att tidningarna i undersökningen har samma åsikt i kärnkraftsfrågan. Oron är dock ungefär lika stor i de båda tidningarna vilket också gör att de i alla fall inte avviker från vad tidigare forskning har kommit fram till nämligen att den politiska färgen på tidningen spelar en roll för oron i rapporteringen.

  • 13.
    Johansson, Jessica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Trolldomsprocess i Ångermanland på 1670-talet: En jämförande källstudie rörande trolldom och rannsakning i Torsåkers socken2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad källa rörande häxprocessen i Torsåkers socken i Ångermanland under 1600-talet. Källan som innehåller två rättsliga protokoll och en berättande text kring den ovan nämnda processen påträffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet på länsmuseet Murberget i Härnösand. I och med studien har en avskrift av källan gjorts samt att dess innehåll har studerats och jämförts med redan sedan tidigare kända källor rörande ämnet. Här avses häradsrättens rannsakningsprotokoll från händelsen samt en avhandling i ämnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus.

     

    Studien ger ett möjligt svar på frågan kring den funna källans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehåll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till källans berättande del samt att de två protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 år tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spännande resultat.

  • 14.
    Karlsson, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Solidaritet ger popularitet?: en studie av Hofors syndikalister och dess solidaritetsrörelse under det spanska inbördeskriget.2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling,

    Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen. Lundviks resultat kom att stå som grund i denna studie och ledde till denna uppsats syfte. Nämligen om man kan finna fler exempel på organisationer än kommunisterna som fick uppleva något liknande? Att genom ett aktivt och engagerat arbete inom Spanienhjälpen öka sin popularitet såväl som sitt inflytande. Denna studies fokus ligger således inte på kommunisternas Spanienrörelse utan fokus ligger på Hofors syndikalister och huvudfrågeställningen till detta arbete lyder: Ökade syndikalisterna, likt kommunisterna på vissa orter i landet, i Hofors genom ett aktivt engagemang i Spanienrörelsen sitt inflytande och sin popularitet på orten?

    Källmaterialet som har legat till grund för denna studie kommer uteslutande från Arkiv Gävleborg och för att söka svar på mina frågeställningar har jag i huvudsak främst använt mig av protokoll och verksamhetsberättelser från Hofors syndikalister. Men även protokoll från kommunisterna, socialdemokraterna och socialistiska partiet har använts för att bilda mig en djupare uppfattning.

    Hofors syndikalisters arbete i Spanienrörelsen var på intet sätt olik andra organisationers arbete runt om i landet. Man anordnade föredrag, diskussionsmöten, samlade in pengar, uttaxerade sina medlemmar och man anordnade danser för att nämna några exempel. Resultatet av denna studie och svaret på dess huvudfrågeställning är nej, Hofors syndikalister ökade varken sitt medlemsantal eller inflytande på orten under denna period. Faktum är att under de år som denna studie riktar in sig på, 1936-39, var det bara under 1937 som medlemsantalet gick upp. Åren efter 1937 sjönk både organisationens medlemsantal och det tidigare stora engagemanget i Spanienrörelsen vilket styrelsens beklagade och till viss del förklarade med att arbetstillgången på orten gick ner och människor flyttade till andra orter. 35

    Man motarbetades också under perioden av t.ex. LO vilket enligt syndikalisterna fick medlemmar att avbryta sitt medlemskap. Intressant dock är att under det år syndikalisterna var som mest aktiva, 1937, så gick också medlemsantalet också upp. Om detta var en tillfällighet eller om det var ett resultat av aktivt arbete i Spanienrörelsen går bara att spekulera i. För att kunna fastslå att ökningen berodde på ett aktivt arbete i Spanienrörelsen hade det krävts liknande siffror för 1938 och 1939, vilket som sagt ej var fallet.

  • 15.
    Karlsson, Sten O
    Tema, teknik och social förändring, Universitet i Linköping.
    Arbetarfamiljen och Det Nya Hemmet : Om bostadshygienism och klasskultur i mellankrigstidens Göteborg1993Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Karlsson, Sten O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Kulturvetenskap.
    Den proletära offentlighetens epok2010Ingår i: Göteborg utforskat: Studier av en stad i förändring / [ed] Helena Holgersson, Catharina Thörn, Håkan Thörn & Mattias Wahlström, Göteborg: Glänta produktion , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Karlsson, Sten O
    Tema, teknik och social förändring, Universitetet i Linköping.
    När industriarbetaren blev historia: Studier i svensk arbetarhistoria 1965-19951998 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Karlsson, Sten O
    Tema, teknik och social förändring, Universitetet i Linköping.
    När Sverige fick sin historia tillbaka: Debatten om museiutställningen Den Svenska Historien1998Ingår i: Kulturarvets natur / [ed] Annika Alzén och Johan Hedrén, Stockholm/Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion , 1998, 1, s. 123-150Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Karlsson, Sten O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Kulturvetenskap.
    The epoch of the proletariat: Gothenburg 1919-19342010Ingår i: (Re)searching Gothenburg: essays on a changing city / [ed] Helena Holgersson, Catharina Thörn, Håkan Thörn & Mattias Wahlström, Göteborg: Glänta Produktion , 2010, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Kvist, Roger
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Historia.
    Äktenskap och social status hos Dalregementets underofficerare 1721-18092011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Social status and marriage patterns for 104 long-term serving non-commissioned officers (NCO) that enlisted in Dalregementet 1721-1809 was analyzed.

     

    For 31% of those analyzed, becoming a NCO was the result of social regression, for 40% it was the result of social consistency, and for 29% the result of social progression. 10% belonged to the nobility; 10% each had fathers that were respectively clergymen or bourgeois. Not less than half o the NCO studied had a social background among the ofrälse ståndspersoner (gentlemen or petty gentlemen outside the traditional four-estate system), while only 20% came from the peasantry. About a third of the NCO had fathers that were or had been military men.

     

    The analysis of the marriage patterns shows that about one half of the marriages reveal social homogeneity, while the other half was the result of social regression on part of the groom. That is, in 50% of the marriages the father-in-law was a social equal of the groom (and of his father), while in the other 50 % of cases he did belong to a lower stratum. In about 25 % of the cases, the father-in-law was a military man. A third of the marriages were with peasants’ daughters. In the rest of the marriages the fathers-in-law had occupations within either civil service, church, commerce or mining.

     

    The study confirms previous conclusions that NCOs belonged to a social stratum that only slightly rising above the peasantry.

     

    A further analysis, based on probate inventories, show that the interconnection between economic position (wealth) and social stratum is not very pronounced. This is particulary distinct among the bergsmän (mine and furnace operators) that officially were classified and taxed as peasants, but whose prosperity in many cases must have been significant. Hence their daughters would have been attractive marriage partners for persons that according to conventional social classifications belonged to higher strata.

  • 21.
    Larsson, Oscar
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Gustav Vasa-monumentet i Gävle: en historiebruksanalys2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Larsson, Oscar
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Gävle jubilerar: Historiska berättelser vid Gävles 500-årsjubileum 19462011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 23.
    Lejon, Alexander
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Ett museum utställt: En studie av Länsmuseet Gävleborgs historiska utställningar 1940 - 20082011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Lejon, Alexander
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Reseideal i förändring: Baedekers Romreseguide åren 1909 & 20082010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Lilja, Sven
    et al.
    Södertörns högskola.
    Emilsson, AnnHögskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Lokala identiteter: historia, nutid, framtid1998Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Lindgren, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    "Oönskade barn löser ingen befolkningskris": En studie om abortfrågan på 1930-talet och den moraliska synen på kvinnlig sexualitet genom Moderata Samlingspartiets Kvinnoförening i Gävle och Gävle Socialdemokratiska Kvinnoklubb2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  

  • 27.
    Lindqvist Grinde, Janne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Litteraturvetenskap.
    Att skapa sin värld: Den epideiktiska retorikens funktioner i svenskt 1600- och 1700-tal2010Ingår i: Goda exempel: Värderingar och världsbild i tidigmodern svensk sakprosa och tillfällesdikt. / [ed] Henrik Ågren, Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet , 2010, s. 7-15Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Ljungkvist, John
    et al.
    Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Barthel, Stephan
    Stockholm Resilience Centre, Stockholm University, Stockholm, Sweden; Department of History, Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Finnveden, Göran
    Division of Environmental Strategies Research (fms), KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    Sörlin, Sverker
    Division of History of Science and Technology, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    The Urban Anthropocene: Lessons for Sustainability from the Environmental History of Constantinople2010Ingår i: The Urban Mind: Cultural and Environmental Dynamics / [ed] Paul J.J. Sinclair, Gullög Nordquist, Frands Herschend and Christian Isendahl, Uppsala: Uppsala University: Department of Archaeology and Ancient History , 2010, s. 367-390Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Dans les marges de la Tapisserie de Bayeux2009Ingår i: La Tapisserie de Bayeux. Une chronique des temps vikings?: Actes du colloque international de Bayeux 29 et 30 mars 2007, Bayeux: Point de vues , 2009, s. 163-173Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 30.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för moderna språk (upphört 080911).
    En fängslande historia?: dehumanisering som straff i saga och samhälle2008Ingår i: "Vi ska alla vara välkomna!": nordiska studier tillägnade Kristinn Jóhannesson, Göteborg: Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning, Göteborgs universitet , 2008, s. 9-Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Far och son-motiv i nordisk hjältediktning och saga2009Ingår i: Approaching the Viking Age: Proceedings of the international conference on Old Norse Literature, mythology, culture, social life and language 11-13 October 2007, Vilnius, Lithuania / [ed] Erika Sausverde & Leva Steponaviciutè, Vilnius: Vilnius University Publishing House , 2009, s. 153-162Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för historia och statsvetenskap.
    Kalvskinn och skog: Om förutsättningarna för handskriftsproduktion i det medeltida Island respektive storgårdsbyggen i det tidigmoderna Hälsingland2003Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 45, s. 95-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 33.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Historia.
    Namngivning och manlig identitet i Völsunga saga2012Ingår i: Namn på stort och smått: Vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012 / [ed] Katharina Leibring et al., Uppsala: Namnarkivet i Uppsala , 2012, 1, s. 197-204Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 34.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Sigurdstraditionens välkomstmotiv i text och bild2009Ingår i: Fornaldarsagaerne. Myter og virkelighed: studier i de oldislandske fornaldarsögur Norðurlanda / [ed] Agneta Ney, Ármann Jakobsson og Annette Lassen, Koebenhavns Universitet: Museum Tusculanums Forlag , 2009, s. 143-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Historia.
    The Welcoming Scene on Gotlandic Picture Stones, in Comparison with Viking Period and Medieval Literary Sources2012Ingår i: Gotland's Picture Stones: Bearers of an Enigmatic Legacy / [ed] Maria Herlin Karnell, Visby: Gotlands museum , 2012, 1, s. 73-82Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 36.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Historia.
    "Uselt är att vara varg": Om vargterminologi i västnordisk litteratur och rättsuppfattning2012Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 132, nr 3, s. 483-489Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 37.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Historia.
    Välkomstmotivet på gotländska bildstenar i jämförelse med litterära källor från vikingatid och medeltid2012Ingår i: Gotlands bildstenar: Järnålderns gåtfulla budbärare / [ed] Maria Herlin Karnell, Visby: Gotlands museum , 2012, 1, s. 73-82Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 38.
    Ney, Agneta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Historia.
    Young men's journeys in Heimskringla and the influence of queens2012Ingår i: Filologia Germanica, ISSN 2036-8992, Vol. 4, s. 159-170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 39.
    Nordlén, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Skolan väcker historieintresse till liv: En enkätstudie om gymnasieelevers historieintresse samt historiebruk2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Olofsdotter Borg, Helena
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Geflekvinnorna organiserar sig!: En undersökning av tre av Gävles kvinnoföreningar under åren 1914-19212012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41. Redin, Johan
    et al.
    Bora, Gabor
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    Fossils and terrestrial philosophy: Leibniz' Protogaea and aesthetics2006Ingår i: Cardanus. Jahrbuch für Wissenschaftsgeschichte, ISSN 1861-9479, Vol. 6, s. 75-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 42.
    Rexhepi, Valmir
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Afghanistan-nytt!: En analys av Svenska Afghanistankommitténs tidskrift Afghanistan-nytt mellan åren 1980-892011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En analys av Svenska Afghanistankommitténs tidskrift Afghanistan-nytt under åren då Sovjet ockuperade Afghanistan 1980-89. Syftet är då att med Afghanistan-nytt som utgångspunkt söka svar i frågorna om vilken bild kommittén ville förmedla till de svenska läsarna om utvecklingen i Afghanistan och det egna solidaritetsarbetet? Teorin diskuteras utifrån aktörerna bakom Afghanistan-nytt och deras koppling till maoismen. Resultatet av undersökningen påvisar att aktörerna bakom tidskriften gett sitt stöd till motståndsrörelsen i Afghanistan (Mujaheddin) som man benämner som frihetskämpar. Flera av redaktionsmedlemmarna var maoister som varit aktiva i bland annat FNL-rörelsen tidigare. De använde Afghanistan-nytt för att styra egna politiska agendor. De misslyckades dock i att få till samma reaktion bland opinionen som de hade med FNL-rörelsen. 

  • 43.
    Rexhepi, Valmir
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    "Andra människors krig": En analys av rapporteringen kring det första Tjetjenienkriget sett ur tre svenska tidningar2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Roos, Lena
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap (upphört 080911).
    Att studera medeltiden2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Sjöström, Thomas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    "Den som inte lär av historien...": En analys av läromedel i jämförelse med styrdokumenten i historia inom den svenska gymnasieskolan.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete har till syfte att undersöka förhållandet mellan innehållet i tre läroböckerna i historia med styrdokumenten gällande för kursen Historia 1b. För att göra denna jämförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förståelse för historieämnet. Jag har också undersökt hur styrdokument och läromedel skapas, detta för att påvisa vilka faktorer, andra än styrdokumentens krav, som spelar in när läromedelsförfattare skriver sina böcker.

     

    De frågor som jag valt att arbete utifrån är dessa;

    • Hur ser läromedlens innehåll ut i jämförelse med kursplanens och dess mål?
    • Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i läromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats än andra? Sker detta i överensstämmelse med styrdokumenten?
    • Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förståelse för historieämnet och nå de mål som kursplanen sätter upp enbart genom att studera läroböckerna?
    • Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och läromedel?

     

    För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad på en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (främst) textanalytiska metoder som gått ut på att tolka materialet ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.

     

    I min studie finner jag att; 1) läromedlens innehåll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mål, och att vissa aspekter av dessa krav och mål erhåller mer fokus än andra i läroböckerna,

    2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lärobokstraditionen än de nya styrdokumenten,

    3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förståelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck på flera olika sätt, och

    4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av läromedel och styrdokument, bland dessa märks tydligast olika politiska klimat, samhällsdebatt, nationella riktlinjer och främst lärobokstraditionen.

  • 46.
    Sjöström, Thomas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Maskerade åsikter: Den popkulturella propagandamaskinen: En överblick av amerikanska serietidningarsom politisk uttryckssätt under åren 1950-20002013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt arbetes syfte är att på kronologiskt och tematiskt vis presentera och analysera de olikasätt på vilka politiska åsikter och samhällsmässiga problem har presenterats och beartbetats i amerikanska serietidningar under tiden mellan 1950 och år 2000, samt att undersöka hur serietidningen i sig har utvecklats som medium under samma tidsperiod. Mitt arbete är först uppdelat i tidsperioder om tio år och sedan inom olika tematiska underrubriker som avser att behandla viktiga politiska eller branschrelaterade aspekter.

    Den tidigare forskningen jag tagit del av är uteslutande engelskspråkig och innefattar bl.a Bradford W. Wrights Comic Book Nation, Paul Lopes Demanding Respect och Fredrik Strömbergs Comic Art Propaganda som alla behandlar den amerikanska serietidningens utveckling och delvis deras politiska innehåll.

    De källor jag använt mig av är en hel uppsjö avamerikanska seriepublikationer från de tre största förlagen i USA, Marvel Comics, DC Comics och Image Comics med inledande fokus på de två förstnämnda. Jag kommer i mitt arbete fram till att serietidningarna gått från att vara ett politiskt drivetmedie under 50-talet, till att vara ett som lägger mer fokus på de enskilda individerna och karaktärsutveckling.

    Utvecklingen har också medfört att serietidningarna överlag blivit alltmörkare och hårdare, inte nödvändigtvis med ett större fokus på våld, men i alla fall en större acceptans för det våldsamma. 50-talet har fokus på den allmäna kommunistskräcken och den produktionskod som begränsade och censurerade serietidningarnas innehåll. 60-talet visar på en uppenbar rädsla och osäkerhet för mängden ny teknologi som kom under den här tiden samtidigt som man också lägger stor fokus på medborgarrätt och jämställdhet. Under 70-talet börjar mediets resa mot det mörkare och den produktionskod man hittils följt faller allt mer bort när våld och droger tillåts ta allt större plats samtidigt som de flesta politiska kommentarer försvinner. Under den moderna eran, från mitten av 80-talet och frammåt består den mörka tematikenfrån 70-talet och tar nya intensiva vändningar framförallt med nya religiösa och okulta anspelningar.

  • 47.
    Sjöö, Emil
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Historiebruk i demokratins tjänst: En studie av undervisande gymnasielärares syn på historiebruk i kursen historia 1a12015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 48.
    Sjöö, Emil
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Höger- eller vänsterextrem socialism: En studie i nationalsocialistisk ideologi2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Smedbakken Edman, Olof
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Hoplitkrigens död: En studie i antik grekisk krigsföring2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En studie som inriktar sig på de förändringar som sker med den antika grekiska krigsföringen mellan perserkrigen och de peloponnesiska krigen - med fokus på den grekiska hopliten och det grekiska kavalleriet. 

  • 50.
    Sundberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Media och sanningen: En komparativ analys av två tidningars skildring av Ivar Kreuger mars och april 19322014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    Denna uppsats handlar om två tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra. Även likheterna kan ses då artiklarna förändras med tiden och de bl.a. väljer att framhäva samma slags lugnande ton och hyllning till det svenska folket. Medias makt blir allt tydligare då jämförelsen av källorna fortlöper och speglar tidningarnas rapportering kring den tragiska utvecklingen efter Ivar Kreugers självmord.

12 1 - 50 av 92
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf