Five decades’ process of breaking more than four centuries of Church-State ties saw a major break-through at the stroke of the new millennium (the year 2000), with the implementation of legislative reforms aimed at giving the Church of Sweden a greater degree of liberty, while extending greater freedom to other religious communities in Sweden. Almost a decade after this historic legislation most stakeholders claim the impact of the reform has been significant. Indeed the decision to server Church-State ties for whatever purpose or reason, after such a long standing relation between the two, will by all means have implications for the Church that is separated, the State and the so called free churches and other religions in Sweden. Thus, this field study seeks to investigate the resultant impact of delimiting governmental power in the religious domain on the now autonomous church and the implications the separation has had for other “non-state churches” as well as the secularized state government in Sweden almost ten years after the reforms.

The thesis examines the level of historical analysis in the works of two third/ninth century Muslim historians, al-Baladhuri and at-Tabari, including their underlying legal, political and socio-economic concerns as manifested in their narratives. By comparing and contextualising their histories regarding the caliphate of ‘Umar, in relation to their social institutions and scholarly disciplines, the purpose is to highlight the subjective agency of the historians as well as the structure of the historiographical discourse in which they formulated their narratives. Based on the notion of discourses as well-defined areas of social fact that defines the forms of (historical) knowledge in societies, the thesis applies de Certeau’s theory of discourses in order to analyse the formation of historical discourses in relation to social institutions and scholarly traditions. By linking the narrative differences to the historians’ scholarly contexts and political concerns, the thesis also show their subjective agency to form certain narratives of history depending on political and scholarly interests, although expressed in the form of the khabar-tradition of ‘Abbasid period. It is argued that the narratives represent attempts to explain social and economic factors involved in civilisational history by means of the accumulated body of what in modern scholarship is labeled “religious knowledge”. Thereby, it also problematises current debates on the level of analytical thinking in early Muslim historiography and suggest new approaches to the subject by discourse analysis. 

The history of Banu Umayya has since the collapse of the caliphate occupied a major part in Islamic historiography. The present thesis analyses the presentation of the Umayyads in Ibn Khaldun’s al-Muqaddima and its relation to previous historical traditions. The thesis examines the social and intellectual context in which Ibn Khaldun stood and how it is represented in his historiography, while also providing an overview of the various socio-political, intellectual and historiographical developments in Islam. The theoretical perspectives are based on the concept of agency, examining the intellectual room for manoeuvre that the historian disposed of while composing the works. The relation between the past-as-history and the historical past is emphasised and analysed by examination of narrative arrangements and content in relation to the historians’ contexts. Rather than viewing Ibn Khaldun as an exception, the study clarifies his contextual representativity by analysing his views on the Umayyads. The thesis also discusses the historiographical significance of the Umayyad history for the later development of Islam, while thereby attempting to open the field of research regarding the Umayyad history and its importance as self-definitions among later movements, historians and traditions of Islam.

Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjordes av män, troligen från medelklassen. Snittåldern hos medlemmarna stiger markant under en 20 års period. Det är framförallt unga män från arbetarklassen som blir uteslutna ur församlingen för världsliga nöjen och synd. Avhållsamhet från alkohol, sex och nöjen såsom kortspel predikas från församlingen. Församlingen skapade egna moraliska lagar som inte gällde de övriga i samhället. Det var viktigast för församlingen att veta när och var medlemmarna blivit döpta samt medlemmarnas namn. Från år 1880 fram till någon gång under 1890-talet var det viktigt för församlingen att veta männens yrke samt kvinnornas yrke eller civilstånd, någon gång under 1890-talet slutar församlingen bry sig om medlemmarnas yrke och istället blev det civilståndet som avgjorde medlemmarnas ”karakter”.

Possession is a transcultural and transhistorical phenomena that in recent times appears to have had a resurge within western culture. Heavily laden with controversy, incredulity and prejudice possession is not readily dealt with, although many people present in parishes and for psychiatric treatment with symptoms and disturbances that need to be addressed promptly with up-to-date skill and discernment. Lack of interest and practise has been the rule not only in secular science but in major religious contexts as well. An increasing amount of literature highlights the lack of efficient psychiatric and religious response. In this work traditional Christian perspectives on possession were related to recent Psychiatric and Parapsychological results, definitions and conclusions, the aim being to enhance and enrich our understanding of what is being interpreted as an involuntary influence of malevolent spirits on human beings. The method of the study was based on reflexivity, including aspects of phenomenological analysis, critical theory and postmodern theory. It was shown that a clear line can no longer be drawn between science and spirituality as concerning possession, its cure and its etiology; that exorcism and other methods of spirit-expulsion have a not insignificant actuality in international psychiatry of today as a remedy for certain states of dissociative disorders, and that these methods are considered extremely powerful. The study also focused on agents responsible for treating people with related symptoms, religious as well as seculars, and on the need for continued interdisciplinary study and approach to the phenomena of possession. It was stressed that our understanding of this issue is in dire need of revision.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna. Idag har judarna ett eget land, Israel. Israel skapades av de judar som invandrade till Palestina.

Jag försökte ge svar på tre frågor och jag tycker att det är viktigt att ge läsaren en uppfattning om de viktiga bakgrundsfaktorer som orsakade den svårlösta konflikten mellan Israel och Palestina. I första frågan försökte jag ge svar på om den sionistiska rörelsens uppkomst på 1800-talet och de första idéerna att skapa ett judiskt nationellt hem. Sedan beskrev jag sionisternas desperata kamp för att få de dåvarande stormakternas stöd för att bilda det nationella hemmet i Palestina. Resultatet av sionisternas kamp om att övertyga stormakterna lyckades 1917 när britterna skriver under Balfourdeklarationen. Denna innehåller den brittiska regeringens stöd till judarna att etablera ett hem i Palestina och samtidigt ger britterna löfte till araberna om ett självständigt styre i Palestina (britterna höll aldrig sitt löfte till araberna och självständigheten blir en dröm för palestinier).

I andra frågan beskrev jag de viktiga aktörernas roll i Israel-Palestinakonflikten och deras stöd till judarna när FN presenterade sin delningsplan och efter att staten Israel grundades 1948. FN:s delningsplan var en av de viktigaste orsakerna till konflikten mellan Israel och Palestina, eftersom judarna fick behålla mer än hälften av Palestina efter delningen. Araberna avvisade delningsplanen och tyckte att delningsplanen var orättvis. Trots FN:s orättvisa delningsplan och arabernas reaktion mot delningsplanen, utropade judarna staten Israels självständighet år 1948. Strax efter att Israel utropat sin självständighet, förklarade flera arabstater krig mot Israel medan USA, Sovjetunionen, Frankrike och Storbritannien erkände staten Israel.

I den tredje frågan försökte jag beskriva några av de viktiga krig som uppstått mellan Israel och arabstaterna. Dessa krig orsakade också att denna konflikt blev ännu värre och mer svårlöst. Efter att Israel utropat sin självständighet, tills idag, har en rad olika krig ägt rum mellan arabstater och Israel. Sexdagarskriget, oktoberkriget, första och andra intifadan är bara några av dessa krig. Anledningen till alla dessa krig för araberna var att återfå sina förlorade områden från Israel. Under denna konflikt uppstod det många arabiska och judiska nationalistiska grupper.

Idag ockuperar judarna den största delen av Palestina. Förutom Egypten och Jordanien erkänner inga arabländer staten Israel. Palestina kämpar fortfarande för att återfå sina ockuperade områden från Israel. Israel-Palestinakonflikten fortsätter och hittills har man inte hittat någon lösning på den välkända konflikten.

From being an exotic small religion that has existed at a fading presence in southern Iraq and Iran mandeism has moved to the West and Sweden. As more and more Mandaeans encounter a new culture and a new society in Sweden it affects not only them as individuals but also their religion mandeism. In this essay, I have begun to examine how Mandaeans think about their identity and religion. I have taken my starting point in a broad theoretical discussion of identity, religion and secularisation. Mandeism is a gnostic religion that probably has its roots in today’s Israel / Palestine and sees John the Baptist as the last prophet. Baptism is the Mandaeans most important ritual and Mandaeans also have several sacred writings, in which the Ginza is considered the one that has most authority. The clergy is important for the performance of rituals and communication of religious knowledge, today there are only about thirty priests left in the global community and these are spread from Sweden to Australia.

Among the Mandaeans who answered my questions, the most are relatively secular, only a few see themselves as religious. But they all feel that their Mandaean identity is important, baptism, ceremonies, family, and the Mandaean community is important as factors to keep their Mandaean identity alive. Several Mandaeans in Sweden are experiencing a difficulty to practice their religion in a traditional way due to the cold climate that makes it difficult to perform baptism, the lack of priests and mandi (temple there baptisms can be performed). These factors along with the meeting with a secular Western society and that it has gone from being a relatively geographically cohesive group to be scattered all over the world have led to increased secularisation. This has led to a debate within the Mandaean community how to meet the new situation, such as how to relate to the Mandaeans who marries non-Mandaeans, which previously had not been accepted and is very rare even today.

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag.

Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande:

• Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik.
• I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ”Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ”Livets mening”, ”Sökande efter en livskompass”, ”Livsåskådningar utan Gud” och ”Religioner och livsåskådningar”.
• Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn. Det kan bli svårt för elever att skilja på att ateismen inte är likställt med marxismen.
• Det är i princip bara i böckerna från 60- och 70-talen som det görs en åtskillnad mellan olika former av ateism.
• Den starka kopplingen till marxismen gör även att begreppet ateism ofta beskrivs ur ett historiskt perspektiv. De senare böckerna beskriver hur det ser ut för den enskilda människan vad det gäller troende och ateism. Man uttrycker här ateismen som ett aktuellt och meningsfullt valalternativ.
• Efter 1970-talets böcker blir det mindre viktigt att precisera olika former av ateism samt att ateismen får mindre utrymme, det skulle man kunna tolka som att ateismen blir mindre intressant som livsåskådning att lära ut.
• Genom min undersökning tycker jag att det växer fram en bild av att ateismen får ett allt mindre utrymme i läromedlen för gymnasieskolan. Detta tycks ske i två steg. I ett första steg kan man se att i böckerna efter 1970-talet faller preciseringarna av olika former av ateism bort. I ett andra steg faller den historiska beskrivningen av ateism bort i böckerna från 1990-talet fram till idag.

Detta är en historisk litteraturstudie av en förändring i Sveriges mansideal under sekelskiftet. Författaren har uppmärksammat en destruktivitet i dagens sociala manskultur inom fotboll och annan lagsport, där en exkluderande och våldsfrämjande mansnorm råder. Hon söker svar på hur det gick till när kyrkans inflytande på manlig fostran minskade och hur detta har samband med att fotbollen etablerades i Sverige. 

I arbetet studeras vad som hände med det kristna mansidealet när män på grund av den industriella och vetenskapliga revolutionen flyttades från kyrka och hushåll till fabriker, byggarbeten och akademier. Studien omfattar även hur fotbollen gjorde entré bland de unga männen när fäderna inte längre fanns närvarande i landets hushåll. Arbetet ger en grundläggande inblick i det socioekonomiska samhällets uppkomst och konsekvenser, en ny uppdelning mellan de binära könen samt vad som gick män förlorat när samhällsstrukturen förändrades under den industriella och vetenskapliga revolutionen. 

Studien lutar sig mot begreppen sekularisering och hegemonisk maskulinitet. I arbetet framgår att män hamnade i utanförskap och minskat maktinflytande då de separerades från kyrka och hushåll. Framför allt män i arbetarklassen fick utstå ett förtryck där de dagligen förnedrades i sin samhällsposition. Fotbollen introducerades av medelklassen som ett sätt att fostra arbetarklassens unga män då dessa uppfattades som lösaktiga och ovårdade. Snart blev fotbollen en plats som ersatte utanförskapet och förtrycket med klassöverskridande manlig gemenskap och som stärkte mäns självförtroende genom att bekräfta en fysisk överlägsenhet.

Uppsatsen studerar den engelska reformationen, dess huvudsakliga syfte är att visa hur forskningsområdet politisk teologi kan hjälpa elever i religion 2 eller högre på gymnasietatt inse hur historiska skeenden är användbara inom religiösa studier. Frågeställningarna och avgränsningarna ramar in projektet och binder det till Tudor-eran. Metoden som använts är en litteraturstudie. Resultatet blev ett exempel på hur Nordirlands respektive de brittiska öarnas nuvarande politiska situationer kan kopplas till Henry VIIIs skilsmässa och hur politik och religion kombinerades under Tudor-eran för att ge upphov till den anglikanska kyrkan.

This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos. This helps shedding light on Jung’s manner of writing in his texts on analytical psychology.

The assignment includes an understanding of colours as understood by Goethe as well as the aspect of alchemy in the Rosicrucian movement and the kabbalah. The Jungian aspects of world religions are in this context emphasized as well as the use of symbols and symbolic speech.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Asherahs roll i den forntida israelitiska religionen i förhållande till Jahve.

Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utsträckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos människor för vilka fornskandinavisk religion är personligt betydelsefull, men som tolkar och använder sig av den på ett subversivt sätt. Undersökningen bygger på organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljämna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fält jag själv tillhör, och i studien betraktar jag därför mig själv inte bara som samtalsledare, utan även samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremål för analys genom introspektiv metod.

 Mitt forskningsperspektiv är queerteoretiskt, och i fokus i studien står de sätt på vilka bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion används som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som präglad av mångfald och jämlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk världsbild. Det queera, gränsöverskridande och kaotiska uppfattas ha en betydelsefull plats i religionen, och man betraktar detta som en källa till kreativitet och kraft. Sejden förknippas särskilt med genusöverskridande, vilket kopplas till att gränsöverskridande av olika slag ses som en källa till kraft och kunskap inom shamanska kulturer världen över. Sejden framstår även som betydelsefull i skapandet av normöverskridande genusidentiteter genom att rollen som völva särskilt försätter kvinnligt kroppsmarkerade individer i en maktposition. Normen för hur en ”kvinna” ska vara utmanas ytterligare genom de bilder av självständiga, mäktiga och ambivalenta gudinnor som framträder i samtalsdeltagarnas tolkningar.

Vad tror egentligen ungdomar i Sverige på idag? I vilken utsträckning lever det kristna arvet kvar hos dem och vilka andra influenser har de gjort till sina? Syftet med min undersökning var att få en förståelse för just detta med utgångspunkt från intervjuer med ett antal ungdomar i Gävle.

I artikeln behandlas möten och konflikter som finns mellan traditionell afrikansk religion och medicin, missionskristendom och inhemska former av kristen religion. Platsen för studien är Mberengwadistriktet i södra Zimbabwe.

This thesis deals with patients in a rural area of southern Africa and poses these basic questions: What does it mean to be ill in this part of the world and what do patients' life-worlds look like? In order to find answers to these questions, an in-depth fieldwork was carried out through which I was able to study how patients reacted to illness. I followed twenty patients in their search of ease, of which ten were members of Chief Mataga's family, with whom I was staying. Each patient, some relative(s) and the traditional healer(s) and faith healer(s) consulted constituted a "multi-episodical" case. In addition, a questionnaire was applied in order to collect supplementary information. A further area of research was the various factors which negatively and positively influenced the lives of people in the area. I examined those factors from both the insider and an outsider perspective and concluded that the phenomenon of illness and healing need to be regarded holistically and that it is of crucial importance to acknowledge patients' own ideas concerning those issues.

Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.

Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået. Men ellekvinnan verkar vanligtvis i grupp, ofta tillsammans med män och barn av ellefolket.

Skogsrået beskrivs uppkommit först efter religionsskiftet. Exakt när sägnerna om skogsrået börjar och blir till ett mytiskt väsen finns det inga uppgifter om, men Odens jakt är en gammal fornnordisk myt vilken någon gång efter religionsskiftet började innefatta Freyja för att sedan vidareutvecklades till sägnen om Odens jakt på skogsrået.

Freyja med den amorösa karaktären och fruktbarhetsfunktionerna, blev en av de mest anstötliga fornnordiska gudomarna efter religionsskiftet. Freyja blev (tillsammans med de andra fornnordiska gudomarna) demoniserad av de kristna. Asarna Oden och Tor hade inte samma amorösa karaktär som Freyja. På grund av detta förmådde troligtvis Oden och Tor behålla en stor del av sin ursprungliga karaktär trots demoniseringen. Freyja, vilken hade en påtaglig sexuell funktion, försvann till största delen ur människornas liv, men levde kvar, enligt mig, i en nyvunnen skogsråhamn. I rollen som skogsrå kan jag se Freyja transformerad till ett amoröst fruktbarhetsväsen vilkens områden inte bara är fruktbarhet och erotik, utan även kärlek, styrka och förgörelse.

Om skogsrået är en avspegling av Freyja, vore det inte helt omöjligt att tänka sig Freyjas bror Freyj i skogsmannens gestalt, men då endast som Freyjas partner.

Med ovanstående redovisat, vill jag mena att skogsrået kan uppfylla kriterierna för att vara arvtagerska till fruktbarhetsgudinnan Freyja.

Västerländsk litteratur som behandlar asiatiska religioner använder ofta västerländska begrepp för att beskriva religiösa objekt och företeelser. Emellertid överensstämmer inte alltid översättningen med den inhemska innebörden av begreppet. Ett exempel på detta är det japanska konceptet kami, som felaktigt översätts med västerländska begrepp som ”gudomar” och ”andar”. Syftet med denna uppsats är att analysera kamibegreppets semantiska spektrum i en specifik inhemsk religiös textsamling. Boken som valdes för detta ändamål är Sir Ernest Satows översättning av ritualtexter från Yeñgishiki ’Ceremoniella lagen’ som härstammar från 800-talet. Ett vidare syfte med uppsatsen är att påvisa att kamikonceptet innehåller mer än vad som inryms i de västerländska begreppen ”gudomar” och ”andar”. Slutsatsen är att kamikonceptet inte kan tolkas som ”gudomar” eller ”andar” då det innefattar allt som inger vördnad och inspiration hos människan. Detta gör att begreppet kami inte kan översättas till västerländska termer.

This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place’ atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm. The core category led to sub-categories, which consisted of participants’ experiences and the events surrounding them. A Jungian psychology test revealed that introverts have more and stronger sensations; and extraverted individuals were the only ones that had objective experiences and only few and weak subjective experiences.

This report is based on a field study that was carried out in India. The aim of this field study is to find out how the religious education is carried out at Jiva Public School in Faridabad. The questions that are tried to be answered are if the teachers at this school integrate religious education in some of their subjects, if they see any problems performing this kind of education and what attitudes teachers’ have towards religious education.

In the presentation of previous research, opinions of several international researchers regarding religious education and their thoughts about how a good religious education can be designed will be made.

The empirical material has been assembled by doing qualitative semi-structured interviews with teachers at the school mentioned above. This kind of method suits well the aim and questions since the focus will be on trying to understand these teachers way to reason and act. When describing the methods, other problems that can occur during a field study are presented.

The results are presented in text but also in diagrams, so that the reader can get a good overview. In the analysis and discussion the results will refer to the previous research.

While analysing the empirical material a result was that a majority of the teachers did not integrate religious education in some of their subjects. They did not see it as their task and they meant that it is less important to get absorbed about people’s different beliefs since India is a secular state. You should not give any religion preference so why should you discuss about religions in your teaching? The focus should instead be on acceptance and to teach the pupils to respect each other no matter what. The teachers that did integrate religion in their subjects did this by celebrating religious festivals within the school. Only two teachers practised “ordinary” lessons when teaching about religions.

En uppsats om vodouns inblandning under slavupproret i kolonin Saint-Domingue under slutet av 1700-talet till början av 1800-talet. Uppsatsen försöker bevisa vodouns påverkan på ett lyckat slavuppror där andra slavuppror misslyckats. 

This essay is a comparative study of Judeo-Christian religion and religions from the ancient Middle East, mainly ancient Sumer/Mesopotamia and Egypt, with focus on the common symbols; the serpent, the cow and the tree. The comparison of the three symbols from different religious traditions highlights that there are both key differences and similarities. The differences and similarities are then explained with the help of professor Yair Zakovitch theory inverted reflections stories also referred to as mirror-narratives, which is an intertextual theory. The application of the theory helps to establish that many of the biblical myths are part of a large collection of polemical literature. A strategy within polemics was to invert symbols and motifs from the so called ”pagan” tradition and associate an old well known motif with the opposite meaning in the later biblical reinterpretations, or what Zakovitch identifies as mirror-narratives. The result of this study shows that the theory mirror-narratives is very fruitful in the comparison of Judeo-Christian religion and ”pagan” religions from the ancient Middle East. 

I min uppsats har jag försökt visa två sidor av buddhismen; den teoretiska och den praktiska. Jag började med att skissera fram den allmängiltiga bilden av Buddha som av många, inklusive mig själv, ses som buddhismens förgrundsgestalt. Sedan analyserade jag den litteratur från gymnasiet som används i det praktiska arbetet i religionskunskap och drog snäva linjer som hela tiden utgick ifrån mina grundfrågor; hur förmedlas bilden av den historiska Buddha och hur tar man upp kvinnan i religionen. Jag kom fram till att buddhismen i böckerna ägnas väldigt lite utrymme, oftast inte mer än 30 sidor – och att bilden av Siddharta och dennes väg till upplysning många gånger var förenklad (exempelvis i Börje Rings Religion och sammanhang.) Bilden av kvinnan förmedlades även den sparsamt, och de gånger den gick att finna kändes den stressig och kompakt, exempelvis i Religion A av Elm & Thulin där nunnor i förbigående nämns ett fåtal gånger, och detta i samma andemening som munkarna. Att det finns en distinktion och skillnad mellan de bägge könens utövande av religionen framkommer således inte.

Jag ämnade även ge en inblick i hur man undervisar om buddhismen i gymnasieskolor och genomförde undersökningen i formen av en enkät, även om enkäten till typen inte följde standardnormen. Svaren visade dels att min grundläggande tes; buddhismen ges lite utrymme i skolan, stämde, i kontrast till att elevernas intresse kring religionen är stort. Någon lärare påpekade att religionens framtoning känns fredfull, en annan nämnde att dess inslag av ateism, eller gudlös tro passade många elever.

Slutligen vore en logisk fortsättning på uppsatsens tema personliga intervjuer med lärare och elever, och kanske alltmer omfattande litteraturstudier. Huruvida detta skulle förändra resultatet återstår att se; tre på måfå valda böcker (som alla används i religionsundervisningen), och 30: talet slumpmässigt valda lärare där majoriteten (av de som svarade) ansåg att buddhism ges för lite utrymme är inga fakta man kan ignorera eller bortse ifrån. Intresset finns där, både bland elever och lärare, och vår västerländska kultur anammar snabbt och heroiskt all österländsk kultur och religion vi kommer åt. Buddhism och andra österländska religioner tror jag kan vara ett nyttigt inslag i religionsdebatten som annars endast verkar handla om de abrahamitiska religionerna och islam.

Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrån exemplet Abu Nur som är en större moské i norra Damaskus. En särskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benämns som de faderslösa barnen. Studiens frågeställningar är: Vilka målgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter påverkar det sociala arbetets utformning? Studien är en etnografisk fallstudie på kvalitativ grund där informationen baseras på intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form.

Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen. Abu Nur bedriver verksamheter främst inom dawa, utbildning samt socialt arbete. Det sociala arbetet sker genom Ansar som är en av landets största välgörenhetsorganisationer. Ansar bedriver ett omfattande och strukturerat socialt arbete som erbjuder behövande människor stöd inom många livsområden. De målgrupper som Ansars sociala arbete riktas mot är främst studenter, fattiga och faderslösa barn. Majoriteten av dem som erhåller stöd är kvinnor och barn. Målgrupperna tillkommer i ett samspel mellan mänskliga behov, donatorers intentioner, myndigheternas riktlinjer och Abu Nurs egna intentioner och möjligheter att realisera sociala projekt. Studien visar att det finns en stark koppling mellan det sociala arbetet som Ansar bedriver och den andliga tradition Abu Nur representerar.

Stödet till studenterna är främst riktat mot kursavgifterna men ger också en mindre grupp studenter möjlighet till kost och logi för en låg kostnad. Stödet till de fattiga utgörs främst av ekonomiskt stöd men även annan form av materiellt stöd samt viss utbildning erbjuds. Verksamheten kring de faderslösa barnen är indelad i två sektioner. Den externa sektionen erbjuder stöd till 1800 barn som bor hemma hos sina mödrar eller släktingar. Man har utarbetat ett program vilket erbjuder de faderslösa barnen stöd inom flera livsområden som kontant ekonomiskt stöd, mat, kläder, hälsovård, föräldrastöd, utbildningsstöd, fritidsaktiviteter samt stöd i social interaktion och inre utveckling. Delar av stödet förmedlas genom en veckobaserad gruppverksamhet för barn och mödrar.

Den andra sektionen består av ett barnhem, Dar ar-rahme, för 150 flickor i åldern 4-13 år.

Dar ar-rahme är ett nystartat barnhem vars sociala struktur baseras på ett lägenhetssystem, inspirerat av SOS-barnbyar, i syfte att eftersträva en familjekänsla. Barnen är fördelade på 12 lägenheter där en personal i varje lägenhet lever med barnen under medlevarskap. Dar ar-rahme erbjuder barnen stöd inom motsvarande områden som den externa sektionen men är mer heltäckande.

Kärlek som faktor i behandlingsarbetet var ett påfallande inslag i bägge sektionernas arbete med de faderslösa barnen och deras mödrar. Inom bägge verksamheter så eftersträvade man att bemöta barnen med kärlek bl.a. med stöd av hadithen om att smeka det faderslösa barnets huvud. Kunskapsförmedling är ett annat viktigt behandlingsinslag för de faderslösa barnen där de dels får stöd i skolarbetet men också i social interaktion som inre utveckling. Att bidra till samhällsutveckling är ett genomgående inslag i Abu Nurs verksamhet i stort och återspeglas även i det sociala arbetet. Tydligast kommer det till uttryck i verksamheten på Dar ar-rahme där man bär visionen att det framgångsrika samhället kan byggas genom de faderslösa barnen.

Omkring år 30 sänder Jesus ut sina lärjungar i världen att sprida det kristna budskapet. På sin vandring genom Europas länder förändras synen på Kristus, han blir ”germaniserad” när de germanska stammarna tar Honom till sig och byter tro. Till slut når kristendomen så fram till ”jordens yttersta gräns” för att använda Rimberts ord - Svealand. Där möter missionärerna något som jag ser som de fornnordiska gudarnas sista utpost, nämligen templet i Uppsala. Enligt Adam av Bremen hade svearna ett stort kultcentrum där, dit folk vallfärdade med gåvor vart nionde år då en stor fest ägde rum. Inne i templet satt Tor i högsätet i mitten och på var sin sida om sig hade han Oden och Frej. Tor var alltså enligt Adam av Bremen den högsta Guden som rådde över allt slags väder och som man vände sig till när hungersnöd eller farsot hotade. Jag har i mitt arbete försökt visa att Adam av Bremen har rätt i sitt antagande att Tor var en stor gud och en värdig motståndare till den nya tron. Målsättningen har varit att spåra en religiös kontinuitet från Tor till utformningen av den kristna guden i källorna från den här tiden. De källor jag studerat är:

• Sagor och legender. En okänd kung Erik, Erik den helige samt Olav den helige visar alla på kopplingar till den fornnordiske guden Tor.

• Arkeologiska fynd. Fynd av Torshammare och kristna kors visar att de användes under samma tidsperiod.

• Ikonografi. Bilder på Kristus och helgonen visar att de var segrande vikingakungar och därmed passade in på den fornnordiska härskarmaktens mansideal.

• Ortnamn. Sankt Olofsåkern i Uppsala som har kopplingar bakåt till en åker där Torskult förekommit.

• Kultformler. Böner och ord som riktas till gudarna om önskat beskydd. Samma formler har använts både före och efter kristnandet.

• Runstenar. Bild som kan vittna om att missionärerna ”kristnade” fornnordiska Torsmyter samt texter och symboler som belyser människornas osäkerhet inför den nya guden, för säkerhets skull vände man sig till båda.

The purpose of this investigation is to scrutinise archaeological finds in funeral contexts in the province of Gästrikland, Sweden, and categorize them into one of the three phases in the phenomenological model of “rites de passage”. This method has been applied by the archaeologist Tore Artelius on finds discovered at a grave field in Halland; Sannagård. Following questions are addressed: What happened to the deceased person? Where did he/she go? Which God came to meet him/her? Or did he/she perhaps stay in the grave? To answer these questionst I have used Old Norse written sources and ideas produced in the field of history of religions.

This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800’s. Further more research is done in order to look for the possible political messages that could be connected to these works of art.

The writing of this essay has meant a search for facts in books concerning romantic nationalism, Norse mythology and interpretation of Norse mythology, and finally depiction of the Norse mythology in the romantic nationalistic art during the 19^th century.  This work has been combined with analyses of a selected number of works of art produced during the 1800’s. Some limitations have been done in selecting this art, considering the year of completion and the motif. Due to these limitations, all of the selected works were made within the time of the 19^th century and depict male gods of the Norse mythology.

Following conclusions can be made from this study: (1) that during periods of the 19^th century the aesir were seen as strong warriors with a clearly Nordic origin; (2) this ideology was expressed in different ways in the art of the time and was later on also used by the racial ideological sciences.

I och med min kontakt med invandrarungdomar i skolan har jag ställt mig frågan om relationen mellan muslimska tjejer och idrottsutövande. Den kontakt som jag har fått inom skolan med muslimska tjejer och idrott är positiv över lag och detta gör att den bild som media ofta visar med stereotypa bilder av islam inte stämmer. De frågeställningar som belyses i denna undersökning är hur muslimska tjejer ser på idrott och idrottsutövande och om idrottsföreningar gör någonting för att integrera dessa tjejer i sin verksamhet.

För att besvara frågeställningarna utgår jag ifrån en intervjustudie med fyra muslimska tjejer. Resultatet av denna undersökning visar att tre av de muslimska tjejerna som blir intervjuade är positiva till ett aktivt idrottsutövande. Samtidigt är det en av tjejerna som säger att hon inte får hålla på med idrott på grund av religionen. Vidare visar studien att idrottsföreningarna inte gör så mycket för att knyta till sig dessa tjejer för att börja idrotta aktivt i en förening.

Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna:

• Var ägde den förkristna kulten rum?
• Hur gick kultutövningen till på dessa platser?
• I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra?

Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern.

Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.

Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse. Som sådan blir den resonerande såtillvida att då någon källa har redovisats och/eller den i respektive fall eventuelle forskaren har fått lägga dit sina aspekter kommer jag att i vissa fall ha små reflektioner att tillägga. Trots detta vill jag ändå som tillägg sätta en traditionell frågeställning eftersom inget uppsatsarbete borde undvika att söka besvara åtminstone någon eller några frågor. De frågor den här uppsatsen kommer att söka besvara blir:

• Kan en koppling mellan myt och rit påvisas?
• Finns det möjlighet att påvisa ett mikro-, makrokosmiskt förhållande?
• Fanns det maktlegitimerande skäl för kultplatsen?

Syftet med uppsatsen är att visa på hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan säga att det finns ett litet propagandasyfte också. Jag valde ämnet för att synliggöra fler synsätt på rovdjur än de som finns idag. I dagens debatt är man för eller emot rovdjur och har noll förståelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat några frågor som är det som ska besvaras i denna uppsats.

• Hur såg samernas traditionella förhållande till björnen ut?
• Hur gick jakten på björnen till?
• Vilka trosföreställningar användes före, under och efter björnjakt?

För att besvara dessa frågor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i ämnet. Huvuddelen av uppsatsen är byggd på material från 1650-1760-talet. Jag har valt att göra min egen tolkning av den samiska björnceremonin utifrån några av de svenska källor som finns.

Syftet med att undersöka björnceremonin var från början att ge ett nytt perspektiv på rovdjuren. Nu är dock syftet att förklara varför samerna ägnade sig åt björnceremonin. Hur kan man förklara de riter som björnceremonin innefattar? Jag vill helt enkelt tränga djupare ner i de teoretiska förklaringar som omger riter och titta på om dessa går att använda när man ser på just den samiska ceremonin. Jag ska med hjälp av teorierna försöka finna nya svar i det material som många forskare studerat före mig. Jag vill även försöka göra samma sak med de myter som omger björnen i samisk tradition. Jag kommer även att ge en bättre bild av hur själva jakten och ceremonin gick till. I detta kommer jag att lyfta fram några ämnen som jag tycker kan vara intressanta att analysera, t.ex. kvinnans roll i ceremonin. Jag har valt att ställa upp mina frågor i punktform. Självklart kan det vara så att det finns andra frågor som borde ha varit med, men det här är de stora frågorna som jag valt ut.

• Hur och varför jagade samerna björn?
• Hur och varför helgade samerna björnen?
• Vilken roll spelade kvinnan i helgandet av björnen och hur kan den förklaras?
• Kan myt- och ritteorier hjälpa oss att se nya saker som tidigare forskare inte sett i björnceremonin?

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur trollformler kan överleva flera århundraden. Jag har studerat en formel som botar vrickning eller brott på ben och bygger på ett muntligt berättande. För vidare resultat har jag tagit med historiska skeenden för att kunna se vad som har påverkat dess överlevnad. Jag har även tittat på ritualerna och magin kring boteformeln. Dessutom ifrågasatte jag om besvärjelsen var en magisk eller en religiös handling. Då det finns likheter med andra traditioner som vi för vidare idag för att lättare förstå, t.ex. att man ska spotta tre gånger när en svart katt korsar vägen eller att inte lägga nycklarna på bordet eller att gå under en stege vilket betyder otur. Med hjälp av nedteckningar av boteformeln och andra efterforskningar inom området har jag kommit fram till ett gott resultat. Det sociala och kulturella ligger till grund för att besvärjelsen ska överleva. Vilket kryddas med ett hemlighetsmakeri kring botandet som fångar mångas intresse med sin spänning. Det är en tradition som är förankrad, vilket gör att trollformeln förs vidare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang. Detta kunde till exempel ske när kvinnans jojkande skulle hålla nåjden i liv under dennes resa till gudarnas värld och till dödsriket. Hennes roll har i vår tid blivit större. Än idag jojkar samerna och det är dessutom numer lika van­ligt att kvinnan jojkar som att mannen gör det. Kvinnan kan idag jojka i mer offentliga situationer, till exempel vid scenframträdanden, politiska sammanhang och demonstrationer. Numer kan det också förekomma att en samisk kvinna är renskötare, något som tidigare tillhörde enbart männens ansvarsområden. Den moderna samiska kvinnan använder också trumman och även om vi i vår tid kan se att trumman som religiös symbol förlorat en del av sin traditionella betydelse kan vi ändå dra slutsatsen att kvinnan i och med sitt bruk av trumman stärkt sin roll och sitt inflytande. Det är rimligt att säga att den samiska kvinnan och mannen idag är mer jämlika än tidigare och det kan rimligtvis bero på den jämlikhetsutveckling som skett och ständigt fort­skrider i vårt samhälle.

Förhållandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jämföra modern gnosticism och New Age utifrån några valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som användes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns både likheter och skillnader. Den största likheten kan sägas bestå av att båda fenomenen är individcentrerade. Den främsta auktoriteten finns inom människan. En annan likhet är att båda rörelserna har en oppositionell karaktär. På det andliga planet är man mot den etablerade, institutionaliserade och hierarkiska formen av religion. Den största skillnaden mellan de båda handlar om två närliggande existentiella frågor som verkar vara förbehållet modern gnosticism. Det handlar om människan som en främling inför tillvaron, och hennes utkastade tillstånd i denna världen.

Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer?

Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (Inte som min syster).

Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap. Vad säger Bibeln och Koranen om blandäktenskap? Vad är religion och vad är kultur? Kulturen associeras med religionen och är en orsak till varför många upplever att blandäktenskap inte fungerar på grund av kulturen. Därmed försöker jag klargöra begreppen ”kultur” och ”religion”. Vad finns det för skillnader och likheter mellan religionerna? Den äldre generationen har haft erfarenhet av blandäktenskap, men hur är det idag för den yngre generationen? Finns det några skillnader mellan generationerna? Hur ser det ut om man konverterar till en annan religion på grund av giftermål? Jag har valt att skildra hur det känns att vara kristen och sedan konvertera till Islam eftersom allt fler människor beslutar sig för att konvertera för att underlätta situationen. Jag försöker ge en inblick i vad olika personer anser om blandäktenskap genom intervjuer med personer som själva befinner sig i en blandrelation.

Resultatet visar att ett blandäktenskap har sina problem, men det har även andra äktenskap. Vägen till att skapa förståelse mellan olika kulturer/religioner är lång, men med förståelse och kunskap kan man övervinna fördomar och problem.

Detta arbete riktas framför allt till omvärlden, men också till assyrierna/syrianerna, främst till andra generationen assyrier/syrianer som lever idag i exil. De som lever i trygghet och säkerhet, skall uppmärksammas om vad som händer där ute i det verkliga livet. Arbetet skall förhoppningsvis bidra till högre kunskaper om minoritetsfolken i krigshärjade och diktatoriska länder som Irak, Iran, Syrien och Turkiet. Dessa är bara några få länder av de vars befolkning lider av tortyr, förtryck och förföljelse. Faktum är att en del etniska minoriteter har övergivits och lämnats åt sitt öde. Arbetet är ett rop på hjälp för alla de som behöver hjälp av alla slag. Några sådana är folkgruppen assyrier/syrianer vars situation jag behandlar närmare i texten.

Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem. Utifrån detta syfte söker jag besvara tre specifika frågor: Vad har de olika gudarna för bakgrunder/myter? Om man ser lika mycket av kvinnliga gudar som manliga gudar i dagens Indien? Vad det finns för skillnader respektive likheter mellan de kvinnliga och de manliga gudarna? En jämförande studie gjordes och en intervju med indienspecialisten David Ståhl.

This is a comparative study between afterlife beliefs in written sources to the Norse religion and visual scenes in the late Gotland picture stones. The previous research on afterlife beliefs has often focused on the Valhallamotif, which in my opinion, could have led to the problem that other essential ideas of afterlife may have been overlooked. I show in my review that the afterlife beliefs in the written sources share common aspects: the woman who meets the deceased, the women who rule over the dead and the hall where the dead eat and drinks. The same aspects return on the late Gotland picture stones. They also show a similar variation in the notions of afterlife as the written sources. Valhalla is not necessarily the only interpretation of the image scenes.

I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen.

Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro.

Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om runstensbeståndet i Norge, Danmark och Mälardalen kan säga något om hur dessa områden kristnades. Skillnader mellan de olika områdena i antal runstenar och själva runinskrifternas innehåll tolkas mot bakgrund av den historiska kontext de restes i. Norge och Danmark har relativt få runstenar med kristet budskap och än färre som hänvisar till eskatologiska föreställningar medan Mälardalens runstenars inskrifter påfallande ofta fokuserar på själens öde efter döden. I Norge och Danmark anses allmänt människorna ha konverterat efter påtryckningar från olika kungar. I Mälardalen anses dock kungar med sådan makt att de kunnat framtvinga ett religionsbyte ha saknats under den aktuella tiden.

Ett tänkbart scenario som kan förklara dessa skillnader presenteras mot bakgrund av detta. Uppsatsens föreslår att i Mälardalen konverterade familj efter familj efter kontakt med omkringvandrande missionärer, vilka i sitt budskap fokuserade på just eskatologiska föreställningar, på himmel, helvete, synd och botgöring för synd, både i detta livet och efter döden i skärselden. Detta framkallade ett behov hos människorna i Mälardalen att hjälpa sina avlidna släktingars själar och försöka förkorta det lidande de antogs utsättas för efter döden. Kungarna utnyttjade sedan de konverterades behov av religiös service som kunde ge syndernas förlåtelse för såväl levande som redan avlidna för att knyta dem närmare sig och på så sätt på sikt kunna etablera en ny typ av kungamakt i området. Detta skedde främst genom att kungarna erbjöd tillgång till kyrkor och präster i den nyanlagda staden Sigtuna.

I Norge och Danmark stod missionärerna under kungarnas beskydd och kontroll och det budskap de där framförde handlade mer om makt och framgångar i detta livet som den kristna guden kunde ge. Detta framkallade inte något behov av att medelst runstenar uppmana förbipasserande att be förböner för avlidnas själar och detta är anledningen till varför inte särskilt många stenar med uppmaningen att hjälpa en avlidens själ återfinns i dessa områden.

Den avgörande orsaken till om människor rest stenar som med inskrifter som relaterar till eskatologiska föreställningar är alltså enligt denna undersökning ifall människorna i området konverterat av egen inre övertygelse efter kontakt med frilansande missionärer som fokuserat på frälsning, synd och botgöring eller om de kristnats på någon kungs befallning av missionärer som kontrollerats av sagde kung och som framfört ett budskap som mer handlat om den kristne gudens överlägsna makt.

Syften med studien var att:

• Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.
• Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.

Frågorna vi ställde oss var följande:

• Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?
• Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?
• Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?