Det är en pedagogisk balansakt att ta del av barns perspektiv och i rätt ögonblick utmana dem så att de utifrån egna intressen kan lära sig mer om olika gestaltningsformer och om den visuella kultur de lever i. Att barn idag erövrar en visuell läskunnighet är lika angeläget som att de får en verbal- och skriftspråklig kompetens.
Med denna antologi vill vi erbjuda kulturella redskap och pedagogiska perspektiv för att arbeta med bild och konst i förskolan, men också på fritidshem och i skolans tidiga år. Det pedagogiska arbetet med bild, konst och medier har olika aspekter – sociala, kunskapsmässiga, kommunikativa och konstnärliga. Vi menar att samtliga är betydelsefulla och att det är viktigt att ingen av dessa aspekter hamnar i skuggan. De senare årens fokus på visualitet, visuell kultur, estetiska lärprocesser och lärande om, i, genom och med konst behöver diskuteras ytterligare i relation till yngre barn. Med exempel från olika projekt och aktiviteter diskuterar vi hur arbetet med bild i vid mening kan vara både lekfullt, meningsskapande, lärande och problematiskt.
Uppsatsen behandlar ämnet genus och genusframställningen i barnböcker nu, och för 50 år sedan. För att komma fram till ett resultat har två analysmetoder använts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förändring av genusframställandet i barnböcker de senaste femtio åren och att den största förändringen skedde i mitten på 60-talet.
This essay examines Swedish Dads, a photographic exhibition comprising of 45 photographs with adjoining texts, in which Swedish photographer Johan Bävman portrays dads who have been on paternal leave for a minimum of six months. The purpose of the essay is to examine how masculinity is constructed in relation to parenthood in the exhibition Swedish Dads. This analysis focuses on the intersection of masculinity and other categories. The purpose of this essay is also to analyze the way in which masculinity is constructed by using the theory of the “child oriented masculinity”. My method of choice is discourse analysis. The result of the discourse analysis of the exhibition is that there are three discourses of fatherhood present within the said exhibition: “the relationship oriented dad”, “the Swedish dad” and “the working dad”. I found that the most dominant discourse is “the relationship oriented dad”, which in turn resembles “the child oriented masculinity”, but the masculinities found in the exhibition are more concerned with gender equality than “the child oriented masculinity” is.
Syftet med denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse för fritidslärarens bildskapande aktiviteter i fritidshemmet, samt belysa om bildskapandets olika funktioner i fritidshemmets verksamhet. Examensarbetets teoretiska utgångspunkt bygger på mediering ur det sociokulturella perspektivet som menar på hur människor tillsammans utvecklar och tar till sig kunskap i sociala möten. Resultatet har framställts med hjälp av en kvantitativ metod med kvalitativa drag i form av enkät och resultatet bygger på besvarade enkäter från 45 respondenter med utbildning fritidslärare/ fritidspedagog. Majoriteten av fritidslärare i undersökningen anser att bildskapande har en positiv inverkan på barns lärande och att de aktivt använder det mer eller mindre i respektive verksamheter. Undersökningen visar att bildskapande används som hjälpmedel att utveckla elevernas motoriska förmåga, utveckla en problemlösande förmåga och eget tänkande, skapa självförtroende samt en möjlighet till att erbjuda rekreation.
The literaturestudy was to examine culture as a treatment and cultures effect on health. A strategic selection was performed and eight articles were selected from the database Discovery, through the library at the University of Gävle, given the study's purpose. A variety of audience and cultural activity as a treatment were selected. The results showed that culture has positive health effects on humans, both physically and mentally. Culture is stress-reducing, gives a sense of belonging, and a change of mind to see the world from a new perspective. The results also showed that people can manage their lives better and make greater effort to integrate more social. Culture is seen therefore as an appropriate treatment or/ and adjunct to medication for all audiences, especially for people with mental impairments and for individuals with physical illness or disability.
Bildskapande används både inom förskola och skola där helheten av erfarenheter, kunskaper, känslor och upplevelser gynnar barns kunskapsutveckling. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förskollärares olika syn på bildskapande verksamhet i förskolan. I studien användes metoden intervju. Intervjuerna genomfördes enskilda och i grupp. Resultatet pekar på förskollärarnas olika synsätt på bildskapande verksamhet i förskolan, där förskollärarna beskriver att bildskapande blir ett sätt för barn att uttrycka sig och kommunicera på, där samspelet och kommunikationen bidrar till barns utveckling. Förskollärarna uttrycker att kulturella redskap kan tolkas som fysiska och språkliga och förskollärarna beskriver att olika material är viktigt för att ge barn stöd inom bildskapande. Resultatet visar även på förskollärarnas olika synsätt på den egna rollen inom bildskapande aktiviteter vilket pekar på att rollen är central för barns utveckling inom bildskapande. Förskollärarna uttrycker att deras roll inom bildskapande handlar om hur de utforma miljön, erbjuder material, hur de ser till barnens egna intressen, att de lyssna på vad barnen uttrycker, hur de ger barnen stöttning, och även att de uppdaterar sig själva om ny forskning inom bildskapande. Förskollärarna i studien uttrycker även att deras egen kompetens och trygghet inom bildskapande är central. Resultatet pekar på att förskollärarna anser att kompetensen och tryggheten genererar både möjligheter och hinder för bildskapande aktiviteter. Slutsatsen för denna studie ger en antydan om att förskolläraren har en central roll i bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån flera olika delar som framgår i resultatet.
Hittills publicerade Sjordingar (dikter i sju ord):
Samma plats en dag senare.
Så annorlunda.
Vår stund på jorden,
ett utspritt nu.
De rika behöver hjälp att lämna utanförskapet.
Inte en återvändsgränd så långt ögat når.
Utsikten från en bro är
aldrig densamma.
Lögnen är mycket svår
att komma ihåg.
Nyss ett nu,
strax ett evigt förr.
Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ”eget skapande”, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ”själv” i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas. En annan uppfattning som är vanlig bland eleverna är att eget skapande innebär att skapa fritt eller att få göra vad man vill.En stor del av eleverna tycker att det fattas tid till eget skapande på bilden i skolan, men nästan lika många elever tycker att det finns tillräckligt med tid. Många har också svarat att de inte vet.Något som undersökningen också visar är att nästan hälften av eleverna ägnar sig åt någon typ av eget skapande på fritiden. Deras svar visar att eget skapande kan innebära mer än vad som traditionellt behandlas i bildundervisningen. Eleverna inte bara ritar och målar utan fotograferar och redigerar, målar graffiti, skapar musik och webbdesign. De bygger snögubbar, LEGO och EPA. De pysslar och lagar trasiga saker. Allt detta kan enligt eleverna själva vara eget skapande.