hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 116
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Emil
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Scott Pilgrims resa från serie till film och spel2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Backhouse, Camilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    Kock, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    I det stereotypa blickfånget: En kvalitativ analys av huvudrollskaraktären Saga Norén i tv-serien Bron, ur ett genusperspektiv.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvalitativ filmanalys av den populära tv-serien Bron, med fokus på huvudkaraktären Saga Norén. Studien utgår från teorier kring den manliga och kvinnliga blicken. Uppsatsens syfte är att belysa ämnet kring hur en kvinna förväntas uppträda utifrån de rådande normerna, men också hur hon uppfattas av andra. Uppbyggnaden av genus- och könsmaktsordning är ett ständigt relevant forskningsämne, där mediernas kraft att påverka publiken spelar en viktig roll.

     

    Studien är baserad på könsteorier som relaterar till stereotyper, såväl som den manliga blicken. Till studiens analysdel skapades ett analysverktyg baserat på Selby och Cowderys trestegsmodell och mise-en-scén. De scener som valdes ut för analysen sorterades i fyra olika kategorier baserat på återkommande mönster. Varje kategori sammanfattades i en kort sektion, som samtliga diskuteras i det sista avsnittet.

    Resultatet av studien visar att Saga Norén avviker från hur en stereotyp kvinnlig karaktär förväntas uppträda. Hennes sätt att framträda, och det avvikande beteendemönstret bidrar också till att hon inte upplevs att synas i bild för att behaga någon.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Bakkenberg, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Scarlett Johansson: en studie i förhållandet mellan filmskådespelare och åskådare2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Filmen är ett medium som knyter samman filmskapare, filmskådespelare, medier och åskådare med varandra i intrikata relationer. Filmbolag producerar och auteurer skapar filmer, skådespelare medverkar i filmerna, medierna marknadsför såväl filmerna som filmskådespelarna och åskådare ser filmerna. Filmskaparen behöver åskådare för att kunna tjäna pengar eller bli omtalad, och behöver filmskådespelare för att få åskådare till sin film. Filmskådespelaren i sin tur behöver åskådare för att bli berömd men det kräver att det finns en film som åskådarna kan se. Skådespelaren är således beroende av det finns filmskapare.

    Åskådaren behöver filmskapare för att kunna se film men frågan är vad åskådaren behöver filmskådespelare till? Det är idag fullt möjligt att göra filmer utan skådespelare som fysiska aktörer på filmduken. Åskådaren behöver alltså inte filmskådespelare för att kunna se filmen, likväl är skådespelare beundrade av åskådare.

           Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan filmskådespelare och åskådare genom att ta reda på hur en filmskådespelare konstrueras i två filmer och se hur man har uppfattat denna konstruktion. Vad är det för bild man målar upp av filmskådespelaren och hur har folk reagerat på den? Den valda filmstjärnan är Scarlett Johansson och de två filmer som kommer att studeras är Den svarta dahlian samt Lost in Translation. Min frågeställning är:       Hur konstrueras Scarlett Johanssons persona i filmerna? Hur har åskådare reagerat på Scarlett Johanssons karaktärer och skådespeleri?

           Scarlett Johanssons persona i såväl Lost in Translation som Den svarta dahlian är två unga kvinnor som använder andra för sina egna syften. I det förstnämnda fallet använder Scarletts karaktär Charlotte Bill Murrays Bob som en läromästare och som en vän. I det andra fallet är Scarlett Johanssons Kay Lake mer att likna vid en femme fatale som använder Josh Hartnetts Bleichert för sexuella syften. Scarlett Johanssons filmiska persona framställs på ett tvåsidigt sätt: dels Charlotte och Kay Lake som prydliga unga damer när de uppträder som offentliga personer, dels Charlotte och Kay Lake som utmanande, ohämmade unga kvinnor när de uppträder som privatpersoner.   

           Responsen på Scarlett Johansson uppvisar en del variationer i hur man har talat om Scarlett och hur man har använt henne. När det gäller åsikter har man varit mestadels positiv till Scarlett Johansson i Lost in Translation medan man har varit mestadels negativ när det gäller hennes insats i Den svarta dahlian. Såväl recensenter som amatörtyckare har uttalat sig om Scarlett Johanssons utseende och hennes skådespeleri. Att jämföra Scarlett Johansson med antingen en motspelare eller hennes insats med tidigare roller har varit vanligt bland responsen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Bendroth Karlsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Karlsson Häikiö, TarjaGöteborgs universitet.
    Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är en pedagogisk balansakt att ta del av barns perspektiv och i rätt ögonblick utmana dem så att de utifrån egna intressen kan lära sig mer om olika gestaltningsformer och om den visuella kultur de lever i. Att barn idag erövrar en visuell läskunnighet är lika angeläget som att de får en verbal- och skriftspråklig kompetens.

    Med denna antologi vill vi erbjuda kulturella redskap och pedagogiska perspektiv för att arbeta med bild och konst i förskolan, men också på fritidshem och i skolans tidiga år. Det pedagogiska arbetet med bild, konst och medier har olika aspekter – sociala, kunskapsmässiga, kommu­nikativa och konstnärliga. Vi menar att samtliga är betydelse­fulla och att det är viktigt att ingen av dessa aspekter hamnar i skuggan. De senare årens fokus på visualitet, visuell kultur, estetiska lärprocesser och lärande om, i, genom och med konst behöver diskuteras ytterligare i relation till yngre barn. Med exempel från olika projekt och aktiviteter diskuterar vi hur arbetet med bild i vid mening kan vara både lekfullt, meningsskapande, lärande och problematiskt.

  • 5.
    Bengtsson, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    Vad suckar gästboken: Uppsala Studenters Filmstudio som arena för konstfilmsinstitution och filmdebatt2007Ingår i: Mediala hierarkier / [ed] Per Vesterlund, Gävle: Högskolan i Gävle , 2007, s. 13-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Borg, Kristian
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Blåvitt begär: Postkoloniala läsningar av finskhet, klass och genus i svensk film2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens huvudsyfte är att studera finska representationer i svensk spelfilm ur ett postkolonialt perspektiv. Med en diskursanalytisk ansats och med stöd i psykoanalys, postkolonial och feministisk teori diskuteras hur finsk etnicitet konstrueras, omförhandlas och samverkar med kategorier som genus, sexualitet och klass i svensk spelfilm från 1980 till 2010. Författaren vill visa på vilka sätt representationerna kan kopplas till en postkolonial relation mellan Sverige och Finland. Ett annat syfte är att ge exempel på hur postkolonial teori kan tillämpas i en svensk-finsk kontext.

    Fyra filmer analyseras: Två killar och en tjej, Seppan, Populärmusik från Vittula och Kid Svensk. Varje filmanalys utgår från ett tema: 1) hur etnicitet kan kopplas till olika rum eller miljöer; 2) hur kategorier som sexualitet, klass, genus och etnicitet samverkar; 3) hur etnicitetsbegreppet kan töjas samt 4) hur olika motståndsstrategier kan se ut.

    En central slutsats är att representationerna av finnar i svensk film ingår i en kolonial diskurs. Filmiska representationer är en del i denna diskurs. När den etniska kategorin finskhet är närvarande i svensk film aktiveras olika maktordningar som vilar på historiska stereotyper och sociala och materiella förhållanden. Men även motståndsstrategier blir synliga. Finnar och finskhet framstår och konstrueras ofta som något exotiskt och skrämmande men samtidigt begärligt i en svensk kontext.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Broman, Elin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Den osäkra säkra kvinnan: En analys av den bitchiga karaktären i fyra tvåloperor mellan 1985-19962009Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elin Broman

    Filmvetenskap D – ”Den osäkra säkra kvinnan” - en uppsats om den onde karaktären i fem såpoperor mellan 1978 och 1996.

    Uppsatsventilering: 2009-08-24

     

    FRÅGESTÄLLNING: Den onde karaktären har alltid funnits med som ett givet inslag i såpoperans värld, men vilka egenskaper och karaktärsdrag är det egentligen som gör dem till onda och hur detta skiljer sig beroende på serie, tid eller kanske land? Finns det en stående mall för hur tvåloperaondska ska gestaltas, eller förändras de "onda" figurernas egenskaper och beteende i takt med samhället runt omkring? Vilka typer av retoriska verktyg använder serieskaparna sig av i skapandet av följetongen och dess karaktärer?

    TEORI: Mitt teoriavsnitt utgörs av tre olika vinklar som tillsammans står för utgångspunkterna för min undersökning. Eftersom jag gör en form av karaktärsstudie har jag inledningsvis undersökt hur tre olika filmforskare resonerar kring just karaktärer. Lajos Egri är mest inriktad på hur man som manusförfattare ska bära sig åt för att skapa en så stark och drivande karaktär som möjligt och genom att använda mig av bland annat hans karaktäriseringsschema har jag på ett översiktligt sätt kunnat undersöka och jämföra mina karaktärers utseenden och karaktärsdrag. James Naremore och Murray Smith fungerar som ett bra komplement till Egris mer manusinriktade resonemang och fokuserar i stället på skådespelaren bakom karaktären samt hur publiken uppfattar de karaktärer de ser.

    Retorik kanske inte är något som man normalt förknippar med spelfilm eller tvåloperor, men eftersom jag koncentrerar mig så mycket på vilka faktorer det är som gör en karaktär till ond samt hur en manusförfattare arbetar för att övertyga publiken om att en karaktär verkligen är just ond, blir en retorisk analys faktiskt mycket användbar.

    En tredje utgångspunkt för min uppsats är genusperspektivet. I och med att alla de svenska karaktärer jag ska undersöka är kvinnor, blir genusperspektivet naturligtvis intressant.

    METOD OCH MATERIAL: För att undersöka detta har jag i denna uppsats analyserat fem ”såpabitchar”, fyra svenska och en amerikansk: Clair Brandt (Lösa förbindelser, 1985), Margareta Öhman (Varuhuset, 1987), Renate Dahlén (Rederiet, 1992), Rebecka Bovallius (Skilda Världar, 1996) samt JR Ewing (Dallas, 1978). I min analys har jag utgått ifrån karaktärernas utseende, skådespelaren bakom karaktären, samt hur karaktären presenteras under de tre första avsnitten av sin respektive såpa. Genom att sedan ställa karaktärerna mot varandra har jag på ett tydligt sätt kunnat jämföra vilka egenskaper och karaktärsdrag som utmärker en ”ond” person i såpoperans värld och samtidigt också hur skaparna bakom serien har arbetat med retoriska strategier för att övertyga tittaren om att en viss karaktär är ond.

    RESULTAT: I min slutsats har jag bland annat kunnat konstatera att den onda karaktären ofta kommer från en rik familj, klär sig snyggt och dyrt och är väl medveten om sitt utseende. Han eller hon har en stark ambition att klättra inom karriären och att bli så rik och mäktig som möjligt. Pengar och makt är nämligen dessa karaktärers favoritintressen och för att uppnå detta är de beredda att ta till vilka knep som helst. Det spelar ingen roll hur många människor de sviker längs vägen, inte ens om hon eller han tillhör den egna familjen. Samtliga av de karaktärer jag har undersökt har svårt att visa någon kärlek, såvida den inte är fejkad och framtvingad i syfte att nå något attraktivt delmål. De är alla väldigt smarta och vet precis hur de ska bära sig åt för att få sin vilja igenom. De använder sig dock inte av ondska i form av knivar och pistoler, utan utövar sin ”ondska” och girighet i form av till synes oskyldiga handlingar kryddade med träffsäkra kommentarer och en överlägsen stil. Helt enkelt – såpaondska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Broman, Elin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    "Det måste vara smart och svårlöst": en analys av återkommande inslag i spänningsserier av Leif Krantz2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 1967 sändes tv-serien Kullamannen för första gången och spänningsserien om fyra ungdomarsminst sagt innehållsrika sommarlov i trakterna kring den mystiska Kullen i Skåne, blev en storsuccé hos den svenska tv-publiken. Serien kom att repriseras ett flertal gånger genom åren ochäven idag, drygt 40 år efter premiären, är den populär bland både barn och vuxna.I denna uppsats har jag undersökt vad det egentligen var/är som gjorde/gör serien så populäroch framför allt; så spännande! För att ta reda på detta har jag analyserat serien utifrån de femperspektiven; mise en scéne, cinematografi, klippning, ljud och narration. Jag har undersökt hurseriens skapare, Leif Krantz, har arbetat med att skapa spänning inom dessa områden och isamband med detta även ställt Kullamannen mot andra spänningsserier av Krantz (så somKråkguldet, Pojken med guldbyxorna, Ärliga blå ögon, Sinkadus, Bessingemordet samt Snoken.)Efter min jämförelse av dessa har jag dragit slutsatsen att det som är gemensamt för Krantzserier är just spänningen. En spänning som är väldigt påtagande och som skapas genom smådetaljer och genomtänkta sekvenser, och inte genom ett blodigt slagsmål eller en vapengalenterrorist.Jag har också kommit fram till att Krantz insats inom den svenska spänningsgenren kanskerent av kan göra honom till en ”bortglömd” auteur inom den samma. Hans filmiska stil ochteknik för att skapa spänning återkommer nämligen i hans serier och han uppfyller många av dekriterier som utgör auteurteorins grunder.Utöver de tv-serier jag har studerat har jag även använd mig av litteratur och tidigareforskning inom ämnen som auteurteorin och filmanalys. Som ett komplement till inriktningen ijust min uppsats har jag också träffat och intervjuat Leif Krantz. Vårt möte har lett fram tillintressant, spännande och viktig information till min uppsats, men jag vill samtidigt påpeka att deresonemang och slutsatser jag har kommit fram till är mina egna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Cananau, Iulian
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Engelska.
    Thalén, PederHögskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Religionsvetenskap.
    Populism, Democracy, and the Humanities: Interdisciplinary Explorations and Critical Enquiries2022Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this volume, twelve Sweden-based researchers reflect on the phenomenon and concept of populism in relation to democracy and the humanities from the multiple vantage points of various disciplinary backgrounds: philosophy, history of ideas, media and communication, journalism, political science, gender studies, organization science, education theory, popular culture, and literary studies. While the study of populism has attracted a lot of attention in political science, this topic has been rarely explored by scholars in the humanities. Rather than contribute to the already established area of populism studies in social and political sciences, our authors take a more open and exploratory stance through which they attempt to open up new fields and directions for inquiry from an interdisciplinary humanistic perspective.

  • 10.
    Edin, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Vesterlund, PerHögskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Svensk television: en mediehistoria2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Hedling, Olof
    et al.
    Centre for Languages and Literature, Lund University, Lund, Sweden.
    Vesterlund, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    ‘Why not make films for New York?’: The interaction between cultural, political and commercial perspectives in Swedish film policy 1963–20132017Ingår i: Film Policy in a Globalised Cultural Economy / [ed] John Hill and Nobuko Kawashima, London: Routledge, 2017, s. 55-68Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 12.
    Hedling, Olof
    et al.
    Centre for Languages and Literature, Lund University, Lund, Sweden.
    Vesterlund, Per
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    'Why not make films for New York?': the interaction between cultural, political and commercial perspectives in Swedish film policy 1963–20132016Ingår i: The International Journal of Cultural Policy, ISSN 1028-6632, E-ISSN 1477-2833, Vol. 22, nr 5, s. 743-757Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last two decades, film support, film policy and the public financing of audiovisual production in Scandinavia and particularly Sweden have undergone extensive change. These transformations may be seen as responses to globalisation, to increased sub-national regional independence as well as to the emergence of ideas related to the nurturing of the ‘creative industries’. They may also be seen to be a consequence of the increasing permeability of the borders of European nation-states. This article traces a history of film policy in a geographically marginal part of Europe that has been characterised by a range of tensions as a result of competing definitions of film as art and commerce. These tensions are traced back to the 1960s when film support were first introduced and the first seeds of conflict€“ – still discernible in the present situation –  were planted.

  • 13.
    Jernudd, Åsa
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Mörner, Cecilia
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Understanding the films of Swedish comedians Hans Alfredsson and Tage Danielsson in terms of cultural branding2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Jönsson, Mats
    et al.
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Mörner, Cecilia
    Högskolan Dalarna.
    Självbilder: filmer från Västmanland2006 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken är resultatet av ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och forskare inom det regionala nätverket Penta Plus. Den inleder en förlagsserie om forskning vid SFI:s arkiv i Grängesberg för icke-biografdistribuerad film. En kort redogörelse för projektets bakgrund, uformning och syfte följs av två delstudier. Uifrån begreppen kulturarv och identitet jämför den första bilder av Västmanland i filmen Salabygd (1953) med nutida länslanseringar. Den andra delstudien analyserar ett stort antal privatfilmer från 1960- 70- och 80-talen. I detta digra material studeras i synnerhet individers förhållande till kamera och motiv.

  • 15.
    Lagré, Mårten
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    OS-hockey som TV-sändning, dokumentär och fiktionsfilm: Sportens betydelse för den nationella identiteten2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att studera sportfilmen som genre och se hur denna genre konstruerar nationell identitet på nationell och lokal nivå. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur en sporthändelse televiseras, dokumenteras respektive fiktionaliseras. Jag har genomfört en jämförande analys av likheter och skillnader mellan mer dokumenterande genrer och fiktion. Jag har analyserat skillnaderna mellan den TV-sända hockeymatchen vid OS 1980 mellan USA och Sovjet (även kallad ”Miracle on Ice” eftersom USA vann matchen mot de på förhand tippade som helt överlägsna Sovjet), dokumentären om matchen, Do You Believe in Miracles från 2001, och fiktionsfilmen Miracle från 2004 som bygger på nämnda match.

     

    Det resultat jag kommit fram till är att både dokumentären och filmen om matchen är uppbyggda för att förstärka den amerikanska patriotismen. Genom att spela på nostalgi och gamla minnen ämnar båda filmerna, som kom i en för USA orolig tid att få det amerikanska folket att känna stolthet igen, på samma sätt som de gjorde efter att de vann mot Sovjet.

    För att ytterligare förstärka stolthetskänslorna har fiktionsfilmen Miracle även ändrat på en hel del i skildringen av själva matchen för att få USA att framstå som mer hårt arbetande, ärligare och bättre än de egentligen var. Även händelser utanför isen är ändrade eller tillagda för att ge filmens tittare ännu mer att känna stolthet för. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Larsson, Vix
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Låt ingen komma undan: Hanteringen av främmande kroppar i Marvels filmuniversum2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This​ ​essay​ ​examines​ ​the​ ​appearance​ ​of​ ​non-normative​ ​bodies​ ​in​ ​three​ ​films​ ​from​ ​the Marvel​ ​Cinematic​ ​Universe;​ ​​The​ ​Avengers​​ ​(2012),​ ​​Thor:​ ​The​ ​Dark​ ​World​​ ​(2013) ​and Avengers:​ ​Age​ ​of​ ​Ultron​​ ​(2015),​ ​in​ ​an​ ​attempt​ ​to​ ​find​ ​qualities​ ​that​ ​might​ ​suggest​ ​queer, non-binary​ ​or​ ​gender​ ​disruptive​ ​attributes,​ ​in​ ​addition​ ​to​ ​looking​ ​at​ ​how​ ​the​ ​movies handle​ ​them.​ ​Using​ ​a​ ​combination​ ​of​ ​feminist​ ​film​ ​theory,​ ​queer​ ​theory​ ​and​ ​discourse analysis,​ ​the​ ​Otherness​ ​of​ ​these​ ​bodies​ ​are​ ​put​ ​into​ ​contrast​ ​with​ ​the​ ​normative​ ​and hegemonic​ ​gender​ ​expressions​ ​employed​ ​by​ ​the​ ​protagonists,​ ​the​ ​heroes​ ​of​ ​the​ ​films. While​ ​the​ ​study​ ​finds​ ​several​ ​indications​ ​of​ ​transgressive​ ​bodies​ ​and​ ​'gender​ ​ambiguity' among​ ​the​ ​creatures​ ​and​ ​beings​ ​who​ ​play​ ​the​ ​part​ ​of​ ​inhuman​ ​threat,​ ​as​ ​well​ ​as​ ​the presence​ ​of​ ​discourses​ ​that​ ​paint​ ​them​ ​as​ ​threatening​ ​partly​ ​​because​​ ​of​ ​these​ ​qualities, they​ ​remain​ ​blurred​ ​and​ ​ill-defined,​ ​their​ ​queerness​ ​inferred​ ​rather​ ​than​ ​overt.​ ​The preferred​ ​reading,​ ​the​ ​analysis​ ​suggests,​ ​offers​ ​little​ ​in​ ​the​ ​way​ ​of​ ​identification,​ ​but​ ​all the​ ​more​ ​with​ ​regard​ ​to​ ​oppression.​ ​The​ ​way​ ​these​ ​bodies​ ​are​ ​treated​ ​in​ ​all​ ​three​ ​films implies​ ​that​ ​the​ ​tolerance​ ​for​ ​bodily​ ​deviance​ ​is​ ​virtually​ ​non-existent,​ ​and​ ​that​ ​a defining​ ​quality​ ​of​ ​masculine​ ​leadership​ ​is​ ​the​ ​ability​ ​to​ ​banish​ ​them​ ​from​ ​existence.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Larsson-Segerbäck, Marita
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Film i särskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Lindberg, Simon
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Postmodern uppmärksamhet: funderingar kring filmisk estetik och filmåskådandet i en postmodern kontext2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen behandlas postmodernismens förhållande till filmestetiska och filmåskåderliga företeelser i vår samtid.

    Vad innebär postmodern film och vilken typ av filmisk estetik är att betrakta som typiskt postmodern och är det rimligt att benämna vår samtida film och dess kultur som tillhörande en postmodern epok?

    Centrala begrepp och teorier som ställs mot varandra och komparativt studeras är 3D-filmsestetiken och ansamlingsestetiken samt hur de perspektiv som presenteras i den äldre filmteorin, hos André Bazin och Roland Barthes, förhåller sig till vår samtids syn på film, både på ett estetiskt plan och ur ett åskådarperspektiv. Andra frågor som behandlas är huruvida 3D-filmen är att betrakta som immersiv i en postmodern epok och hur den postmoderna filmestetiken förhåller sig till åskådaren.

    De teoretiska resonemang vilka komparativt studeras under uppsatsens gång exemplifieras med bland annat Avatar (2009) och Jackass 3D (2010).

    Övriga forskare vars perspektiv tas i särskilt beaktande under uppsatsen inkluderar Jan Holmberg, Fredric Jameson, Deborah Tudor, Philip Sandifer och Pierre Gander bland andra.

    Vid uppsatsens slut förefaller en absolut formulering av en typisk postmodern filmestetik å ena sidan vara besvärlig att göra, men å andra sidan antyds att ansamlingsestetiken troligen är att betrakta som postmodern. 3D-filmens immersiva potential förväntas vidare hänga på filmskapares förmåga att sömlöst väva in 3D-effekten i sitt narrativ och därmed undvika att presentera den som ett isolerat spektakel, samtidigt medgives det spekulativa i att dra en sådan slutsats. Slutligen pekas sketchformatet, exemplifierat av filmen Jackass 3D, ut som ett särskilt sätt att hålla den postmoderne åskådarens uppmärksamhet fången i en epok kännetecknad av mångfaldiga distraktioner.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Ljungquist, Sarah
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Genusvetenskap.
    Mäns våld mot kvinnor i tre olika versioner av Stieg Larssons kriminalberättelse Män som hatar kvinnor2012Ingår i: The 29th Study Conference of the IASS (International Association for Scandinavian Studies) "LITERATURE and LAW" Rīga, University of Latvia / Daugavpils, Daugavpils University August the 7th - 11th 2012: Programma & Abstracts, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Syftet med mitt bidrag är att belysa betoningen av temat mäns våld mot kvinnor i Stieg Larssons roman Män som hatar kvinnor (2005) och de två filmadaptioner som är gjorda av romanen. Presentationen tar sin utgångspunkt i en problematisering av titelns betydelse för den grad av betoning som i berättelsen läggs vid temat mäns våld mot kvinnor. I detta hänseende skiljer sig Larssons roman (det svenska originalet) och den svenska filmatiseringen av romanen – Nils Ardens Oplevs Män som hatar kvinnor, 2009 – från den amerikanska filmadaptionen. Den senare har istället för att använda romanens originaltitel lånat den amerikanska romanöversättningens titel The Girl with theDragon Tattoo, vilken anspelar på den kvinnliga huvudpersonen Lisbeth Salanders ryggtatuering. Den fråga som väcks härvidlag är om den förändrade titel i sig innebär en fokusförskjutning från temat mäns våld mot kvinnor till den kvinnliga huvudpersonens karaktär. David Finchers amerikanska filmatisering av Larssons roman hade världspremiär i december 2011. Den övergripande fråga som besvaras i min analys, vilken inleds med frågan om titeln, är i hur hög utsträckning temat mäns våld mot kvinnor betonas i de olika versionerna av berättelsen (romanens kontra filmatiseringarna) och vad detta får för betydelse. Belysningen och jämförelserna av temats fäste i de olika versionerna görs genomgående utifrån ett feministiskt samhällskritiskt perspektiv med grund i genusteoretisk forskning.

  • 20.
    Mörner, Cecilia
    Stockholms universitet.
    Med samhället i fokus: den svenska filmdebatten, branschen och samhällsengagemanget 1967-722000Ingår i: Filmhäftet, ISSN 0345-3057, Vol. 28, nr 2, s. 54-61Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Mörner, Cecilia
    Stockholms universitet.
    Poetiska betraktelser: bortom logik och ställningstagande1996Ingår i: Film & TV, ISSN 0345-3316, nr 3-4, s. 36-41Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Formspråket i fyra dokumentärfilmer från 90-talet. Hans och Bengt Danneborns Hoppet är en vakande dröm, Ingela Romares Om den mänskliga själens värdighet, Beate Grimsruds En film om fotboll och Anders Bohmans Stålbadet.

  • 22.
    Mörner, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Sven Nilsson film revisited: lokalfilm i världsarvsförmedlingens tjänst2008Ingår i: Välfärdsbilder: svensk film utanför biografen / [ed] E. Hedling, M. Jönsson, Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv , 2008, s. 350-369Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Mörner, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Sven Nilsson revisited: Från nationell moderniseringsambition till lokalt kulturarv2007Ingår i: NordMedia 2007, Helsingfors, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fotohandlaren Sven Nilsson (1909-1982) ägnade en stor del av sitt liv åt att filma landskapet Dalarna, i synnerhet staden Falun. Hans filmproduktion, som sammantaget består av över 500 titlar i varierande längd, är förmodligen inte kända utanför Dalarnas gränser annat än för de verkliga lokalfilmsentusiasterna. Men i Dalarna hålls hans filmgärning vid liv genom inte minst Dalarnas Museums försorg. Det ordnas filmvisningar runt om i länet och Nilssons filmer ges ut på DVD. Nu hör det till saken att det framgår tydligt av filmerna att Nilsson vurmade för det moderna framskridandet under framför allt 1960-talet, vilket inkluderar exempelvis rivningar av staden Faluns 1600-talskvarter till förmån för mer funktionella byggnader, och att han hade ett påtagligt nationellt perspektiv: Hans mission var att försöka inlemma det lite efterblivna Dalarna i en nationell moderniseringsagenda. Ändå lyckas man idag få honom att framstå som en person som värnade om det lokala kulturarvet i allmänhet och rötterna bakåt i tiden till Falu gruvas storhetstid i synnerhet. Hur går det till? Detta vill jag utreda i mitt paper, bland annat med hjälp av David Lowentahls argument för att ett kulturarv är en konstruktion av fakta och myter stadd i ständig förändring och Peter Aronssons idé om att även om själva kulturarvsbegreppet ursprungligen skapades för att tjäna nationella syften, så formas dagens kulturarv utifrån specifikt regionala eller lokala behov.

  • 24.
    Mörner, Cecilia
    Stockholms universitet.
    Vissa visioner: tendenser i svensk biografdistribuerad fiktionsfilm 1967-19722000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation focuses on Swedish films from 1967 and 1972; an epoch that is marked by a critical view on society. My purpose is to examine how the social criticism was manifested and communicated to the contemporary audience. The theoretical frameworks and discussions that have come up from the study of documentary films - above all from the studies of Bill Nichols - have proved to stress matters that are characteristic of the films. Therefore I make use of these, even though I focus on fiction films.

    In the first chapter there is a survey of the influences from earlier debates and earlier film production as well as an examination of how the film companies reacted to the debate's demand for a social committed film. Furthermore, I speculate in why the socially committed fiction films suddenly disappeared from the cinema theatres.

    The second chapter deals with the melodramatic structure in the films. I argue that the Swedish society functions as the perpetrator of the films and that the dichotomy between perpetrator and victim is a matter of class.

    In the third chapter I further examine the argumentative structures; how they stand out in the over all fictive discourse of the films. I use Aristotle's demonstrative proof along with Edward Branigan's narrative scheme in order to show how the rhetoric functions.

    The fourth chapter, finally, focuses on the way the films strive to realise indexical bounds to reality by means of the camera's supposed ability to represent without interfering. The signs that Charles Saunders Peirce calls indexical that are at work are to be understood as historically predicted. The reason why they are used is not that they offer a more "true" representation per se but that they correspond to a contemporary idea of an accurate representation.

  • 25.
    Mörner, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Värt att bevara - nedslag i privata filmsamlingar från 1960-1980-talet2005Ingår i: Nordiska mediekonferensen, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Mörner, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Värt att minnas: Nedslag i privata filmsamlingar från 1960-80-talet2006Ingår i: Självbilder: Filmer från Västmanland / [ed] M. Jönsson, C. Mörner, Stockholm: Svenska Filminstitutet , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Roos, Lena
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Vad är värt att dö för?: härförarens tal i moderna äventyrsfilmer och klassiska texter2008Ingår i: Bogart och Betel: texter om film och religion, Uppsala: Swedish Science Press , 2008, s. 40-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Rydahl, Linn
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    En visuell teknik för nöjets skull?: 3D-formatets utveckling på vita duken2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förändring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes också hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har påverkats av tekniska och ekonomiska omständigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jämförts med ljudet och färgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och själv håller på att gå över till en standard.

    Grunden i uppsatsen har legat på teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrån den teorin har analysen fokuserat på hur filmer från olika tidsperioder har används sig av 3D-formatet. Analysen har också granskat filmernas genrertillhörighet och dess användning av slogans.

    Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande är en attraktion men att den inte längre följer Gunnings teori. Numera är 3D-formatet invävt i narrationen genom att kameran och skådespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar därför inte längre berättelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer både ljudet och färgens utveckling till vis del. Färgen är den innovationsom 3D-formatet mest påminner om. Precis som färgen, som använde sig av färg för att skilja mellan verklighet och dröm, har 3D-formatet även tagit del av detta berättargrepp. Möjligheten finns att 3D-formatets spridning ut i andra medier, precis som färgens spridning till televisionen, kan hjälpa 3D-formatet i dess väg att bli en standard inom filmmediet. Dockär 3D-formatet fortfarande låst i sin visuella attraktion och används mer för att visuellt underhålla än för att visuellt berätta. Det är både tekniska och ekonomiska omständigheter som samarbetat för att få 3D-formatet att återkomma i ett digitalt format. Ingen av dem kunde enskilt få fram innovationen. Vikten ligger på de tekniska omständigheterna i och med digitaliseringen som sker hos biograferna, men digitaliseringen i sig styrs både av tekniska och ekonomiska val och 3D-formatet är främst en ekonomisk hjälp för biograferna att göra digitaliseringen. 3D-formatet är därmed mer en ekonomisk hjälp än en teknisk utbyggnad av filmmediet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 29.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Barnfilmens våldsgalaxer1985Ingår i: Våldet mot ögat: Filmforskare om film- och video-skräck / [ed] Tilda Maria Forselius & Seppo Luoma-Keturi, Stockholm: Författarförlaget , 1985, s. 159-189Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 30.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Filmvetenskap.
    Barnkvinnan - vems ideal?: En självetnografisk essä om betydelsen av klass, genus och ålder vid filmreception2010Ingår i: Motsträviga synsätt: Om rörliga bilder som bjuder motstånd / [ed] Margareta Rönnberg & Karolina Westling, Visby: Filmförlaget , 2010, 1, s. 63-86Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Filmforskare skriver vanligtvis om sina älsklingsfilmer och mästerverk, eller om filmer som de själva av oklar anledning har svårt för. I det senare fallet uttalar de sig om estetiska brister eller förment farlighet för någon i deras ögon mer lättpåverkad publikgrupp. Det är

    sällan någon som vill erkänna några skadliga effekter på sig själv. Jag tänker förmedla mina försök att värja mig mot det dåliga inflytandet från två konkreta filmer.

    Här följer en delvis självanalyserande betraktelse över mina personliga reaktioner på de kvinnliga huvudfigurerna i filmerna Lili (1953) och Amélie från Montmartre (Le fabuleux destin d’Amélie Poulain, 2001). Varför kommer jag – 50 år senare – fortfarande ihåg en speciell scen i Lili? Hur kan en arbetarklassfödd kvinnlig filmvetare och barnkulturforskare tycka så illa om just dessa filmer?

     

     

  • 31.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    Barnreklamförbud – för vems skull?2000Ingår i: Förskoletidningen, ISSN 0348-0364, nr 2, s. 4-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film. Karolina Westling.
    Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrtroll2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskarna i denna bok har återkommande videoobserverat barn i åldern 1,5-3 år i deras hem såväl som i förskolan, medan barnen tittat på tv-program och filmer. Här ställs frågor som:

    -Finns det något samband mellan adhd och tidigt tv-tittande?

    -Hur inverkar tv-tittandet på språkutvecklingen?

    -Hämmar tv barns fantasi?

    -Varför är Teletubbies, Pingu, Molly och Brum så lockande?

    -Varför fascineras den 2-årige pojken så av grävskopor och Stora maskiner?

    -Hur skiljer sig tv-mediet från boken i denna ålder?

    -Vilken roll spelar de vuxna runt barnen?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Daghemsbarn leker Tarzanfilm1994Ingår i: Filmhäftet, ISSN 0345-3057, nr 86, s. 52-54Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    De som är utanför vill in, de innanför vill ut1996Ingår i: Filmhäftet, ISSN 0345-3057, nr 95, s. 49-53Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    En lek för ögat: - 28 filmberättelser av Astrid Lindgren1987 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Från Homo ludens till Homo videns?: Om lek, spel och flyt i populärfiktionen1990Ingår i: Spelrum : En antologi om ungdoms- och populärkultur / [ed] Peter Dahlén & Margareta Rönnberg, Uppsala: Filmförlaget , 1990, s. 9-42Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 37.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film (upphört 080911).
    Från "Teletubbies" till "Små Einsteins": programanalyser ur ett barnestetiskt perspektiv2008Ingår i: Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 upplever tv och leker med fjärrtroll, Uppsala: Filmförlaget , 2008, s. s.60-72Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film (upphört 080911).
    Hur det är tänkt och gjort2008Ingår i: Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplver tv och leker med fjärrtroll, Uppsala: Filmförlaget , 2008, s. s.35-59Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film (upphört 080911).
    Hur upplever barn i åldern 1,5-2,5 år tv?2008Ingår i: Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrtroll, Uppsala: Filmförlaget , 2008, s. s.147-186Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    Hvem skal man egentlig beskytte gjennom barnereklameforbudet?2004Ingår i: Z filmtidsskrift, ISSN 0800-1464, E-ISSN 0807-271X, nr 89, s. 46-53Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    Inte bara skuggspel på den tjocka buktiga glassivan: prestigemötena runt VM-fotbollen 1958 i bildlådan2007Ingår i: Mediala hierarkier / [ed] Per Vesterlund, Gävle: Högskolan i Gävle , 2007, s. 49-104Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De svenska VM-sändningarnas betydelse för konstruktionen av tv-mediet

  • 42. Rönnberg, Margareta
    Jag vill vara Michelangelo eller Donatello: Om mediernas och barnens våldslekar1993Ingår i: Våld från alla håll: Forskningsperspektiv på våld i rörliga bilder / [ed] Cecilia von Feilitzen, Michael Forsman och Keith Roe, Stockholm/Stehag: Symposion Brutus Östlings bokförlag, 1993, 1, s. 69-94Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 43.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film (upphört 080911).
    Lek med vuxna medtittare och fjärrtroll som embryonal barnkultur2008Ingår i: Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrtroll, Uppsala: Filmförlaget , 2008, s. s.228-264Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Medieleg : et forsøg på begrebsudredning2009Ingår i: Tidsskrift for børne- og ungdomskultur, ISSN 0907-6581, nr 53, s. 49-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 45.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Mediernas och barnens lekar: Från lek med kroppen till föreställningar inne i huvudet?2000Ingår i: Tidsskrift for børne- & ungdomskultur, ISSN 0907-6581, nr 41, s. 57-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 46.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    Moralbilder: Om medieetik, våld och debattporr1998Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    Mulàn: Att veta sin plats eller ta en plats i täten?1998Ingår i: ZOOM, ISSN 1400-2485, nr 4, s. 27-28Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    "Nya medier" – men samma gamla barnkultur?: om det tredje könets lek, lärande och motstånd via tv, video och datorspel2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vikten av ett mer helhetligt närmande till barns "digitaliserade" medieaktiviteter kan inte nog betonas. Hittills har barns medieanvändning dock studerats isolerad från barns liv på andra arenor och utan koppling till tidigare generationers barnkultur.

    De vuxna som norm och generationsmaktordningen förklarar än idag de uttryck som barnkulturen tar sig – men nu i mer medieinfluerade yttringar. Barnkultur har dock alltid varit en form av motstånd mot barn underordning under vuxen- och föräldraväldet. Teletubbies, Pokémon, Simpsons och Britney Spears bistår barnen i detta motvärn.

  • 49.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film (upphört 080911).
    Nyttan av nöjet – om blöjbarns-TV som embryonal barnkultur: Eller hur en handfull barn runt 2 år lär sig använda kulturprodukter för barn2008Ingår i: Barn(s)kultur – nytta eller nöje?: om barn, estetik och pedagogik, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning , 2008, s. s.110-151Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film (upphört 080911).
    "Pedagogiska" babymedier, "underhållande" blöjbarns-tv – eller helst ingetdera?2008Ingår i: Blöjbarnsteve: Om hur barn under 3 år upplever tv och leker med fjärrtroll, Uppsala: Filmförlaget , 2008, s. 1-34Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
123 1 - 50 av 116
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf