hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 60
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    När hjältar faller: En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: När hjältar faller - En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius.

    Författare: Marianne Andersson

    Publikationstyp: Uppsats

    Nivå: C

    Poäng: 15 hp

    Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap

    Kursnamn: MKV 61-90 hp

    Programnamn: Informatörsprogrammet

    Antal sidor: 39

    Handledare: Mats Hyvönen

    Ämne: Hur Aftonbladet och Expressen berättar om idrottshjältar som faller karriärmässigt.

    Frågeställning: Hur berättar de svenska kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen för sina läsare när/att en idrottshjälte faller karriärmässigt?

    Teoretiska perspektiv: Tidningsartiklarna har analyserats från Michael Foucaults teorier med utgångspunkt från hans bok ”Diskursens ordning” samt utifrån begreppen representation och identifikation i medier.

    Tillvägagångssätt: Utifrån en dokumentanalys har de publicerade artiklarna studerats för att ta reda på hur tidningarna valt att berätta om de olika fallen. Med hjälp av en kvalitativ analysmetod studeras om medierna använder sig av någon slags dramaturgi när de skildrar händelserna samt om det finns ett mönster med vilka som får komma till tals.

    Slutsats: Analysen visar att sättet som tidningarna rapporterar på om de fyra händelserna följer en bestämd dramaturgisk och kronologisk ordning. I samtliga fall kommer samma typer av människor till tals och de bilder som publicerar skildrar liknade motiv oavsett idrott eller fall.

  • 2.
    Andersson, Robert
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    I det glimrande mörkrets djup: om religiöst gränsöverskridande, identitetssökande och meningsskapande i svensk extrem metal-lyrik2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study is an attempt to investigate religious perceptions and its development, function and connection to religious practise within the Swedish extreme metal scene. This is performed mainly by a qualitative method of investigation, studying lyrical content published on a number of extreme metal albums, thereafter relating the lyrical progression to the progession of the scene as a whole and also to the development of individual religious belief and practise.

    The lyrically expressed manifestations of religiosity within the extreme metal scene prove to be related to religious practise in some cases, most visibly in the Christian parts of the scene.The study also indicates that development of religious expression often is evident regardless of religious preference. This development also regularly relates to an increase in musical evolution and prowess often achieved with increased age and maturity.

    Musically and lyrically, the extreme metal scene displays transgressive attributes which assist both individual and group in the process of creating identity, meaning and individuality.Experiencing extreme metal, in concert or in the privacy of one´s own home, can be one way of perceiving spirituality in this modern age.

  • 3.
    Andersson, Robert
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Spiritually uncontrolled art: exploring aesthetics of evil in contemporary music2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay investigates interpretations of evil as expressed in contemporary music, focusing mainly on lyrics in contemporary popular music. The purpose is to analyze whether there is acertain aesthetic embracing of risk and innovation on display when discussing such subject matters, and to relate such aesthetic connotations to cultural and religious aspects.

    Lyrical interpretations of evil in a musical context appear to be existent in different forms andare in various ways attempts to integrate the existence of evil acts, as leading to suffering and pain, by incorporating such themes into lyrical material.

    There appears to be a possible aesthetic embraced when artists are advocating evil acts, however, not totally separable from the aesthetics of the extreme metal scene. Such forms of creative practice appear as reliant on the dialectic between historical perceptions of morality,modern society as globalized, segmented and restructured and the reoccurrence of religion in a secularized perspective.

    Themes regarding evil appear in this form of aesthetic in different ways to traditional discourse; making use of historical and contemporary images of evil and portraying them as desirable in various ways. In some instances such creative release is also linked to religious belief and practise, making the artistic performance equivalent of a transcendental event.

  • 4.
    Arvidsson, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    De splittrade själarna: En studie av symboliska uttryck i Harry Potter och Halvblodsprinsen2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den populära bokserien om den föräldralöse pojken och trollkarlen Harry Potter har väckt stor uppmärksamhet i medier och inom diverse forskningsfält. De religiösa budskap som serien sänder ut till läsare har bland annat blivit kritiserade av diverse kristna samfund i Sverige och det är denna kritik som ligger till grund för denna studie. Det övergripande syftet i denna studie är att, utifrån de motstridiga uppfattningarna angående Harry Potter bokserien, undersöka vilka symboliska uttryck för ondska och godhet som skildras i samband med de två karaktärerna Harry Potter och Lord Voldemort. Den textanalys som sedan utförs bygger på olika symbolteorier inom. Vidare är olika symboliska uttryck för begreppen ondska och godhet centrala för denna studies analys. Sammanfattningsvis går att säga att hos karaktären Harry Potter skildras både symboliska uttryck för ondska och godhet medan det hos karaktären Lord Voldemort finns starkt uttalade symboliska uttryck för ondska i boken Harry Potter och Halvblodsprinsen. Då det kommer till den kritik bokserien har mottagit från diverse kristna samfund så blandar författaren av dessa böcker symboler och deras innebörd i samband med många av karaktärerna och inte minst i skildringen av Harry Potter. Trots detta så framkommer det inte att detta sänder ut ett budskap om att typiskt onda egenskaper kan tolkas som goda utan, precis som i dessa böcker så är det varje människas egna val i avgörande situationer som definierar en människas karaktärsdrag.

  • 5.
    Aspgren, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Svenssons vilja att söka kunskap: En studie om ABF-Sandviken mellan 1939-19682012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pågått i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhället. Det är ABF-Sandviken som folkbildare som står i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. Källmaterialet är studieprogram tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden.

    Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är:

    • Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken?

      • Fanns det någon ökning i antalet studiecirklar mellan åren 1939-1968?

        • Hur står sig resultatet i förhållande till den skedda invånarökning i Sandviken vid samma tidsperiod?

      • Hur såg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar?

        • Vid ett eventuellt överslag åt ett av könen, är det då nya studiecirkelämnen som har gjort överslaget möjligt?

      • Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken någon koppling till samtiden?

    För att besvara dessa frågeställningar har jag använt mig av samtliga studieprogram och närvarolistor från ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken på slutet av 1940-talet. Med ökningen av studerande så är en logisk förklaring att det även ökade antalet studiecirklar kopplade till ABF-Sandviken. Fördelningen mellan de olika könens val av studieämnen skiftar även under tidsperioden 1939-1968. Det börjar med ett överslag åt det manliga könet för att sedan under 1950- och 1960-talet göra en växling mot ett mer jämställt sökande.

    Dessa resultat har en grund i folkbildningsreformen år 1947 samt en jämställdhetsdebatt som blossade upp på 1950-talet. Folkbildningsreformen gjorde det möjligt att lättare få bidrag för studiecirklar och det gjorde en ökning in på 1950-talet och toppar på 1960-talet möjliga. Sedan med att fler kvinnor tog sig från den fasta positionen i hemmet och deltog mer i samhället blev deltagandet mellan könen mer jämställt.

    Studiecirkelämnen var påverkade av händelser i samtiden. Till exempel diskuterades andra världskriget och på en mer lokalnivå hur kommunen fungerade, och vart skulle man vända sig?

  • 6.
    Axelsson, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Jesus på film: En studie i hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper har gestaltats på film2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film. Genom att gestaltas på film, beskrivs och betonas alltid vissa egenskaper hos Jesus. Ibland framstår Jesus som nästan helt en människa och ibland som en helt gudomlig gestalt. Det förekommer ofta gestaltningar när Jesus är både mänsklig och gudomlig. Det är just detta som denna studie tar upp, hur Jesus gestaltas i de filmer som valts ut. Filmerna har valts utifrån kriterierna att filmen skall handla om Jesus explicit. Ett annat kriterium har varit att filmerna skall vara spridda i tid och genrer. Utifrån dessa kriterier har följande filmer valts ut: Matteusevangeliet (1964), Monty Pythons Life of Brian (1979), Kristi sista frestelse (1988) och The Passion of the Christ (2004). Med en hermeneutisk tolkningsansats och filmvetenskapliga teorier har filmerna analyserats utifrån frågeställningen kring hur Jesus mänskliga och gudomliga egenskaper gestaltats. I analyserna har främst David Bordwell och Tomas Axelsons filmvetenskapliga utgångspunkter använts.

  • 7.
    Bergh, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    Genusstereotyper i reklam: En kvalitativ undersökning av könsstereotyper i reklam.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I min kvalitativa studie har jag genom textanalyser, intervjuer och receptionsanalys undersökt hur kvinnor och män framställs i reklam. Genom att göra denna triangulering har jag kunnat belysa forskningsfrågorna från olika håll och därför fått en tydligare helhetsbild. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om och hur, kvinnor och män könsstereotypiseras i reklam, samt hur de resonerar kring detta. Jag har även i uppsatsen undersökt om det går att urskilja mönster eller teman i hur kvinnor och män resonerar om den som könsstereotypiserats är av motsatt kön.

    För att undersöka forskningsfrågorna tar uppsatsen avstamp i, anmälda reklamers bedömningar som gjorts av näringslivets självreglering gällande reklam och marknadskommunikation, Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd.

    Undersökningen visar att såväl kvinnor som män, är bra på att uppfatta könsstereotypisering och görandet av kön i reklam. En av de i uppsatsen utvalda reklamerna blev inte fälld av Reklamombudsmannens opinionsnämnd, men både jag och informanter kunde identifiera könsstereotyper och könsmarkörer i den. Samtliga informanter uttryckte sig uppfatta könsstereotyper gällande både kvinnor och män, i de för uppsatsen utvalda reklamerna. Analysen visar också att individen i sig, verkar ha större betydelse för hur och om informanterna resonerar kring könsstereotypisering, än deras fysiska kön.

  • 8.
    Berglund, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Kask, Anna-Karin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Det dramapedagogiska Klavertrampet: två fokussamtal om dramapedagogisk grundsyn.2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,

    synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kring

    dramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående av

    yrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:

    Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?

    Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen är

    fenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.

    Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap och

    förförståelse.

    Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiska

    frågor. I den fenomenologiska analysen hittas tre av de fem aspekterna: Människosyn,

    samhällssyn och kunskapssyn. Efter att en hermeneutisk tolkning gjorts hittades ytterligare två:

    Etik och syn på den pedagogiska situationen. Undersökningen når fram till följande resultat:

    Dramapedagogisk grundsyn handlar om personlig utveckling, relationer, sociala värden och

    demokratiprocesser.

  • 9.
    Berntsson, Lindah
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Murhagen, Therese
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Hur framställs föräldraskapet? -En jämförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract

     

    Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap

     

     

    Titel: Hur framställs föräldraskapet? En jämförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama

     

    Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen

     

    Termin och år: VT 2013

     

    Handledare: Mathias Sylwan

     

    Examinator: Anna Edin

     

    Nyckelord: Diskursanalys, föräldraskap, framställning, föräldraroll, pappa, mamma.

     

    Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur föräldraskapet framställdes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att använda oss av diskursanalys som tillvägagångsätt och teori ville vi få fram på vilket sätt de båda magasinen framställer föräldraskapet. Vi ville även veta vad som, enligt magasinen, är ett gott moder -fader- och föräldraskap. Empirin består av tio nummer, fem vardera av de två magasinen.

    Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig åt på många håll. Båda magasinen framställer föräldraskapet utifrån de rådande normerna i samhället. Pappan framställs som individstark karriärsman, medan mamman framställs om en omvårdande mamma.

     

  • 10.
    Bjuhr, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vårdande vård utifrån patientens perspektiv.: En kvalitativ intervjustudie med patienter inom psykosvården.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter med

    psykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande i

    deras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck och

    varför.

    Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende.

    Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutisk

    fenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördes

    med hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien.

    Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektiv

    strategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjorton

    tillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär,

    Kommunikation, Att vara aktiv och

    Hopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt som

    genomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade i

    begreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman. Medvaro beskrev

    också temanas beroende förhållande till varandra.Slutsatsen av den här studien var

    att patienternas upplevelse var att vården på internatboendet där de vistas var

    vårdande, vad som gjorde att den var vårdande framgick av de fem huvudtemana,

    hur det tog sig i uttryck beskrevs genom patienternas egna berättelser och varför

    fenomenet framträdde så som det gjorde tolkades utifrån begreppet Medvaro.

    Nyckelord: Patientens erfarenhet, psykos, återhämtning,

  • 11.
    Bora, Gabor
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film (upphört 080911).
    Postscript to a future2007Ingår i: Documenta Magazines Online JournalArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Brunstedt, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Hansson, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Interaktionen mellan pedagoger och barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger interagerar och bemöter barn under vuxenledda aktiviteter på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Samt om det skiljer sig åt mellan förskolorna beroende på huvudmannaskap, privat eller kommunalt. Designen som användes är en kvalitativ, semi-strukturerad observationsstudie. Observationerna genomfördes på två förskolor, en privat och en kommunal, med barn i åldrarna fyra till sex år. därefter analyserades resultaten utifrån tidigare forskning författarna tagit del av. Resultaten visade att på den privata förskolan förekom mer omedvetet könsskapande från pedagogerna i det att pojkarna tilläts ta mer plats i aktiviteterna. Resultaten från den kommunala förskolan var mer svårtolkade då inget tydligt bemötande utifrån könsstrukturerna förekom. Istället för pedagogernas bemötande av barnen valde författarna att också tolka barnens beteende utifrån tidigare forskning.

  • 13.
    Börjesson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Lundkvist, Natalia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    En kvalitativ studie om fritidslärarens reflektioner kring uppdraget att arbeta med IT i fritidshem2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Cöster, Marie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Den dubbla cirkeln: två fokussamtal om dramapedagogiska cirkelövningars innebörd 2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam. Genom att söka efter minsta gemensamma nämnare i materialet skapas teman från kärnor som kopplas ihop av betydelseenheter. I resultatet redovisas analysen med hjälp av ett nät med kärnor och teman, utdrag ur referatet som belyser olika teman samt en tabell.  Resultatet tolkas för att ge ökad förståelse samt sammanfattas i summeringen. De olika temana står för olika kvalitativt skilda aspekter av cirkelns betydelse i drama som relaterar till varandra och på så sätt ger en bild av cirkelns karaktär i drama. Genom analysen framträdde ett övergripande tema; dubbeltydighet. Metoden och resultatet belyses och granskas i diskussionen.

  • 15.
    Dombaj, Tanja
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Drama som pedagogisk metod i språkundervisningen: En kvalitativ studie om språklärares uppfattningar och erfarenheter om  arbete med drama i språkundervisningen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

     

    Studiens fokus ligger på att beskriva hur och varför språklärare i engelska, svenska samt svenska som andra språk på grundskole- och gymnasienivå använder pedagogiskt drama som metod i språkundervisningen. Syftet är också att undersöka hur språklärare kopplar drama som metod i språkundervisningen till läroplanen. Resultatet av undersökningen visar att språklärarna använder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  språklärarna använder dramametoder i språkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever på ett djupare plan och för att kunskap, förståelse och insikt för språklärandet nås genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. Språklärarna använder drama som metod i språkundervisningen vid socialisering av grupper, stärkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan. En av språklärarna ser inte någon koppling till läroplanen medan andra språklärare lyfter fram en rad mål och riktlinjer i läroplanen och framhåller att  drama som metod med dess varierande arbetsformer i språkundervisningen skapar resurser för att uppfylla dessa  mål och riktlinjer.

  • 16.
    Edkvist, Ingela
    Uppsala Universitet, Kulturantropologiska Instituionen.
    The Performance of Tradition.: An Ethnography of Hira Gasy Popular Theatre in Madagascar.1997Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study deals with the popular theatre performance of Hira Gasy, and its actors and audiences in the central highland regions of Imerina and northern Betsileo in Madagascar. The Hira Gasy has developed from a court to a rural performance during the last two centuries, a period influenced by first the British and then by the French presence in the country. Today, the performances are given in diverse contexts, the most common being in connection with reburial ceremonies. The Hira Gasy troupes all have a common form of their performance, with speeches, songs, acrobatics, dance and music, while the content is unique for each troupe, although given in a culturally recognized form.

    The study is based on 19 month of fieldwork divided into five periods between 1991 and 1996. The main argument is that the Hira Gasy performances provide a forum in which the problems of identification and belonging are discussed. The 'foreigner'is used as a 'mirror image' for the rural and the poor in their aims to assert and shape their sense of belonging in a changing society. The symbols of identification - the ancestral land, the common tomb and the family solidarity - are felt to be threatened by increasing individualization and the decrease in the fulfillment of the ancestral duties. For the rural poor their feelings of marginality and powerlessness in relation to the economically and politically powerful urban elite are expressed in Hira Gasy. Through the practice of custom they sustain their moral dignity, which is one of the most important means in order to remain malagasy. The Hira Gasy performance are indigenious arenas for existential and moral discussions, and for providing a sense of belonging in a problematic reality shaped by both the 'way of the ancestors' and the 'way of the foreigner'.

  • 17.
    Ekman, Emmy
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    Kugghjulets smörjmedel: Kommunikatörens funktion i en organisation2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad gör en kommunikatör? Det är en fråga som inte är allt för ovanlig för utomstående att ställa när en sådan presenterar sitt yrke. Därför presenteras i följande fallstudierapport med hjälp av en kvalitativ intervjustudie hur en förvaltning i Växjö kommun uppfattar yrket. Med hjälp av fyra fokusgrupper med olika yrkesinriktningar reder de tillsammans med författaren ut vad begreppet innebär och vad kommunikation innebär för organisationen.

     

    Det visade sig i resultatet att en kommunikatör i stora delar arbetar i det dolda. Att en kommunikatör är en ”spökskrivare” om så vill. Den som arbetar som kommunikatör har som uppgift att finnas tillgänglig för hela organisationen för att hjälpa medarbetarna och cheferna med de kommunikativa frågor och utmaningar som de kan tänkas stå inför. De hjälper organisationen och blir då smörjmedlet till de kugghjul som kan liknas med en organisation.

     

    Det är inte bara organisationen som kommunikatören ska finnas tillgänglig för utan  ska även tjäna den målgrupp som organisationen kan tänkas ha. I detta fallet finns den till för att svara medborgarna i Växjö kommun på deras frågor som de har främst via det sociala mediet Facebook.

     

    Resultatet i den här undersökningen visade även att det med hjälp av kommunikation går att bygga upp ett förtroendekapital, både internt och externt. Detta genom att den ansvarige för det aktuella problemet skulle stå för sin sak och att kommunikatören gärna fick hjälpa den ansvarige med kommunikativa frågor men inte vara den som skrev under med sin namnteckning eller var ansiktet utåt för organisationen om viktig information och kommunikation ska hanteras.

  • 18.
    Ekstrand, Amelie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Sundelin, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Individualisering: Om svårigheter och möjligheter i lärares arbete med individualisering2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 19.
    Elfving, Susanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Möten med troende - en undersökning av tre religionslärares uppfattningar om religionsmötets betydelse och konsekvenser i undervisningen på gymnasiet.2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att undersöka hur tre religionslärare uppfattar religionsmötets betydelse och konsekvenser i undervisningen på gymnasiet. Med religionsmöte avses här då en grupp elever gör ett studiebesök hos något religiöst samfund eller då en religionsrepresentant besöker skolan och för ett samtal med eleverna i klassrummet.

    För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tre religionslärare. Resultatet visar att lärarna har flera syften med religionsmöten i undervisningen. Det primära är att eleverna skall få en förståelse för den troende och den religion som denne representerar. Man vill även med religionsmötet bryta elevernas eventuella fördomar. Respekt för den enskilde individen var även något som samtliga informanter lyfte fram.

    Samtliga lärare menade att det finns risker med religionsmöten i undervisningen. De anser att det är av stor vikt vem religionsrepresentanten är och hur den förmedlar sitt budskap. En av informanterna väljer noggrant ut vem eleverna får träffa medan de två övriga väljer att inte göra det. Samtliga lärare anser att det även finns en risk att budskapet som religionsrepresentanten förmedlar blir ett facit för eleverna. Även om samtliga lärare är medvetna om dessa risker så använder de religionsmöten i undervisningen då det primära är förståelsen för religionsrepresentanten och dennes religion.

     

  • 20.
    Folkesson, Filippa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora. År.
    Helmersson, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    50-talisternas färd genom det digitala samhället: En kvalitativ studie om hur 50-talister förhåller sig till dagens mediesamhälle2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att söka kunskap i hur människor som är födda under 50-talet upplever dagens mediesamhälle och hur de förhåller sig till sin användning av dagens medieteknik. Frågeställningarna innefattar hur informanterna ser på dagens nya medieteknik, hur de använder sig av den samt hur informanterna ser på dagens medieteknik i jämförelse med hur de ser på hur det såg ut när de växte upp. Studiens teorier innefattar Krekula och Johanssons teori om ålder samt Mannheims teori om generation. Studien omfattas av en grupp med sex stycken kvinnor. Tillvägagångssättet består av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Genom detta beskrivna tillvägagångssätt ihop med vårt teoretiska ramverk framkommer det att informanternas syn på dagens nya teknologi innefattar att informanterna vet att de använder den i stor grad och är medvetna om detta, men fortsätter ändå använda den i lika stor utsträckning. De är oroliga för att det fysiska mötet mellan människor kommer att försvinna på grund av dagens medieteknik, men dock ser de fler fördelar än nackdelar med den. Skälen till deras användande var att kunna vidhålla relationer via medietekniken. En del av informanterna använder medietekniken i princip hela tiden, medan andra försöker undvika den. Hur informanterna ser på dagens medieteknik i jämförelse med hur det såg ut när dem växte upp innefattar att informanterna anser att det var ett lugnare liv förut då stressen som teknologin frambringar inte fanns i samma utsträckning som den gör nu.Denna studie kan ses som ett komplement inom forskning om äldre och dagens medieteknik, då äldre i dagens forskning ofta syftar till äldre som är från 80 år och uppåt. Denna studie kan därför bidra med resultat från informanter som innefattar den yngre generationen av äldre.

  • 21.
    Golabiewski, Emanuel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    En granskning av Gamification som kommunikationsstrategi2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Paul de Mans retorik: Om ett centralt begrepp i dekonstruktionen1998Ingår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Gustavsson, Michael
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Textens väsen: En kritik av essentialistiska förutsättningar i modern litteraturteori : Exemplen Cleanth Brooks, Roman Jakobson, Paul de Man1996Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Hallgren, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Sorg i förskolan: Att möta barn i sorg utifrån begravningsentreprenör, präst, förskollärare och anhörigas kunskaper och erfarenheter2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att belysa arbetet med barn i sorg inom förskolan genom att ta del av begravningsentreprenör, präst, förskollärare samt anhörigas erfarenheter och kunskaper. Metoden är baserad på intervjuer där professionella sorgearbetare, förskollärare och anhöriga har deltagit. Resultatet visar att enligt informanterna är bemötande, ärlighet samt normalisering det viktigaste när man möter barn och vuxna i sorg. Det framkommer i resultatet att enligt informanterna är det betydelsefullt hur man bemöter människor i sorg, att låta sörjande få sörja på sitt sätt men att det är viktigt att barnen skall få bli bemötta utifrån hur de är och inte vad de har gått igenom. Att det är bra enligt förskollärarna i studien för barn att återkomma till förskolan efter ett dödsfall eftersom förskolan är deras vardag och där finns en slags trygghet för barnen.

     

  • 25.
    Hedström, Isabelle
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    Metoo-effekten: En kvalitativ studie rörande nyhetsrapporteringen kring metoo-kampanjen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sexuella trakasserier på grund av kön är något som förekommer frekvent, det påvisar inte minst #metoo-rörelsen som startades i USA. Hashtaggen #metoo spred sig fort över hela världen, tusentals och åter tusentals kvinnor slöt samman och bildade egna hashtaggs för att uppmärksamma sexuella trakasserier på grund av kön inom deras specifika arbetsområde. Kvinnan har under lång tid blivit sedd på som det svagare könet och har inte haft samma rättigheter som män, varken i samhället eller över sig själv. Med tiden har lagar för att samhället ska bli mer jämställt stiftats, och även lagar gällande sexuella trakasserier.

    Denna studie berör #metoo-rörelsen och nyhetsrapporteringen kring den och det empiriska materialet är en kvalitativ jämförande studie mellan en svensk och en norsk dagstidning. Syftet med studien är att se om nyhetsrapporteringen gällande #metoo skiljer sig åt mellan länderna och i så fall på vilket sätt. Vidare har en kvalitativ deskriptiv analysmetod genomförts på åtta artiklar, där fyra artiklar är från Dagens Nyheter i Sverige och fyra artiklar kommer från Aftenposten i Norge. Artiklarna har därefter parats ihop i fyra olika teman och ställts mot varandra. I studien analyserades differenserna i artiklarna, hur de framställer #metoo och således också jämställdhet, sexuella trakasserier och kopplingen till sociala medier.

    I resultatet går det att utläsa att en viss skillnad finns mellan nyhetsrapporteringen gällande #metoo mellan Dagens Nyheter i Sverige och Aftenposten i Norge. De artiklar från Dagens Nyheter lämnar ofta läsaren med obesvarade frågor medan de från Aftenposten i större utsträckning besvarar de frågor man inledningsvis får. De artiklar från Aftenposten har också större fokus på just Sverige och andra länder jämfört med vad de artiklar från Dagens Nyheter har. 

    Nyckelord: #metoo, sexuella trakasserier, jämställdhet, kvinna, man, nyhetsrapportering

  • 26.
    Hjelte, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Klassrumsinteraktion på högstadiet-är lyssnandet en svårfångad färdighet?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete studerar lyssnandet på högstadiet i en skola i en medelstor kommun i Sverige. Arbetets syfte har varit att undersöka hur lärare och elever når fram till varandra i klassrummet. Empirin samlades in på en multikulturell skola utifrån tre syftesfrågor som behandlade lärarens ledarskap, elevernas uppmärksamhet på läraren samt lärarens uppföljning av elevernas eget arbete, i klassrummet. Tillvägagångssättet för insamling av empirin utgjordes av en etnografisk ansats som inbegrep dels strukturerade observationer av elever och lärare i klassrummet, dels semistruktrurerade, kvalitativa intervjuer och samtal med berörd lärare. Informanterna bestod av sammanlagt fyra klasser i årskurs sju och åtta samt deras respektive lärare, två kvinnor och en man med vardera cirka tio års erfarenhet som lärare på högstadiet. Resultatet i denna studie visar att lärarna var flexibla i sitt sätt att bemöta eleverna, samt att anpassa undervisningen efter rådande omständigheter. Samtliga lärare upplevde dock ett visst motstånd från många elever när det gällde elevernas förmåga eller vilja att lyssna och ta emot information, i synnerhet i helklass eller grupp. De kvinnliga lärarna upplevde till större del jämfört med den manliga läraren att eleverna överlag lyssnade okoncentrerat. Utifrån observationerna gav eleverna å sin sida bevis på olika handlingar, vilka pekade på fler svårigheter än förtjänster med att lyssna och förstå det läraren sade; svårigheter som lärarna bekräftade i intervjuerna. Svårigheterna fick en del elever att framstå som tämligen ointresserade av skolarbetet, vilket resulterade i negativ påverkan på deras utnyttjade lektionstid. Resultatet från lärarnas uppföljning av elevernas arbete visade olika former av individuell stöttning, exempelvis genom individuellt anpassade arbetsuppgifter, vilket eleverna dessvärre ofta avvisade. I denna studie framkommer också att lärarna gärna skulle samtala med kollegor om undervisningen i klassrummet, men att andra diskussionsämnen tar överhanden. Hur viktigt är lyssnandet för kommunikation och samspel egentligen? Ettt oväntat resultat framträdde, i och med att det inte låg i detta arbetes syfte, viz. att i studien åskådliggjordes en möjlig könsidentifiering mellan kvinnlig lärare-flicka, samt mellan manlig lärare-pojke. Detta samtidigt som alla tre lärarna uppgav att de inte medvetet gjorde någon åtskillnad på flicka-pojke i klassrummet.

  • 27.
    Hvarfner, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
    Om vingarna bär: en kvalitativ pilotstudie av Människa – natur – religionsprogrammet vid Högskolan i Gävle2008Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrån en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med både yrkesmässigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft.

    Pilotstudien är baserad på telefonintervjuer med tre studenter som genomgått programmet från allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod.

    Resultatet visar en mycket positiv hållning till MNR från samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förväntningar och mål, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen från högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men även att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter på framtidens arbetsmarknad.

  • 28.
    Hyvönen, Mats
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Media- och kommunikationsvetenskap.
    Inblick, utblick, överblick: Den ”uppkopplade” lokaltidningen mellan världen läsaren (ca. 1930–2000)2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Kahl, Maja
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Det känns i hjärtat: En deltagande observation om att gestalta roll2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att problematisera gränsen mellan privat och gestaltad roll. Syfte är vidare att studera hur deltagarna vid ett antal observationstillfällen upplever arbetet med gestaltade karaktärer och hur detta upplevs ge kunskaper för dem som privatpersoner.

    Studien är inspirerad av etnografisk teoribildning och använder sig av observationer och intervjuer som undersökningsmetod. Under en termin har en drama-/teatergrupp följts under gruppens arbete inför en teaterföreställning. Slutsatsen av studien är att rollgestaltning på scenen rymmer både fysiska förändringar hos aktören, men också mer subtila inre förändringar. Det är också tydligt inom studien att yttre förutsättningar för gruppen påverkar arbetet med rollgestaltning.

  • 30.
    Kapetangiorgi, Nathalie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    "Det är skrämmande när en novell skriven för över 120 år sedan har bättre genuspolitik än sin moderna nytolkning": En analys av kvinnorna i BBCs nytolkande serie "Sherlock", baserad på Sir Arthur Conan Doyles verk.2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ”Sherlock” representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper. Två avsnitt av serien kommer att användas i analysen, med fokus på tre kvinnliga karaktärer: En som återfinns i originalen, samt två nya. Dessa karaktärer kommer att analyseras genom att undersöka utvalda scener där de samspelar med Sherlock Holmes. Analysen sker genom en semiotisk analys, samt kvalitativ textanalys. Jag använder mig av Roland Barthes begrepp denotation och konnotation vid scenanalysen, detta för att undersöka vad som utmärker kvinnorna i serien. Egenskaperna dessa kvinnor besitter kommer sedan att ställas mot mina valda teorier, detta för att fastställa hur väl karaktärernas genusmönster överensstämmer med stereotypiska tolkningar, slutligen kommer de valda avsnitten att analyseras och jämföras bredvid originalen av Sir Arthur Conan Doyle. En kvalitativ textanalys kommer att göras av två utvalda texter om serien i fråga, en som anser att serien är sexistisk och mansdominerad och en som talar mot detta. Textanalysen görs för att undersöka publikens tolkningar och för att förstå varför serien väckt debatt. I mitt resultat har jag funnit vissa egenskaper för karaktärerna som stämmer överens med den teoretiska ramen, även om alla egenskaper inte kunde appliceras på karaktärerna i fråga. Kvinnorna framställs ofta som känslosamma, emotionellt splittrade och även beroende av männen omkring dem. De nya karaktärerna identifieras ofta som känslosamma och genom sitt förhållande till männen, medan Irene Adler som uppgraderats från originalen portträtteras som en emotionell och känslostyrd kvinna som behöver mannens beskydd. Jag har funnit gränsöverskridande i vissa karaktärer, där manliga och kvinnliga egenskaper blandats. Slutsatsen blir att det finns mönster för hur genus porträtteras i serien som återfinns i mediestereotyper. Även textanalysen bidrog till att stärka denna teori, då det varit viktigt att förstå vilka frågor serien väckt och varför. Nyckelord: BBC Sherlock, Sherlock Holmes, Sir Arthur Conan Doyle, Semiotisk analys, textanalys

  • 31.
    Katharina, Westin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    MeetSandvik - Organisationskommunikation och sociala medier: En fallstudie av Sandviks organisationskommunikation ur ett relationsskapande perspektiv2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 32.
    Lennman, Sofie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Fördomar i skolan?: en studie om attityder mot människor med olika religiösa och kulturella bakgrunder bland elever i årskurs 7-92009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd. Flickorna är mer toleranta mot människor med annan religiös/kulturell bakgrund än pojkarna. Eleverna känner av att det finns fördomar bland eleverna på skolan och dessa yttrar sig på olika sätt. Det är till exempel mycket prat bakom ryggen på muslimerna om varför de får ha slöja och att de, när de nu bor i Sverige, måste anpassa sig efter det svenska livet.

  • 33.
    Lennman, Sofie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Likvärdig kunskap i skolan?: en intervjustudie av lärares undervisningsinnehåll i religionskunskap i grundskolans årskurs sju till nio2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om elever får likvärdiga kunskaper från olika skolor i religionsämnet i årskurs 7, 8 och 9. Och göra en jämförelse med vad lärare på gymnasiet från olika skolor förväntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap när de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lärare på grundskolan och två med lärare på gymnasieskolan. Intervjupersonerna är i olika åldrar och har arbetat olika länge som lärare men alla är behöriga lärare.

    Resultatet av undersökningen visade på att eleverna inte får en likvärdig kunskap i religionsämnet på grundskolan. Det visade att i etik, livsfrågor, kristendomen och världsreligionerna så var undervisningen mest likvärdig och det var små skillnader mellan lärarnas innehåll i undervisningen. Men i andra livsåskådningar och estetiska uttryck i olika religiösa sammanhang så var det stora skillnader i lärarnas innehåll i undervisningen. Det visade även att elever har olika förkunskaper med sig från religionsämnet i grundskolan när de börjar läsa religionskunskap A på gymnasiet. Enligt gymnasielärarna berodde detta på vilken skola de gått i och vilken lärare de har haft. Enligt grundskolelärarna får eleverna lika mycket tid nerlagt på religionsämnet. Men vad som styr lärarnas urval kan vara en orsak till varför elever inte får en likvärdig kunskap. Men den största orsaken min undersökning visar på är att målen i kursplanen är otydliga och tolkningsbara. Det leder till att olika lärare gör olika tolkningar och elever får inte likvärdig kunskap. Gymnasielärarnas förväntningar skiljde sig åt. En av dem hade inga förväntningar alls eftersom hon av erfarenhet visste att de hade skilda förkunskaper. Den andra förväntade sig att eleverna skulle ha kunskap om världsreligionerna, etik och omvärldskunskap.

  • 34.
    Lindqvist Grinde, Janne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Litteraturvetenskap.
    Att skapa sin värld: Den epideiktiska retorikens funktioner i svenskt 1600- och 1700-tal2010Ingår i: Goda exempel: Värderingar och världsbild i tidigmodern svensk sakprosa och tillfällesdikt. / [ed] Henrik Ågren, Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala universitet , 2010, s. 7-15Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Lindqvist Grinde, Janne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Litteraturvetenskap.
    Den smutsiga verkligheten: kolumnisten Harry Schein2010Ingår i: Citizen Schein / [ed] Lars Ilshammar, Per Vesterlund, Pelle Snickars, Stockholm: Kungliga Biblioteket , 2010, s. 130-141Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Lindqvist Grinde, Janne
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för filmvetenskap, historia, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap.
    Klassisk retorik för vår tid2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Lindqvist Grinde, Janne
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Kurt Johannesson: Svensk retorik från antiken till våra dagar2006Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 2, s. 87-93Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Lindqvist Grinde, Janne
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för litteraturvetenskap och svenska språket.
    Vad gäller saken?: statusläran som verktyg för retorisk argumentationsanalys2005Ingår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 33, s. 33-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den klassiska statusläran erbjuder ett förbisett redskap för retorisk argumentationsanalys – ett redskap som kan användas för att beskriva och analysera offentlig oenighet av många olika slag. Inte minst kan den användas för att analysera kampen om vem som ska få tillskrivas värdeladdade begrepp som ”manlighet”, ”frihet” och ”demokrati”, men i förlängningen också kampen om hur dessa begrepp ska definieras. Artikeln syftar till att tydliggöra denna användbarhet i ett antal tänkta analysexempel, men avslutas också med en kort analys av ett verkligt fall: debatten om den svenska vänsterpartiledaren Lars Ohlys förhållande till demokratin i TV-programmet Uppdrag granskning.

  • 39.
    Lindström, Ulla Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Genus i fyra noveller av Dan Andersson ur Kolvaktarens visor: en granskning2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Lundby, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    „As long as we can cry about the misery we can joke about it too“: An intersectional and queer theoretical analysis of a Swedish female-fronted humor series2015Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to use intersectional queer theoretical analysis in order to investigate if the Swedish female-fronted humor series "Mia och Klara" can be understood as feminist. Through semiotic analysis of discourses in the material, the appearance and non-appearance of different social location and the portrayal of these can be established. The social location-analysis coupled with the Bechdel test will show us that the show can be perceived as female-focused but that certain characters are paradoxical and challenge the primacy of the male gaze through storyline and camera angles. The TV-series can to the most part be seen as a liberal- and post-feminist storyline that reinforces and re-affirms a white, Swedish, femininity project.

  • 41.
    Lundfelt, Ingrid
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Fordonselevers syn på religion och religionskunskap: En etnologisk undersökning som granskar intresse och ointresse för religion och religionskunskap2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet. Metoden som används för att undersöka elevernas intresse eller ointresse är en etnologisk metod. Genom att vara närvarande i klassrummet under en tid och se samspelet mellan elever och lärare anser jag att det ger en autentisk bild av hur eleverna uppfattar undervisningen. För att komplettera observationerna gjordes även intervjuer. Intervjuerna stärker observationerna eftersom det kan stärka eller avskriva mina antaganden gjorda under observationerna.

     

    Resultatet av observationerna och intervjuerna visar att fordonseleverna har ett ointresse för religionskunskap. Det visas bland annat genom att de har en relativt rå jargong i klassrummet, där det kan förekomma nedvärderande uttalanden om människor med annan tro, kultur eller etnicitet. Eleverna visar även omognad genom att inte ta ansvar för sina studier. Det är ytterst sällan som de tar med egna pennor och papper. Det oansvariga beteendet fortgås eftersom lärare anstränger sitt yttersta för att dessa elever ska vara närvarande och klara kursen. Det utmynnar tyvärr i missriktad hjälpsamhet eftersom eleverna inte formas till ansvarstagande och demokratiska medborgare. Slutligen finns det även motivation hos eleverna och de visar intresse till viss del. I intervjuerna framgår det att eleverna har ett privat intresse i livsfrågor. Under observationerna visade det sig, trots vissa kommentarer, att eleverna har ett öppet klimat i klassrummet. Elever svarar och ställer frågor utan att räcka upp handen, vilket ibland kan uppfattas som lite stökigt, men med erfarna lärare finns det mycket goda möjligheter att använda sig av elevernas engagemang. 

  • 42.
    Lång, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Jansson, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Pedagogers erfarenheter av arbete med barn med funktionsnedsättningar och extra anpassningar i fritidshem2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In the after school program, educators meets students with different disabilities with special needs. The role that the educators are given is to ensure that all students are being seen for who they are and that they receives the support that they need in their daily activities. This study aims at investigating what experiences educators have of working with children with these kind of disabilities and special needs in the after school program. The study was conducted through surveys that were given to educators at six different schools. The results shows that the educators' experiences of working with neccesary adjustments for children with disabilities based on the requirements, skills and financial conditions of the management documents may look different. However, the result is that additional adjustments are important and are performed daily.

  • 43.
    Morin, Anders
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Thorsberg, Jenny
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap.
    Mening och syfte med religionskunskap på gymnasiet: en jämförelse mellan lärares och elevers uppfattning2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant.

    Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader. I takt med samhällsutvecklingen har religionsämnet både fått byta namn och innehåll. Därför anser vi det intressant att se vad dagens elever vill få ut av ämnet och hur detta stämmer överens med den senaste kursplanen för Religionskunskap A.

  • 44. Redin, Johan
    et al.
    Bora, Gabor
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för medier, kommunikation och film.
    Fossils and terrestrial philosophy: Leibniz' Protogaea and aesthetics2006Ingår i: Cardanus. Jahrbuch für Wissenschaftsgeschichte, ISSN 1861-9479, Vol. 6, s. 75-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 45.
    Resare, Sophia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Arlewigh, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Lärarens kommunikation i undervisningen - utifrån retoriska begrepp2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Ämnet för det här examensarbetet är retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet är undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrån ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi använt oss av, är observationer i form av att filma tre lärare i deras klassrum. Vi har utgått ifrån hur lektionen disponerats och därefter analyserat utifrån retoriska mål som syftar till att (1) uppnå ett intresse hos eleverna, (2) uppnå en förståelse hos eleverna, (3) skapa trovärdighet hos läraren samt (4) få en bekräftelse/reaktion på att eleverna förstått det som var avsett.

    För att uppnå dessa retoriska mål är det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att återkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna. När det gäller att skapa intresse anser vi att lärarna gör det genom kreativitet såsom sång, att ställa öppna frågor samt visar sig intresserade av eleverna. Lärarna skapar en förståelse hos eleverna genom att de förklarar olika begrepp på olika sätt och utifrån olika kunskapsnivåer. Lärarna har också stor trovärdighet (ethos), de är trygga, lugna och har en gedigen yrkesbakgrund och erfarenhet. Den bekräftelse som lärarna kan få på att eleverna förstått deras budskap kan vara att eleverna till exempel förstår olika övningsmoment som berör det budskap som läraren vill föra fram. Det verkar som att eleverna, under våra observationer, har förstått. Det bekräftas på så sätt att de är aktiva, dels genom att besvara och ställa frågor samt uppmärksamt arbetar med övningar under lektionen.

    Sammanfattningsvis handlar retorik i undervisningssammanhang om att det är av vikt att läraren har en förmåga att skapa en känsla av trygghet och tillit i kommunikationen. Detta eftersom det är grunden för att i nästa steg kunna lära sig något. Retoriska grundbegrepp såsom ethos (trovärdighet hos den som talar), logos (ett ämne som känns meningsfullt) och pathos (att de som lyssnar känner sig berörda och bekräftade) finns alltid med i muntliga relationer. Ju mer ethos, pathos och logos samspelar desto större är chansen att det skapas känslor som medför att undervisningen förbättras. Vi anser harmonin mellan ethos och pathos är god då lärarna har stor trovärdighet och är bra på att se sina elever. Det som skulle kunna förbättras är logos, förslagsvis genom att lärarna kunde vara mer tydliga i vad som är lektionens syfte och varför ämnet är viktigt för eleverna. På så sätt är det också enklare för läraren att få en bekräftelse på att eleverna har förstått det som var avsett att förstås.

    Eftersom retorik innefattar så oändligt mycket anser vi att det måste vara av största vikt att läraren reflekterar över sin retoriska framställning. Hur kommunikationen ser ut i klassrummet skulle kunna vara avgörande för elevers lärande. Dialogens roll i klassrummet är något som är centralt för inlärning anser Paulo Freire men vid våra observationer har vi oftast saknat dialogen på det vis som Freire anser vara adekvat, det vill säga att utgå från elevers erfarenheter och att lära sig utifrån dem. Till största delen handlar våra observationer i klassrummet mer om lärarens uttryck. Detta skulle kunna ha att göra med att det är erfarna lärare som har lärt sig att kommunicera med sina elever på detta sätt genom åren de arbetat. I sådana fall gäller det att uppmana sig själv som lärare till dialoger med eleverna och inte falla in i rutiner, varje undervisningstillfälle kan ge möjlighet till nya dialoger och kräver nya sätt att kommunicera. Hela klassrumssituationen handlar om retorik och vi ser dess möjligheter att utforska ytterligare då vi tror att det skulle kunna gynna både elever och lärare i slutändan.

     

     

     

     

     

    Nyckelord: Retorik, pedagogisk retorik, samtal, dialog, undervisning.

  • 46.
    Roos, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Används läroboken?: En undersökning om lärobokens användning inom religionsämnet.2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.

    Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.

    Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov. Många lärare använder den som ett komplement till den övriga undervisningen och fungerar då också som ett stöd till läraren.

    Annat material man använder sig av är filmer, övrig litteratur, tidningar, tv-program, internet, bilder, radio, skönlitteratur, antologisamlingar, symboler samt universitetslitteratur och arbeten från den egna studietiden. Dessutom så använder sig alla lärare utom en egenproducerat material.

    Hälften av lärarna anser att läroboken lever upp till läroplanens mål. 4 av de 9 svarande lärarna menar att den lever upp till målen i stora drag, medan en person svarar att den varken lever upp till målen eller inte gör det.

  • 47.
    Rosendahl, Therese
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Att möjliggöra kontakter: En fallstudie om hur ideella föreningar kan bidra till integration2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI. Även genom att bidra till inträde i arbetslivet och möjliggörande av informella socialakontakter mellan svenskar och invandrare bidrar organisationerna till integ­ration,samt genom att bidra till förståelse och kunskap om den svenska kulturen ochdet svenska samhällsystemet.

  • 48.
    Rönnberg, Margareta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Filmvetenskap.
    Barn ärver tyvärr sällan andra barn...: Om föräldragenerationers förslösade kulturarv – och barns reludiering!2011Ingår i: Kulturarvingarna, typ!: Vad ska barnen ärva och varför? / [ed] Banér, Anne, Stockholm: Centrum för barnkulturforskning , 2011, 1, s. 169-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Sandberg, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap.
    Iskyrkan i Jukkasjärvi2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Tjugo mil norr om polcirkeln i Jukkasjärvi byggs sedan tio år tillbaka varje vinter en kyrka i is och snö. Varje vår nedmonterar naturen denna vid snösmältningstid och den återgår till Torneå älv. Iskyrkan kom till i samspelet mellan mannen bakom världens största Ishotell Yngve Bergqvist och kyrkoherden i Jukkasjärvi församling, Jan-Erik Johansson. Kyrkan har varje säsong fler än 30 000 besökare. Ungefär tjugo barn blir döpta varje år och något fler än hundra par väljer att gifta sig i iskyrkan. Brudparen kommer från hela världen och efterfrågan på att få gifta sig här är större än vad man kan erbjuda. Iskyrkan fungerar dessutom som en vanlig kyrka med andakter och mässor.

    Idén med att använda is och snö som byggnadsmaterial till ett kyrkobygge är unik. Material som använts i byggandet av kyrkor i Norrbotten har präglats av tidens tand och behov. Den stora tillgången på timmer och trä i länet har varit det givna valet, sjöfarten och järnvägen tillförde nya material.

    Dagens behov av kyrkor kan inte sägas vara mer kommersiell än tidigare generationers. Kyrkorna har i alla tider byggts där folket funnits och kommit samman för handel eller juridik. I dag är det turismen och människors behov av nya platser som representerar det genuina exotiska och svårtillgängliga som är magnetiskt. Iskyrkan erbjuder allt detta och även annat såsom stillhet och tystnad, ekologi i praktiken, möte med det genuina, kyla och norrsken. Kyrkorummet blir gränslöst och ger ett annorlunda andrum där motsatser samspelar. Arkitekturen är amodern.

    Hittills har ingen forskning bedrivits ens vid de nordligaste universiteten på Nordkalotten på temat is och snö varken i kulturvetenskapliga, religionsvetenskapliga eller teologiska sammanhang. Snö och is har starka symbolvärden som kan slå broar mellan vårt omedvetna och vårt medvetna och hjälpa oss att binda ihop de två sfärerna, att se det osynliga i det synliga.

  • 50.
    Stolpe, Kristoffer
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.
    Enligt eleverna själva: En undersökning om vad gymnasieelever tycker är mest intressant respektive minst intressant inom religionskunskap A2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En undersökning av vad gymnasieelever finner mest respektive minst intressant inom religionskunskap A

12 1 - 50 av 60
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf