Idrott och fysisk träning är ett prioriterat område inom EU som anses vara starkt kopplat till hälsa, sociala frågor, sysselsättning och hållbarhet. Detta speglas även i mervärdesskatterätten, där idrottsrelaterade transaktioner under vissa förutsättningar är undantagna från skatteplikt. Medlemsstaterna har även en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på tjänster som inte omfattas av undantaget. Vad som utgör idrott i en mervärdesskattekontext är däremot inte tydligt definierat. Detta innebär att det inte alltid är självklart om de EU-rättsliga målsättningarna kopplade till idrott får fullt genomslag på nationell nivå. Inom ramen för denna artikel undersöks vad som avses med idrott i en mervärdesskatterättslig kontext och vilka målsättningar som kan motivera att idrottstjänster undantas från den generella mervärdesbeskattningen.

Idrott och fysisk träning är ett prioriterat område inom EU som anses vara starkt kopplat till hälsa, sociala frågor, sysselsättning och hållbarhet. Detta speglas även i mervärdesskatterätten, där idrottsrelaterade transaktioner under vissa förutsättningar är undantagna från skatteplikt. Medlemsstaterna har även en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på tjänster som inte omfattas av undantaget. Vad som utgör idrott i en mervärdesskattekontext är däremot inte tydligt definierat. Detta innebär att det inte alltid är självklart om de EU-rättsliga målsättningarna kopplade till idrott får fullt genomslag på nationell nivå. Inom ramen för denna artikel undersöks vilka krav en transaktion ska uppfylla, utöver att det ska handla om idrott eller fysisk träning, för att undantaget från skatteplikt ska vara tillämpligt. Detta jämförs sedan med tillämpningsområdet för den reducerade skattesatsen avseende tillhandahållande av tillträde till idrottsanläggningar och idrottslektioner.

Idrott och fysisk träning är ett prioriterat område inom EU som anses varastarkt kopplat till hälsa, sociala frågor, sysselsättning och hållbarhet. Dettaspeglas även i mervärdesskatterätten, där idrottsrelaterade transaktionerunder vissa förutsättningar är undantagna från skatteplikt. Medlemsstaterna har även en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på tjänstersom inte omfattas av undantaget. Vad som utgör idrott i en mervärdesskattekontext är däremot inte tydligt definierat. Detta innebär att det inte alltid ärsjälvklart om de EU-rättsliga målsättningarna kopplade till idrott får fulltgenomslag på nationell nivå. Inom ramen för denna artikel undersöks omden svenska implementeringen och rättstillämpningen är i linje med de slutsatser som tidigare har dragits avseende den mervärdesskatterättsliga regleringen som rör idrott och fysisk träning.

I denna artikel diskuteras avdragsrätt för ingående mervärdesskatt utifrån EU-domstolens domar Larentia + Minerva och Sveda. Domarna kom år 2015. Larentia + Minerva har resulterat i ett ställningstagande från Skatteverket om holdingbolags avdragsrätt för ingående skatt. Båda domarna har varit föremål för diskussion i doktrinen, av vilken en del återges här. I artikeln ger jag min tolkning av rättsfallen, samt några synpunkter på Skatteverkets ställningstagande i förhållande till Larentia + Minerva. Artikeln utmynnar i slutsatsen att domarna, trots att det kan uppfattas som att EU-domstolen begränsar avdragsrätten i Larentia + Minerva och utvidgar den i Sveda, ligger i linje med varandra och med EU-domstolens tidigare rättspraxis. Rättsfallen belyser komplexiteten i att avgöra hur företeelser som i sig är utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt i olika situationer påverkar företagens avdragsrätt.

Den 2 februari i år kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till i en dom avseende ett överklagat förhandsbesked, HFD 2016 ref. 5, att medlemmarna i en discjockeyduo var utövande konstnärer som framförde ett upphovsrättsligt skyddat verk. Deras framförande var därför undantaget från mervärdesskatteplikt. Biljettintäkterna skulle beläggas med sex procent mervärdesskatt, eftersom det var fråga om ett tillträde till konsert eller liknande föreställning.

Den 10 mars 2014 kom Skatteverket med en ny riktlinje avseende det som tidigare kallades fördjupad samverkan, och som nu går under namnet fördjupad dialog. Den 12 juni 2014 arrangerade Börje Leidhammar och Eleonor Kristoffersson en konferens vid Högskolan i Gävle om Skatteverkets för-djupade dialog med storföretagen. Konferensen finansierades av stiftelsen Centrum för skatterätt, stiftelsen TOR/Skattenytt och Högskolan i Gävle. Nedan presenteras de viktigaste slutsatserna från konferensen.

Den 7 juli 2014 genomförde Skatterättsnämnden en lagprövning enligt 12 kap. 10 § regeringsformen (1974:152) RF. Lagprövningen avsåg huruvida den stadgade ordningen för visst riksdagsbeslut hade åsidosatts i väsentligt hänseende när den i statsbudgeten beslutade nedre skiktgränsen ändrades till följd av ett utskottsinitiativ. Ändringen ledde till att skiktgränsen sänk-tes i förhållande till vad som hade beslutats. Skatterättsnämnden ansåg i sitt förhandsbesked att den stadgade ordningen inte hade åsidosatts i väsentligt hänseende.

Den 30 mars till 1 april 2011 höll Institutet för mervärdesskatterättslig forskning vid Stockholms universitet en nordisk konferens på temat mervärdesskatt och omstruktureringar. I konferensen deltog mervärdesskatteforskare och utvalda yngre mervärdesskattekonsulter från Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det här är den första introducerande artikeln i en artikelserie till följd av konferensen. I denna artikel ges en överblick över den kommande artikelserien. I artikeln görs också några iakttagelser beträffande HFD:s och underrätternas förhållningssätt till EU-domstolens praxis på mervärdesskattområdet med exempel från omstruktureringsområdet.

Såväl mervärdesskattebedrägerier i form av karusellhandel som skatteflykt på mervärdesskatteområdet är allvarliga problem. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i sin dom från den 15 mars i år slagit fast att den nationella svenska rätten tillåter att avdrag för ingående skatt vägras i samband med skattebedrägerier. HFD öppnar också upp för svenska domstolar att tillämpa principen mot förfarandemissbruk. I denna artikel diskuteras HFD:s dom utifrån legalitetsprincipen och principen om EU-rättskonform tolkning. Vidare lyfts en del tolkningsfrågor som EU-domstolens praxis avseende skattebedrägerier och förfarandemissbruk ger upphov till. Artikeln utmynnar i slutsatsen att HFD:s dom beträffande skattebedrägerier har bräckligt stöd i svensk lagstiftning, och att det vore önskvärt att ett lagstiftningsärende initierades i denna fråga.

Denna artikel återger de turer som har varit kring den lägre skiktgränsen för statlig skatt avseende år 2014. Artikeln behandlar både frågan om ett utskottsinitiativ efter det att statsbudgeten hade beslutats var förenligt med riksdagsordningen, och frågan om ifall det finns någon möjlighet till prövning i domstol av denna fråga. Artikeln utmynnar i slutsatserna att det finns utrymme för olika uppfattningar om huruvida utskottsinitiativet var förenligt med bestämmelserna om rambeslut för statsbudgeten och att frågan torde kunna bli föremål för domstolsprövning

Högsta förvaltningsdomstolen har i aktuella avgöranden om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt klargjort och utvecklat rättsläget för den skattskyldiges rätt till ersättning. Det ställs betydande och, delvis kanske oväntat, detaljerade krav på en kostnadsräkning i skattemål; när åtgärden vidtogs, vem som utfört arbetet, tidsåtgång, arvodesnivå för varje enskild åtgärd, om fråga är om upprepningar från lägre instanser eller andra liknande mål samt om tidsåtgången är skälig beroende på ombudets kunskaper och erfarenheter