Systemet för koncernbeskattning på mervärdesskatteområdet är konsoliderad beskattning, eller så kallade mervärdesskattegrupper. De företag som ingår i en mervärdesskattegrupp anses som en enda beskattningsbar person, [2] vilket innebär att gruppinterna transaktioner inte beskattas. I Sverige är möjligheten att bilda mervärdesskattegrupper begränsad till företag inom den finansiella sektorn och försäkringssektorn, samt deras stödföretag, och till företag som befinner sig i ett inkomstskatterättsligt kommissionärsförhållande. [3] Möjligheten att bilda mervärdesskattegrupper är såväl inom EU-rätten som enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, begränsad till företag som har ett fast etableringsställe inom landet. [4] Mervärdesskattegrupperna hotas i Sverige av att avskaffas. Regeringen ska återkomma med en proposition om mervärdesskattegruppernas avskaffande under år 2015.

Den 17 september 2014 kom EU-domstolens dom i målet C-7/13 Skandia America Corp. (nedan Skandiamålet). Domen är ett förhandsavgörande. Tolkningsfrågorna ställdes av Förvaltningsrätten i Stockholm. EU-domstolen kom fram till att tjänster som en huvudetablering i tredje land tillhandahåller sin filial belägen i en medlemsstat utgör beskattningsbara transaktioner när filialen ingår i en mervärdesskattegrupp. I ett sådant fall blir mervärdesskattegruppen skattskyldig i enlighet med bestämmelserna om omvänd beskattning.

I denna artikel analyseras EU-domstolens dom. Frågor som hur omvända Skandia-situationer och transaktioner bör beskattas diskuteras. De situationer som avses är när filialen i stället för huvudkontoret är utanför mervärdesskattegruppen eller när filialen i mervärdesskattegruppen, liksom i Skandiamålet, men tjänsten tillhandahålls från mervärdesskattegruppen till huvudkontoret. Vidare diskuteras om utfallet skulle kunna bli annorlunda i ett fall då både mervärdesskattegruppen och den företagsdel som är utanför mervärdesskattegruppen är etablerade inom EU.

Den 21 april i år blev Sverige fällt i EU-domstolen för fördragsbrott avseende mervärdesskatt på frimärken och andra tjänster och därmed förenade varuleveranser inom ramen för det offentliga postväsendet. [2] Sverige har sedan EU-inträdet debiterat mervärdesskatt på sådana tillhandahållanden, vilket nu har visat sig strida emot EU-rätten. Domen avser Posten AB (nedan kallat Posten). Sedan år 2009 bedrivs motsvarande verksamhet av PostNord AB (nedan kallat PostNord). Det är således PostNord som anses driva det offentliga postväsendet i Sverige. Vidare har PostNord i praktiken en monopolställning beträffande att tillhandahålla frimärken. [3]

Denna artikel syftar till att diskutera frågor kring återbetalning av ingående mervärdesskatt som aktualiseras av domen. Vem har rätt att få återbetalning av staten och under vilka förutsättningar? Kan kunderna vända sig till Posten/PostNord och på civilrättslig grund återkräva tidigare debiterad mervärdesskatt. Först refereras domen. Därefter diskuteras återbetalning till Posten/PostNord från staten. Efter det diskuteras om kunderna har återbetalningsrätt följt av en kort civilrättslig analys. Sist återfinns några avslutande kommentarer.

Denna artikel handlar om mervärdesbeskattning av s.k. crowdfunding , eller gräsrotsfinansiering, och streaming från internet. Förutsättningarna för gräsrotsfinansiering har förändrats i och med att internetanvändningen har ökat till följd av större tillgänglighet. Numera finns webbplattformar på vilka investerare och företag och privatpersoner med kapitalbehov kan mötas och matchas. Det kan exempelvis gå till på så sätt att entreprenörer startar kampanjer genom att informera om sina tilltänkta verksamheter och att finansiärer genom att söka bland entreprenörernas kampanjer hittar intressanta företag att investera i. Investeraren kan få ersättning i form av entreprenörens produkter, andelar i bolaget eller ränta på sin investering, men det kan även vara fråga om ren välgörenhet. Genom streaming är det möjligt att exempelvis titta på film eller lyssna på musik över internet. Kunderna kan abonnera på en streamingtjänst mot ersättning, betala för enstaka tillhandahållanden, inte betala alls eller lämna frivilliga donationer. Mervärdesskatterättsligt uppstår frågor avseende om det finns en omsättning av en vara eller tjänst mot ersättning, om tillhandahållandet i så fall är skattepliktigt eller skattefritt, när tillhandahållandet har skett och vilket beskattningsunderlaget är.

I den här artikeln analyseras EU-domstolens dom om mervärdesbeskattning av växlingstransaktioner med bitcoin. Bitcoin är en virtuell valuta med dubbelriktat handelsflöde, vilket innebär att vilken innehavare som helst av bitcoin kan både köpa och sälja bitcoin. Bitcoin fungerar som betalningsmedel för både verkliga och virtuella varor och tjänster. Till skillnad från traditionella valutor är bitcoin i huvudsak helt oreglerad. Bitcoin saknar centralbank och förekommer inte alls i fysisk form.