I artikeln ”aggressiv musik och coping” diskuteras aggressiv musik (heavy metal, hårdrock, punkrock, hård rap och aggressiv popmusik) som copingstrategi vid den rollkonflikt som kan uppstå i samband med att någon drabbas av cancer. Detta eftersom den sjukroll som tenderar att tillskrivas individen i många fall strider mot den roll personen själv önskar inneha. Diskussionen förs utifrån två fallbeskrivningar hämtade från en studie som fokuserar på musikens roll för personer som drabbats av cancer. I analysen av de två fallbeskrivningarna framgår att aggressiv musik har fungerat som en copingmetod genom att hjälpa informanterna att hantera den ovan nämnda rollkonflikten.

Emellertid visade analysen på att ålder kan vara en aspekt av betydelse beträffande vid vilken tidpunkt som ett motstånd gentemot sjukrollen växer fram och en konflikt mellan rollerna uppstår. Det är viktigt att se att en copingstrategi är en mötesplats mellan individ och situation. Den är komplex, mångbottnad och högst kontextuell. Diskussionen i denna artikel, vilken förs utifrån detta synsätt, visar på att aggressiv musik, som ofta förknippas med

aggressivitet och våld, kan verka som en funktionell och högst användbar copingstrategi för unga personer som drabbas av cancer.

People with low incomes seek financial support via Facebook and other social media. For what is the assistance requested and which individuals seek help? 30 applications from Giving People showed that families with children seek help for basic needs such as food and clothing. This help is compared to help given from the charity organization Sveriges Stadsmissioner and to financial assistance from the social services. The help from Giving People is fast and the organization deliberately circumvents the social services’ requirements for reporting income. The help-seeking individual receives a small supplement but with a risk that poverty in society will not receive enough attention. Sveriges Stadsmissioner and the social services offer professional personal meetings, unlike Giving People. This can be important because financial difficulties are often a marker for other social problems.

Artikeln beskriver och analyserar IFO-personals informella organisering över interna och externa organisationsgränser i komplexa ärenden, och bygger på observationer  av vardagsarbetet inom IFO i tre kommuner samt gruppintervjuer med IFO-personal i 11 olika kommuner. Studierna visar att den informella organiseringen bland annat består av informationsutbyten, avstämningar och uppföljningar, samordning och improviserade möten, samt ett tänjande på formella uppdrag och arbetsuppgifter. Mot bakgrund av detta dras slutsatsen att informell organisering på ett sällan uppmärksammat sätt bidrar till att hålla samman hjälpen till klienter med komplexa behov, men också till att "smörja kugghjulen" inom IFO, liksom i välfärdssystemet i stort.      

Syftet var att studera skolelevers förtroende för lärare och elevhälsopersonal i förhållande till sociala bakgrundsfaktorer och familjesituation. Elever från mellan-, högstadium samt gymnasieskolan (n=28,798) besvarade enkätfrågor på skoltid. Elevernas svar analyserades med binära logistiska regressioner. Resultatet visar att elever som har förtroende för skolpersonal oftare har förtroende för sina föräldrar, bor med båda föräldrarna och kommer från resursstarka hem. Äldre elever har mer sällan förtroende för skolpersonal än yngre. Äldre elever med invandrarbakgrund har i lägre grad förtroende för skolpersonal än de med svensk bakgrund. Pojkar på högstadiet uppger oftare att de har förtroende för lärare än flickor, medan flickor i högre grad har förtroende för skolsköterska.

Allvarliga sjukdomar kan medföra stora sociala konsekvenser för de drabbade. Konsekvenserna varierar beroende på sjukdom och påverkas av de drabbades socioekonomiska position före insjuknandet. Tre registerstudier om situationen efter en stroke visar att 1)personer med högre utbildning och högre inkomst har större sannolikhet att återkomma i arbete, 2)personer med högre utbildning separerar i lägre utsträckning än personer med lägre utbildning och 3)personer med låga inkomster har en förhöjd risk att avlida i förtid efter en stroke. En fjärde studie, byggd på intervjuer, visar att personer som återgått i arbete efter en stroke har fortsatta besvär med trötthet och sårbarhet. Eftersom sociala orättvisor även skapar ojämlikheter på hälsans område så krävs att insatserna mot stroke sätts in i ett brett socialpolitiskt perspektiv.

Utsatthet för våld kan medföra långvariga konsekvenser. Studien tar upp långsiktiga ekonomiska konsekvenser för våldsdrabbade kvinnor med fokus på behovet av försörjningsstöd. Den sammanfattar två registerstudier som undersökt den ekonomiska utvecklingen för 6085 kvinnor 18-64 år som utsatts för våld som krävt sjukhusvård. Gruppen jämförs med 55 016 kvinnor i befolkningen. Analyser görs med logistiska regressioner. Utsatthet för våld ökar risken för långvariga negativa ekonomiska konsekvenser både för kvinnor med och utan barn. Lågutbildade kvinnor löper störst risk att råka ut för våld men alla som drabbas löper en väsentligt förhöjd risk att behöva försörjningsstöd. Den förhöjda risken kvarstår upp till tio år efter vårdtillfället.

Den psykiatriska vården har genomgått genomgripande förändringar på senare år. I Gästrikland genomfördes omorganisationen huvdsakligen under andra hälften av 1980-talet. Då minskades den slutna vården till förmån för en utbyggd och decentraliserad öppen vård. Under 1990-talet förändrades förutsättningarna genom att nya regler får vårdköp mellan sjukvårdsdistrikten infördes. Samtidigt minskade de ekonomiska ramarna. Detta kan ha bidragit till att slutenvården fortsatt att minska. Genom patientinventeringar 1985, innan förändingsarbetet tog fart, 1991, efter sektoriseringens genomförande och 1993, i skedet efter sektoriseringen, kunde förändringar i patientsammansättning och vårdtider avläsas. Drivkraften bakom förändringarna diskuteras.