hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 562
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahne, Ingemar
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    HiG har ännu inte nått fram2002Ingår i: Gefle Dagblad, ISSN 1103-9302, Vol. 28 oktoberArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    HÖGSKOLEDEBATT

    Tisdagen den 21 oktober hade Gefle Dagblad förstasidesrubriken: "Lärarutbildningen som ett dagis" Vi tycker det är en mycket olycklig formulering. Rubriken och artikeln andas fördomar mot förskolan

  • 2.
    Almaz Eriksen, Elisabet
    et al.
    Oslo University College.
    Grannäs, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Nordqvist, Ingrid
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Björklund, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    The ASSIST course plan2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Andersson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap. Centre for Gender Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Hussenius, Anita
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för naturvetenskap. Centre for Gender Research, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Gender theory as a tool for analyzing science teaching2009Ingår i: Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, ISSN 0742-051X, E-ISSN 1879-2480, Vol. 25, nr 2, s. 336-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines to what extent experienced teachers are aware of gender issues in the science classroom. It also explores how an introduction to gender theory might alter this awareness. Teachers wrote their reflections about a real classroom situation. They were then asked to analyse the same situation after having read texts that discussed gender theory concepts. The fourteen teachers' understanding about gender and society were challenged. Some teachers were able to analyse the case differently by applying gender theory, others discussed the case on a more general level, while one teacher showed signs of resistance regarding gender theory.

  • 4.
    Arfwedson, Gerhard
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Mellan praktik och teori: tio didaktiska berättelser om undervisning2002Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Arvidsson, Carina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Sverkersdotter, Lina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Barn i sorg: Förskollärare med lekarbetspedagogisk utbildning intervjuade om barn och sorg2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita. Resultatet visar vidare på att leken enligt respondenterna är en viktig del i barns sorgearbete och att vuxna bör finnas där för barnen som genomgår sorg. Låta barnen prata när de vill prata och inte tvinga dem till det. Vuxna bör även svara ärligt på barnens eventuella frågor kring det som skett.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 6.
    Björklund, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Att erövra litteracitet: Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis is based on an ethnographic field study among a group of monolingual children from one and a half to three years old at a pre-school in a Swedish village. The primary aim of the study has been to gain knowledge about how young children conquer and express literacy in their everyday lives. One assumption was that children are active and competent in their search for meaning when dealing with texts, signs and images. A second aim has been to investigate whether children’s literacy could have an impact on the social and cultural context of pre-school.

    Research questions addressed in the study focus on children’s participation in literacy events and their actions in literacy practice. An additional question was  whether children were contributing to literacy practice when interacting with other children in the group.

    The theoretical framework draws upon socio-cultural theory. The empirical material consists of video recordings and the focus of observation has been on children’s actions related to literacy, expressed as early literacy, including reading and writing as well as telling and retelling narratives, singing and other verbal and non verbal communication. In children’s literacy events and literacy practice the specific context was of central interest. All the material collected has been transcribed and transferred into text and constitutes the basis for analyzing what children are performing in actual events and practices. The guiding principle for description was at first to give a close reproduction of children’s verbal utterances and their acting linked to the concept of early literacy. Secondly, the aim was to describe and analyze whether the utterances and actions could be linked to the specific social and cultural context.

    The analysed material demonstrates how children participate and interact with each other while engaged in literacy and the material also displays the content of their communication. Two different kinds of literacy appear: one is narrative tellings and the other is reading and drawing/writing. A deeper analysis shows that children are building knowledge of telling and also creating a specific manifesto of literacy. The children also underline what they are doing through verbal expressions where they defined  themselves as both readers and writers.

    The result gives a contribution to new knowledge and an understanding of early literacy among very young children as something they have created in pre-school as a social and cultural environment. Literacy in the studied group of children uncovers many more expressions, including several actions with regard to written material, than we usally relate to the youngest children in pre-school.

  • 7.
    Björklund, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Early Childhood Literacy expressed by one-to three year old Children in a pre-school context2005Ingår i: European Conference on Reading, 2005, s. 15-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Björklund, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Early Literacy- young children in pre-school2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Björklund, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    How one to three years old children in a pre-school context express Early Childhood literacy2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Björklund, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Elm Fristorp, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Samlärande barn konstruerar sig själva2003Ingår i: Lek, musik, könsroller och centrala begrepp: Fyra exempel på sociala konstruktioner / [ed] Gerhard Arfwedson, Stockholm: HLS Förlag , 2003, s. 7-21Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Björklund, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Nilsson, Malin
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Svenskhet och annorlundaskap: En analys av kurslitteratur inom en förskollärarutbildning2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm. Texten görinte anspråk på att förstå de olika empiriska källorna i deras ursprungliga sammanhang. De undersöks istället med utgångspunkt tagen i ett antal frågeställningar som relaterar till syftet.

    I litteraturbakgrunden framkommer att intolerans och fördomar i förskola och skola bör förebyggas. Detta ställer höga krav på denna verksamhet. Lärare inom den svenska skolan kan anses vara förmedlare av svensk kultur, värden och normer. Samtidigt kan den svenska skolan betraktas som monokulturell eftersom den förmedlar svenska normer och värderingar. Skolan är med och upprätthåller kategorierna "invandrare" och "svensk". Svenska barn utgör en norm som de invandrade barnen jämförs med.

    Resultatet visar att litteraturen gör skillnad mellan svenskar och invandrare. Tydligt visas de tillskrivna negativa egenskaperna hos invandraren. Svenskar blir också beskrivna i en del negativa termer, men får även egenskaper som "jämställd" och "fri". Att vara flerspråkig i Sverige är att vara invandrare eftersom svenskar är enspråkiga. I och med sitt annorlundaskap blir invandrare utpekade och särbehandlade. Svenskhet är norm i Sverige och denna norm ifrågasätts inte. Samtidigt som det framkommer att det är förskolans uppdrag att stödja barn med annan kulturell bakgrund, ska de som avviker från den svenska normen anpassas till den.

    Slutsatserna blir att invandrarna jämförs med det svenska och får stå för det som betraktas som annorlunda. Annorlundaskapet existerar på grund av att svenskhet är norm i Sverige. Normen upprätthålls av dem som omfattas av den, det vill säga dem som anses vara svenska. För den som inte räknas som svensk är normen strävansmålet. I processen riskerar invandrare att bli marginaliserade eftersom de försöker anpassa sig men ändå aldrig kan uppnå hundraprocentig svenskhet. Genom att kategorin annorlunda växer riskerar normen att förändras och invandrare kan därför upplevas som ett hot mot svenskheten. Försök till integration riskerar därigenom att bli misslyckade.

    Som metod har en textanalys genomförts och som empiri tjänar alltså kurslitteratur. Textanalysen som använts är av kvalitativ karaktär, inspirerad av innehållsanalys och syftesrelaterad analys.

    Föreliggande studie kan medverka till att medvetandegöra pedagoger om vikten av att förhålla sig kritisk till talet om det mångkulturella i den pedagogiska praktiken. Detta för att om möjligt minska risken att "svenskar" och "de andra" upprätthålls som kategorier och det negativa annorlundaskapet förstärks.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12. Broady, D
    et al.
    Börjesson, M
    Bertilsson, E
    Farkas, G
    Gunneriusson Karlström, M
    Larsson, E
    Lidegran, I
    Nordqvist, Ingrid
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Utvärdering av Rekryteringsdelegationen2006Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Dahlberg, Elyse
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Tvåspråkiga pedagoger i enspråkig förskolemiljö2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Undersökningens syfte var att undersöka hur tre tvåspråkiga pedagogerna på en mångkulturell förskola arbetar och resonerar kring tvåspråkighet och kulturmöten. Genom halvstrukturerade intervjuer skedde informationsinsamlingen som sedan sammanfattades och analyserades.

    Aktuell forskning visar att tvåspråkiga barn regelbundet behöver få höra och tala både sitt modersmål och t.ex. svenska för att kunna utveckla likvärdiga ordförråd (Salameh, 2004, Rontu 2005 & Tuomela, 2001). Trots denna forskning, direktiv i läroplanen för förskolan som kräver att pedagoger i förskolan utvecklar barnens modersmål samt en inställning bland de intervjuade pedagogerna (i studien i detta examensarbete) att flerspråkighet är något positivt talar vanligen inte pedagogerna barnens modersmål i förskolan. Istället arbetar man efter en språkmetod utvecklad av Veli Tuomela som ska leda till en utveckling av barnens svenska.

    Slutsatser som går att dra efter studien är att det betraktas som svårt att arbeta med mer än ett tema i förskoleverksamheten och att organisationen kring modersmålspedagogerna försvårar ett samarbete mellan dessa och de ordinarie pedagogerna på förskolan. För att låta språkutvecklingen innefatta fler än ett språk skulle pedagogerna kunna ta del av fortbildning i Lpfö98. Det skulle kunna öka förståelsen kring kultur och språk samt visa på att det inte går att välja bort barnens modersmål eftersom det ingår i pedagogernas uppdrag inom svensk förskola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Dahlström, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Pedagogiska rådet.
    Fransson, GöranHögskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Kunskap och lärande i den högre utbildningen: lärarreflexioner från praktiken2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    I denna antologi analyserar, problematiserar och diskuterar lärare och forskare vid Högskolan i Gävle olika sidor av att undervisa inom Högskolan. Exempelvis fokuseras möjligheter och dilemman som kan uppstå när lärare försöker att mäta och värdera kvalitativa aspekter av studenters kunskap; hur ett pedagogiskt utvecklingsarbete kan bedrivas i den egna ämnesgruppen; hur ett processorienterat skrivande kan användas för att utveckla studenternas skriftliga språk; vikten av att göra djupare analyser av kursutvärderingar samt hur högskolelärare förstår sin egen kompetens.

    Texterna har vuxit fram som en, av flera, examinationsuppgifter inom ramen för en kurs i högskolepedagogik som genomförts vid Högskolan i Gävle.

  • 15. Danciu, Magda
    et al.
    Clarke, Marie
    Elm Fristorp, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Citizenship Education in First Cycle: undergraduate Teacher Education Courses2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Elm Fristorp, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Attention, please!2009Ingår i: Human Rights and Citizenship Education / [ed] Peter Cunningham, London: London Metropolitan University , 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Elm Fristorp, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Interaction in pre-school science education2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Elm Fristorp, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass2008Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Elm Fristorp, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Tattoo. The Analytic Transcription Tool2007Ingår i: Citizenship Education in Society: Proceedings of the Ninth Conference of the Children's identity and Citizenship in Europe / [ed] Alistair Ross, London: London Metropolitan University , 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 20.
    Elm Fristorp, Annika
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Young Children´s Concerns for the Future2006Ingår i: Citizenship Education: Europe and the world: proceedings of the eighth conference of the Children's Identity and Citizenship in Europe Thematic Network / [ed] Alistair Ross, London: CiCe , 2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 21.
    Elm Lindgren, Amelie
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Att vara kvalificerad för att bli legitimerad: - en enkätundersökning av förskolechefers värderingar om förskollärares kompetens2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare.

     

    Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in. Det var 103 förskolechefer som besvarade enkäten. Resultatet visar att förskolechefer ser positivt på införandet av en yrkeslegitimation för förskollärare. Det kan innebära både en höjd yrkesstatus och en kvalitetssäkring för yrket. I dagsläget är 92 % i hög och i ganska hög grad av förskolecheferna positiva till en legitimering för förskollärare. Av förskolecheferna anser 76 % i hög och i ganska hög rad att det är de som ska bedöma lämpligheten. Det är 50 % av förskolecheferna som menar att det handlar om en helhetsbedömning av förskollärares yrkeskvalifikationer och anger att det är svårt att värdera specifika förmågor. Till de specifika förmågor som ändå förefaller att prioriteras vid bedömningssituationer hör organisations-, samarbets-, pedagogisk och emotionell förmåga. Andra aspekter som lyfts fram är förskollärares förmåga att skapa förutsättningar för barns sociala och språkliga utveckling.

     

     

     

    Nyckelord: bedömning, förskolechef, förskollärare, kompetens, kunskap, legitimation

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22.
    Eriksson, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Vilken betydelse har vuxnas agerande i mobbningssituationer bland barn?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemområde har grundat sig i att kunna få ett bredare perspektiv på vad som redan finns om ämnet. Syftet med undersökningen är att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt på en mobbningssituation och utgången av en sådan situation. Mobbning är inte ett fenomen som är barnens fel, utan mobbning uppstår endast när vuxna tillåter det att hända. En lärare ska förstå hur hans/hennes bemötande påverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem. En kompetent lärare behöver inte vara den som har flest antal tjänsteår, eller den som har en specifik utbildning i ryggsäcken. Varje enskild lärare har olika bakgrund och olika personlighet, vilket leder till att det är upp till var och en av lärarna att bygga upp sin egen självkänsla och trygghet (Darling- Hammond & Bransford 2005). Huvudsaken är att lärarna blir medvetna och tar sin roll som förebild på fullaste allvar. Vuxna ska skydda barnen från all kränkande behandling, och de bör ingripa när tecken på mobbning och utanförskap visas bland barnen. Annars kan budskapet till barnen bli fel. Det är inte barnens uppgift att på egen hand försöka få stopp på trakasserierna, utan hela ansvaret ligger hos de vuxna.

    Slutsatsen av litteraturstudien är att den grundläggande åtgärden till att kränkningar ska kunna bekämpas, är att det finns ett välfungerande arbetslag, i vilket alla delger varandra som gör att gruppens kunskap och bredd i ämnet ökar. Ett annat viktigt resultat är att det är lättare att samarbeta för att lösa ett mobbningsproblem, än att göra det på egen hand.

    Är det något barn som blir illa behandlat har vuxna ett stort inflytande och stor möjlighet till att påverka den pågående situationen. Vuxna får inte vara konflikträdda och tro att allt ska lösa sig, eller tro att ett ingripande skulle kunna göra saken värre. Det värsta är att inte ingripa alls, vilket i sin tur skulle kunna leda till osäkerhet bland barnen. I dessa situationer ska vuxna ha i åtanke att barnen ser upp till och har de vuxna som förebilder och att barn kan ta efter ett sådant negativt beteende. Därför är det viktigt att det skapas en trygg och respekterad kontakt mellan barnen och deras lärare. Genom en god relation där barn och vuxna gemensamt sätter upp de regler som ska följas ger på sikt en större chans att eliminera kränkningar och trakasserier. Detta istället för att reglerna endast skulle bestämmas, diskuteras och cirkulera bland vuxna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Eriksson, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Att döma framåtsyftande: En problematisering av bedömningsbegreppet i aktuell svensk och anglosaxisk forskning2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

     

     

    Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar. För att kunna utforma dessa omdömen på tillfredsställande sätt behövs djupare kunskaper om bedömningsbegrepp.

     

    Denna studie är en forskningsöversikt, en analytisk undersökning av aktuell forskning kring bedömningsbegreppet. I översikten problematiseras bedömningsbegreppet inom skolans värld för att tydliggöra hur olika former av bedömning definieras och används inom svensk och anglosaxisk forskning. Undersökningen omfattar 48 källor, varav 27 svenska. Dessa har analyserats genom en studie av definitioner, argument, formuleringar, författarnas perspektiv och eventuella personliga ställningstaganden, samt om de är att betrakta som problematiserande eller enbart konstaterande.

     

    Resultatet visar att det inom den anglosaxiska forskningen, som dominerar den internationella forskningen kring bedömning, finns en betydligt högre grad av problematisering och diskussion kring bedömningsbegrepp än inom svensk forskning. Inom svensk forskning är det istället lätt att tro att det råder konsensus i hur man tolkar och förstår bedömningsbegrepp. Denna villfarelse skapas av en brist på definitioner och en avsaknad av diskussioner kring begrepp. Istället problematiseras summativ bedömning i form av betyg utifrån frågan om likvärdighet, en diskussion som saknas i anglosaxisk forskning.

     

    Vid en jämförelse av svensk och anglosaxisk forskning kring bedömning framträder en tydlig skillnad i fokus, även om svensk forskning börjar närma sig ett anglosaxiskt perspektiv. Detta genom att inta ett övergripande perspektiv på bedömning istället för att se formativ och summativ bedömning som separata företeelser. Att tala övergripande i termer av kunskapsbedömning innebär dock inte att svårigheterna för bedömning att uppfylla kraven för att tillskrivas såväl formativ som summativ karaktär försvinner Detta är något som den anglosaxiska forskningen tydligt vittnar om.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Eriksson, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Hanold, Anna
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Urval av visor i förskolan: Tas genusperspektivet i beaktande?2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Visor är ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan är främst att skapa glädje, känna gemenskap och utveckla språket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollärarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förståelse för textinnehållet. Till grund för studien låg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de föreställningar kring könsroller som uttrycks i visor.

    Studien genomfördes på tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollärare och barn, där sex förskollärare samt sex barn deltog. Barnintervjuerna skedde i par, medan förskollärarna intervjuades enskilt. I resultatet framkommer respondenternas tankar kring urval av visor. Vidare lyftes syftet med visor i förskolan samt vad barnen förstår av texterna.

    Av resultatet framgår att visor är ett återkommande inslag i verksamhetens samlingar. Val av visor är ofta styrt av teman, där pedagogen gör urvalet för att innehållet ska passa till ämnet. Barnen upplever spontant att det är ”fröken” som väljer visor. Endast två av de intervjuade förskollärarna hävdade att de granskat vistexter ur ett genusperspektiv. Andra pedagoger menar att de uppmärksammat framställningen av könsroller i texterna, men menar att de valt att ha kvar visorna i repertoaren med argumentet att bevara kulturarvet. Vidare diskuteras i vilken grad framställningen, av traditionella könsmönster i visor, påverkar barnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25. Forsgren, Urban
    et al.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Barnet och världen1999Ingår i: Parnass, ISSN 1104-0548, nr 3, s. 19-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Om Dagermantexter om barn.

  • 26. Forsgren, Urban
    et al.
    Söderhäll, Bengt
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Stig Dagerman och barnet2001Ingår i: Bibliotek i länet, nr 2, s. 4-7Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik. Lärarhögskolan i Stockholm; Försvarshögskolan.
    Att se varandra i handling: en jämförande studie av kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to describe and analyse the process of professionalisation of newly commissioned second lieutenants and newly qualified school teachers. The professionalisation of these two occupational categories is examined from a comparative perspective and concentrates on the communicative conditions and institutional arenas that affect the professionalisation process.

    The theoretical framework of the thesis is comprised of communication theory and concepts of sense making found in institutional theory models. The empirical data was collected during the first year after second lieutenants received their officer’s commissions and teachers received their teaching credentials. Four second lieutenants and four teachers were interviewed three times during their first year of professional service. Some observations are also included in the thesis.

    The dissertation’s main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. On the one hand, the commissioned officers’ and one of the teacher’s process of sensemaking appeared visible and collective in character, where the rules of conduct and meaning emerge clearly without ambiguity. On the other hand, the majority of the certified teachers’ process of sense making appeared private, concealed, inaccessible and diverse in character.

    It was observed that incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion to draw from this difference is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.

  • 28.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    De fyra musketörerna… och den ensamma kämpen: Om två nyblivna lärares skilda förutsättningar att lära sig2004Ingår i: Lärande i arbetsliv och var dag / [ed] Elisabet Jernström & Roger Säljö, Jönköping: Brain Books , 2004, s. 250-272Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lärandet sker när man kanske minst anar det, och på platser där man befinner sig för att i första hand göra något annat än att just lära sig något. I denna bok lyfts det som ibland beskrivs som den ”osynliga” eller ”tysta” kunskapen i arbetslivet fram. Den här sortens kunskap har ofta haft lägre status än boklig kunskap och har dessutom betraktats som mindre komplicerad. Men här tas emellertid flera exempel på motsatsen upp.

    Lärande i arbetsliv och var dag fokuserar på det lärande som sker i situationer där vuxna människor befinner sig i sitt vardagliga arbete. Vitt skilda yrkesområden beskrivs – IT-företag, lärararbete, industriföretag, prästarbete, arbete inom sjukvård och äldreomsorg, gravyrkonst, hantverk och yrkesverksamhet som dansare.

    Elisabet Jernström är forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och Roger Säljö är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Övriga medverkande är professorer, doktorer, doktorander och ledare inom utbildning och företagsamhet, som själva också är aktivt involverade i forskning nära samverkan med de arbetssituationer som analyseras.

  • 29.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Delrapport I: Bakgrund, metod och genus. Fördjupningsprojektet jämförelser mellan nyblivna fänrikars och nyblivna lärare gällande deras första yrkesverksamma år.2003Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Diversities in different educational settings: a comparative study of communicative conditions and the process of professionalisation for commissioned officers and school teachers2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This study is focusing on diversities of different educational settings, school and military units, and diversity of being and in the process of professionalisation becoming a Newly Qualified Teacher (NQT) and a Newly Qualified Commissioned military Officer.

    The main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. Incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.

  • 31.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Dokumentation för kvalitetsutveckling: Olika sätt att dokumentera nya lärareserfarenheter2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Drivkrafter för diskussioner kring ”teori och praktik”: nedslag i texter om fyra yrkesgruppers yrkes- och utbildningsarenor2006Ingår i: Verklighet verklighet: teori och praktik i lärarutbildning / [ed] Agneta Bronäs och Staffan Selander, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag , 2006, s. 99-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta kapitel belyses hur ”teori och praktik” hanteras i fråga om, eller snarare i relation till, så vitt skilda yrkesgrupper som arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor och militära officerare och deras utbildningar. Det finns alltid orsaker till att specifika ämnen, teman eller frågor börjar diskuteras i termer av ”teori och praktik”. Syftet med kapitlet är att försöka beskriva och förstå drivkrafterna till varför frågor kring ”teori och praktik” behandlas och diskuteras i relation till de olika yrkesgrupperna och deras respektive utbildningar. Centralt blir att försöka identifiera och förstå de spänningsfält som ger upphov till diskussioner kring ”teori och praktik”. Begreppet spänningsfält är valt för att det indikerar dels polarisering och konflikt, dels utvecklingskraft och drivkraft (som följd av strävan att komma ur polarisering och konflikter). Spänningsfältet byggs upp av olika (konkurrerande) faktorer, exempelvis synsätt, prioriteringar, målkonflikter, begrepp eller fakta.

    Kapitlet bygger i huvudsak på vidare bearbetningar av forskningsöversikten Teori och praktik i yrke och utbildning, komparativa fallstudier med arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor och officerare (Fransson, 2003). I översikten studeras i huvudsak texter om de olika yrkesgrupperna, om yrkesutövningen och om respektive utbildning, och särskilt då texter som på något vis berör frågor kring ”teori och praktik”. Texterna har varit skrivna mellan åren 1997 och 2003. Utgångspunkten för vad som menas med ”teori och praktik” har tagits i de olika sammanhang som begreppen används i respektive texter. Genom texternas sammanhang och formuleringar återspeglas de drivkrafter och de spänningsfält inom vilka frågor kring ”teori och praktik” rör sig för de olika yrkesgrupperna. Exempelvis återspeglar resonemang och strukturella aspekter kring t.ex. utbildning, lärande, yrkesutövning och yrkespraxis de spänningsfält inom vilket frågor kring ”teori och praktik” skapas.

  • 33.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    En sammenlikning mellom skole og det militære når det gjelder spørsmålet om innføring i yrket2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Induction in different professions — trends and tails2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Induction-forskningen vid Högskolan i Gävle samt nätverket NewlyQualified Teachers in Northern Europe— Research and Development Network (NQTNE)2009Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    International cooperation and the challenge of sensemaking2008Ingår i: Newly qualified teachers in Northern Europe: comparative perspectives on promoting professional development, Gävle: Gävle University Press , 2008, s. 27-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article highlights and problemizes some challenges and dilemmas in international cooperation. The focus is on individual and collative processes of communication, interpreting, understanding and sensemaking - processes emerging as challenging when participants have different kind of frames and contexts of knowledge. These kinds of challenges are ever present, but become however more apparent when people from quite different cultural, social, economical and political conditions meet in international cooperation. In this article, experiences and challenges made within NQTNE are analysed and discussed in this perspective. One conclusion is that even if there are communicative and conceptual obstacles having to be overcome when cooperate internationally, cooperation and comparative perspectives is a powerful tool to become aware of assumptions that are taken for granted; to challenge one’s own perspectives; raise new kind of questions and construct new perspectives and new ways to conceptualise, think, and act.

  • 37.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Knowledge input in responses to a government inquiry concerning probationary year for new teachers: the role of mentors and headmasters2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, with no tradition of mentors participating in formal summative assessment of newly qualified teachers, a Government Inquiry proposes this dual role for mentors. This paper examines how the mentor’s and headmaster’s role in the assessment and the relations between mentor and mentee are discussed in the 108 responses sent to the Swedish Ministry of Education, as response to this Government Inquiry. Results show that the issue of evaluation in discussed in half of the responses (54 of 108); the headmasters role in mentioned twice as much as the mentors role (in 41 respectively 23 of the 108 responses); and that higher education institutions are most active focusing the mentors. Only 23 of the responses mention the mentor’s role in the assessment; none of these responses is positive to the mentor’s double role but eleven questions it; and the relationship between the mentor and mentee is discussed in only four responses. This raises question as to what extent new information or perspectives could be expected from responses, especially from a research-based perspective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 38.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Kognitiva verktyg som strukturerande resurser två fallstudier över nyblivna lärares lärande2002Ingår i: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 12, nr 3-4, s. 149-164Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Om institutionella förväntningar på lärare och lärarroller2002Ingår i: Mellan praktik och teori: Tio didaktiska berättelser om undervisning i förskola, skola, fritidshem och lärarutbildning / [ed] Gerhard Arfwedson, Stockholm: HLS Förlag , 2002, s. 100-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Boken innehåller ”didaktiska berättelser” från hela skolans fält, dvs. från förskolans yngsta barn till lärarutbildningens nyblivna lärare. Två av artiklarna handlar dessutom om fortbildningsprojekt som omfattar yrkesverksamma lärare. Boken vill ge exempel på att det finns möjligheter till gemensamma analyser och samarbete mellan lärare oavsett elevålder och skolform. De för alla lärare gemensamma perspektiven är många och omfattande.

    Boken är resultatet av ett lagarbete. Författarna har arbetat utifrån ett gemensamt teoretiskt perspektiv – med socialkonstruktionistisk och delvis postmodernistisk prägel – ett perspektiv som presenteras av Gerd B Arfwedson i bokens avslutande kapitel.

    Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare, som vill pröva på samarbete och diskussioner över gränser inom såväl skola som lärarutbildning. Den är användbar i både lärarutbildning och fortsatt utbildning. Bokens bidrag grundar sig på författarnas självupplevda didaktiska problem samtidigt som den är skriven utifrån en gemensam syn på didaktiska teorier, vilket gör den till något nytt i litteraturen om skola och lärarutbildning.

  • 40.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Om retoriken kring skola och lärarutbildning2008Ingår i: Gävle Dagblad, nr 25 septArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Reflektion, lärande och kompetensförståelse: aspekter av högskolelärares professionalism2004Ingår i: Kunskap och Lärande i den högre utbildningen: lärarreflexioner från praktiken / [ed] Sara Dahlström och Göran Fransson, Gävle: Högskolan i Gävle , 2004, s. 80-98Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna antologi analyserar, problematiserar och diskuterar lärare och forskare vid Högskolan i Gävle olika sidor av att undervisa inom Högskolan. Exempelvis fokuseras möjligheter och dilemman som kan uppstå när lärare försöker att mäta och värdera kvalitativa aspekter av studenters kunskap; hur ett pedagogiskt utvecklingsarbete kan bedrivas i den egna ämnesgruppen; hur ett processorienterat skrivande kan användas för att utveckla studenternas skriftliga språk; vikten av att göra djupare analyser av kursutvärderingar samt hur högskolelärare förstår sin egen kompetens.

    Texterna har vuxit fram som en, av flera, examinationsuppgifter inom ramen för en kurs i högskolepedagogik som genomförts vid Högskolan i Gävle.

  • 42.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Teori och praktik i yrke och utbildning: Komparativa fallstudier med arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor och officerare.2003Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Intresset kring professioner och professionaliseringsprocesser har ökat under de senaste åren. Det är inte längre enbart forskare med tvärvetenskapliga ansatser som studerar fenomenen, utan alltfler aktörer inom olika yrkesgrupper är aktiva. Yrkesgrupper som tidigare huvudsakligen har haft en gedigen färdighetsträning som bas för yrkesutövning, har numera även utvecklat egen forskning som en del i en professionalisering. Andra delar i professionaliseringen är att fler yrkesutbildningar införlivats i det akademiska systemet, liksom att yrkens kunskapsbas och avgränsning gentemot andra yrken är stadd i ständig utveckling.

    Allt detta skapar spänningar och ger nya utmaningar i fråga om bildning, utbildning och yrkesutövande. Äldre yrkesutövare känner sig främmande för yngre teoretiskt skolade, men också yrkesmässigt mindre skickliga, kolleger. Lärarna i de akademiska yrkesutbildningarna kanske inte känner igen sig i de nya kraven på vetenskaplighet. Positioner flyttas i fråga om yrkeskunnande. Yrkens kunskapsbas förändras och det får följder för såväl yrkesutövning som utbildning. I detta uppstår lätt en polarisering mellan ”teori” och ”praktik”. Utmaningen i varje yrkesutbildning handlar om att förena dessa två aspekter, att gjuta samman dem i en gemensam yrkeskompetens.

    I denna forskningsöversikt beskrivs, analyseras och problematiseras några aspekter av detta – och då särskilt frågan om ”teori” och ”praktik”. Översikten utgör en pusselbit i förståelsen av hur yrkesgrupper kan reflektera över sig själv, sin kunskapsbas och sitt ansvarsområde. De yrkesgrupper som behandlas är arkitekter, ingenjörer, sjuksköterskor, militära officerare – och i viss mån – lärare.

  • 43.
    Fransson, Göran
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Tomrum, teori och praktik: Nedslag i aktuellprofessionsforskning2003Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Becoming a teacher: an introduction to the book2008Ingår i: Newly Qualified Teachers in Northern Europe: Comparative Perspectives on Promoting Professional Development / [ed] Göran Fransson och Christina Gustafsson, Gävle: Gävle University Press , 2008, s. 11-26Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner (pdf)
    bilaga
  • 45. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Gustafsson, ChristinaHögskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Newly Qualified Teachers in Northern Europe: Comparative Perspectives on Promoting Professional Development2008Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Gustafsson, Christina
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Summary, conclusions and future perspective2008Ingår i: Newly Qualified Teachers in Northern Europe: Comparative Perspectives on Promoting Professional Development / [ed] Göran Fransson och Christina Gustafsson, Gävle: Gävle University Press , 2008, s. 167-192Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 47.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Baklänges in i framtiden2005Ingår i: Pedagogiska magasinet, ISSN 1401-3320, nr 1, s. 28-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Att tala om framtidens lärare är inte bara ett sätt att konstruera möjliga framtidsbilder. Talet om framtiden kan även ses om ett sätt att påverka och styra människor. Detta eftersom man rimligen förväntas förbereda sig för den framtid som målas upp. Är det inte så att exempelvis talet om flexibla medarbetare gör att vi lite till mans funderar över hur vi skall agera och över vilka kunskaper eller förhållningssätt som vi behöver utveckla för att betraktas som flexibla? När vi sedan hamnar i situationer där det ställs krav på flexibilitet, är vi redan mentalt förberedda på det och ser inte det som något konstigt.

    Talet om framtiden och framtidens lärare kan alltså ses som ett sätt att påverka betingelser och människor, att skapa en viss form av mentalitet som styr och påverkar oss att till exempel förstå något på ett visst sätt eller att göra viss val. Begreppet styrningsmentalitet används i detta sammanhang för att beteckna de strategier och tekniker som används för att utveckla, formulera och styra människors handlingar och tankar (Popkewitz, 1998).

  • 48.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, ÅsaHögskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    De första ljuva åren: lärares första tid i yrket2001Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kan den första tiden för nyblivna lärare utvecklas till att bli ett stöd i den professionella utvecklingen i stället för att vara en svår och omtumlande period? I denna antologi problematiseras lärarnas första tid som yrkesverksamma. Frågor som har att göra med deras utbildning, yrkessituation och professionella utveckling analyseras och diskuteras av nyblivna lärare, skolledare, fackliga organisationer och lärarutbildare. Nyutexaminerade pedagoger, verksamma i alltifrån förskolan till gymnasiet, beskriver sina erfarenheter från den första tiden i yrket.

    Till grund för diskussionen om att hitta former och innehåll som stödjer lärares professionella utveckling ligger en kritisk granskning av lärarutbildningarna, svensk och internationell forskning om den första tiden som lärare samt olika former och system för att stödja nya lärare.

    Boken vänder sig till lärare i slutskedet av sin grundläggande lärarutbildning, nyblivna lärare, mentorer, skolledare samt till lärarutbildare och forskare inom högskola och universitet.

  • 49.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Influences in Sweden of an International Project of Education: The influence, in the Swedish context, of the project "Comparative study of the Induction Programmes in Europé", carried out by working group nr 9 in ATEE2002Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Fransson, Göran
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Morberg, Åsa
    Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Ämnesavdelningen för didaktik.
    Lärarlegitimation - dilemman och möjligheter förskolledare och mentorer vid bedömning2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1234567 1 - 50 av 562
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf