Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet. Som metod användes fokusgruppintervjuer där deltagarna delades in i tre grupper utifrån deras fysiska aktivitet. Två till fem tjejer ingick i varje grupp. I resultatet framkom att uppfattningarna skiljde sig mellan grupperna. Tjejerna med högst fysisk aktivitet, grupp 1, uppfattade den fysiska aktiviteten som självklar med fokus på prestation. Grupp 2, medelaktiva tjejer, uppfattade också den fysiska aktiviteten som självklar men med fokus på hälsa. De minst aktiva tjejerna, grupp 3, uppfattade inte den fysiska aktiviteten som självklar och uttryckte inte heller något intresse för den fysiska aktiviteten. Slutsatsen blev att tjejernas uppfattningar skiljer sig utifrån deras fysiska aktivitet. För att öka tjejernas fysiska aktivitet bör arbetet därför inriktas på tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet. Genom att förändra tjejernas uppfattningar skulle således den fysiska aktiviteten kunna öka och den psykiska ohälsan troligtvis minska.
Sömnbehovet varierar hos olika individer. Studier visar att ungdomar behöver minst åtta timmars sömn. Under puberteten sker en hormonomställning som gör ungdomar trötta och många ungdomar är inte tillräckligt utvilade vid morgonens skolstart. TV och Internet ses alltmer som ett hot gentemot ungdomars sovvanor då mediekonsumtionen ökar. Studier visar att det är mer vanligt hos killar att föräldrarna är med och bestämmer sovtiden, men även att tjejer anger längre sömntid. Syftet är att bland elever i årskurs nio se hur vanor innan sänggående påverkar deras sömnvanor och sömnkvalitet samt se hur eleverna upplever att sömnen påverkar skolarbetet. Detta kommer att jämföras utifrån ett genusperspektiv. En kvantitativ undersökningsmetod i form av elva enkätfrågor har använts och delats ut till elever i årskurs nio. Sammanlagt deltog 135 elever, varav 81 killar och 54 tjejer. Resultatet har sammanställts och slutligen utformats i diagram. Majoriteten av eleverna sover åtta timmar per natt och lägger sig mellan klockan 22.00 och 23.00. Killar går och lägger sig senare än tjejerna. De elever som uppger att de sover bra uppger även sig vara mest utvilade under skoldagen. De elever som studerar minst efter skoltid bestämmer även i större utsträckning själva när de ska lägga sig. Tjejer lägger ner mer tid på skolarbete än killar. Majoriteten av eleverna störs inte av sin nattsömn, men många tjejer uppger att de upplever stress och oro i samband med sömn. Anledningen till varför de som sitter vid datorn lägger sig senare kan delvis bero på att datorn ej har någon tidsbegränsning på samma sätt som ett tv-program. Slutsatser kan dras att tjejer i större utsträckning upplever oro och stress då de känner ett stort behov av att kommunicera samtidigt som de har ett större ansvar än killar gällande sovtider. Killar kan i större grad koppla bort skolan på fritiden då de ej lägger ner lika mycket tid på skolarbete och ej upplever oro och stress i samma grad som tjejerna i samband med sömn.
Studiens syfte var att belysa elevernas åsikter om sin skolgård. Oftast belyser tidigare forskning inom ämnet antingen pedagogernas eller förskolebarnens syn på skolgården. Genom att åskådliggöra eleverna som går i årskurs 4-6 bidrar denna studie till ny forskning.
Litteraturgenomgången i bakgrunden visar att elevers synpunkter och åsikter bör lyftas fram. Utevistelse påverkar hela kroppen och eleverna kan få en ökad ansvarskänsla om de får möjligheten att känna sig delaktig i utformningen av skolgården.
Metoden har bestått av en enkätundersökning av elever på en skola med en skolgård som har ett brett utbud av aktiviteter. För att öka förståelsen av elevernas svar kompletteras studien med en miljöbeskrivning av skolgården.
Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av eleverna är nöjd med sin skolgård, men att det finns en del saker de vill förändra. En del elever tycker att de flesta aktivteter som finns på skolgården endast gynnar de yngre barnen och vill gärna förändra det, genom att till exempel få en linjerad fotbollsplan. Fotbollsspelande och att umgås med vännerna genom att prata visade sig vara de populäraste aktiviteterna.
Slutsatsen i undersökningen visar att barnperspektivet bör lyftas fram, inte bara när det gäller utformningen av en skolgård. Eftersom skolgården hela tiden bör vara under förändring.
Arbetet med att förbättra och förstärka människors hälsa förs på flera fronter. En av dessa fronter handlar om livsstilsförändringar och söks åstadkommas genom interventionsarbete och riktas då ofta mot ett eller annat risk- eller ohälsobeteende, som kan handla om exempelvis kost eller motion. Det börjar även anses viktigt att ett genusperspektiv integreras i hälsoarbetet. Mer och mer uppmärksammas hur relationerna mellan män och kvinnor påverkar individers hälsotillstånd på olika sätt, liksom deras möjligheter att agera på ett hälsosamt sätt. Kost och motion kan även anses vara genusladdade begrepp så till vida att aktiviteterna (att äta, att motionera) handlar om beteenden som är bemängda med föreställningar om vad som är manliga respektive kvinnliga beteendemönster, varmed ätande/val av mat samt motionerande/val av motionsform i allra högsta grad påverkas av normer, och är även normskapande. Som en konsekvens av detta blir integrerandet av ett genusperspektiv i utvecklandet, implementerandet och utvärderandet av pedagogiska hälsointerventioner en nödvändighet för att undvika att i interventionsarbetet skapa, upprätthålla eller förstärka inskränkande eller hämmande normer. Mitt avhandlingsarbete skall delvis handla om att göra en genusanalys av pedagogiska hälsointerventioner, varmed några interventioner måste väljas ut för analysarbetet. För att kunna göra detta behöver inledningsvis följande frågor besvaras: Vad är en intervention? Vad är en pedagogisk hälsointervention? Hur kan en ”population” av pedagogiska hälsointerventioner definieras och identifieras och utifrån vilka strategier kan ett urval göras ur denna ”population”? Det är dessa frågor, och naturligtvis svaret på dem, som utgör grunden för föreliggande paper.
With a post-structural approach and an analytical focus on processes of governmentality and biopower, this study is concerned with how discourses of health are contextualized in educational practice and interaction between educators and participants in workplace health promotion (WHP) interventions. Of concern are issues of the discursive production, regulation and representation of power, knowledge and subjects as gendered beings in workplace health promotion interventions. The methods for generating data are participant observation, interviews and gathering of documentation pertaining to four different workplace health promotion interventions. Based on these data, the thesis offers an analysis of the health discourses drawn on in the interventions and the technologies of power and of the self by which the participants are governed and invited to govern themselves in the name of health. It also asks what practices and positions that thus come to be made available or not to the participants. Two health discourses are identified: the biomedical discourse and the wellness discourse. Both discourses are drawn on in all four studied interventions, the biomedical discourse being the dominating discourse drawn on. The biomedical discourse is informed by scientific ‘facts’ and statistics and is underpinned by a notion of risk. The wellness discourse is informed by an understanding of health as a subjective embodied experience and is underpinned by a notion of pleasure. Drawing on these discourses, the responsibility for health is placed with the participants and the healthy participant/employee is constituted as a rationally motivated risk-avoider and disciplined pleasure seeker who is both willing and able to actively make ‘good’ choices regarding their lifestyle. Furthermore, and informed by essentialist and heteronormative ideas about gender, the ideal healthy person is modelled on a male norm, representing women as the deviant Other.
Public health work has long been focusing on school based health education and community development projects. However, there is a growing field of health education taking place in various corporations and workplaces, targeting employees. Critical perspectives on health education offer some insight into what ‘truths’ are made available to the recipients of health education messages, but what is not previously explored is how these ‘truths’ are put to work in health education interventions at corporations and workplaces, how these ‘truths’ are drawn on in the interaction with participants and how they serve to govern the participants and to engage them in governing themselves. In my study, this is explored by drawing on Foucault’s notion of governmentality, specifically the technologies of power and the technologies of the self, to examine discourses (‘truths’ or ‘regimes of truth’) of health, body, gender and education drawn on in four health education interventions targeting diet and physical activity in adults and how these discourses are negotiated on the one hand by the educators and on the other hand by the participants to govern their own and others conduct of conduct. With this study I seek to trouble taken for granted notions in health education about the subject and provide public health workers with new knowledge about health education practice, about what happens in the interaction between educators and participants in health education interventions. Methodologically I suggest new areas and methods for interrogating the phenomenon of public health/health education practice/interventions. The analysis has been executed on data consisting of field notes, interview transcripts and artifacts (documents pertaining to the interventions) from participation observations in four different health education interventions targeting diet and physical activity in adults. The results of the analysis are concerned with the truth regimes (discourses) concerning health, body, gender and education that are drawn on in the interventions and how educators and participants are positioned as these discourses are negotiated.
An ex post facto study, initiated at the request of the National Institute for Working Life (NIWL) in Umeå, aimed at evaluating the impact of an educational/social program, targeted towards working life and dealing with work environment issues, such as noise, vibration and non-ionised radiation is described. The pedagogical principle on which the program is based is a strategic use of a, so called, "ripple effect", that is, where participants in the educational program are specifically expected to convey their knowledge gained on to other colleagues in the workplace. This "ripple effect" is ultimately supposed to result in an improvement of workplace safety behavior. The program has been in operation since 1997. Ex post facto data will be gathered at selected workplaces from the ultimate targets of the "ripple effect". Difficulties and problems associated with ex post facto evaluations; of evaluating "ripple effects"; and of deciding on strategy and methodology for ex post facto "ripple effect"-evaluations will be explored.
The aim of this paper is to explore selected theoretical perspectives on the body. The perspectives selected focus on concepts such as disciplined and medicalized bodies. Further, they are based in gender-/feminist theory, and/or discourse analysis. They also deal with questions of the body as materiality or social construction, the mind/body-split, and the concept of embodiment. The exploration into these perspectives will result in a construction of an analytical framework to analyze embodiment, from a gender perspective, in educational health interventions targeting diet and physical activity in adults.
In educational health interventions that target life-style related behavior, a common focus is on diet and physical activity. Diet and physical activity can be regarded as gendered concepts in so far that the activities (to eat, to exercise) concern behaviors that are permeated by notions of what is considered to be masculine and feminine behavior. Eating/choosing food and exercising/choosing forms of exercise are highly influenced by norms and social mores, and, reciprocally, also educate norms and mores. Diet and physical activity are also two of the most common, every-day modes of shaping our bodies: through diet, to maintain, gain or lose weight, and through physical activity, to maintain, gain (build muscles) or lose weight. Normative perceptions of body shape, appearance and behavior may be informally prescribed in discourses of “the healthy body”. The goal of this paper is to analyze gender aspects of ‘healthy body’ discourses as they might appear in an educational health intervention targeting diet. Based on ethnographic data from a pilot-study this paper explores questions of whether, and how, these notions may influence discourses of un-/healthy bodies in educational health interventions targeting participants’ diet.
In writing (e.g. a Ph.D.-thesis), you have several and sometimes diverging ideals, traditions and expectations to consider. Ideals, traditions and expectations related to the genre you’re writing in (science as opposed to fiction), the discipline (education), the theoretical perspective (feminist poststructuralism), and the methodological approach (discourse analysis), but also the time period (contemporary), the geographical location (Sweden, Europe, the Western world?) and, lest we forget, the form (Ph.D.-thesis), and possibly (probably) more. This “presentation” would have been readily available to you as you first see this article, glimpse the title, author-name and know the context in which it is being presented, even without me spelling it out to you as I have. My concern in this paper regards the possibility to write a text – thesis or article – differently. Questions that arise in relation to this are: What would it mean to write “differently”? Is it to do with form, content or something else? Why would I want to write differently? Further, is it possible for a Ph.D.-student to do so? What I would like to explore here is a notion of disrupting the reading/reader. What would that mean and (how) could that be accomplished? And will it add anything of value to the text/reading? Another question is, should one try to accomplish a disruption through one’s writing, and, importantly, why should one want disruption? Beyond these central first questions, there are others following on it, such as: Will the research still be considered credible? Will it be read? Will it be understood? Will it make the writer/researcher (me?) undesirable in academia? These are considerations one might want to take a minute to reflect over. I will address these questions as I explore the issues of writing different(ly) through disruption.
I följande skrift har syftet dels varit att lyfta fram ett arbete som ingått som ett försök till en framtida planerad projektbaserad universi-tetspedagogisk kurs, dels att sprida de kunska-per och erfarenheter som dokumenterats i och med det projektbaserade universitetspedago-giska arbetet Förväntade lärandemål – Om att ändra en kursplan i enlighet med Bologna. Pro-jektarbetet syftade till att beskriva och proble-matisera arbetsprocessen med att formulera och skriva om målen för en tidigare univer-sitetspedagogisk kurs till lärandemål, i enlig-het med Bolognadeklarationens direktiv. Ar-betet baseras på ett uppdrag som författaren, Erika Björklund, fått genom sin hemmain-stitution vid Högskolan i Gävle. Författaren till det här presenterade arbetet har förutom att dokumentera sina reflektioner om arbets-processen med att formulera om kursmålen även refererat till material – intervjuer och lit-teratur – som inspirerat henne i sitt arbete. I resultaten framkommer att arbetet på inget sätt är enkelt utan att det innehåller en rad moment som är mer eller mindre problema-tiska och besvärliga. Inte minst när det gäller de avvägningar som man som kursutvecklare måste göra i förhållande till vad som förvän-tas av kursdeltagarna enligt tidigare kursplan och vad som faktiskt skett under kursen när man som projektutövaren inte själv deltagit eller medverkat i kursen. Parallellt med det egna projektet utarbetade hennes uppdrags-givare egna lärandemål utifrån ett annat per-spektiv än hon själv kommit att arbeta efter. På så sätt får läsaren själv erfara två olika sätt att betrakta och få exempel på olika möjliga lärandemål inom en kurs, beroende på vilket perspektiv kursutvecklaren har med sitt arbe-te. Arbetet i sin helhet ger en vägbeskrivning eller en karta till hur man kan arbeta med och tänka kring förväntade lärandemål och hur arbetsprocessen för en enskild universitetslä-rare kan förväntas te sig i och med ett sådant utvecklingsarbete.
Based on the proposition that there is a paucity of gender perspectives in the field of health education interventions, it is argued that a gender analysis is fundamental to health promotion and health education planning and should be a part of all health planning and programming. The aim of this paper was to inquire to what extent gender aspects are considered in the development of interventions. For this study, published peer reviewed research papers describing interventions targeting prevention of pregnancy/HIV/STI, were selected from databases (see Wijk, 2002, this conference). Selected papers have been analyzed through a “gender reading” of the texts. Results describe the extent to which selected papers deal with gender in the development of theoretical premises and implementation strategies.
Arbetslivet har en avgörande roll för folkhälsan, då det är på arbetsplatsen många människor tillbringar den övervägande delen av sitt liv. I Sandvikens kommun har ett projekt genomförts för de anställda, där syftet var att öka frisknärvaron och att förbättra miljön genom att minska utsläppen. Deltagarna i projektet förband sig till att cykla eller gå till och från arbetet tre gånger i veckan under en sexmånadersperiod. Syftet i denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade påverkat deltagarnas upplevelser av motivation och detta gjordes genom en processutvärdering. Urvalet var alla deltagare i projektet och utvärderingen gjordes genom en enkätundersökning. Frågorna i enkäten handlade om bland annat motivation och hinder/problem som deltagarna upplevt i projektet. Resultatet visade att det som hade varit mest motiverande för informanterna var att bibehålla och förbättra hälsan, miljö samt hälsoprofilbedömningen som gjordes inom projektet. Det som informanterna upplevde som problem/hinder var tidsbrist, mörk och farlig väg till och från arbetet samt att bilen behövdes under dagen. Slutsatser av denna studie blev att de flesta som anmälde sig till projektet redan var fysiskt aktiva, att informanterna kunde se sig själva som ett stöd för motivationen samt att tidsbrist var ett stort hinder endast i åldersgruppen 31 – 40 år.
Nyckelord: motivation, beteendeförändring, hälsofrämjande på arbetet, fysisk aktivitet, processutvärdering.Keywords: motivation, behavior change, workplace health promotion, physical activity, process evaluation.
Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande. Resultatet visade att 8 av 14 stycken personer upplever att de har uppnått det personliga målet med projektet. Samtliga känner en tillfredställelse med att få hjälp av en personlig tränare.
In our Scandinavian culture holidays are associated with alcohol. The occasion for alcohol consumptions are few and often located at weekends. It´s more acceptable to binge drink on a Friday night than on a Monday morning. Resolutions from the Swedish government refers to intoxication drinking and changes in drinking patterns. The campaign Varannan vatten (every other water) started as a consequence to reduce drinking in society. This study investigates young adults experience of the campaign Varannan vatten (every other water). The study also investigates if young adults consider that the campaign serve a purpose to change attitudes towards intoxicated drinking. Data was collected from four participants, between 20-24 years, who took part in the current interview study. One of the most important findings in this study showed positive attitudes towards the campaign. Participants also saw intoxication drinking as a problem why they saw the campaign as well needed. It was marked that the announcement of the campaign appeared as misleading and participants had a hard time to adopt its message. Conclusions suggest that future studies develop and investigate individual considerations as reasons for attitudes and behaviors change.
Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn på hälsa och hälsofrämjande arbete samt hur det eventuella hälsofrämjandet arbetet såg ut på deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hälsa på sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frågat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hälsa och hälsofrämjande arbete och hur företagets hälsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn på hälsa och hälsofrämjande arbete påverkar hälsoarbetet på företaget. Resultatet visade även att tre av fyra företag hade ett välutvecklat hälsofrämjande arbete. Slutsats: Samtliga ledare visade intresse för hälsa och hälsofrämjande arbete om än i olika grad och ledarnas intresse har en påverkan på det hälsofrämjande arbetet.
Inom den svenska tillverkningsindustrin är det många företag som genomgår förändringar och implementerar nya arbetssätt (Hägg, 2009). På ett produktionsavsnitt på Sandvik Materials Technology (SMT) pågår en implementering av Totalt Produktivt Underhåll (TPU). TPU som arbetsmetod ger möjlighet till att arbeta med underhåll på ett nytt och effektivt sätt (Nakajima, 1992
). Syftet med denna uppsats är att utvärdera första delen i implementeringen av TPU på SMT genom att undersöka hur denna förändring har uppfattats av dem som berörs av implementeringen. Det är en process som förväntas ta lång tid och utvecklas under arbetets gång, därför berörs frågor som vad har uppfattats vara bra respektive dåligt och vad kan förbättras i fortsatt implementeringsarbete. Detta är en formativ utvärdering som inspireras av fenomenografi och fokusgruppsintervjuer har använts som metod. Resultatet visar bland annat att respondenternas uppfattningar av konceptet TPU, eller operatörsunderhåll som SMT valt att kalla det, är positivt i den bemärkelsen att det förebyggande arbetet innebär att maskinerna blir renare och att det är lättare att hitta fel. Respondenterna ser potential med arbetssättet men på grund av brist i kommunikation mellan ledning och anställda har det uppstått ett motstånd till förändringen. Den bristande kommunikationen har påverkat respondenternas arbetsmotivation negativt och kan innebära problem för fortsatt implementeringsarbete. Slutsatsen är delvis att ledningen behöver förbättra kommunikationen i företaget för att öka arbetsmotivationen hos dem som berörs av implementeringen för att den ska bli lyckad.
The present longitudinal study investigated the relationship between pre-school semantic skills (vocabulary, comprehension and sentence construction), phonological awareness and later word decoding and reading comprehension skills. More than 200 Danish children were followed from a speech therapist screening at the age of three, through a phonological group screening at six, word decoding tests in Grade 2, sentence reading tests in Grades 3, 4, and 6, and to a text reading test in Grade 9 (age 16). The predictor variables consisted of both standardized test results, professional ratings, and a factor of interest in books.The results showed that both the semantic variables and interest in books at the age of three and the phonological variables at the age of six predicted reading development significantly at the age of 16. In addition the results demonstrated changing main effect from semantic and phonological variables on reading development. Phonological awareness at the age of 6 seemed to have the greatest influence on reading at the beginning of Grade 2 compared to the semantic variables at the age of three. On all other measures in time, the semantic variables had the greatest influence. Copyright © 2005 John Wiley & Sons, Ltd
Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på människors hälsa och det finns många olika träningsformer att välja på, däribland gruppträning. Instruktörerna som leder gruppträning kan göra det på många olika sätt och deras syn på ledarskap kan variera. Studiens syfte var att undersöka gruppträningsinstruktörers upplevelser av ledarskap och tillvägagångssätt i samband med gruppträning i fysisk aktivitet. Undersökningsmetoden som användes i studien var kvalitativ intervju. En halvstrukturerad intervjuguide med nio huvudfrågor användes vid intervjutillfällena. I studien medverkade sex gruppträningsinstruktörer från tre olika anläggningar. Resultatet visade att alla informanter bedömer utförandet av passet som betydelsefullt och majoriteten av instruktörerna planerar sina pass i förväg. Genomförandet av gruppträningsinstruktörernas pass involverade beståndsdelar som rörelsemönster, respons och röst. Vidare menade ledarna att det är viktigt att en gruppträningsinstruktör har goda kunskaper inom relevanta områden och egenskaper som syftar till att inspirera och motivera deltagarna.
Studien handlar om självskadebeteende. Syftet med undersökningen var att få reda på vilka yttre faktorer som påverkade tre unga tjejer att börja skada sig själva. Forskningen på området anser att personer börjar skada sig själva pågrund av sexuella övergrepp i ung ålder, men det framgår tydligt i resultatet att sexuella övergrepp i detta fall inte påverkade tjejerna i studien. Till grund för tjejernas destruktiva beteende ligger traumatiska händelser i deras uppväxt både i lågstadieålder samt högstadieålder.
Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer eftersom intervjuaren då kan rikta sin fulla uppmärksamhet mot respondenten.
Resultatet är utformat på ett narrativt sätt vilket gjorde att resultatet kunde presenteras i berättelseform. I resultatet framkom vilka yttre påverkansfaktorer som påverkade tjejerna att börja skada sig, som till exempel föräldrars skilsmässa, eller plötslig död i deras nära omgivning.
In striving to organise learning experiences it is important to understand how children perceive and relate to the learning environments they are presented and confronted with. It is important therefore to study how children perceive the notion of 'leisure' as an abstract concept. An example of how concept-mapping can be used to study children's conception of 'leisure-time' is presented. Forty-three Swedish 5th (n = 18) and 9th (n = 25) class children (average ages: 12 and 16) were presented with otherwise blank A4 pages with the root concept 'leisure-time' encircled and were asked to draw a spontaneous concept-map. For a sub-sample (quasi-experimental design) some additional concept-nodes, based on research findings (levels of location practice), were indicated in their maps. How maps may be analysed using numerical and content analysis, and ranges of hierarchical organisation of descriptive terms is described. About 1000 concepts (with repetitions) were inscribed. On the basis of one map per subject, numerical analysis was used to search for differences in width, depth and hierarchical structure (no age-group (school class) or gender differences were found). Content analysis was used to show how deep gender differences in conceptualisations could lie hidden behind statistical similarities. It is concluded that concept-maps may be used successfully to study abstract concepts such as of children's notions of leisure.
Most accounts of bullying and intervention programs against violence in school deal with aggregate prevalence estimates and outcome measures. Case studies are rare. Bullying occurs regularly within classrooms. Psychological aggression through teasing and harassment is more difficult to detect. Bullying and bullies are relatively persistent, victimhood less so. The aim of this study is to increase understanding of the mechanisms by which bullying persists and to identify some of the factors which may facilitate successful single-case interventions. A single-case, holistic design based on opportunistic (that is, non-professional) involvement is used. One of the authors was a participant observer throughout the period of the case and acted as an action-researcher in implementing the intervention strategy, including contacting and informing the 'facilitator.' The case arose opportunistically within a rural, close-knit community. The bullying occurred in a one-teacher school with one classroom and 28 children aged 5-13. How the nature and extent of the bullying was discovered is described. A facilitator agreed to act, did act by enlisting three of the bully's peers to “police” the bully, and followed up the outcome until it was clear that the bullying had ceased. The successful outcome was put down to the facilitator's perceived seriousness, the collective intervention by peers, the immediacy of the reaction, the legitimacy of the physical force used (restraint of a schoolyard bully by peers), continued peer threat of it and the obvious intentionality of the intervention. The most important outcome for the victim was an expression of justice having being done.
The school is under constant change and school reform on the conveyor belt. In 2009 the Swedish government introduced new directives for the elementaryschool, including multi-national sample, written testimonials from grade one and grade with several grades rose from grade six. The purpose of this study is to examine currently active primary teacher perceptions of the pupils' learning and development might be affected by those earlier and clearer knowledge assessments, and how teachers perceive this reform on the basis of the Swedish school's motto "a school for all". The study was carried out with a phenomenological approach where the method has been depth interviews with five active primary teachers from grades one to six in a school. The results show that teachers perceive that the earlier and clearer assessments will affect students differently according to student performance and knowledge. Stronger students according to teachers can be affected positively while the weaker students may be affected more negatively. For a school for all in accordance with the new reforms should exist, calls for teachers to access to resources that do not currently exist. Furthermore, future research could evaluate the consequences of how students' learning and development are affected by these reforms.
Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever. Vidare svar påvisade en tendens till att detta nu ökat. Hot har förekommit men är mer ovanligt, våld mot lärare är sällsynt men har hänt. Även hot och våld påvisar en svag tendens till att ha ökat. Studien visar att det händer att cirka hälften av besvararna låter kränkningar från elever passera. Hot tillåts sällan passera mot lärare. Endast 3 av 46 besvarare har tillåtit våld passera utan åtgärd.21 av 46 besvarare har aldrig känt olust eller otrygghet på sin arbetsplats, 3 av 46 besvarare har varit sjukskriven p.g.a elev/ers våld mot denne.
På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser.
Syftet med denna studie är att knyta an till Högskolan i Gävles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering på en arbetsplats samt kartlägga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjälp av datorprogrammet Complador. Någon tidigare forskning har inte funnits inom detta område, vilket gjorde att ett intresse väcktes hos författarna. Studien bygger på litteraturstudier samt intervjuer. För att få svar på visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartläggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar på att visualisering har en stor betydelse både för pedagogerna själva samt deras dagliga arbete, både som kollega och klasslärare. Kartläggningen fick pedagogen att se och reflektera över dennes uppfattningar vilket gjorde att denne ställde sig positiv till Complador.
Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.
Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.
Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek. En av förutsättningarna som saknas är tid och pedagogerna finner att mer tid är önskvärt för att kunna delta i barnens lek. Många pedagoger nöjer sig med att ha en iakttagande roll, men att de anser att det är lättare att delta i barnens lek utomhus.
Seeking social justice in education for pupils with disabilities creates certain dilemmas. A ‘school for all’ means that educators are faced with a dilemma where the notion of ‘disability’ is perceived as ought not to matter, but where in actual fact it seems to matter very much! This article explores ways out of this general educational dilemma using the context of physical education (PE) for pupils with physical disabilities within the compulsory school as an example. Justice theories of resource distribution and cultural recognition affect educational outcomes, where demands are for justice and equity. Fraser’s (2000/2001) notion of ‘social status’, together with a pluralistic approach to identities where personal experiences are given a place, is used to suggest a solution to the dilemma. It is concluded that a redistribution of economic resources and social recognition is necessary if social justice within PE is to become a reality.