hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1321
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdelrazek, Fathya
    et al.
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Aly, Magda
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    El-Sabour, Mona Abd
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    Ibrahim, Naglaa
    Faculty of Nursing, Suez Canal University, Port-Said, Egypt.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Leadership and management skills of first-line managers of elderly care and their work environment2010Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 18, nr 6, s. 736-745Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim To study the leadership and management skills of first-line managers (FLMs) of elderly care and their work environment in Egypt and Sweden. Background FLMs in Egypt and Sweden are directly responsible for staff and quality of care. However, FLMs in Sweden, in elderly care, have smaller units/organizations to manage than do their colleagues in Egypt. Furthermore, family care of the elderly has been the norm in Egypt, but in recent years institutional care has increased, whereas in Sweden, residential living homes have existed for a longer period. Methods A convenience sample of FLMs, 49 from Egypt and 49 from Sweden, answered a questionnaire measuring leadership and management skills, structural and psychological empowerment, job satisfaction and psychosomatic health. Results In both countries, FLMs' perceptions of their leadership and management skills and psychological empowerment were quite high, whereas scores for job satisfaction and psychosomatic health were lower. FLMs had higher values in several factors/study variables in Egypt compared with in Sweden. Conclusion and implications The work environment, both in Egypt and Sweden, needs to be improved to increase FLMs' job satisfaction and decrease stress. The cultural differences and levels of management have an effect on the differences between the two countries.

  • 2.
    Abera, Queen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Abacioglu, Isabella
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors attityder och erfarenheter i mötet med patienter med schizofreni: En deskriptiv litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige och innefattar oika psykiska diagnoser och ohälsotillstånd som påverkats av samhällets olika uppfattningar om psykisk ohälsa. Schizofreni är en psykossjukdom som hör till psykisk ohälsa och de vanligaste symtomen för schizofreni är vanföreställningar och hallucinationer. Patienter med schizofreni behöver vård och stöd. 

    Syftet: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor inom psykiatrisk verksamhets attityder och erfarenheter i mötet med patienter med schizofreni samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper.

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design innehållande tolv vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PsycINFO.

    Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor beskrev att de hade positiva och negativa attityder mot patienter som har schizofreni. Sjuksköterskorna beskrev att de hade fått nya erfarenheter av att se hur patienter med schizofrenis vardag såg ut och hur självständiga patienterna kan vara. Andra sjukksöterskor menade att patienter med schizofreni bör vårdas på sjukhus för att de ska få den vård och behandling som de kan behöva. Undersökningsgruppen i studien var sjuksköterskor inom den psykiatriska verksamheten. I studien diskuteras de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupps ålder, kön samt yrkestitel.

    Slutsats: Sjuksköterskorna i de inkluderande artiklarna hade delade meningar om attityder till patienter med schizofreni. Majoriteten av sjuksköterskorna menar att patienter med schizofreni behöver rätt vård,utbildning och stöd från sjukvårdspersonal och familj för att kunna hantera sin livssituation och fullfölja sin behandling.

  • 3.
    Abou-Soultan, Nariman
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Abujazar, Ahmed
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité: En deskriptiv litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en form av psykos som är en sällsynt men mycket allvarlig sjukdom och livstidsrisken för att insjukna är 0.8 % i Sverige. Personer med schizofreni upplever förändrad verklighetsuppfattning på grund av symtom som exempelvis rösthallucinationer och vanföreställningar. Många närstående till personer med schizofreni hävdar att det finns brist på kunskap som kan leda till snedvriden bild hos dem själva och omgivningen. Schizofreni är baserad på symtom vilket innebär att sjuksköterskans har en viktig roll som bör innefatta gott bemötandet, kommunikation och förståelse för patienters livskvalité.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livskvalitet samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod.

     

    Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design som innehåller totalt 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ insats. Majoriteten av artiklarna som har använts är med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PsycINFO.

     

    Huvudresultat: Diagnosen schizofreni bidrog till förvirring och svårigheter att acceptera sin sjukdom. Symtom och biverkningar av läkemedel var de mest påtagliga faktorerna som resulterade i förlust. Upplevelser av stigmatisering och utstötning av omgivningen var även en bidragande faktor för sämre livskvalité. De 12 inkluderade artiklarna har främst använt intervjuer för att nå fram till personers subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.

     

    Slutsats: Schizofreni påverkar personers dagliga liv samt relationer till andra personer negativt som ledde till lidande och sämre livskvalité. Kunskap om hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité, är viktig information för sjuksköterskor som kan leda till ökad förståelse, bättre bemötande, vård och behandling.

  • 4.
    Abrahamsson, Angela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hansson, Eva-Lena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Att beskriva personers upplevelse av sin livssituation efter att ha genomgått en gastric bypass operation ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv: Litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma är idag ett ökat världsproblem och följden är att flera genomgår viktminskningsoperationen gastric bypass. Det är viktigt att upplevelserna ur ett fysiskt, psykiskt och socialt synsätt belyses för att ge en ökad förståelse samt att hjälpa dem i rätt riktning.

    Syfte: Att beskriva personers upplevelse av sin livssituation efter att ha genomgått en gastric bypass operation ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie av elva stycken vetenskapliga artiklar.

    Huvudresultat: Efter operationen får personerna en mer positiv inställning till livet ur de tre perspektiven. De upplevde att de passade in i samhället, samt orkade delta i sociala och fysiska sammanhang. En tid efter operationen upplevde deltagarna att de föll tillbaka i gamla vanor vilket gav dem en sämre livskvalité. De belyste att operationen var ett verktyg och själva jobbet återstod och en utmaning väntades som vissa hanterade bättre en andra.

    Slutsatser: Det är viktigt att ge personerna bra stöttning och information för att de ska kunna bevara sin nya livsstil. De genomgår en stor psykisk påfrestning därför behövs det psykoterapi och vägledning till att finna en lämplig copingstratagi för att hantera olika situationer.

  • 5.
    Adolfsson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Philipsson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vårdskada som är mest frekvent förekommande inom slutenvården. Detta drabbar inte bara den enskilda patienten utan skapar även stora kostnader och påfrestningar på organisations- och samhällsnivå. Sjuksköterskors tillämpning och följsamhet till evidensbaserade riktlinjer angående basala hygienrutiner är det mest effektiva sättet att förhindra uppkomst av VRI. Att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner är av stor vikt, detta för att sjuksköterskor ska kunna öka sin teoretiska samt praktiska kunskap angående det preventiva arbete och på så vis utföra en säkrare patientvård.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från tolv stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

    Huvudresultat: Litteraturstudien visade att det var flera olika faktorer som bidrog till sjuksköterskors följsamhet till de evidensbaserade riktlinjerna angående basala hygienrutiner. Sjuksköterskors tillgänglighet till hygienprodukter visade sig vara en primär orsak. Bristande kunskap, tidsbrist samt hög arbetsbelastning var ytterligare orsaker till att rutiner kring basala hygienrutiner inte utfördes korrekt. Bra kollegor, god kommunikation och en trygg arbetsplats var däremot faktorer som påverkade det preventiva arbetet positivt. Enkäter, observationer och kombinerade datainsamlingsmetoder användes i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.

    Slutsatser: Det framkommer ett flertal faktorer som ses påverka sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer gällande basala hygienrutiner. Genom att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor angående dessa faktorer ges möjlighet att förbättra det preventiva arbetet mot VRI.

  • 6.
    Adolfsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mjälby, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Livskvalitet hos patienter i väntan på, samt efter levertransplantation: Litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters skattade livskvalitet

    med SF-36, i väntan på levertransplantation samt efter levertransplantation.

    Metod:

    En beskrivande litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar, som efter sökning i

    databaserna PubMed och Cinahl inkluderats.

    Huvudresultat:

    I fyra av åtta kategorier i SF-36 ligger samtliga patienters skattningar i

    väntan på levertransplantation under 50 av 100 möjliga poäng. Social funktion var den

    kategorin i SF-36, där livskvaliteten skattades högst hos patienter i väntan på

    levertransplantation.

    I fem av åtta kategorier ligger samtliga patienters skattningar efter levertransplantation över

    50 av 100 möjliga poäng. Fysisk- och social funktion är de kategorier i SF-36, där patienter

    efter levertransplantation skattar sin livskvalitet högst.

    Slutsats:

    Föreliggande litteraturstudies resultat kan ge en förståelse av livskvalitet hos

    patienter i väntan på levertransplantation och efter levertransplantation. Detta kan

    sjuksköterskan använda för att stötta patienter som skattar sin livskvalitet lågt. Tillsammans

    med kvalitativ forskning kan sjuksköterskan få djupare kunskap i och med patienternas egna

    upplevda livskvalitet. Detta är viktigt för att sjuksköterskan ska kunna individualisera

    omvårdnadsarbetet.

  • 7.
    Aghayari, Ana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelser vid måltidssituationer som de beskrivs av strokepatienter med dysfagi: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Dysfagi (ät- sväljningssvårighet) är ett vanligt och känt besvär hos strokepatienter. Dysfagi är i sig inte en sjukdom utan är ett symtom på något bakomliggande till exempel stroke. Dysfagi kan leda till undernäring och risk för ökad dödlighet.

  • 8.
    Agic, Alma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Skogsfjord, Rebecka
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter samt följder av trakassering på arbetsplatsen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 9.
    Ahlander, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Brodin, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.

    Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer. Emotionella svårigheter sågs framförallt när barnens behandlingsfokus ändrades eller om barnen dog. Detta hanterade sjuksköterskorna med olika copingstrategier, exempelvis genom att prata med sina kollegor om sina upplevelser. Sjuksköterskorna upplevde även att de var tvungna att ta kontroll över sina egna känslor. I granskningen av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod framkom att artiklarna använt sig av semistrukturerade-, ostrukturerade och djupgåendeintervjuer, fokusgrupper, enkäter och en metod där deltagarna skriftligt besvara en fråga.  

    Slutsats: Sjuksköterskan på en pediatrisk onkologiavdelning möter dagligen svårt sjuka barn. Emotionella påfrestningar är något som sjuksköterskan måste hantera då de ofta möter svåra och sorgsna situationer. Dessa påfrestningar hanterar sjuksköterskan genom att använda sig av olika copingstrategier. Trots yrkets svårigheter upplever sjuksköterskan mycket glädje och tacksamhet i sitt arbete.  

  • 10.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Department of Medicine, Division of Hematology, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden; Red Cross University College, Stockholm, Sweden.
    Klang-Söderkvist, Birgitta
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Johansson, Erika
    Department of Medicine, Division of Hematology, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden; Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Björkholm, Magnus
    Department of Medicine, Division of Hematology, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Western Norway University of Applied Sciences, Department of Health Sciences, Haugesund, Norway.
    Assessing nursing students’ knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2017Inngår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 23, s. 8-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Venepuncture and the insertion of peripheral venous catheters are common tasks in health care, and training in these procedures is included in nursing programmes. Evidence of nursing students’ knowledge and skills in these procedures is limited. The main aim of this study was to assess nursing students’ knowledge and skills when performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters. Potential associations between level of knowledge and skills, self-training, self-efficacy, and demographic characteristics were also investigated. The assessment was performed by lecturers at a university college in Sweden using the two previously tested instruments "Assess Venepuncture"€ and "Assess Peripheral Venous Catheter Insertion". Between 81% and 100% of steps were carried out correctly by the students. The step with the highest rating was "€œUses gloves", and lowest rating was "€˜Informs the patients about the possibility of obtaining local anaesthesia"€™. Significant correlations between degree of self-training and correct performance were found in the group of students who registered their self-training. No associations between demographic characteristics and correct performances were found. Assessing that students have achieved adequate levels of knowledge and skills in these procedures at different levels of the nursing education is of importance to prevent complications and support patient safety.

  • 11.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    karolinska institutet, Stockholm.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Klang, Birgitta
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Johansson, Eva
    Karolinska institutet, Stockholm.
    Development of instruments for assessment of nursing students’ knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Ahlin, Catharina
    et al.
    Karolinska institutet.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Klang Söderkvist, Birgitta
    Karolinska instituet.
    Johansson, Eva
    Karolinska Instituet.
    Development of instruments for assessment of knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters2013Inngår i: Journal of Vascular Access, ISSN 1129-7298, E-ISSN 1724-6032, Vol. 14, nr 4, s. 364-372Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Performing venepuncture is one of the most routinely performed invasive procedures in nursing care. The aim of this study was to develop instruments for the assessment of nursing students' knowledge and skills when performing venepuncture and inserting a peripheral venous catheter. 
Methods: Two instruments were developed using the following steps. 1) Assessment items of importance for the procedures (venepuncture 48 items and peripheral venous catheter 51 items) were collected from focus groups including nurses, lecturers and patients. 2) The number of items was reduced using a method based on the Delphi method. Experts (n=51) reviewed the instruments in two rounds. The revised versions included 31 items for venepuncture and 33 items for peripheral venous catheter insertion. 3) Usability tests were conducted by nurses who tested the instruments to confirm that items were possible to assess. 4) Inter-rater reliability was assessed by twelve lecturers who in pairs, but independently of each other, used the instruments to assess 50 nursing students. 
Results: Proportion of agreement and Cohen's kappa coefficient were calculated for each item to determine inter-rater reliability. Among the tested items for both instruments, the median proportion of agreement was 1 (range 0.66-1) and the median kappa was 0.52 (range 0.22-1). 
Conclusions: The instruments developed for assessing nursing students' knowledge and skills of venepuncture and peripheral venous catheter insertion showed satisfactory inter-rater reliability.

  • 13.
    Ahmadi, Nader
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Ljungqvist, ArneSvedsäter, GöranHögskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Doping and public health2016Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Doping – the use of performance-enhancing substances and methods – has long been a high-profile issue in sport but in recent years it has also become an issue in wider society. This important new book examines doping as a public health issue, drawing on a multi-disciplinary set of perspectives to explore the prevalence, significance and consequences of doping in wider society. It introduces the epidemiology of doping, examines the historical context, and explores the social, behavioural, legal, ethical and political aspects of doping. The book also discusses possible interventions for addressing the problem on organisational and societal levels.

  • 14.
    Ahmadi, Nader
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Ljungqvist, Arne
    Svedsäter, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Introduction: Doping and Public Health2016Inngår i: Doping and Public Health / [ed] Nader Ahmadi, Arne Ljungqvist, Göran Svedsäter, Abingdon: Routledge, 2016, 1, , s. 151s. 1-10Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The concept of “doping” is usually associated with sport, particularly elite sport. In fact, doping means the use of substances or methods that are banned in sport by the World Anti-Doping Agency (WADA) because of their potentially performance-enhancing effects. Their use is, therefore, considered to be against the fair play spirit of sport and can also include significant health risks for the user. However, the use of many doping substances is no longer limited to the world of sport. Doping substances such as anabolic androgenic steroids (AAS) are nowadays used also by people who are not competitive athletes but who want to make use of the effects of AAS in making their bodies more muscular, stronger and impressive in conformity with the current masculine body ideal. The use of AAS and similar substances appears to be growing and has been found in a range of countries previously not researched. At least, recent data obtained from customs seizures, court cases and some surveys suggest that the extent of AAS use outside sport has been underestimated, some reasons probably being an underground circulation of such drugs in the gym and fitness culture and the easy availability of them on the internet. One particular concern is the increasing use of nutritional supplements by growing segments of society. A significant percentage of these products have been shown to contain prohibited substances such as steroids that are not listed on the label. This shows that the nutritional supplement industry needs to be more strictly regulated. Until that happens, supplements of dubious value, content and quality will continue to be easily available around the world. What, then, are the possible reasons that active and health-conscious individuals are willing to take the risk to use preparations such as AAS? A review of the research shows that the most important motive behind the use of AAS outside the elite sports environment, i.e., in a fitness context, is to improve physical appearance. Although most users are boys and young and middle-aged men, also women of various ages use doping substances. Different types of slimming pills are popular among women (including hormone preparations), but possibly even more interesting are the new female fitness and appearance ideals that are connected to muscles and strength. The body has become increasingly important for saying something about who we are. The hunt for the perfect appearance creates a situation where denial instead of acceptance of one’s own body influences the individual’s self-image.

  • 15.
    Ahmadi, Nader
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Socialt arbete.
    Svedsäter, Göran
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Idrottsvetenskap.
    "The winner takes it all": Individualization and Performance-Enhancing Drugs and Methods in Sport and in Society2016Inngår i: Doping and Public Health / [ed] Nader Ahmadi, Arne Ljungqvist, Göran Svedsäter, Abingdon: Routledge, 2016, 1, , s. 151s. 38-48Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A common misconception in today's society is that everything is (or should be) rational and goal-oriented, which we summarized earlier as pragmatic rationalism. We call this pragmatic rationalism a misconception because it misses a historical fact that individuals' actions are and have never been governed entirely by rational motives. Emotional, ethical and existential considerations influence human actions extensively. Solidarity, willingness to share and even self-sacrifice and prioritizing the good of others before one's own are values that have survived many different economic cultures. Even today's extremely individualized society with its focus on reaching success and winning at any price cannot completely suppress these values. There is an inherent contradiction between the crude egoism of modern individualism and its historical development that largely has its origin in the care of humans.

  • 16.
    Akander, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Ellinor
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hur personer som lever med HIV/AIDS upplever bemötandet inom vården: - En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HIV är en virussjukdom som orsakas av retrovirus vilket innebär sänkt immunförsvar. AIDS är slutstadiet av sjukdomen och det finns två typer av HIV; typ 1 och typ 2. Vårdaren och patienten är beroende av varandra för att omvårdnaden ska bli optimal. Här är bemötandet viktigt i patientens upplevelse av vården, speciellt för personer som lever med en smittsam sjukdom. Tidigare forskning visade att sjukvårdspersonal kunde ha en kritisk syn på livsstilen hos personer som lever med HIV/AIDS, men kunskap om hur personer som lever med HIV/AIDS (PLHA) upplever bemötandet i kontakt med sjukvården saknas idag, något som författarna valt att studera djupare. Syfte: Syftet var att beskriva hur PLHA upplever bemötandet inom sjukvården i samband med kontakt på grund av sjukdomen, samt beskriva urvalet i använda vetenskapliga artiklar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats användes. Huvudresultat: Enligt PLHA var ett positivt bemötande av stor vikt för den fortsatta vårdrelationen. Genom information och ökad kunskap hos sjuksköterskor och vårdpersonal beskrev PLHA att bemötandet blev bättre och att HIV-relaterade stigman kunde reduceras. En personlig utbildning för PLHA själva var också viktigt för att minska den självupplevda interna stigman som ofta grundade sig i skam över sjukdomen. Den inre skammen och känslan av att behöva dölja något kunde leda till både depression och negativa känslor. Ett negativt bemötande kunde vara exempelvis brist på engagemang och icke välkomnande intryck samt upplevd motvilja hos vårdpersonalen till att vårda, behandla och stödja PLHA fysiskt och psykiskt. Slutsats: PLHA upplever inte lika mycket stigma/diskriminering idag, men det finns fortfarande en viss grad av fördomar. Utbildning av både personal som inte jobbar med/möter denna patientgrupp ofta och information till samhället skulle kunna hjälpa att minska de existerande fördomarna och stigma som fortfarande finns kring sjukdomen.

  • 17.
    Alarik, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Olofsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket: en beskrivande litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund Historiskt sett har sjuksköterskeyrket ansetts ha låg status och varit dominerat av kvinnor. Yrkesrollen har associerats till det kvinnliga och att vara omhändertagande, varm och moderlig. Denna stereotyp finns kvar ännu idag. I Sverige antog inte sjuksköterskeutbildningen män förrän under 1950-talet, och viss forskning har visat att patienter och kvinnliga kollegor varit skeptiska till män i yrkesrollen.

    Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva manliga sjuksköterskors erfarenheter av att vara man i yrket.

    Metod En beskrivande litteraturstudie. Databaserna Medline via Pubmed och Cinahl användes för att finna 13 artiklar, dessa analyserades genom en innehållsanalys. 

    Huvudresultat Studien presenterar manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket i fem kategorier: Upplevelsen av marginalisering och exkludering, Förväntningar på män i yrket, Manliga sjuksköterskors syn på yrket, I mötet med patienten samt Fördomar om manliga sjuksköterskors sexuella läggning.

    Slutsats Manliga sjuksköterskor har upplevt motstånd i sitt yrke och begränsats av fördomar om att män inte platsar i yrkesrollen. De upplevde sig exkluderade och marginaliserade kopplat till mansrollen, samt att de förväntades utföra tungt och tekniskt arbete. Trots sin minoritetsställning upplevde de ändå patriarkaliska fördelar. I samhället finns en uppfattning om att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Resultatet vittnar om att könsroller och genusstrukturer påverkar arbetet, vilket kan relateras till Raewyn Connells maskulinitetsteori.

  • 18.
    Aldén, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Werme, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans agerande och faktorer som kan påverka beslutsfattandet om att anmäla vid misstänkt barnmisshandel.: En litterarurstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet: var att beskriva sjuksköterskans agerande och vilka faktorer som kan påverka beslutet om att anmäla eller inte vid misstanke om barnmisshandel samt att granska kvaliteten avseende de metodologiska aspekterna urval- och datainsamlingsmetod i studiens ingående artiklar.

    Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar som söktes från databaserna Pubmed och Cinahl.

    Resultat: Sjuksköterskor känner sig osäkra när tecken/symtom var otydliga och avvaktade för att samla information innan hon eller han bestämde sig för att anmäla. Sjuksköterskor var bekväma i sina observationer när arbetsplatsen stod bakom beslut om att anmäla misstanke om barnmisshandel. Faktorer som visade sig påverka sjuksköterskans beslut om att anmäla var utbildning, kunskap, samarbete, riktlinjer, självförtroende, attityder och inställning.

    Slutsats: Screening för barnmisshandel, tydliga riktlinjer, mer stöd från kollegor samt utbildning inom området behövs.

  • 19.
    Alexander, Weman
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Ida, Westerberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av det första året efter en Gastric bypass operation.: En kvalitativ blogganalys2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet första året efter en Gastric bypass operation. Metoden var en kvalitativ blogganalys av beskrivande design som använde sig av ett ändamålsurval med inklusion- exklusionkriterier. Åtta kvinnor deltog i studien. Det insamlande materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. 

    Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet första året efter en Gastric bypass operation. Metoden var en kvalitativ blogganalys av beskrivande design som använde sig av ett ändamålsurval med inklusion- exklusionkriterier. Åtta kvinnor deltog i studien. Det insamlande materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. 

    Slutsatsen var att ingen av informanterna ångrade ingreppet då de upplevde att operationen var den enda vägen ur tillståndet. Informanterna upplevde att stödet och attityderna från sjukvården var sämre än väntat samt att informationen om vad som väntade efter operation var till och från var bristfällig. Attityden från omgivningen men även ibland från vården upplevdes som dålig och informanterna kändes sig missförstådda, inte tagna på allvar och ibland utanförskap.

  • 20.
    Al-hedr, Hkmat
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Palomera, Giordano
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Erfarenheter av egenvård hos vuxna personer med Diabetes typ 2: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar globalt, riskfaktorer för utvecklingen är bland annat ärftlighet och levnadssätt. Främsta behandlingen är egenvård i form av regelbunden motion och hälsosam kosthållning.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av egenvård hos vuxna personer med Diabetes typ 2.

     

    Metod: En beskrivande litteraturstudie som inkluderade 15 artiklar, vilka svarade på litteraturstudiens syfte. Genom databaserna MEDLINE via PubMed och CINAHL söktes artiklar fram systematiskt, varav en var manuell sökning.

     

    Resultat: Resultatet visade att personer kände oro vid diagnostisering av Diabetes typ 2. Oron minskade när personerna accepterade sjukdomen och tog ansvar genom egenvård. Personer förklarade att de behövde upprätthålla egenvårdsåtgärder för att det skulle ske en livsstilsförändring, dock beskrevs det som svårt. Även om personer påbörjat sin väg mot livsstilsförändring kunde de stöta på svårigheter att hantera sociala sammanhang, vilket var ett hinder i deras vardag. Närstående till personer kunde också upplevas som ett hinder, men främst ansågs de närstående vara ett stort stöd. Personer beskrev också sjuksköterskan som ett viktigt stöd, framförallt med motivation. Andra personer beskrev istället att sjuksköterskan endast utförde praktiska procedurer.

     

    Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat kan sjuksköterskan få en uppfattning av personernas erfarenheter. Detta kan underlätta för sjuksköterskan att främja hälsa genom att ge anpassad information och vård. Om personer får en sådan hjälp kan de ta eget ansvar för sin behandling och därav påbörja sin egenvård. Genom att personerna upprätthåller sin egenvård kan de i längden förbättra sin livskvalitet.

  • 21.
    Alm, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors/Sjuksköterskors reflektioner kring omvårdnad av patienter och stöd till anhöriga inom palliativ vård i hemsjukvården: En intervjustudie med fokus på relationer2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe district nurses’/nurses’ reflections of providing nursing to patients and support to families receiving palliative care within home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. Data were collected using semi-structured interview questions and analyzed using qualitative content analysis.The overarching theme that emerged was: The valuable but limited time on the last trip and consisted of the two main categories: To overcome barriers to providing good care and See opportunities to create good nursing care. Factors that precluded that good nursing could be provided was when district nurses/nurses experienced resistance from patient or relatives, when language difficulties arose or when family relationships were disturbed. The participants described furthermore that good nursing could not be given when families did not accept support offered from district nurses/nurses in order to strengthen the families capacity to manage their situation or in cases when patients had no close relatives as caregivers who could participate in and facilitate care. Conditions to provide good care was experienced when patients were receptive to care and understood their situation, and when district nurses/nurses were able to get a good start with time to get to know the patient. The basis for being able to provide good care consisted of relatives´ willingness to participate in the care of the patient as well as of the nurses’ feeling secure in their role as a result of their long experience. Palliative care in the home is a complex area and is affected by individual circumstances of patients, relatives and the district nurse/nurse as well as structural work-related conditions. To provide good palliative care is one of the greatest challenges for district nurses/nurses in palliative home care.

  • 22.
    Alm, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vorén, Rose-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelse av palliativ vård hos patienter behandlade för obotlig cancer på hospice eller inom den slutna vården - en litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.

    Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.

    Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening. Miljön på hospice bidrog till att patienterna förlorade sin identitet. Att finna mening med sitt lidande bidrog till att patienterna succesivt accepterade sin situation och kunde finna frid i sin vetskap om det oundvikliga.  

    Slutsats: Den mellanmänskliga kommunikationen och sjuksköterskans kompetens har nyckelroller för patienternas upplevelse av god palliativ vård. Mer forskning krävs för att möta det växande behovet av kvalificerad palliativ vård.

  • 23.
    Al-Sabti, Sarah
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Maycraft Kall, Mathilde
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskornas upplevelser av att ge omvårdnad till patienter inom palliativ vård i hemmet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskorna behövde vara flexibla för att kunna hjälpa patienterna med sitt vardagliga liv. Det är viktigt att sjuksköterskan är redo att tillhandahålla palliativ vård på ett professionellt sätt och för att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan har ett bra bemötande samt att patienten ges bästa möjliga omvårdnad. Sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården är krävande och därför efterfrågas kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till vuxna patienter som ges palliativ vård i hemmet, samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver undersökningsgruppen. Metod: En deskriptiv litteraturanalys. 11 artiklar granskades och sammanfattades.  Huvudresultat: Att handskas med ett arbete nära döden och anhöriga som ofta hellre vill ha sin egen röst hörd istället för patientens röst är svårt för sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde palliativ vård som emotionellt påfrestande. Sjuksköterskor beskriver att de genom professionella gränser och kollegialt stöd hanterar arbetet. Slutsats: Att upprätthålla de professionella gränserna är viktigt för sjuksköterskan, samt att kunna få kollegialt stöd. Att få läkaren att förstå vikten av situationen är inte alltid lätt, men är viktigt för sjuksköterskan att kunna göra för att ge patienten den bästa vården och minska patientens lidande.  

  • 24.
    Alvesand, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Linder, Charlotte
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1.: En deskriptiv litteraturstudie.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 debuterar under barn- och ungdomsåren. Behandlingen är egenvård som innebär blodglukoskontroller, läkemedelsbehandling och att följa rekommendationer om kost och motion. Sjuksköterskans yrkesområde innefattar barn- och ungdomar. Avvikande från egenvårdsaktiviteter och hemlighetsmakeri kring sjukdomen påverkar vårdkvaliteten för ungdomar. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 samt att beskriva de granskade studiernas undersökningsgrupper. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ samt kvalitativ- och kvantitativ ansats. Samstämmigheter och olikheter i artiklarnas resultat har kategoriserats och teman och subteman har identifierats. Huvudresultat: En del ungdomar upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom och önskade ha kontroll över och ta eget ansvar för sin sjukdom och öka oberoendet. Ungdomar upplevde känslan av att vara annorlunda och undvek att utföra egenvård i sociala sammanhang. Svårigheter att följa kostrekommendationer varierade och att utföra blodglukoskontroller upplevdes ansträngande. Stöd från vänner och jämnåriga underlättade utförandet av egenvård. Det upplevdes positivt att sjuksköterskor visade intresse för ungdomarnas liv utöver deras DMT1. Sjuksköterskor upplevdes brista i att kunna sätta sig in i ungdomarnas situation och vara ett känslomässigt stöd. Slutsats: Det finns ett behov av ökat stöd och förståelse från sjuksköterskor. Genom ökad förståelse kan sjuksköterskan bidra med stöd för att underlätta överföringen av ansvar. Detta kan leda till en ökad trygghet och känsla av kontroll hos ungdomarna, vilket kan bidra till att de vågar dela med sig av sin sjukdom till omgivningen. 

  • 25.
    Alvåg, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Anna, Ramberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mödrars upplevelse av postpartumdepression: En litterturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 26.
    Amini Alikani, Amineh
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Nygren, Sofia
    Upplevelse, livskvalitet och stöd från sjuksköterskor: en litteraturstudie om fatigue hos personer med MS2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Var att öka förståelsen för upplevelsen av fatigue hos personer med MS och fatigues inverkan på livskvaliteten samt hur sjuksköterskan kan stödja och hjälpa personer med MS i vardagen.

    Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artiklarna (n=15) söktes fram i databaserna Medline via PubMed och Cinahl samt manuell sökning via referenslistor, sex stycken kvalitativa, åtta kvantitativa och en med en kombination av båda ansatser.

    Resultat: Det framkom att fatigue hos personer med MS var ett osynligt symtom som påverkade kroppen, led till begränsningar i vardagen, förvärrade andra symtom och led till sociala förändringar. Personer som led av fatigue hade lägre livskvalitet än den övriga befolkningen. Resultatet visade vilket stöd personer med MS önskade från sjuksköterskor. Personerna med MS hittade egna strategier för att hantera och lindra fatigue, ofta utan att ta hjälp av sjuksköterskor.

    Slutsats: Fatigue hos personer med MS var ett besvärligt symtom som påverkade deras vardag och sänkte deras livskvalitet. Eftersom fatigue var ett osynligt symtom behöver det uppmärksammas av sjuksköterskor. Mer forskning behövs i hur fatigue hos personer med MS ska behandlas samt hur sjuksköterskor på bästa sätt kan stödja personer med MS att hantera och lindra fatigue i deras vardag.

  • 27.
    Amra, Olfat
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Egenvårdens roll i förebyggandet av fotsår vid omvårdnaden av personer med diabetes mellitus typ 1 och typ 2: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 28.
    Amundsson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Sofi
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige.

    Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien är baserad på 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".

    Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda föräldrar är en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Ungdomar som lever med skilda föräldrar har en större risk att drabbas av depression, ångest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohälsa var fetma hos ungdomar och låg socioekonomisk status hos föräldrar.

    Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda föräldrar är en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohälsa. Även fetma hos ungdomarna och dålig socioekonomisk status hos föräldrar kan leda till psykisk ohälsa hos ungdomar. Författarna till föreliggande studie önskar att riktlinjer utvecklas så att sjuksköterskan och andra professioner inom vården lättare ska fånga upp de ungdomar som lider av psykisk ohälsa, genom att ha dessa faktorer i åtanke. Ytterligare forskning inom området bör utföras för att få en tydligare bild av hur familjeförhållanden påverkar den psykiska ohälsan hos ungdomar i Sverige.

  • 29.
    Andarea, Jackline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Örnblom, Jeanette
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn 0–13 år, med diabetes typ 1.: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever ca: 450 000 personer med diabetes i Sverige och det gör sjukdomen till en av de stora folksjukdomarna. Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och drabbar framförallt unga människor. I Sverige lever ungefär 7000 barn med sjukdomen och varje år insjuknar ca: 700 barn under 15 år. Detta gör sjukdomen till en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn (0–13 år) med diabetes mellitus typ 1. Samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar varav nio artiklar av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en mixad studie. Dessa analyserades objektivt av båda författarna. Sökningarna skedde i PubMed och Cinahl.

    Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplevde en stor påfrestning och livsomställning när ens barn drabbades av diabetes. De upplevde en känsla av ständig oro och de hade svårt att överlåta ansvaret till någon annan. Stöd och information upplevdes som bristfällig vid olika situationer men ett diabetesteam eller en mentor upplevdes som positivt. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna var till största delen intervjuer förutom en som tillämpat frågeformulär.

    Slutsatser: Föräldrar upplevde ständig oro, brist på stöd och information. Med rätt stöd och information skulle föräldrars oro minskas och det skulle även kunna stärka barnets egenvårdsförmåga.

  • 30.
    Andersson, Alexandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Den stickrädda patienten2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier visa att ca 10 % av världens befolkning lider av stickrädsla. Konsekvenser för person som känner stickrädsla är ångest och oro samt undvikande av medicinska procedurer som innefattar injektioner. Detta kan leda till hälsoproblem för individen och i värsta fall leda till att personen undviker all hälso- och sjukvård. Det är viktig att sjuksköterskan har kunskaper om vilka omvårdnadshandlingar som kan lindra lidande för patienten.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnadsåtgärder som kan förbygga stickrädsla hos barn. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna.

    Metod: En litteraturstudie där resultatet av 12 artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO.

    Huvudresultat: I resultatet framkom att miljöns utformning är viktig då barn ska få injektioner och att barn, behövde var väl förbered på vad som skulle hända innan nålinförandet. I resultatet framkom också att även mindre barn har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer. Att anpassa tiden efter barnets behov var viktigt och att det är barnets behov som skulle få styra vården. Distraktion under själva nålinförandet visade på minskad rädsla hos barnen men att det bästa var dock om distraktion inte behövdes.

    Slutsatser: Vårdmiljöns utformning är viktig när barn ska få ett nålinföranden och sjuksköterska kan minska känslan av sjukhus eller vårdcentral genom att anpassa miljön och att tillhanda ha distraherande leksaker. Det är viktigt att barn vet vad som skulle hända vid ett nålinförande och även mindre barn kan tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer samt förstå vikten av dem. Sjuksköterskan kan genom att anpassa besökstiden efter barnets behov och bekräfta barnets känslor minska oro och rädsla hos stickrädda barn.

  • 31.
    Andersson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors upplevelse av förskrivingsrätten: Ambivalens och variationer i möjligheter och utnyttjandegrad2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund:

    Förskrivningsrätten för distriktssköterskor infördes 1994. Syftet var att förenkla och effektivisera hälso- och sjukvården. Det har framkommit att förskrivningsrätten använts i olika omfattning bland distriktssköterskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av förskrivningsrätten. Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design användes. Tio distriktssköterskor från en hälsocentral och en distriktssköterskemottagning intervjuades. Resultat: Temat "Distriktssköterskorna är ambivalenta till sin förskrivningsrätt och varierar i synen på möjligheter och utnyttjandegrad" bildades ur sju kategorier. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att det var bra att ha möjligheten att förskriva men möjligheten och graden av utnyttjande varierade. De upplevde att det var meningslöst att förskriva receptfria läkemedel. Brist på uppdatering i förskrivningsrätten och av nya läkemedel försvårar förskrivningen. Distriktssköterskorna uppgav att förskrivningsrätten underlättade arbetet och förkortade vårdkedjan samt stärkte yrkesrollen. De upplevde att deras förskrivning var en stor fördel för patienten. Slutsats : Distriktssköterskorna upplever ambivalens till sin möjlighet att förskriva läkemedel och utnyttjar inte förskrivningsrätten i den utsträckning de skulle kunna. Det kan bero på att de upplever det meningslöst att förskriva receptfria läkemedel och att de inte har möjlighet att uppdatera sin kunskap. Det finns även de som menade att förskrivningsrätten underlättar, stärker yrkesrollen och är en fördel för patienten.

    Nyckelord:

    Distriktssköterska, läkemedelsförskrivning, förskrivningsrätt, upplevelser.

  • 32.
    Andersson, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Mammors upplevelse att ha ett barn med atopiskt eksem och deras upplevelse av stöd från BVC-sköterskan2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En ökning har skett av atopiska eksem, hösnuva och astma i slutet av 1900-talet, sjukdomarna har klassats som ett folkhälsoproblem. Det går inte att bota atopiska eksem, förebyggande behandling mot torr hud och klåda är mest effektiva sättet att hantera sjukdomen och lindra den. Atopiska eksem kan leda till försämrad livskvalité både för barnet och familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur mammor upplever att det är att ha ett barn med atopiska eksem samt hur de behandlar och lindrar barnets symtom. Syftet var ckså att beskriva vilket stöd de får från BVC-sköterskan och hur de upplever det stödet. Metod: Studien har en beskrivande design med en kvalitativ ansats. I studien har åtta mammor till barn med atopiska eksem från två förskolor intervjuats. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Huvudresultat: Analysen av intervjuerna resulterade i temat: Att ständigt vara orolig för sitt barn, analysen har också resulterat i tre kategorier som handlar om att mammorna beskrev det ständiga smörjande som ett stressmoment. Mammorna undvek kemikalier i vardagen som de trodde kunde påverka barnens känsliga hy. Mammorna kände sig dåliga som förälder då de inte kunde bota barnens atopiska eksem. Mammorna tyckte att BVC-sköterskans bemötande var bra, men att de inte fick tillräckligt stöd med atopiska eksemet hos barnen. Slutsatser: Atopiska eksem påverkar barn och familjers livssituation, barnet och familjen blir påminda om eksemet igenom det ständiga klådan, sömnlösa nätter och föräldrarnas ständiga oro över barnet. Mammorna tyckte att BVC-sköterskans stöd inte var tillräckligt.

  • 33.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Berglund, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter om och reflektioner av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård - En intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning (MB och AA)

    Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för deltagarna med kort yrkeserfarenhet ledde fram till följande fem kategorier: faktorer som påverkar arbetsbelastningen, faktorer som påverkar samarbetet, relationer och etiska dilemman,organisatoriska förutsättningar och ledarskap samt bristande kommunikation bidrar till minskad patientsäkerhet. Arbetet upplevdes fysiskt varierande samt att ett ökat antal patienter och tidsbrist ledde till stress. Arbetet upplevdes även glädjefullt med goda relationer till patienter och närstående. Etiska dilemman kunde uppstå vid olika syn på patientens vårdbehov.I resultatet för deltagarna med lång yrkeserfarenhet framkom fyra kategorier: att vårda i hemmiljö, faktorer som påverkar kommunikation och samarbete, att kommunalisera hemsjukvården är en omställningsprocess samt bristande ledarskap. Arbetet beskrevs somfysiskt tungt men varierande. Brister vid informationsöverföring medförde att tillgång tillviktig patientinformation saknades samt att distriktssköterskorna upplevde sin specialistkompetens underskattad. Slutsatsen är att deltagarna oavsett yrkeserfarenhet upplevde positiva och negativa aspekter på sin arbetsmiljö. Arbetet upplevdes meningsfullt men ökad förståelse och stöd för arbetssituationen från chefer önskades. Vid arbete i hemsjukvård kan det vara svårt att påverka olika faktorer av betydelse för arbetsmiljöneftersom arbetet sker i patienternas hem.

  • 34.
    Andersson, Axel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Effektiviteten av högintensiv intervallträning som behandling för Typ 2 Diabetes: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Det finns många olika varianter av diabetes men av alla personer som har diagnostiserats med sjukdomen så har 80-90% typ 2 diabetes (T2D). Sjukdomen kan uppstå av ärftliga faktorer och förekommer ofta i äldre åldrar men kan utvecklas i samband med en ohälsosam livsstil. Vid behandling av T2D är en livsstilsförändring viktigast och sker främst genom förändrade kost- och träningssvanor. Traditionellt har länge måttligt intensiv uthållighetsträning (MICT) i 150 min/vecka rekommenderats till målgruppen som träningsform. Syfte Syftet med studien är att undersöka effektiviteten av högintensiv intervallträning som behandling för vuxna människor med typ 2 diabetes eller prediabetes. Metod Studien är en deskriptiv systematisk litteraturöversikt som innebär att tillgänglig forskning sammanställs inom ett specifikt ämnesområde för att skapa förståelse för forskningsområdet. Sökningar har skett i databaserna PubMed och samlingsdatabasen Discovery där MeSH termer och friasökningar har kombinerats för att täcka en så stor del av forskningsfältet som möjligt. Resultat 11 artiklar valdes ut och resultatet delades upp i tre olika kategorier mellan glykemisk kontroll, högintensiv intervallträning (HIIT) i jämförelse med MICT och genomförbarheten av HIIT med self-efficiency theory som utgångspunkt. HIIT gav liknande eller bättre effekter på glykemisk kontroll (HbA1c) jämfört med MICT. I studier där genomförbarheten av ett HIIT protokoll nämns så visade samtliga positiva resultat oavsett interventionens längd. Slutsats Liknande eller bättre förbättringar på glykemisk kontroll går att uppnå genom en lägre träningsvolym än de traditionellt rekommenderade 150 min/vecka med måttlig intensitet och HIIT skulle kunna rekommenderas som behandlingsmetod för typ 2 diabetiker samt personer med prediabtes inom vården.

  • 35.
    Andersson, Carola
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Pagard, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors/sjuksköterskors reflektioner kring kommunikation och informationsöverföringsprocessen mellan hemsjukvården och annan vårdgivare2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet till föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors/sjuksköterskors reflektioner kring kommunikation och informationsöverföringsprocessen mellan hemsjukvården och annan vårdgivare. Författarna till föreliggande studie fick fram att brister i kommunikationen såväl muntliga som skriftliga mellan distriktssköterskorna/sjuksköterskorna i hemsjukvården och annan vårdgivare förekom. Det medförde till extra arbete för distriktssköterskorna/sjuksköterskorna samt dålig kontroll av arbetssituationen och svårigheter att utföra deras arbetsuppgifter. Distriktssköterskornas/sjuksköterskornas beskrev en påtaglig känsla av maktlöshet i sin arbetssituation. Kanters teori handlar om det grundläggande behovet av att få egenmakt i sin organisation för att kunna utföra optimal omvårdnad. Författarna till föreliggande studie såg att problematik inom kommunikation och informationsöverföringsprocessen framkom tydlig från båda områdena trots att den ena organisationen bedrivits i 20 år och den andra var nystartad. Slutsatsen från föreliggande studie blev att vårdkedjan inte var starkare än svagaste länken när informationsöverföringsprocessen brustit. I samhällsläget idag med allt fler äldre som kan komma ifråga till att vara i behov av avancerad vård i hemmet och samtidigt bedrivas kostnadseffektivt, har vi inte råd med dessa misstag som medfört till ett onödigt lidande för patienterna och en komplicerad arbetssituation för distriktssköterskorna/sjuksköterskorna.

  • 36.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Christina, Lindberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans vårdande på akutmottagningen – ur ett patientperspektiv: En deskriptiv litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akutmottagningen har en hög patienttillströmning och detta leder till att patienter med lågt prioriterade skador och sjukdomar/tillstånd får ökade väntetider. Den sekretess som råder inom hälso- och sjukvården förhindrar sjuksköterskan från att ge information angående varför andra patienter prioriteras före dem. Sjuksköterskor kan med kunskap om patienters erfarenheter av vården på akutmottagningen, få en ökad förståelse och genom detta ge en mer individanpassad vård och ökad tillfredställelse hos patienterna. 

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vården från sjuksköterskor på akutmottagningen. Vidare var syftet med litteraturstudien att granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. De tolv inkluderade vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed. Ansatsen på dessa är kvantitativ, kvalitativ eller mixad.

    Huvudresultat: Många patienter ansåg att den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen var god. Det goda bemötandet, förmågan att lyssna och den höga kompetensen hos sjuksköterskan medförde en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Under väntetiden förekom dock att patienterna kände sig som en börda för sjuksköterskorna samt ignorerade i vissa fall. Bristen på kontakt med sjuksköterskorna under väntetiden medförde att patienterna inte fick den information de ansåg sig behöva. Patienterna beskrev att sjuksköterskans kommunikation var adekvat samt att de använde ett lättförståeligt språk.

    Slutsats: De flesta patienter var nöjda med den vård de fick av sjuksköterskan på akutmottagningen. De kände att sjuksköterskan hade en hög kompetens och kommunikationen var adekvat. Dock förekom det patienter som ansåg att informationen var bristfällig.

  • 37.
    Andersson, Gabriella
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Johansson, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende: Litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende. Ett annat syfte var att undersöka vilka förebyggande åtgärder vårdpersonal kan använda sig av vid dessa situationer. Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design.  Artiklar söktes i databasen Cinahl vilket resulterade i tolv inkluderande artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Författarna har valt att granska artiklarnas undersökningsgrupp och bortfall. Resultatet visade att hot- och våldsituationer är vanligt på särskilt boende och ofta uppkommer i samband med hjälp vid personlig hygien, påklädning och toalettbesök. Vårdpersonalens upplevelse av våld beror på deras tidigare erfarenheter och attityder. Varje vårdpersonal har en egen tolkning av vad våld innebär samt att graden av tolerans skiljer sig mellan olika individer. Genom att ha ökad kunskap, förmåga att kommunicera samt en professionell attityd och viljan att konsultera med andra i vårdteamet kan personalen förebygga ett aggressivt beteende på sin arbetsplats. Vårdpersonalen antog flera olika strategier för att hantera hot- och våldsituationer hos personer med aggressivt och utåtagerande beteende, t.ex. distraktion, personcentrerat förhållningssätt och kommunikation. Läkemedelsbehandling ansågs inte vara en förstahandsåtgärd. Inom det kliniska arbetet kommer vårdpersonalen på särskilt boende att stöta på svåra situationer och utåtagerande beteenden hos äldre och äldre med demenssjukdomar. Därför är det viktigt att som vårdpersonal ha kunskap om bemötande samt kommunikation för att kunna hantera dessa situationer.

  • 38.
    Andersson, Inger
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Hofsten, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicinvetenskap.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Case seminars open new doors to understanding – students’ experiences of learning2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Andersson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Rosén, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom: En deskriptiv litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Today, approximately 160,000 people live with dementia in Sweden and globally, the number of affected people is approximately 50 million. Dementia is a collective name for a variety of brain diseases that occur from brain damage. As dementia often materializes gradually overtime, it tends to lead to a family member becoming the caregiver of the person who is sick.

    Aim: The aim of this literature study was to illustrate the experience of those caring for a relative with dementia as well as to describe the study groups in the included studies.

    Method: This study is a literature review with descriptive design consisting of twelve scientific articles with a qualitative approach.

    Main results: Becoming a caregiver to a relative with dementia was rarely a choice but it was a role in which the family member grows into. Many people experienced the role as a caregiver as complex and it was common to experience feelings of insecurity, isolation, fatigue and frustration. The approach and method for managing the disease differed significantly for each caregiver analyzed during this study, however humor, acceptance and religion were often employed as coping mechanisms. The result was compiled with seven subheadings: From family to family caregiver, Support in care, Insecurity, ignorance and difficult situations, More than a full time job, Loss and fear of the future, Coping strategies, and Methodological aspect – study groups.

    Conclusion: Being a family caregiver was a challenge to most people. Many have expressed the gravity of receiving both societal support and help from other family members to obtain relief within their role, but in spite of this, the caregiver often took the greater responsibility. Therefore, a critical change in the support is necessary to enable them to want, and be able, to continue to fulfill the important work they do. 

  • 40.
    Andersson, Kajsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Jansson, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt stressens konsekvenser: En kvalitativ intervjustudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor har beskrivit att upplevelsen av stress har minskat med tilltagna kunskaper och erfarenheter samt minskade krav på sig själv i yrkesrollen. Sjuksköterskeyrket har beskrivits vara stressigt på grund av en mängd olika orsaker men det finns åtgärder som kan vidtas för att minska stressen. Stressen har beskrivits kunna leda till konsekvenser både för sjuksköterskan som individ och för omvårdnaden av patienterna, vilket har beskrivits kunna resultera i känslor som frustration och otillräcklighet. I linje med Benners teori kan konstateras att nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår en yrkesutveckling vilken leder till en upplevelse av minskad stress. Stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext problem som måste angripas från flera håll. För den nyutexaminerade sjuksköterskan är det av stor vikt att vara snäll mot sig själv i yrkesrollen genom att inte ha för höga krav på sig själv, detta för att kunna utöva sin yrkesroll som innebär att bedriva optimal patientfokuserad omvårdnad.

  • 41.
    Andersson Kraft, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktsköterskans arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma: En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och delar av världen. Det är en riskfaktor för andra somatiska sjukdomar och har en negativ inverkan på livskvalitén. Syftet med denna studie var att beskriva distriktsköterskors arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma. Studien var av kvalitativ ansats med deskriptiv design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län. Resultatet av studien visade att mätvärden och samtal var viktiga verktyg för att distriktssköterskorna ska kunna identifiera patientens övervikt eller fetma. I behandlingen av övervikt och fetma var motiverande samtal, tvärprofessionellt arbete, fysisk aktivitet på recept och kostråd centrala delar. Liksom de stöd som distriktssköterskan utgjorde för patienten i beteendeförändringen. Patientens brist på motivation eller vilja kunde försvåra samarbetet mellan patient och distriktssköterska. Slutsatsen av studien visade att distriktssköterskorna hade en betydande roll i patientens beteendeförändring mot en hälsosammare livsstil och viktminskning. Distriktssköterskorna hade kunskap och kompetens att hjälpa patienten i arbetet med beteendeförändringen men mer kunskap behövdes för att kunna utveckla vården. Riktlinjer för hur övervikt och fetma ska tas om hand och behandlas inom vården var viktiga och hjälpte distriktssköterskorna att motivera sitt arbete hos verksamhetschefer. Distriktssköterskorna följde delvis vårdprogrammet för fetma hos vuxna i Uppsala län.

  • 42.
    Andersson, Kristoffer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerhet: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserade sig på tretton artiklar. Resultatet pekade på att kvalitén på vården som sjuksköterskorna gav var signifikant associerad med sjukhusets arbetsmiljö och antalet anställda. Det fanns ett starkt samband mellan antalet patienter per sjuksköterska och patientsäkerheten. Det visade sig även att om en arbetsplats har en dåligt organiserad arbetsmiljö så kan det motverka fördelarna med att ha mycket personal. Sjuksköterskor måste vara flexibla då patienternas behov och vårdkedjor var mycket komplexa och ständigt varierande. Det kan finnas starka kopplingar mellan patienternas säkerhet i vården och sjuksköterskornas arbetsmiljö samt flera faktorer som påverkar denna arbetsmiljö: bemanning, organisation, arbetsansvar, höga krav, arbetsledning, patienternas tillstånd, arbetsrelationer, lagarbete, arbetsvillkor, sjuksköterskans professionella inställning, kommunikation, resurser, stress, utmattningssyndrom, stora mängder administration, telefonarbete, hanterande av svåra situationer och övriga icke sjuksköterskeuppgifter. Sjuksköterskeyrket beskrivs som mycket komplext, att det förväntas mycket och att det ställs stora krav på våra sjuksköterskor. Hög arbetsbelastning, konflikter mellan kollegor, dålig ledning och emotionell börda kopplades till utmattningssyndrom bland sjuksköterskor. Slutsatsen blev att låg bemanning och dålig arbetsmiljö kan påverka vårdkvalitén och patientsäkerheten.

  • 43.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Hellgren, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors erfarenheter av samt förutsättningar till preventivt arbete2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till studien var att i takt med en ökad kunskap om att en stor andel sjukdomar går att påverka med förändrad livsstil ökar kraven på hälso- och sjukvårdspersonalen att kunna motivera patienter att förändra levnadsvanor. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av samt vilka förutsättningar de har till att arbeta preventivt inom det dagliga arbetet i primärvården. Metoden för studien var kvalitativ studie med deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor och tio distriktssköterskor inom primärvården deltog. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet som framkom i studien var att deltagarna försökte arbeta preventivt i allt de gjorde, att det var något som fanns inom dem och att det var primärvårdens huvudsyfte. Det preventiva arbetet försvårades med att deltagarna inte hade tid eller resurser för utförandet. Något mer deltagarna beskrev försvårade det preventiva arbetet var när patienten inte var motiverad till livsstilsförändringar eller att deltagarna blev begränsade i att de upplevde att ämnet var känsligt att ta upp. För att underlätta det preventiva arbetet önskade deltagarna i studien mer utbildning för att öka kompetensen och höll dem uppdaterade. En osäkerhet framkom gällande arbetsrutiner för preventivt arbete då deltagarna inte alltid visste vilka arbetsrutiner som gällde, vart de kunde hitta dessa samt att de inte följdes. Slutsatsen är att deltagarna i studien beskrev hur de arbetade preventivt i allt de gjorde men det hanns inte med p.g.a. tids- och resursbrist. Till följd av otydliga arbetsrutiner arbetade inte deltagarna på samma sätt

  • 44.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Hammarqvist, Johanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med psykiatrisk tvångsvård2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård i Sverige ska bedrivas med patientens självbestämmande i fokus. I vissa fall kan patienter inom psykiatrin dock vårdas mot sin vilja. Sjuksköterskor i Sverige ska arbeta för att främja patientens autonomi och delaktighet. Att då använda tvång kan ge upphov till etiska dilemman. Att beskriva hur sjuksköterskor hanterar arbete med tvångsvård anses viktigt för att öka förståelsen för en svår situation i arbetet, och kan i förlängningen öka vårdens kvalitet.  

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med tvångsvård i den psykiatriska vården samt beskriva hur utvalda artiklar presenterar sina urvalsgrupper. 

    Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar söktes i Medline och Cinahl. Totalt valdes 14 artiklar ut och bearbetades till fyra underrubriker och en metodologisk aspekt för att svara på syftet. 

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever mestadels negativa känslor som oro, rädsla och sårbarhet vid arbete med tvångsvård. Användandet av tvång rättfärdigades genom att det beskrevs som en del av sjuksköterskornas jobb. Tvånget beskrevs skada vårdrelationen och gav upphov till etiska konflikter i sjuksköterskorna. Resultatet beskrevs i fyra underrubriker Känslor kring utförandet av tvångsåtgärder, Rättfärdigande av tvångsåtgärder, Tvångets inverkan på vårdrelationen och Etiska konflikter i samband med tvångsåtgärder. Artiklarna varierade i sina beskrivningar av urvalsgrupper, men flertalet beskrev deltagarnas kön, ålder och arbetslivserfarenhet. Majoriteten av artiklarna har 11-50 deltagare.  

    Slutsats: Föreliggande litteraturstudie har funnit att sjuksköterskor upplever tvångsvård som övervägande negativt. Det har påvisats att utbildningsgraden hos sjuksköterskan har en effekt på utförandet och hanterandet av tvångsmedel. Författarna drar slutsatsen att sjuksköterskor önskar minska på användandet av tvång, och att forskning bör koncentreras på att skapa alternativa behandlingsmetoder. 

  • 45.
    Andersson, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av psykiskt påfrestande situationer, hantering och stöd samt förslag på förbättring av stöd från arbetsplatsen: en intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor utsätts dagligen för psykiskt påfrestande situationer som kan vara svåra att bearbeta utan ett adekvat stöd från arbetsplatsen. Tidigare forskning visar på att intensivvårdssjuksköterskor saknar stöd vid psykiskt påfrestande situationer, men det finns sparsamt med forskning på vilket stöd som kan förbättras.

    Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av psykiskt påfrestande situationer, hur de hanterar dessa situationer och hur de upplever stödet och förslag på förbättringar på arbetsplatsen.

    Metod: Examensarbetet har en beskrivande design med en kvalitativ ansats.Semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades.

    Huvudresultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av psykiskt påfrestande situationer var subjektiva. Det kunde vara svåra situationer med patienter, men också personalrelaterade situationer. Majoriteten använder sig av problemfokuserad coping, de söker aktivt stöd från personer de har förtroende för. Det rådde delade meningar om stödet från kollegorna, cheferna och arbetsplatsen. De gav förslag på hur stödet kunde förbättras. Förslagen handlade om att både chefer och kollegor skulle bli mer uppmärksamma och lyhörda för varandras behov.

    Slutsats: Situationer som upplevdes som psykiskt påfrestande varierade för varje enskild individ. De flesta använder sig av problemfokuserad coping. Stödet som finns på arbetsplatsen och stödet från cheferna upplevs både som bra och mindre bra. Detta stöd kan förbättras genom att vara lyhörda mot kollegornas behov. Det kollegiala stödet upplevs bra, men att stödet kan förbättras ytterligare i form av en mer medmänsklighet för sina kollegor.

  • 46.
    Andersson, Marcus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Gulbrandsen, Cathrine
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Personer med endometrios erfarenheter i mötet med sjukvårdspersonal2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en östrogenberoende sjukdom som främst drabbar kvinnor i fertil ålder och tar ofta lång tid innan den diagnostiseras. Besvären från endometrios kan leda till ett långvarigt lidande med grav smärta, påverka den drabbades arbetsförmåga, sociala tillvaro och möjligheten att bli gravid. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personer med endometrios erfarenheter i mötet med sjukvårdspersonal, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Resultat: Denna litteraturstudie visade att personer med endometrios erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal ofta präglas av att de endometriosdrabbade kände sig nonchalerade, inte blev tagna på allvar och att de, efter fastställd endometriosdiagnos, upplevde att sjukvårdspersonalen ställde orimliga krav på dem. Att mötas av empatisk och kunnig sjukvårdspersonal sågs som positivt. Slutsats: Kunskapen om sjukdomen endometrios behöver utökas både hos sjukvårdspersonalen och allmänheten för att garantera tidigare diagnos. Då sjuksköterskan är en av de professioner som de vårdsökande oftast kommer i kontakt med är god kunskap hos sjuksköterskan en förutsättning för god omvårdnad och ett led i att förbättra bemötandet gentemot de endometriosdrabbade.

  • 47.
    Andersson, Nelly
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    From, Siri
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1: En deskriptiv litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn och ungdomar. Sjukdomen innebär total insulinbrist och behandling sker främst genom egenvård i form av blodsockerkontroller och administrering av insulin. Sjuksköterskan spelar en stor roll i diabetesvården och genom motivation, kost- och motionsrådgivning samt undervisning ges bättre förutsättningar för egenvården. 

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva hur vald litteratur presenterar undersökningsgrupperna i studierna.

    Metod:En deskriptiv litteraturstudie. Tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman.  

    Huvudresultat: Många tonåringar beskrev en svårighet i att acceptera sin diabetes. De upplevde en känsla av att vara annorlunda som innebar att de undvek att sköta sin diabetes offentligt. Känslan att vara annorlunda försvann när tonåringarna umgicks med personer som också hade diabetes. Många tonåringar upplevde även en känsla av oro, främst för hypoglykemi. Gällande egenvården upplevde många tonåringar en önskan om självständighet som togs över av osäkerhet och okunskap i egenvård. Tonåringarna hade också en önskan om en personlig kontakt med sitt diabetesteam inom vuxenvården. 

    Slutsats: Tonåringar uttrycker ett behov av en personlig relation i vården samt en förståelse för sjukdomen i vardagen. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskan möta tonåringarnas behov och genom detta få en bättre vårdrelation. En god vårdrelation kan innebära att tonåringar med trygghet kan uttrycka sina behov på ett bättre sätt. Tryggheten kan också innebära att tonåringen har en större acceptans för sjukdomen samt vågar vara mer öppen med sin sjukdom. 

  • 48.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Rönnkvist, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios: en litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som tio procent av alla kvinnor lider av. Symtomen är individuella men de vanligaste är bäckenbottensmärta, smärta vid menstruation och samlagsmärta. Kvinnor bemöts med misstro och normalisering av symtom, detta på grund av bristfällig kompetens från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot dessa patienter bör innefatta lyhördhet, sympati och empati, ha en god kommunikation och finna mening vid varje möte med patienten.

     

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter i vardagen av att leva med endometrios. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.

     

    Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via PubMed och CINAHL där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats fanns, dessa låg till grund för resultatet.

     

    Huvudresultat: Vägen till diagnostisering var en lång process relaterat till misstro samt endometrios diffusa symtom. Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala förmåga som sänkte livskvalitén. Smärta var det mest påtagliga symtomet, detta bidrog till ett ständigt sökande av strategier för att hantera smärtan. Strategierna varierade hos kvinnorna men den mest användbara strategin var kostförändringar. De tio inkluderade artiklarna i studien använde främst intervjuer för att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.

     

    Slutsats: Endometrios påverkar kvinnornas dagliga liv samt att relationer till andra människor blir lidande. Brister i hälso- och sjukvården sågs markant då de ej utgav adekvat  information samt en tydlig misstro relaterat till kvinnors symtom, vilket ligger till grund för den fördröjda diagnosen. För att hantera vardagen har kvinnorna själva funnit olika strategier som reducerar smärtan.

  • 49.
    Andersson, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Linder, Isabelle
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans attityder och betydelsefulla faktorer i mötet med patineter med självskadebeteende: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självskadebeteende har funnits i decennier med många olika termer och definitioner. Självdestruktiva känslor kan grundas av olika övergrepp och kränkningar. Självskadebeteendet kan användas för att återfå kontroll samt som självbestraffning. I dagens samhälle finns större fokus på fenomenet än tidigare och ny forskning leder till nya insikter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder och faktorer som har betydelse i mötet med patienter som lider av självskadebeteende samt beskriva urvalsmetod i artiklarna. Metod: Detta är en deskriptiv litteraturstudie med artiklar från 2005-2015 i PubMed och PsycINFO. Resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskors attityder är övervägande positiva till patienter med självskadebeteende. Trots detta uttrycker de även negativa attityder som antipati, frustration, maktlöshet och oro i mötet med självskadande patienter. Sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskaper och resurser till att ge en god omvårdnad. Slutsats: För att sjuksköterskor ska känna sig självsäkra i sitt arbete och ge patienter med självskadebeteende en god omvårdnad så behöver de utbildning om självskador samt mer tid och stöd av ledning och kollegor. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att denna studie ska ge insikt och förståelse för självskadebeteende hos vårdgivare och vårdchefer.

  • 50.
    Andersson, Therese
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Törnhult, Jennifer
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    På blodigt allvar: En intervjustudie om amenorré bland lagidrottande kvinnor på elitnivå.2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Amenorré (menstruationsrubbningar och menstruationsbortfall) är ett allvarligt tillstånd som kan drabba kvinnor i fertil ålder. Amenorré är en av tre komponenter i den kvinnliga idrottstriaden, som länge ansågs som den största medicinska problematiken inom kvinnlig idrott. Konsekvenserna av amenorré kan vara infertilitet, benskörhet, fysisk- och psykisk ohälsa. Inom idrotten har namnet idrottsamenorré uppkommit. Detta på grund av ökad rapportering om amenorré drabbade kvinnor inom idrotten. Syftet med studien var att belysa kvinnliga elitidrottares tankar om amenorré. Studien baseras på sju kvalitativa intervjuer med elitidrottande kvinnor som är aktiva inom lagidrott. Intervjuerna grundades på en intervjuguide och inför intervjuerna genomfördes två pilotintervjuer. Studien visar att av de sju elitidrottande kvinnorna som deltog så har tre kvinnor personliga upplevelser av amenorré. Många av de resterande respondenterna hade upplevt amenorré hos någon närstående. De respondenter som själva varit drabbade hade under den aktuella sjukdomsperioden inte sökt hjälp. Vidare visar resultatet att informationen som kvinnliga elitidrottare får idag är otillräcklig eller i många fall obefintlig. Detta gäller som idrottskvinna men även som kvinna i samhället. Få respondenter upplevde att de fått information om amenorré utanför idrotten. Även informationen kring menstruation saknades inom idrotten och kunde också beskrivas som bristfällig i samhället. Respondenterna som deltog i studien hade många bra idéer och tankar om hur utveckling av informationsarbetet kunde se ut, både inom elitidrotten, ungdomsidrotten och i skolan.  Slutsatser som kan dras av studien är att relativt få av kvinnorna hade upplevelser av amenorré. Kvinnorna upplevde ett positivt samtalsklimat kring menstruation inom sina lag, vilket kan vara av stor vikt om man själv blir drabbad av amenorré. Informationen om amenorré inom elitidrotten ansågs bristfällig, vilket tidigare forskning bekräftar. Vidare belyser resultatet i studien hur arbetet kring informationsspridning skulle kunna se ut och hur respondenterna helst skulle motta informationen.

1234567 1 - 50 of 1321
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf