Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angående de riktlinjer som bör efterföljas för ägg- och spermiedonation. Syftet var även att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive män och donatorer till huruvida barnet har rätt att få kunskap om sitt ursprung.

Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkäter som berörde de tidigare beskrivna områdena. Enkäterna var utformade med påståenden att ta ställning till som ”instämmer” eller ”instämmer inte”. Antal deltagare var 333 stycken och data samlades in från april 2005 till och med våren 2008.

Huvudresultatet som framkom i studien var att för donatorernas attityder gällande barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung så visade det sig att kvinnorna var i flera påståenden i signifikant högre grad mer positiva än männen. I resultatet angående attityder till riktlinjer som bör efterföljas för könscellsdonation så hade recipienter och donatorer snarlika inställningar, om än inte fullt ut. Gällande för recipienter så var det endast kvinnorna som hade en signifikant skillnad i ett påstående, i övrigt fanns det inga skillnader för de båda grupperna i attityderna till barnets rätt att få kunskap om sitt ursprung.

Syftet med denna studie har främst varit att belysa medarbetares upplevelser av ledarskap och dess inverkan på sjukfrånvaro. Studien har utförts på två olika arbetsplatser där man arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar. Båda arbetsplatserna har relativt nyligen fått nya chefer/ledare tillsatta. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuat sex stycken medarbetare, fyra kvinnor och två män i åldrarna 40-60 år. Intervjuerna genomfördes med ett narrativt angreppssätt, vi ville att samtalet skulle vara öppet med karaktär av dialog. Analysen eftersträvade att genom ett symbolisk interaktionistiskt angreppssätt förstå och tolka de olika upplevelser som informanterna delgivit oss. Det som framkommit i studien är att medarbetarna upplever att en chef/ledare som skapar trygghet också skapar arbetsglädje och motivation. Det är också chefens/ledarens personliga egenskaper som präglar ett bra ledarskap där sjukfrånvaron är låg samt medarbetarnas grad av acceptans av ledarstil. Viktiga aspekter som medarbetarna lyfter fram är att de vill känna sig betydelsefulla, ansvarstagande, hörda samt att chefen tar tag i problem och visar engagemang.

Recent research has shown significant associations (negative and positive) between religious and spiritual factors and mental health. Much of this research, however, has been conducted in the US, where religion is an integrated part of most people’s lives. Other studies on religious and spiritually oriented coping conducted outside the US have also focused on religious people. Yet many are non-believers, and many believers do not consider themselves religious, i.e. religion is not an important part of their life. There are also societies in which the dominant culture and ways of thinking dismiss the role of religion in people’s lives. Research on religious coping rarely takes these people into consideration. Thus, the following questions arise: How are religion and spirituality involved in coping when non-believers or non-religious people face difficult events? How do culture and ways of thinking affect people’s choice of religious and spiritual coping methods? Proceeding from a cultural approach to coping and health, this book attempts to address these questions by looking at the coping strategies of Swedish cancer patients.

Islamic women in Iran challenge the clergy’s monoclinic interpretational power by reconstructing gender and Islamic discourses in a radical way. The result is the flourishing of a new Islamic feminism in Iran which has different attitude towards certain points regarding the Korans view of gender than the other Islamic feminisms.

Islamic feminists in Iran emphasis the historical context of the Koran and by doing this reformulate Islamic concepts and law from a “feminine” perspective. They open the doors for interpretation of sacred texts and dialogue on women issues to other groups than Muslims. They wrestle with the clergy’s reactive gender conservatism and their Westophobia. Islamic feminist in Iran by embarking on connecting themselves with western feminism and viewing their struggle against discrimination of women in Iran as an integrated part of the global feminism struggle weave new textual connections between Muslim women and Western women.

By applying results from in-depth interviews with older Iranian Sufis residing in Sweden, this article describes the benefits of the value system of Sufism prizing mystical union above self-realization. As persons conceive of themselves as all forming parts of other-than-self rather than as separate selves, the result is tolerance towards other people's opinions and the vanishing of hostile feelings and competition. Compassion and identification with the whole of creation allows Sufis to avoid the sense of loneliness and exclusion felt by so many immigrants.

Leading scholars, offering international and multidisciplinary viewpoints, examine the meaning of home to elders and the ways in which this meaning may be sustained, threatened, or modified according to changes associated with growing old.

Organized into four sections--The Essence of Home, Disruptions of Home, Creating and Recreating Home, and Community Perspectives on the Meaning of Home, this volume explores topics including:

What makes a house a home?

What role does the meaning of home play in the process of relocation to another place of residence?

What is the relationship between a person's home life and cherished possessions such as symbolic jewelry or religious items in late life?

How does the community/neighborhood environment influence the way that older people feel about the places in which they live?

This volume will be of interest to practitioners, researchers, upper-level graduates/graduate-level students in gerontology, environmental psychology, social work, and nursing. It will be valuable to everyone in the helping professions who seek a deeper understanding of the ways in which "being at home" and attachment to place plays a key role in the life experience and well-being of their clients as they grow older.

 Within the framework of an international research project aimed at studying the impact of different cultural settings on gerotranscendent development, six groups of older people distinguished by religiosity and cultural origin were studied. A life history approach, followed by thematic semi-structured interviews, was applied. One of the objectives was to inquire about the possible impact of religion, conceived of as a cultural setting, on development towards gerotranscendence. The findings of this inquiry gave rise to two hypotheses as to the relationship between ge ro transcendence and religiosity. The first hypothesis is that the internalisation of mystical-type ideas in individuals' ways of thinking is probably a factor involved in the development of a gerotranscendent view of life. In other words, whether individuals practice their 'religion' in a spiritual, nonorganisational way, or in an organisational way, may play a role for development towards gerotranscendence. The second hypothesis is that certain characteristics, such as the secular and individualistic features of modern societies, may delay development towards gerotranscendence.

A possible relationship between gerotranscendence and life satisfaction was examined using the life narrative approach followed by thematic semi-structured interviews with religious and secular Iranians residing in Sweden and religious and secular Turks residing in Turkey. Both the Turkish and the Iranian studies provide support for the hypothesis that there is a relationship between gerotranscendence and life satisfaction. Both studies show that persons who displayed evidence of gerotranscendence also displayed evidence of life satisfaction. Additionally, neither of the studies revealed informants displaying gerotranscendence in the absence of discernable life satisfaction.

The aim of the study on the basis of which this article is written was to examine, from the patients’ perspective, the role music plays as a coping method when facing cancer. Here, using music as a coping method refers to using music (listening to and/or playing music individually or participating in a music therapy program) frequently in order to deal with the significant demands presented by cancer. A semi-structured interview with 17 cancer patients who have used music (listened to or played music) in order to cope with their illness was applied. Five of interviewees were men and twelve women. The youngest informant was 24 and the oldest 73 years old. In the paper presented in this conference I will discuss the result of my study concerning the effects of hard and heavy music in coping with cancer. The result of study shows that hard and heavy music as a coping method:

- by calling in question the cultural demands of having control over their feelings, helps the young cancer patients to obtain their control,

- by questioning what are conventionally defined as meaning of life, helps the young cancer patients to find a meaning,

- by calling in question  the cultural requests of being calm and collected helps the young cancer patients to get their tranquility,  

- by cheering unhealthy behaviors like using drug and having violent sex helps the young cancer patients to recover their mental health.

All this due to the possibility the heavy and hard music provides for the young cancer patients to get self-confidence by putting away the false mask one wear and be who she/he really is.

The main objective of this article is to show the divergent attitudes of Iranian immigrant men and women towards integration into Swedish society.

As several studies have shown, Iranian women have a better chance of adjusting to Western societies than Iranian men. This article discusses the notion that one of the important reasons for this is the determining role of professional position in the life of Iranian immigrants in Sweden.

As a result of the improvement in their work status and therefore an improvement in their social position, Iranian immigrant women now have greater possibilities than Iranian immigrant men to overcome the identity crisis which ordinarily makes ethnic groups and cultural minorities lose their sense of fitting into their new social reality.

This results, in its turn, in the women having a positive attitude towards the new society and increases the extent of their desire for integration into the new society.

Challenging the clergy’s monoclinic interpretational power, Islamic feminists in Iran, by emphasizing the historical context of the holy texts and reformulating Islamic concepts and law from a “feminist” perspective, are developing a new direction in rethinking gender in Islam. By opening the doors of interpretation of sacred texts and debates on women issues to other groups than Muslims, they have braked with reactive gender conservatism and West phobia prevailing among fundamentalists, and have embarked on connecting themselves with Western feminism and weaving new textual connections between Muslim women and Western feminism.

Hälsa är en viktig fråga för varje individ och varje samhälle. I ett land med invandrare som har socialiserats i olika samhällen med skilda uppfattningar om hälsa och ohälsa, uppstår behov av att fördjupa såväl allmänhetens som hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om betydelsen av kultur, religion och etnicitet i medicin- och hälsofrågor.

I denna bok belyser författaren, Fereshteh Ahmadi, hur viktig kunskap är om olika kulturers och religioners syn på hälsa och hälsa i bemötandet av patienter.

Boken vänder sig i första hand till studenter på grundutbildningsnivå samt personal inom hälso- sjukvården men den kan även användas av andra som är intresserade av att skaffa sig kunskaper om kulturens och religionens betydelse för förståelse av ohälsa.

Late life development - from the perspectives of spiritual development and gerotranscendence - has been studied using the Life History Approach followed-up by thematic semi-structured interviews with Iranian Sufis residing in Sweden. On the basis of this study and proceeding from the theory of Gerotranscendence, I have, in this paper, illustrated the distinct role of aging in the development towards wisdom and maturity when mystical ideas are already integrated into individuals’ ways of thinking. This is achieved by contrasting, in terms of certain gerotranscendent dimensions, an aged Sufi’s view of her/his Self and the surrounding world with that of a middle-aged Sufi.

This essay examines the similarities and dissimilarities between a gerotranscendental person's and a Sufi's view of ontological questions, of self and of social and individual relationships. Using the Life History Approach followed up by thematic semi-structured interviews, I studied thirteen Iranian Sufis residing in Sweden, dividing the interviewees into two groups according to the stage of their life in which they became familiar with the Sufi ideas: those who became familiar with Sufi ideas early in their life (30 years) are called early Sufis, and those whose familiarity with Sufi ideas came about in their later life (>30) are called later Sufis. The study posits that the existence of a cosmic view of self and the surrounding world can be observed among early Sufis due to their intemalization of the Sufi ideas in early life. Regarding later Sufis, we can hypothesize that the existence of such a cosmic view is not only due to the intemalization of Sufi ideas, but also to aging.

The paper discusses the notion that, in research on elderly immigrant housing, it is not enough to delineate the residential geography of different elderly immigrant groups or to study the economic and social reasons for their segregated habitations and exclusiveness. It is also necessary to understand, in the spatial context, the degree of integration and the differences between groups. In explaining these differences, consideration should be given to each elderly immigrant group's own value system, norms and preferences. It is argued that one necessary task in this endeavour is to gain knowledge about different elderly immigrant groups' understandings of what a home symbolises - what home means to them in the context of their particular ways of thinking and culture. From this point of view, the paper concludes that, when investigating the meaning of 'home' among elderly immigrants, an integrative theoretical approach based on an experiential perspective and a phenomenological and developmental perspective are deemed appropriate to be adopted.

En studie om situationen för sylsökande barn med uppgivenhetssymtom genomförd i två delar: en kunskapsöversikt och en kartläggning.

Syftet har varit att ge en bild av såväl den internationella och nationella kunskapsnivån som problematikens omfattning och de drabbde barnens psykosociala tillstånd.

Sammanfattning

Syftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- och

normaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom den

dagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessa

mål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda oss

av KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever att

integrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp som

empowerment, normalisering och integration. Vad som framkommer är att personalen

upplever att deras integrerings- och normaliseringsmål i verksamheten uppnås, men att det

finns brister som gör att man inte når ända fram. För att uppnå målen behövs mera resurser

och en annan syn på människor med intellektuella funktionsnedsättningar.

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens uppfattning om risker för undernäring och preventivt arbete hos personer 70 år och äldre, på olika vårdnivåer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vårdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor från en medicinavdelning, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut från en hälsocentral samt två sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast från ett äldreboende inom en kommun. Intervjuer användes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och bildade kategorierna Tillstånd som utgör en risk för undernäring, Säkerställa näringsintaget, Ett strukturerat arbetssätt samt Samverkan och ansvar. Som risker för undernäring beskrevs sjukdomar, funktionsnedsättning samt förlorad uppfattning om vikten. Att säkerställa näringsintag innefattade mat, mellanmål och måltidsmiljö. Ett strukturerat arbetssätt handlade om riskbedömningar, åtgärder samt utvärdering. Vidare beskrevs samverkan inom och utanför den egna yrkesgruppen, vårdnivåer och ansvaret omkring arbetet med näringsfrågorna. Vårdpreventivt arbetssätt upplevdes spara tid, tydliggöra vad som skall göras och möjliggöra utvärderingar. Läkarens medverkan i det preventiva arbetet behöver klargöras och rutiner för spridning av arbetssättet till andra enheter formas. Vidare behövs beslut om hur näringstillstånd och behov ska dokumenteras och rapporteras för att säkerställas mellan vårdnivåerna

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.

Studien bygger på en sammanställning av tidigare insamlad och ej bearbetad data. Syftet med studien var att jämföra om det fanns några skillnader kring känslor hos mödrar och fäder till barn med Downs syndrom (DS). 80 mödrar respektive 79 fäder deltog i studien. De fick svara på en enkät gällande känslor under en tidsperiod på tre månader tillbaka. Barnens medelålder var 4,7 år då föräldrarna besvarade enkäten. Enkäten som användes i föreliggande studie bestod av 21 stycken känslouttryck som skulle skattas på en Visuell Analog Skala (VAS) från 0-10. Resultatet visade att mödrar och fäder till barn med DS skattade ”glad” högst och ”förkrossad” lägst. ”Glad”, ”arg” och ”ledsen” var signifikant högre hos mödrarna jämfört med hos fäderna. Fäderna skattade ”bitter/dyster” signifikant högre än mödrarna. För övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan föräldrarna. Totalt skattade mödrar och fäder de positiva känslouttrycken högre än de negativa. Resultatet i studien tyder på att mödrar och fäder till barn med DS inte är i behov av könsanpassad utan istället individanpassad stöttning och vägledning.

Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades.

Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar. Det fanns en markant skillnad mellan grupperna gällande sysselsättning före strokeinsjuknandet. Vid tillfället för studien var det en högre procent ur gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet som återgått till arbete. Flera av deltagarna i gruppen som inte deltagit i Strokescreeningprogrammet hade en regelbunden, återkommande kontakt med primärvården. Föreliggande studies resultat väckte en del frågor gällande nyttan med Strokescreeningprogrammet i relation till kostnaden. Eftersom metoden att göra en enkätstudie hade en del svagheter både genom ett relativt högt bortfall och fråga om huruvida frågorna varit adekvata vore en uppföljande studie med intervjuer av studiens deltagare högst intressant. Intressant vore även en undersökning om frekvens av återinsjuknande i stroke i respektive grupp för att se om Strokescreeningprogrammet haft en sekundärpreventiv effekt.

Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat att se till barnets bästa, kategorier samt underkategorier. I kategorin förutsättningar och förhållningssätt beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i föräldrastödets innehåll ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. Positiva upplevelser som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. Svåra situationer i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. Förbättringsområden som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.

Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors kunskap om smärta.

Metoden som använts var en systematisk litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Blackwell Synergy, Academic Search Elite och Medline. Sökorden som användes var pain, knowledge, nurses och nursing. Resultatet delades in i tre huvudrubriker: Brist i dokumentation och utvärdering. Mera utbildning behövs. Kunskap och attityder.

Sjuksköterskorna måste bli bättre på att dokumentera och att göra det mer kontinuerligt, inte bara i slutet av deras arbetspass utan även dokumentera efter patienternas förändrade tillstånd.

Resultatet visade att det fanns brister i grundutbildningen när det gällde kunskap om smärta och smärthantering. Vidareutbildade sjuksköterskor har mer kunskap om smärta och smärthantering.

När det gällde kunskap och attityder vid tolkning av smärta hos patienter från en annan kultur framkom vikten att sjuksköterskan var kulturkongruent, vilket innebär att hjälpa, stödja, främja och förstärka handlingar och beslut som passar andra kulturers värderingar och livsstilar. Utbildning av smärtrådgivare tycks vara något att satsa på, eftersom arbetsplatser där smärtrådgivare införts visat att hanteringen av smärta blivit avsevärt bättre.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende. Resultatet visade att alla omsorgstagare upplevde, att orsaken till att de använder sig av växelboende, var att deras partner behövde avlastning och vila. De kände sig trygga och trivdes på växelboendet, samtidigt som de upplevde en nedstämdhet av att vara tvungna att lämna sina hem. De anhöriga upplevde att det var emotionellt påfrestande att ta emot hjälp i form av växelboende, men gav uttryck för en uppnådd livskvalité, genom att ha tillgång till växelboende. Alla informanter delgav att de var mycket nöjda med personalen. Fem av sex deltagare i studien, upplevde att uppföljning från Gävle kommun och omvårdnadsförvaltningen, gällande deras situation som omsorgstagare, kändes obefintlig. Slutsatsen av vår studie är, att växelboende i Gävle kommun, som det bedrivs i dag, upplevs tillfredställande och bra, av både omsorgstagare och deras anhöriga. Tillgången till denna form av avlastning är viktig, för att på detta sätt kunna efterleva den kvarboendeprincip som är vägledande inom svensk äldreomsorg.

Nyckelord: Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité

Sammanfattning

Syftet med denna litteratur studie var att beskriva kvinnors upplevelser och förväntningar vid klimakteriet samt vilka stöd finns för kvinnorna inom vården. Kunskapen från denna studie kan öka vårdpersonalens förståelse för att kunna ge effektiv vård till kvinnor som behöver stöd och omsorg under klimakteriet. Sökningen av litteraturen gjordes via databaser. Sammanlagt tjugotvå vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 1995 och 2007 inkluderades i studien.

Analysen resulterade i två stora kategorier av upplevelser och förväntningar. Förvirring samt osäkerhet och missnöje med vårdgivare. Förvirring och osäkerhet är rotade i den fysiska, psykiska och sociala aspekter av livet. Kvinnors erfarenheter och förväntningar skiljer sig från varandra. Både positiva och negativa aspekter beskrevs. Samhälles och omgivnings syn på klimakteriet har ett stort inflytande på hur kvinnor upplever klimakteriet. Missnöje med vården är framträdande. Kvinnor upplever att vårdpersonal saknar förståelse samt kommunikationen mellan dem var långt från tillfredsställande. Författarna drar slutsatsen att det är viktigt för vårdpersonalen att förstå hur kvinnor upplever klimakteriet för att tillhandahålla bra vård.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sin

livskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sin

livskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och är

en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagt

deltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet Life

Satisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppen

skattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom. Lägst livskvalitet upplevde eleverna sig

ha i faktorerna kvaliteten i vardagslivets meningsfulla och roliga aktiviteter. I jämförelsen

mellan könen, fanns signifikanta skillnader i upplevd livskvalitet. Pojkarna upplevde

signifikant färre fysiska symtom än flickorna. Flickorna i sin tur upplevde kvaliteten i

relationer till vänner och närstående signifikant högre än pojkarna. Ungdomarna bedömde

sina studieresultat och sin förmåga att klara av studierna som goda, flickor hade på dessa

frågor skattat signifikant högre värden än pojkarna. De flesta eleverna upplevde sig inte som

mobbade. På frågan om nedstämdhet hade en tredjedel av ungdomarna uppgett att de i viss

utsträckning eller mer känt sig nedstämda. På denna fråga hade pojkarna skattat signifikant

högre värden än flickorna.

Nyckelord: Livskvalitet,

Patienter med morbid obesitas har en ökad risk för atelektasbildning och postoperativarespiratoriska komplikationer efter generell anestesi på grund av sänkt vitalkapacitet (VC),funktionel residualkapacitet (FRC) och total lungkapacitet (TLC). Tidigare forskning har visat attPostoperativ Bi-level Positiv Airway Pressure (BIPAP) ventilations behandling minskar denna risk.Denna studie avsåg att utvärdera om postoperativ BIPAP-behandling förbättrar patienternas SpO2,paO2 , paCO2 och pH i arteriellt blod efter genomgången elektiv gastric bypass kirurgi jämfört medtraditionell postoperativ behandling. Insamlat material från 18 patienter huvudsakligen bestående avarteriella blodgaser och bakgrundsdata analyserades med analytisk statistisk. För att kunna beskrivahur patienterna upplevde BIPAP-behandlingen ställdes två öppna frågor ställdes till patienterna,.Resultatet visar att postoperativ behandling med BIPAP under 3 timmar ger högre SpO2 och lägrepaCO2 än traditionell postoperativ behandling efter elektiv gastric bypass kirurgi. Vid bådabehandlingarna sjunker paO2 och pH är oförändrat. Flera av patienterna upplevde besvär av BIPAPbehandlingen.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med motiverande samtal som arbetsverktyg. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Nio distriktssköterskor från fyra hälsocentraler i ett landsting i Mellansverige deltog. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudkategorier framkom (användningsområde, arbetsverktyg, och förändrat arbetssätt) och dessa bildade temat

"Att förändra fokus i mötet och aktivera patienten". Huvudkategorin Användningsområde visade att motiverande samtal oftast användes i mottagningsarbetet. Vidare ansåg distriktssköterskorna att motiverande samtal fungerade bra inom barn – och skolhälsovården men att motiverande samtal var svårt att använda i palliativ vård. Huvudkategorin Arbetsverktyg visade hur distriktssköterskorna använde sig av motiverande samtal samt vilka delar de ansåg var viktiga för att utöva motiverande samtal. Viktigast var ett respektfullt bemötande av patienten och distriktssköterskorna visade detta genom att ställa öppna frågor. Distriktssköterskorna frågade patienterna om lov för att ge information och identifierade vart i förändringsprocessen som patienterna befann sig. En annan viktig del var att tydliggöra patientens egenansvar. I huvudkategorin Förändrat arbetssätt beskrev distriktssköterskorna hur arbetet hade förändrats sedan utbildningen i motiverande samtal. Den största skillnaden var att patienterna hade ett utökat ansvar nu jämfört med tidigare och att distriktssköterskorna nu fungerade som coach.

The aim of this study was to describe and compare nurses, district nurses and physicians approach to the hygiene guidelines. The data collection was conducted with a questionnaire within four hospital units and nine primary care units in a Swedish county during spring and early summer of 2009. A total of 186 healthcare workers returned the questionnaire, 86 from hospital units and 100 from primary care units. The main result of the study shows that the healthcare workers from both hospital and primary care didn´t estimate all, by the authors chosen, routines equally. A significant difference found between the units was that hospital personnel estimated the importance of not to wear private clothes during work higher than personnel from primary care. Also, they more rarely departed from the routines regarding to disinfect their hands after physical contact, not to wear jewelry or a watch on their hands or arms and not to wear private clothes during work hours. Nurses/district nurses from hospital and primary care units estimated the importance of following the guidelines to be higher than the physicians did from both units. They also estimated higher on the majority of the moments regarding compliance. This study shows the need of continued studies within this subject because of the lack of studies regarding healthcare workers approach to the guidelines and what effect it can have on improving compliance.