hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 95
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaltonen, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Thegenholm, Nicklas
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Livförsäkringarnas skatterättsliga förutsägbarhet2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I ett skatterättsligt sammanhang delas livförsäkringar i antingen kapitalförsäkringar eller pensionsförsäkringar. Denna uppsats har syftet att redogöra om det föreligger förutsägbarhet med denna delning, gällande kriterierna i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). 

    Till uppsatsen har det bestämts att det rättsliga materialet ska bestå främst av lag, förarbeten och rättspraxis. Analysen görs genom rättsdogmatisk metod där det först undersöks varje kriterium utifrån lag, och därefter hur domstolen har dömt. 

    Uppsatsen resulterar i att det inte föreligger förutsägbarhet gällande gränsen mellan livförsäkring och icke-livförsäkring. Däremot föreligger det förutsägbarhet vid gränsdragningen mellan kapitalförsäkring och pensionsförsäkring. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT
  • 2.
    Anadol, Eliz
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Nassar, Rima
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Hur ser det ut skatterättsligt i avtalen mellan Tiptapp AB, beställaren och utföraren: Med utgångspunkt i prop. 2022/23:62023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter Sveriges medlemskap i EU har EU-rätten fått företräde framför den nationella rätten. DAC 7 är ett EU-direktiv som har inkorporerats i den svenska lagstiftningen. Ett direktiv har en form av ramkaraktär och det anger ett mål som ska uppnås. Det här arbetet avser att redogöra och analysera hur det ser ut skatterättsligt i avtalen mellan den digitala plattformen Tiptapp AB, beställaren och utföraren. Tiptapp är en plattformsoperatör som förmedlar sina tjänster via en app för privatpersoner, främst i storstäder och deras syfte är att underlätta i människans vardag.

    I arbetet har vi tillämpat den rättsdogmatiska metoden som utgår från rättskälleläran och är den mest tillämpade när det kommer till rättsvetenskapliga arbeten. Fram till början av år 2023 har det inte funnits något tydligt regelverk för plattformsoperatörer gällande kontrolluppgifter och beskattning. Vid avsaknaden av ett tydligt regelverk ökar chanserna till större problem för Skatteverket när de ska samla in rätt inkomstuppgifter inför beskattningen.För att besvara våra frågeställningar har vi främst utgått ifrån prop.2022/23:6 Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar och vissa andra ändringar i EU:s direktiv om administrativt samarbete på direktskatteområdet i arbetet. Propositionen innehåller riksdagens förslag på ett tilltänkt lagförslag för inhämtande av kontrolluppgifter samt utvalda remissinstanser och Lagrådets synpunkter gällande lagförslaget. I arbetet har vi valt att avgränsa oss till fyra remissinstanser och redogöra för deras synpunkter men även Lagrådets yttrande gällande lagförslagen tas i beaktande.

    Tiptapp blir skyldiga att lämna in kontrolluppgifter till Skatteverket för sina användare. De måste även bevara alla underlag i 7 år efter utgången av det kalenderår som underlagen avser för att uppfylla dokumentationsskyldigheten.Den som utför arbetet blir enskilt ansvarig för att deklarera sina intäkter till Skatteverket. Eftersom utföraren anlitas av flera olika beställare blir hen skyldig att betala sina egenavgifter själv. Men om en beställare skulle anlita samma utförare under ett år och arvodet uppgår till minst 10 000 kr blir beställaren ansvarig för att betala in arbetsgivaravgifter. För Tiptapps del betyder det att de slipper betala inkomstskatter och arbetsgivaravgifter för användarna men för avgifterna som Tiptapp tar ut blir de skattskyldiga.

    Den nya lagstiftningen leder till att Skatteverket får en ökad arbetsbelastning till följd av fler inlämnade deklarationer och kontrolluppgifter. Samtidigt får de nu lättare att ha kontroll men det blir också lättare för dem att rikta “stöd och vägledning” till dem som omfattas av de nya reglerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Exitbeskattning: en utökning av kapitalbeskattningen2018Ingår i: Rättsliga och ekonomiska reflektioner över internationell skatteplanering / [ed] Yvette Lind, Uppsala: Iustus förlag, 2018, 1, s. 71-93Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Grylin, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet.
    Beskattning av fastigheter och bostadsrätter2021Bok (Refereegranskat)
  • 5.
    Andersson, Erik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Mejia, Mario
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Särskild begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter på vissa skulder2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 14 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Axelsson, Ivar
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Jonsson, Oscar
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Rapporteringspliktiga inhemska arrangemang: - En analys utifrån proportionalitets och legalitetsprincipen2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 14 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera remissutfallet gällande inhemska arrangemang i SOU 2018:91 (Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet). Med utgångspunkt i de inhemska arrangemangen, kommer begreppen rådgivare, rapporteringspliktiga arrangemang och den i utredningen presenterade rapporteringsavgiften beskrivas och analyseras utifrån proportionalitets- och legalitetsprincipen, dvs. balans mellan mål och medel samt krav på lagstöd och förutsebarhet. Uppsatsen bygger på synpunkter från följande remissinstanser, Föreningen auktoriserade revisorer, Näringslivets skattedelegation, Skatteverket, SRF konsulterna, Sveriges advokatsamfund. Frågan om inhemska arrangemang har ännu inte lett till någon lagstiftning.

    Metod: Uppsatsen bygger på en rättsdogmatisk- och en rättsanalytisk metod.

    Slutsats: Vår slutsats är att de i utredningen föreslagna rapporteringspliktiga arrangemang, begreppen rådgivare och rapporteringsavgift inte är helt förenliga med proportionalitets- och legalitetsprincipen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ayranci, Esma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Vem ansvarar för faktiska fel i fast egendom?: Fastighetsrätt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vem ansvarar för faktiska fel i fast egendom?
  • 8.
    Balidian, Samuel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Suazo, José
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Betydelsen av god tro vid unionsintern handel: Förvärvarens undersökningsplikt avseende sina leverantörer vid köp av varor inom EU med särskilt fokus på bedrägeri och mellanled2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Berlin, Gustav
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Karlsson, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Rapporteringspliktiga arrangemang: Med fokus på begreppen rådgivare och arrangemang2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Björlestrand, Tim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Grundberg, Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Revisorns anmälningsplikt vid misstankeom brott – verktyg eller börda?2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En revisors huvudsakliga arbetsuppgifter består av att granska bolagets räkenskaper och gerådgivning inom revisionens område. I ett led att stärka revisorns brottsförebyggande rollskrevs lagstiftningen om i slutet på förra seklet. 1999 införlivades revisorns anmälningsplikt inya aktiebolagslagen, vilket gav denne en skyldighet att anmäla brottsmisstankar till åklagaresom fattades under revisionsuppdraget. Det var en stor omställning för revisorn som tidigarevarit hindrad av rådande lagstiftning att agera i liknande situationer. 2004 publiceradeBrottsförebyggande rådet en rapport där de följt upp revisorernas inställning tillanmälningsplikten. Den visade på ett brett missnöje inom yrkeskåren där en majoritet avrevisorerna ställde sig kritiska till förändringen.Syftet med denna uppsats är att redogöra för och analysera revisorns anmälningsplikt vidmisstanke om brott och se hur revisorn förhåller sig till den idag – 20 år efter dess tillkomst.Vi har även följt upp och undersökt om lagen fyller sin funktion med att förebyggaekonomisk brottslighet. För att besvara uppsatsens frågeställningar har vi valt denrättsanalytiska metoden. Vi har även utfört en empirisk undersökning där vi genomkvantitativ och kvalitativ metod skickat ut en enkät till revisorer och intervjuat myndigheterför att få deras bild av anmälningsplikten idag.De slutsatser vi kan dra av studien är att det har skett en tydlig förändring i revisornsinställning till anmälningsplikten. En majoritet av de tillfrågade revisorerna i vårundersökning anser att den fyller en funktion och har en brottsförebyggande effekt. Ävenmyndigheterna vi intervjuat betonar att anmälningspliktens största styrka finns i detpreventiva. Många revisorer vi varit i kontakt med anser att anmälningsplikten fungerar somett verktyg att ha i tjänsten och stärker deras ställning.Efter anmälningspliktens ikraftträdande 1999 kan man även konstatera att det blivit vanligareatt revisorn någon gång gjort en anmälan för misstanke om brott. 42 % av de revisorer vitillfrågat uppger att de har upprättat en anmälan för misstanke om brott till åklagare, vilketgår att jämföra med de 6 % som svarade ja på samma fråga 2004.Många revisorer har dock anmärkt på anmälningspliktens omfattning av brott och menar attmyndigheterna borde ta ett större ansvar kring bokföringsbrott som rör försenadeårsredovisningar. Myndigheterna har kännedom om den kritiken och arbetar för att skapabättre arbetsrutiner i den frågan. Det går även att se ett visst tolkningsutrymme i frågan närrevisorn ska göra en anmälan. Lagen förordar att denne ska ingripa redan vid misstanke, meni vår undersökning framkommer det att många revisorer vill vara 100 % säkra på att ett brottär begånget innan de anmäler. Denna bild delar även de myndigheter som verkar inomområdet.Slutligen kan vi konstatera att slopandet av revisorskravet för mindre aktiebolag för 10 årsedan, har gjort att antalet inkomna anmälningar från revisorer har sjunkit dramatiskt desenaste åren. Reformen har gjort det lättare för bolagen ett begå ekonomiska brott och fleramyndigheter har uttryckt en oro över utvecklingen, däribland Ekobrottsmyndigheten ochRiksrevisionen, och argumenterar för en återgång till revisorsplikten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Bladin, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Melkersson, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Det direkta sambandet mellan ersättning och transaktioner2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bedömningen gällande om en transaktion mot ersättning anses föreligga, är ett område inom mervärdesskatten där det frekvent har fastställts ny praxis från EU-domstolen i över 40 år och gör så än idag. En transaktion mot ersättning kan utgöras avleverans av en vara eller tillhandahållande av en tjänst. Utifrån fastställda domar från EU-domstolen går det att utläsa att det sällan råder problem gällande om en vara anses levererad mot ersättning, vilket enligt vår mening grundas på en varas beskaffenhet. Det föreligger däremot fler problem gällande tolkningen om en tjänst anses tillhandahållen mot ersättning. Av praxis framgår att det finns underförstådda kriterier som måste vara uppfyllda för att en tjänst ska anses tillhandahållen mot ersättning. Domstolen har fastställt att det måste föreligga ett direkt samband mellan den ersättning som utgår ochden tjänst som tillhandahålls. Enligt vår mening är det tre huvudkriterier som särskiltutmärkt sig gällande bedömningen om ett direkt samband anses föreligga. Av de behandlade rättsfallen framgår att det måste vara fråga om ett rättsligt förhållande mellan parterna, vidare måste motprestationer utbytas, till sist ska ersättningen utgöradet faktiska motvärdet till den tillhandahållna tjänsten. Det direkta sambandet mellan ersättningen och tillhandahållandet av tjänsten är beroende av att alla tre kriterierna är uppfyllda.Baserar på analysen av EU-domstolens praxis, kan vi konstatera att det finns ett stort antal situationer som var för sig, kan utgöra ett problem gällande bedömningen om ettdirekt samband anses föreligga. EU-domstolen har fastställt ett antal underkriterier som, enligt vår mening, ska föreligga inom ramen för varje enskilt huvudkriterium. Kriteriet gällande det rättsliga förhållandet anses förefalla tämligen okomplicerat i förhållande till de andra kriterierna. För att ett rättsligt förhållande ska anses föreligga är det endast ett avtal mellan parterna i fråga som krävs. Ett rättsligt förhållande går inte att avtala bort.Kriteriet gällande att motprestationer ska utbytas, är beroende av att tjänsten innehålleren konsumerbar fördel. Vidare kan motprestationen inte vara för ospecificerad, utan denska gå att individualisera och hänföra till en specifik mottagare. Den ersättningen som utgår för en tillhandahållen tjänst ska utgöra det faktiska motvärdet till den aktuella tjänsten. Ersättningen ska även ha ett subjektivt värde och därav vara mätbar i pengar. En transaktion som är beroende av slumpen, är en omständighet som kan bryta det direkta sambandet. Att rätten till ersättningen är beroende av en slump, är en omständighet som kan medföra att relevansen mellan tjänsten och ersättningen blir för svagt för att utgöra ett direkt samband. När rätten till ersättningen i stället baseras på ett avtal, stärker det direkta sambandet oavsett om det är oklart om ersättning kommer att utgå. Enligt vår mening finns det inget minsta värde för att ett vederlag ska anses utgöra det faktiska motvärdet till en tillhandahållen tjänst. I princip kan minsta möjliga ersättning utgå och det kan ändå vara fråga om ett tillhandahållande av tjänst mot ersättning som faller inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Bregu, Joni Alion
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Nyborg, Jesper
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Jämkningsskyldighet av ingående mervärdesskatt vid fastighetsöverlåtelser: Om övertagande av jämkningsskyldighet och verksamhetsöverlåtelse2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen skildrar de svenska jämkningsreglerna i mervärdesskattelagen vid överlåtelse av fastighet i ljuset av EU:s mervärdesskattedirektiv. Flera rättsfall som berör jämkningsreglerna behandlas i uppsatsen, bl.a. C-787/18 Sögård Fastigheter, C-622/11 Pactor Vastgoed och C-248/20 Skellefteå Industrihus. Praxis samt övriga källor ligger till grund för utredandet av jämkningsreglerna. I uppsatsen redogörs det allmänt för avdragsrätten för mervärdesskatt, när jämkningsskyldigheten aktualiseras samt övertagande av jämkningsskyldigheten utifrån svensk rätt samt EU-rätt. Bestämmelserna om verksamhetsöverlåtelse berörs också för att utreda vad enligt gällande rätt anses utgöra en verksamhetsöverlåtelse samt om det går att jämställa med en vanlig fastighetsavyttring ur ett jämkning perspektiv. Den sistnämnda görs i syfte för att besvara den obesvarade frågan i målet C-787/18 Sögård Fastigheter, vilket också ingår i uppsatsens huvudsyfte. I huvudsyftet ingår även att undersöka huruvida de svenska jämkningsreglerna anses vara förenliga med mervärdesskattedirektivet. 

    Uppsatsen upplyser läsaren om problematiken som föreligger vid fastighetsöverlåtelse utifrån en synvinkel där den förvärvande parten träder in i den överlåtande partens skattemässiga situation. Det förs resonemang om hur jämkningsskyldighet har hanterats och hur det bör kunna hanteras framgent ur ett mervärdeskattemässigt perspektiv för att undvika den problematik som uppstått i dagsläget. En de lege ferenda-diskussion görs därför i syfte för att undersöka alternativa lösningar. Diskussionen avslutas med en egen analys av fördelar och nackdelar med de olika förfarandena samt egna kommentarer vad författarna anser lämpligast. 

    Den första januari 2023 träder en ny mervärdesskattelag i kraft som innebär en bättre anpassning till mervärdesskattedirektivet. Under diskussionen i arbetet redogörs de förändringar som görs i lagen och huruvida bestämmelserna har anpassats till densenaste förändringen av rättsläget. EU konform tolkning samt direkt effekt utreds i arbetet för att på så sätt kunna förstå mervärdesskattedirektivets tillämpningsområden och hur den bör tillämpas. 

    En diskussion förs över det skattebortfall som kan uppstå i dagsläget på grund av oförenligheten som består mellan svensk rätt och EU-rätt. Det vill säga konsekvenserna av den lagstiftning som gäller just nu.

    Under sammanfattande slutsatser ger skribenterna svar på uppsatsens huvudsyfte samt bisyfte i form av egna slutsatser utifrån den undersökning som har genomförts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Coban, Büsra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Fernstedt, Tilde
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Väsentlig Anknytning: -Betydelsen av att bedriva näringsverksamhet & inneha ekonomiskt engagemang i Sverige2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Idrott och fysisk träning i mervärdesskatterätten - Del I: Begreppet idrott och fysisk träning i den EU-rättsliga regleringen2023Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 1, s. 30-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idrott och fysisk träning är ett prioriterat område inom EU som anses vara starkt kopplat till hälsa, sociala frågor, sysselsättning och hållbarhet. Detta speglas även i mervärdesskatterätten, där idrottsrelaterade transaktioner under vissa förutsättningar är undantagna från skatteplikt. Medlemsstaterna har även en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på tjänster som inte omfattas av undantaget. Vad som utgör idrott i en mervärdesskattekontext är däremot inte tydligt definierat. Detta innebär att det inte alltid är självklart om de EU-rättsliga målsättningarna kopplade till idrott får fullt genomslag på nationell nivå. Inom ramen för denna artikel undersöks vad som avses med idrott i en mervärdesskatterättslig kontext och vilka målsättningar som kan motivera att idrottstjänster undantas från den generella mervärdesbeskattningen.

  • 15.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Idrott och fysisk träning i mervärdesskatterätten – Del II: Övriga frågor avseende den EU-rättsliga regleringen2023Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, Vol. 2, s. 88-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idrott och fysisk träning är ett prioriterat område inom EU som anses vara starkt kopplat till hälsa, sociala frågor, sysselsättning och hållbarhet. Detta speglas även i mervärdesskatterätten, där idrottsrelaterade transaktioner under vissa förutsättningar är undantagna från skatteplikt. Medlemsstaterna har även en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på tjänster som inte omfattas av undantaget. Vad som utgör idrott i en mervärdesskattekontext är däremot inte tydligt definierat. Detta innebär att det inte alltid är självklart om de EU-rättsliga målsättningarna kopplade till idrott får fullt genomslag på nationell nivå. Inom ramen för denna artikel undersöks vilka krav en transaktion ska uppfylla, utöver att det ska handla om idrott eller fysisk träning, för att undantaget från skatteplikt ska vara tillämpligt. Detta jämförs sedan med tillämpningsområdet för den reducerade skattesatsen avseende tillhandahållande av tillträde till idrottsanläggningar och idrottslektioner.

  • 16.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Idrott och fysisk träning i mervärdesskatterätten: Del III: Den svenska implementeringen och tillämpningen2023Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 4, s. 379-409Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Idrott och fysisk träning är ett prioriterat område inom EU som anses varastarkt kopplat till hälsa, sociala frågor, sysselsättning och hållbarhet. Dettaspeglas även i mervärdesskatterätten, där idrottsrelaterade transaktionerunder vissa förutsättningar är undantagna från skatteplikt. Medlemsstaterna har även en möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på tjänstersom inte omfattas av undantaget. Vad som utgör idrott i en mervärdesskattekontext är däremot inte tydligt definierat. Detta innebär att det inte alltid ärsjälvklart om de EU-rättsliga målsättningarna kopplade till idrott får fulltgenomslag på nationell nivå. Inom ramen för denna artikel undersöks omden svenska implementeringen och rättstillämpningen är i linje med de slutsatser som tidigare har dragits avseende den mervärdesskatterättsliga regleringen som rör idrott och fysisk träning.

  • 17.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    The Concept of Transfer of Goods pursuant to a Commission Contract in EU VAT2022Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 1, s. 3-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 18.
    Ek, Mikael
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Ek, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Företagsekonomi.
    Implications of the VAT E-commerce Package for the Digital Platform Economy: An Interdisciplinary Perspective2023Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 19.
    Ek, Mikael
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet.
    Mervärdesskattefordrans status i konkurs2021Ingår i: Skattenytt, ISSN 0809-4187, nr Akademisk årsskrift, s. 51-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 20.
    Eker, Kübra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi.
    Österberg, Nora
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Fast driftställe och fast etableringsställe: - En jämförelse2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har ett skattesystem med flera olika typer av skatter med olika ändamål, däriblandinkomstskatt och mervärdesskatt. Skatternas systematik skiljer sig åt, vilket medför att skattutgår på grund av olika händelser. Inkomstskatt aktualiseras när inkomster erhålls, medanmervärdesskatt när inkomster nyttjas för att konsumeras. Utöver detta finns det skillnadergällande när och hur ett skatteanspråk uppkommer. Inkomstskatterättsligt är fast driftställe idetta avseende ett centralt begrepp, samtidigt som ett fast etableringsställe har lika storbetydelse för mervärdesskatterätten. Båda begreppen är av viktig betydelse för att avgöra ettlands beskattningsanspråk och för att undvika dubbelbeskattning samt utebliven beskattning.Denna uppsats syftar till att belysa dessa begrepp för att skapa en större förståelse föruppkomsten av beskattningsrätten i sin helhet, för att därefter finna likheter mellan begreppenavseende när en utländsk aktör är skyldig att betala skatt i Sverige.Det inkomstskatterättsliga begreppet fast driftställe, vilket regleras i 2 kap. 29 § IL och artikel5 i OECD:s modellavtal, syftar till att fastställa när ett utländskt företag som bedriververksamhet i Sverige blir skattskyldig för inkomster hänförliga till det fasta driftstället inomlandet. För att ett utländskt företag ska kunna anses ha ett fast driftställe i Sverige måsteföretaget enligt huvudregeln ha en särskild plats för affärsverksamheten, platsen ska användasstadigvarande och verksamheten ska helt eller delvis bedrivas från denna plats. Utöverhuvudregeln kan det utländska företaget få ett fast driftställe i Sverige genom en beroenderepresentant som befinner sig inom landet.Det mervärdesskatterättsliga begreppet fast etableringsställe, vilket definieras i artikel 11 igenomförandeförordningen, aktualiseras vid fastställande av beskattningsland för en viss typav tjänster. För att ett utländskt företag ska kunna anses ha ett fast etableringsställe i Sverigeska verksamheten ha en tillräcklig grad av varaktighet och lämplig struktur avseendepersonella samt tekniska resurser. EU-domstolens praxis utgör en betydelsefull vägledningför hur fast etableringsställe ska tillämpas i praktiken.Dessa två skatterättsliga begrepp rör visserligen två olika typer av skatter, men det föreliggeren del likheter avseende när ett beskattningsanspråk uppstår för ett utländskt företag i Sverigeoch en analys av dessa likheter diskuteras i denna uppsats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Färnstrand, Roslan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Elektroniskt gränssnitt inom mervärdeskatt: Analys av artikel 14a gällande elektroniska gränssnitt och när anses man vara en "faktiskt leverantör"2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Artikel 14a mervärdesskattedirektivet är en bestämmelse som utvecklar många olika aspekter inom mervärdesskatten. Artikel 14a:s stora påverkan inom mervärdesskatten är införandet av två nya begrepp och dessa är begreppet om elektroniskt gränssnitt och begreppet om faktisk leverantör. Dessutom expanderas vissa begrepp för att omfatta flera beskattningsbara personer ett av dessa system är systemet om Mini One Stop Shop som döps om till One Stop Shop och kommer i stället omfatta fler beskattningsbara personer.

     

    Begreppet elektroniskt gränssnitt är ett brett koncept som kan omfatta många olika områden. Ett elektroniskt gränssnitt i huvudregeln borde anses vara ett system där olika användare kan kommunicera med varandra med hjälp av en enhet eller program, ett sådan system kan vara tillexempel en webbplats där en näringsidkare annonserar sina produkter och en konsument som köper dessa produkter. I artikel 14a beskrivs det också ett nytt begrepp och detta är begreppet om faktiskleverantör. En faktisk leverantör har samma rättigheter/skyldigheter som en det traditionella begreppet leverantör ur ett mervärdesskatteperspektiv. Man kan endast anses vara en faktisk leverantör om man omfattas av begreppet elektroniskt gränssnitt och man möjliggör en leverans från en underliggande leverantör till slut konsumenten genom det elektroniska gränssnittet man bedriver. Därav kan en person anses vara innehavare av ett elektroniskt gränssnitt utan att vara den faktiska leverantören. Samtidigt kan vissa transaktioner genom det elektroniska gränssnittet omfattas av bestämmelsen om faktisk leverantör och vissa inte. Detta betydeter att en innehavare av ett elektroniskt gränssnitt måste vara medveten om vilka transaktioner omfattas av bestämmelsen gällande faktisk leverantör och vilka gör inte det. 

     

    Begreppet One Stop Shop är en utveckling på det tidigare systemet Mini One Stop Shop. One Stop Shop-systemet innebär att man redovisar andra länders mervärdesskatt genom ens egna skattemyndighet. One Stop Shop möjliggör också för beskattningsbara personen att slippa momsregistrera sig i varje enskilt medlemstatsland. Huvudregeln är att om man säljer till en konsument i ett annat land ska man moms registera sig i det landet konsumenten befinner sig. Med ett system som One Stop Shop underlättar för e-handelsföretag som har många kunder som befinner sig i olika medlemsstater inom EU. Detta i in tur kan leda till en minskad administrativ börda.

     

    Artikel 14a infördes på grund av att kunna säkerställa en ändamålsenlig och effektiv uppbörd av mervärdesskatten men samtidigt att minska den administrativa bördan för de olika aktörerna så som leverantörer, skatteförvaltningen och konsumenterna. Minskningen av den administrativa bördan och ändamålsenlig uppbörd av mervärdesskatten har kunnat uppnås genom införandet av begreppet elektroniskt gränssnitt/faktisk leverantör. Dessa två begrepp skapar det en tydligare bild om vad som gäller för de olika aktörerna på marknaden, där alla parter som är inblandade vet hur de ska gå till väga. Samtidigt sätter detta en stor börda för företag att anpassa sig till det nya regelverket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Gatby, Malin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Holmberg, Estelle
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Redogörelse för under vilka förutsättningar delägare iCFC-bolag kan undantas från beskattning2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med anledning av att delägare tenderar att placera bolag i lågskatteländer för att undgå eller minska sin skattebörda, har så kallade CFC-regler införts i den svenska lagstiftningen. Dessa regler återfinns i kapitel 39a i Inkomstskattelagen och syftar till att förhindra eller försvåra skatteplanering med lågbeskattade utländska juridiska personer. Reglerna innebär att en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster kan bli föremål för löpande beskattning i Sverige för sin andel av det skattemässiga överskottet som uppkommer från den utländska juridiska personen, så kallat CFC-bolag.

     

    Uppsatsen redogör under vilka förutsättningar delägare i CFC-bolag kan undantas från beskattning med bakgrund till den senaste uppdatering av lagstiftningen. Lagstiftningen grundar sig på EU och är ett globalt samarbete för att minska skatteflykt som påverkar den inre marknadens funktion. Det senaste direktivet från EU kom efter OECD:s BEPS-projekt mot skatteundandraganden och efter införlivandet trädde de nya svenska reglerna i kraft från och med 1 januari 2019. Reglerna har skärpts i flera hänseenden, vilket leder till att lagen har fått en bredare tillämpning och fler kan bli föremål för CFC-beskattningen.

     

    För att regelverket ska bli tillämplig krävs ett visst innehav- och kontrollkrav för den fysiska eller juridiska delägaren. Delägaren kan även omfattas av reglerna genom att ingå direkt eller indirekt i en intressegemenskap, som efter den senaste omarbetningen av lagen gör att allt fler skattskyldiga omfattas av CFC-bestämmelserna.

     

    Lagstiftningen innehåller tre regler för att bestämma om inkomsten i den utländska juridiska personen är lågbeskattade eller inte, huvudregeln, kompletteringsregeln I samt kompletteringsregeln II. Då huvudregeln är komplex tillämpas kompletteringsregel I, där det framgår om staten anses ha lågbeskattade inkomster eller inte. I samband med senaste omarbetningen gjorde Skatteverket ett gediget arbete för att uppdatera listan och bland annat Malta undantas numera från vita listan och kompletteringsregel I. Delägare i bolag som är placerade i Malta kan därmed bli föremål för beskattning. Kompletteringsregel II ger den skattskyldige möjlighet att bevisa att verksamheten utgör en verklig etablering och därmed kunna undantas från att bli beskattade för den utländska juridiska personens överskott.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Redogörelse för under vilka förutsättningar delägare i bolag kan undantas från CFC-beskattning
  • 23.
    Gebrezghiabier, Samuel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Lundstedt, Rasmus
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Neutraliteten i 3:12 reglerna2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In 1990 the biggest tax reform took place in Sweden, and we went from a uniform tax system and converted to a dual model for taxation. This meant that different incomes are going to get treated differently depending on what type of category the income is attributed to. The focus of this essay is to examine and analyse the changes that impacted regulations regarding close companies.The changes gave close companies taxation reliefs and made it easier to accrued large sums of wealth with a low tax rate. Though the reforms were initially made to prevent income manipulation it become an overly complex and flawed system. In the Swedish taxation system, there’s always been a focus on neutrality when making law changes. The principle of neutrality must always be at the forefront.The principle of neutrality can best be explained by professor Pålsson. “The principle is an expression of an objective, meaning that the taxpayer's choice between different courses of action should not be influenced by the design of tax regulations”. Unfortunately, today the system does not fulfil this objective, meaning that individuals mostly make decisions based on what gives the most beneficial taxation outcomes.Over the years the legislation regarding closed companies has also grown into a rather controversial and important political question. Where individuals stand on taxation is usually very connected to a political ideology. And through out the years it has become more of a political question and a way for politicians to exercise their ideas rather than the actual issue which is to develop a fair and equal taxation system for all citizen’s where the principle of neutrality is at the centre.The purpose of this paper is therefor to explain and analyse how the principle of neutrality have impacted the legislation regarding closed companies. Besides the legal principle which is at the forefront of this essay we will also analyse the political element when it comes to these issues because we do believe them to be a very prominent and important factor to answer these complicated issuesOur conclusion is that the regulations today does not meet the requirements when it comes to the principle of neutrality. As we previously mentioned the rules today are overly complicated and needs to be reformed. Balancing the interests of business owners, politics and meanwhile maintaining the necessary measures when it comes to prevention of income manipulation has become too big of a task for the current legislation

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Grylin, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Administrativt samarbete inom EU i fråga om beskattning – en kommentar till mål C‑437/19 État luxembourgeois2022Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 4, s. 262-270Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Grylin, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Fördjupad samverkan utifrån ett offentlighets- och sekretessperspektiv2013Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 8, s. 598-610Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Grylin, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Passivitetsrätten vid skattetillägg2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    When a taxpayer fails to fulfill the obligation in Chapter 30 Section 1 and Chapter 31 Section 3 of the Swedish Tax Procedure Act, skatteförfarandelagen (2011:1244), the STPA, to submit information about his or her taxable income, he or she becomes liable to pay a tax surcharge. Decisions about tax surcharges can be made in both administrative and criminal proceedings. In fact, decisions on tax surcharges may be made due to a taxpayer’s passiveness during a criminal tax procedure, regardless of the intent. However, the European Court on Human Rights has established that a person’s silence is not, in itself, sufficient proof for a conviction. This causes a tension between the obligation to submit information about taxable income and the right to silence and the right against self-incrimination in the Swedish tax surcharge procedure.

    The purpose of this thesis is to analyze the relationship between the Swedish system of tax surcharge and the right to silence and the right against self-incrimination according to the ECHR, the EU Charter, Article 3 Section 1 (e) of Directive 2012/13/EU and Article 7 of Directive 2016/343/EU. The method used to analyze these problems and discuss solutions combines a legal dogmatic method with an autonomous interpretation of the right to silence and the right against self-incrimination. The analysis shows that problems occur after the point where a taxpayer has been charged with a criminal offence according to the autonomous meaning of the concept. This point in time corresponds to the point in time when action is taken by the Swedish Tax Agency that has a substantial impact on the taxpayer. The analysis also shows that if a tax surcharge is levied only because of a taxpayer’s silence, after that point, there has been a violation of the right to silence and the right against self-incrimination according to the autonomous meaning.

    The conclusion of the thesis is that there is a need for an amendment to the STPA, which reinforces the autonomous meaning of the right to silence and the right against self-incrimination in the Swedish tax surcharge procedure. This includes new rules in the STPA, which define 1) a duty for the Swedish Tax Agency to inform taxpayers about the right to silence and the right against selfincrimination, 2) the scope of the taxpayer’s obligation to submit information about taxable income in relation to the right to silence and the right against selfincrimination and 3) rules on exemption from tax surcharge when it violates the right to silence and the right against self-incrimination.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (pdf)
    COVER01
    Ladda ner (pdf)
    SPIKBLAD01
  • 27.
    Grylin, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Passivitetsrätten vid skattetillägg2021Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 6, s. 539-550Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Grylin, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Rätten att inte belasta sig själv samt mervärdesskatt vid olaglig varuförsäljning – en kommentar med anledning av ny HD-praxis2021Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, s. 456-465Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 29.
    Grylin, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Leidhammar, Börje
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Surcharges and Penalties in Tax Law: National Report Sweden2016Ingår i: Surcharges and Penalties in Tax Law: EATPL Annual Congress Milan 28 - 30 May 2015 / [ed] Roman Seer and Anna Lena Wilms, Amsterdam: International Bureau of Fiscal Documentation (IBFD), 2016, Vol. 14, s. 611-640Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Grylin, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Torstensson, Sofia
    Beräkning av skogsavdragsutrymmet vid fastighetsreglering av fastigheter med skogsmark2023Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 2, s. 95-100Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Halin, Michaela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Lagerfelt, Marija
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    De generellaränteavdragsbegränsningsreglerna: Problemområden med den nya lagstiftningen som påverkar fastighetsbranschen2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 14 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Hambre, Anna-Maria
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Offentlighet och sekretess på skatteområdet 20152015Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 6-7, s. 550-569Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Hiort af Ornäs Leijon, Lena
    et al.
    Swedish Ministry of Finance, Stockholm; Uppsala University, Sweden.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro University, Sweden; Salzburg University, Austria.
    The OECD International VAT/GST Guidelines on Place of Supply of B2B Services and Intangibles2014Ingår i: World journal of VAT / GST law, ISSN 2048-8432, E-ISSN 2048-8440, Vol. 3, nr 1, s. 32-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article deals with the new OECD international VAT/GST Guidelines on place of supply of B2B Services and Intangibles. The Guidelines were approved by the OECD Committee on Fiscal Affairs in January 2014. The aim of the article is to analyse the new Guidelines from an EU law perspective and also from the perspective of how the Guidelines may contribute to reducing the risks of double taxation and unintended non-taxation.

  • 34.
    Hiort af Ornäs Leijon, Lena
    et al.
    Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Övningar i skatterätt: hur skattelagstiftningen tillämpas i praktiken : exempel och lösningar : beskattningsåret 2014, beslut om slutlig skatt 20152014 (uppl. 21)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Holm, Alexander
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Minten, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Olovlig andrahandsuthyrning: En analys av den nya lagstiftningen2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningar analysera rättsläget avseende olovlig andrahandsuthyrning av bostäder enligt jordabalken (1970:994) och bostadsrättslagen (1991:614). Det utförs med anledning av de lagändringar som blev gällande i oktober 2019. I uppsatsen används rättsdogmatisk metod. Rättskällorna som behandlas är lagstiftning, förarbeten och doktrin. Den rättsdogmatiska metoden kompletteras med en rättsanalytisk metod. I och med den nya lagändringen så har hyresgästens besittningsskydd försvagats och hyresvärdens rättsliga ställning stärkts. En förstahandshyresgäst har numera ingen chans till rättelse när denne hyrt ut sin lägenhet olovligen i andrahand. Hyresvärden har numera enklare reglering att förhålla sig till, då vad som betraktats som skälig hyra har förtydligats. Hyresvärden har dessutom bättre förutsättningar att ha kontroll över sin fastighet eftersom hyresgäster nu riskerar böter eller fängelse om uthyrning sker utan samtycke eller tillstånd och dessutom tar ut en oskälig hyra. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Karlsson, Mikaela
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Åstrand, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokaler: Är regleringen förenlig med mervärdesskattens rättsliga karaktär?2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uthyrning av lokaler undantas från mervärdeskatt enligt mervärdeskattelagen (1994:200), nedan benämnt ML. När en lokal hyrs ut för stadigvarande användning kan uthyrningen ändå bli skattepliktig om fastighetsägaren väljer att omfattas av frivillig skattskyldighet. När en fastighetsägare i stället hyr ut till en aktör som bedriver skattefri verksamhet omfattas fastighetsägaren inte av den frivilliga skattskyldigheten. Det leder bland annat till att privata skolverksamheter blir hänvisade till baracker. Vi ser därför ett behov av att kritiskt granska den frivilliga skattskyldigheten vid uthyrning av lokaler. 

    Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om frivillig skattskyldighet uppnår de kriterier som följer av mervärdesskattens rättsliga karaktär. För att uppnå syftet kommer en norm att upprättas utifrån vad vi anser utgör primära kriterier för mervärdesskattens rättsliga karaktär. Därefter ska kriterierna appliceras på den frivilliga skattskyldigheten för att avgöra om regleringen följer den upprättade normen. För att applicera kriterierna måste därför även rättsläget avseende den frivilliga skattskyldigheten undersökas. När rättsläget utreds utgår vi ifrån den rättsdogmatiska metoden innebärande att vi tolkar och systematiserar gällande rätt baserat på den rättskällehierarki som består av lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin. 

    I uppsatsen har vi kommit fram till att den frivilliga skattskyldigheten endast i viss utsträckning uppfyller den upprättade normen. De kriterier som utgör normen består av att mervärdesskatten ska uttas på den slutliga konsumtionen, skatten ska övervältras i samtliga led och att skatten ska vara neutral. Vi kan därmed konstatera att frivillig skattskyldighet vid uthyrning till en aktör som bedriver skattskyldig verksamhet följer mervärdesskattens rättsliga karaktär vid fastighetsrelaterade transaktioner som egentligen är undantagna skatt. Däremot när uthyrning av en lokal sker till en aktör som bedriver skattefri verksamhet ser vi att utfallet skiljer sig åt om hyresgästen är en kommunal eller privat aktör, vilket inte följer att uthyrning ska vara neutral. Även kriterierna att mervärdesskatt ska övervältras och uttas på slutlig konsumtion uppfylls inte vid uthyrning till en aktör som bedriver skattefri verksamhet. Vi kan därmed konstatera att frivillig skattskyldighet som den är utformad i dagsläget inte uppfyller normen och därmed inte följer mervärdesskattens rättsliga karaktär. För att kriteriet neutralitet framöver ska uppfyllas anser vi att en lösning är att frivillig skattskyldighet bör avse all uthyrning av lokaler oavsett skattskyldighet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Kjeller Johansson, Fanny
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Malon, Maja
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Gränsdragningen mellan skattebrott och grovt skattebrott samt dess påföljder: En analys utifrån rättsfall2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    I skattebrottslagen (1971:69) (SkBrL) 2 och 4 §§ regleras skattebrott av normalgraden och grovt skattebrott som också är det allvarligaste brottet. I 2 § SkBrL finns det rekvisit som måste vara uppfyllda för att bli dömd till skattebrott. Enligt 4 § SkBrL döms man för grovt skattebrott ifall brott enligt 2 § SkBrL anses som grovt. Därefter följer krav på bedömningen om brottet är grovt där man beaktar beloppets storlek, om man använt sig av falska handlingar, om brottet utövats systematiskt m.m. Men var går egentligen gränsdragningen mellan skattebrott och grovt skattebrott. Vi anser att saknas en tydlig vägledning för hur en domstol ska bedöma skattebrott enligt 2 och 4 §§ SkBrL och vill därför undersöka hur det olika instanserna bedömt i fall som tillämpar de två paragraferna. 

    Uppsatsens syfte är att utifrån den rättsdogmatiska metoden undersöka gränsdragning och påföljder gällande 2 och 4 §§. För att uppfylla detta har vi undersökt hur det olika domstolsinstanserna bedömer normalgraden respektive grovt skattebrott och vad dess påföljd blir. Detta komplementeras med stöd av förarbeten till bestämmelserna samt rättspraxis. 

    I slutsatsen kom vi fram till bestämmandet av vilken grad av brott som begåtts så ska samtliga omständigheter beaktas, omständigheter ska utifrån lagen endast ses som vägledande exempel. Bedöms det utifrån en omständighet att brottet bör dömas till grovt har det utifrån rättspraxis visat sig att domen inte behöver bli densamma utan det är utifrån en helhetsbedömning som utgör brottets rubricering. För att dömas till grovt skattebrott krävs det att brottet är av synnerligen farlig art, eller att det rört ett mycket betydande belopp. En gränsdragning mellan 2 och 4 §§ SkBrL är dels beroende hur stor summan är, utifrån förarbeten bör ett belopp över över 525 000 kr betraktas som ett mycket betydande belopp och ligga till grund för att döma till grovt. Men också hur allvarliga de övriga omständigheterna är i fallet bedöms för att kunna göra en gränsdragning mellan normalgraden och grovt. När det kommer till gränsdragningen mellan dessa två har det i fall beaktats om det föreligger skärskilda skäl, likaså gäller bedömningen av påföljden. Man kan utifrån uppsatsen konstatera att skärskilda skäl såsom ålder, om man varit ostraffad sen innan och hur straffet påverkar ens jobb och privatliv kan ändra påföljden till det bättre. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Kleerup, Jan
    et al.
    Svalner.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Melz, Peter
    Stockholms universitet.
    Öberg, Jesper
    Ernst & Young.
    Mervärdesskatt i teori och praktik2014 (uppl. 4)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 39. Kleerup, Jan
    et al.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Öberg, Jesper
    Mervärdesskatt i teori och praktik2016 (uppl. 5)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Kotilainen, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik.
    Fel i fastigheter och bostadsrätter: Hur de jämför sig med varandra2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 14 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att förtydliga begreppet ”fel i fastighet” som återfinns i jordabalken och hur detta begrepp översätts sett till bostadsrätter som styrs av köplagen. Detta görs genom att se över undersökningsplikten och upplysningsplikten som är utgångspunkten för felansvaret som följer vid fel i fastighet. För att ett fel i fastighet ska föreligger måste den omtalade bristen avvika från kontraktet eller så ska bristen avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Dessa kriterier gäller både för en fastighet som den benämns i jordabalken. Men även för bostadsrätter, som ses som lös egendom och då regleras utav köplagen. För att fastslå vem av köparen och säljaren som ska stå för felansvaret och bär ansvaretbehöver det göras en utredning för hur parterna har uppfyllt sin undersökningsplikt respektive upplysningsplikt. Hur långtgående dessa plikter ska vara skiljer sig när en jämförelse görs mellan bostadsrätt och fastigheter. Fastigheter, som styrs av jordabalken, har en mer långtgående undersökningsplikt för köparen medan säljaren inte har någon generellupplysningsplikt, undantaget från när köparen ställer en specifik fråga gällande fastigheten. Sett till bostadsrätter har i stället säljaren en mer långtgående upplysningsplikt och kan således hållas ansvarig för det en köpare borde velat veta om vid köpet. Att fastställa att köparen eller säljaren har uppfyllt sin undersökning – eller upplysningsplikt spelar stor roll för de påföljder som kan komma att följa därefter. Hävning, skadestånd eller prisavdrag. För säljaren av en bostadsrätt finns också möjligheten att avhjälpa felet, denna möjlighet ges inte vid fel i en fastighet. Syftets avslutande frågeställning om huruvida det finns det någon oklarhet i hurupplysningsplikt eller undersökningsplikt ska tolkas besvaras med hjälp av ”motorcrossfallet”och jag kunde via det rättsfallet bilda uppfattningen om att den lagstiftning som finns gällande säljarens upplysningsplikt i jordabalken kunde utökas och likna den som finns i köplagen.

  • 41.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Bedrägeri, mervärdesskatt och legalitet: en replik2014Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 3, s. 171-175Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Cross-border supplies and VAT groups: the Skandia America Corp judgment2014Ingår i: World journal of VAT / GST law, ISSN 2048-8432, E-ISSN 2048-8440, Vol. 3, nr 3, s. 219-223Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 43.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet.
    Den svenska mervärdesbeskattningens utveckling2015Ingår i: Sveriges skatter 1945 till 2015: jubileumsskrift till Skatterättsliga klubben 70 år / [ed] Stig von Bahr, Gunnar Björne, Katarina Fast Lappalainen, Sven-Olof Lodin, Stockholm: Jure , 2015, s. 79-89Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mervärdesskatten, eller momsen, är i sin nuvarande form i Sverige förhållandevis ung. Det beskattningssystem i form av en flerledsskatt avsedd att träffa konsumtion som används idag infördes i Sverige så sent som i slutet av 1960-talet. Förhållandevis omfattande förändringar av systemet genomfördes i och med Sveriges inträde i EU den 1 januari 1995. Mervärdesskattelagen från 1994 är den som fortfarande är i kraft idag. Denna artikel handlar om mervärdesskatten i Sverige utifrån ett historiskt perspektiv.

  • 44.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Från fördjupad samverkan till fördjupad dialog: Konferens om Skatteverkets nya riktlinje i Gävle den 14 juni 20142014Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 12, s. 953-961Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 10 mars 2014 kom Skatteverket med en ny riktlinje avseende det som tidigare kallades fördjupad samverkan, och som nu går under namnet fördjupad dialog. Den 12 juni 2014 arrangerade Börje Leidhammar och Eleonor Kristoffersson en konferens vid Högskolan i Gävle om Skatteverkets för-djupade dialog med storföretagen. Konferensen finansierades av stiftelsen Centrum för skatterätt, stiftelsen TOR/Skattenytt och Högskolan i Gävle. Nedan presenteras de viktigaste slutsatserna från konferensen.

  • 45.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Indirekte Steuern2016Ingår i: Europarecht: Jahrbuch 2016 / [ed] Günter Herzig, Wien: NWV Verlag GmbH , 2016, s. 245-261Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 46.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Lagprövning i Skatterättsnämnden: skiktgränsen för statlig inkomstskatt2014Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 11, s. 871-877Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den 7 juli 2014 genomförde Skatterättsnämnden en lagprövning enligt 12 kap. 10 § regeringsformen (1974:152) RF. Lagprövningen avsåg huruvida den stadgade ordningen för visst riksdagsbeslut hade åsidosatts i väsentligt hänseende när den i statsbudgeten beslutade nedre skiktgränsen ändrades till följd av ett utskottsinitiativ. Ändringen ledde till att skiktgränsen sänk-tes i förhållande till vad som hade beslutats. Skatterättsnämnden ansåg i sitt förhandsbesked att den stadgade ordningen inte hade åsidosatts i väsentligt hänseende.

  • 47.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria; Wirtschaftsuniversität (WU), Austria.
    Reducerad skattesats, följdändring och prövningstillstånd: några kommentarer med anledning av HFD:s domar och beslut i de så kallade Tryckerimomsmålen2014Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 3, s. 230-253Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Skiktgränsen för statlig inkomstskatt2014Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, nr 3, s. 140-146Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Denna artikel återger de turer som har varit kring den lägre skiktgränsen för statlig skatt avseende år 2014. Artikeln behandlar både frågan om ett utskottsinitiativ efter det att statsbudgeten hade beslutats var förenligt med riksdagsordningen, och frågan om ifall det finns någon möjlighet till prövning i domstol av denna fråga. Artikeln utmynnar i slutsatserna att det finns utrymme för olika uppfattningar om huruvida utskottsinitiativet var förenligt med bestämmelserna om rambeslut för statsbudgeten och att frågan torde kunna bli föremål för domstolsprövning

  • 49.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Tillhandahållande av tjänster inom gränsöverskridande mervärdesskattegrupper: några reflektioner över EU-domstolens dom i C-7/13 Skandia America Corp.2015Ingår i: Svensk skattetidning, ISSN 0346-2218, nr 1, s. 67-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Systemet för koncernbeskattning på mervärdesskatteområdet är konsoliderad beskattning, eller så kallade mervärdesskattegrupper. De företag som ingår i en mervärdesskattegrupp anses som en enda beskattningsbar person, [2] vilket innebär att gruppinterna transaktioner inte beskattas. I Sverige är möjligheten att bilda mervärdesskattegrupper begränsad till företag inom den finansiella sektorn och försäkringssektorn, samt deras stödföretag, och till företag som befinner sig i ett inkomstskatterättsligt kommissionärsförhållande. [3] Möjligheten att bilda mervärdesskattegrupper är såväl inom EU-rätten som enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, begränsad till företag som har ett fast etableringsställe inom landet. [4] Mervärdesskattegrupperna hotas i Sverige av att avskaffas. Regeringen ska återkomma med en proposition om mervärdesskattegruppernas avskaffande under år 2015.

    Den 17 september 2014 kom EU-domstolens dom i målet C-7/13 Skandia America Corp. (nedan Skandiamålet). Domen är ett förhandsavgörande. Tolkningsfrågorna ställdes av Förvaltningsrätten i Stockholm. EU-domstolen kom fram till att tjänster som en huvudetablering i tredje land tillhandahåller sin filial belägen i en medlemsstat utgör beskattningsbara transaktioner när filialen ingår i en mervärdesskattegrupp. I ett sådant fall blir mervärdesskattegruppen skattskyldig i enlighet med bestämmelserna om omvänd beskattning.

    I denna artikel analyseras EU-domstolens dom. Frågor som hur omvända Skandia-situationer och transaktioner bör beskattas diskuteras. De situationer som avses är när filialen i stället för huvudkontoret är utanför mervärdesskattegruppen eller när filialen i mervärdesskattegruppen, liksom i Skandiamålet, men tjänsten tillhandahålls från mervärdesskattegruppen till huvudkontoret. Vidare diskuteras om utfallet skulle kunna bli annorlunda i ett fall då både mervärdesskattegruppen och den företagsdel som är utanför mervärdesskattegruppen är etablerade inom EU.

  • 50.
    Kristoffersson, Eleonor
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för ekonomi, Juridik. Örebro universitet; University of Salzburg, Austria.
    Unlawful and abusive transactions and the right to deduct input VAT2014Ingår i: ECJ - recent developments in value added tax: the evolution of European VAT jurisprudence and its role in the EU common VAT system / [ed] Michael Lang, Pasquale Pistone, Josef Schuch, Claus Staringer, Donato Raponi, Wien: Linde Verlag , 2014, s. 325-337Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
12 1 - 50 av 95
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf