In an organization, there is a high requirement for internal communication to function flawlessly. In addition, effective internal communication gives all employees and managers the opportunity to communicate with each other and create a sense of belonging. Especially when not all employees work in the same building.

The purpose of the study is to investigate how the intranet works at Gävle Energi from an employee perspective. What do employees have to say about what could be changed and improved regarding the intranet. Focus groups were chosen as the interview method.

We chose to do a thematic content analysis to identify patterns in the participants’ responses.

The most important results that emerged in the study are that the intranet should be accessed via a app on the mobile phone, and that the employees want a more personal intranet, since the employees want to be able to choose for themselves how their home page looks based on their own needs and desires. In addition, the employees felt that they received good and useful information from the organization via the intranet and that the intranet generally gave a sense of belonging, especially during these times of Covid-19.

Genom en kvantitativ innehållsanalys av artiklar som berör smittade av covid-19 i Kina och Sverige undersöks det om distanserat lidande kan väcka medlidande hos mottagaren på samma sätt som när det sker nära mottagaren själv. Urvalet är artiklar publicerade i Aftonbladet mellan februari till juni 2020 då viruset spred sig globalt och blev en pandemi. Uppsatsen använder sig av Lilie Chouliaraki’s teori om medlidande och Simon Cottle’s teori om mediers kommunikation i kriser. Den tidigare forskningen som belyses i denna undersökning är studier om hur medias rapportering kan påverka mottagaren. Resultatet av analysen visar att informationen inte är lika detaljerat i den distanserade rapporteringen av covid-19, därmed uppstår inte medlidande i samma utsträckning som i rapporteringen geografiskt nära mottagaren.

Sammanfattning

Titel: Bockmanuskripet - en kritisk diskursanalys av en alldeles speciell bock

Författare: Adam Larsson och David Alin

Handledare: Ylva Habel

Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap

Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka Aftonbladets gestaltning av Gävlebockens öde mellan åren 1996, 2001, 2005, 2009 samt 2016.

Teoretiska utgångspunkter: Studien baseras på teorier om nyhetsvärdering.

Frågeställningar: Studien har följande frågeställningar:På vilka sätt kan Lotten Gustafsson Reinius “traditionsmanuskript” ha relevans för en studie av Aftonbladets bockbevakning?Har Aftonbladets journalistik rörande Gävlebocken förändrats och i så fall på vilka sätt?Går det att urskilja specifika diskursiva mönster i textmaterialet och i så fall vilka?

Metod: För att besvara undersökningens frågeställningar har kritiska diskursanalyser enligt van Dijks metod utförts. Analyserna har kartlagt nyhetstexternas mikro- samt makrodiskurser.

Material: Studiens material bestod av 14 artiklar från Aftonbladet publicerade i pap-persform samt digital utgåva från åren 1996, 2001, 2005, 2009 och 2016.

Resultat: Aftonbladets rapportering rörande Gävlebocken har förändrats. Journalisten väljer att erhålla en mer neutral position i form av nyhetsrapporteringen men fler aktörer får istället ge uttryck för de åsikterna om förekommer. Artiklarnas perspektiv har skiftat, fler aktörer kommer till tals och bockens benämning har förändrats i och med publikens förförståelse och kunskap.

Nyckelord: Gävlebocken, julbocken, diskurs, journalistik, nyhetsvärdering, Aftonbladet

I den här studien analyseras en reklamfilm av Gillette (2019) och en reklamfilm av Pepsi (2017), som tar avstamp i rörelserna Me Too och Black Lives Matter. Syftet med studien är att granska reklamfilmerna ur en multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) och med hjälp av tillhörande semiotiska resurser analysera kommunikativa och visuella utföranden som ter sig i reklamfilmerna. Genom MCDA, ämnar studien att finna underliggande budskap, skildringar och representationer som kan indikera till en performativ varumärkesaktivism eller Woke Washing i respektive reklamfilm. Studien utgår från teorier kring representation, varumärkesaktivism, Woke Washing, genus och maskulinitet. Studiens resultat pekar på att Gillette’s reklamfilm har två teman som sticker ut i mängden. Första temat berör maskulinitet och etnicitet, där resultatet är att de nästan uteslutande skildrar vita män i sin reklamfilm. Andra temat berör maskulinitet och kvinnor i underläge, där resultatet är att de försöker inkludera sig själva i Me Too debatten som främst berör det kvinnliga könet, samtidigt som de skildrar kvinnor som blir illa behandlade av män i reklamfilmen. Gillette försöker i sin reklamfilm att sälja in en livsstil snarare än deras egna produkter, och det medför till att det inte förkommer en performativ varumärkesaktivism i reklamfilmen. Det som indikerar till Woke Washing i reklamfilmen är att de inte har gjort ett genomgående arbete för att motverka machokulturen och dess effekter på det manliga respektive kvinnliga könet. 

I Pepsi’s reklamfilm identifierades två teman. Första temat berör representation och etnicitet, där resultatet är att de är mer intersektionella i representationen av olika samhällsgrupper i reklamfilmen. Däremot har de gjort valet att ge Kendall Jenner, som är en vit kvinna, tolkningsföreträde i en demonstration som har kopplingar till Black Lives Matter och berör svarta personer. Andra temat berör representation och kommersiell inramning, där resultatet är att de, genom deras varumärkesfärger och läskedryck, gör en genomgående kommersiell inramning under hela reklamfilmen, och det medför till att en performativ varumärkesaktivism således förekommer. Det som indikerar till Woke Washing i reklamfilmen är det faktum att de kommersialiserar på ett uttryck taget ur en sociopolitisk aspekt. 

I denna uppsats ville vi ur ett användarperspektiv se hur selfien används. Syftet blev därmed att undersöka hur Facebook-användare definierar och använder selfies. Vi ville även se om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ålder, kön och utbildning. Utöver det var vi intresserade att undersöka om respondenterna upplever att deras användande av selfies har inflytande av exempelvis influencers, nyhetsmedier och reklam – som vi i denna uppsatsen kallar för “sociala faktorer”.

Vi använde oss av en kvantitativ metod och samlade in det empiriska materialet via en enkätundersökning. Studien formades utifrån de teoretiska utgångspunkterna ”Den medialiserade verkligheten” av Nick Couldry och Andreas Hepp, ”användarmodellen”/uses and gratifications theory, Madeleine Klebergs ”genusperspektiv på medieforskning”, rapporterna ”Svenskarna och internet 2018” av Internetstiftelsen, ”Duckface/stoneface” av Michael Forsman, Pierre Bordieus begrepp ”habitus” och annan tidigare forskning inom ämnet.

Vi konstruerade en enkätundersökning som publicerades på Facebook, vilken genererade 250 stycken svar via ett snöbollsurval.

Resultatet av undersökningen visade att användandet av selfies skiljde sig mest mellan de olika könsidentiteterna, medan det var förhållandevis jämnt mellan de olika åldersgrupperna och utbildningarna. Av de som använde selfies mest stod den kvinnliga könsidentiteten, samt åldersgrupperna 15-20 och 40-45 ut en del. Det visade även att många, oavsett ålder, kön eller utbildning, brukar le på selfies. Den kvinnliga könsidentiteten publicerade och redigerade selfies i lite större utsträckning än den manliga, medan det överlag var jämnt mellan både ålder och utbildning gällande publicering. De yngre åldersgrupperna och grundskole- och gymnasieutbildning redigerade sina selfies lite oftare. Instagram var den mest populära sociala plattformen totalt sett. Majoriteten av respondenterna upplevde sig inte påverkas av de “sociala faktorerna”. 

Denna studie är en kvalitativ filmanalys av den populära tv-serien Bron, med fokus på huvudkaraktären Saga Norén. Studien utgår från teorier kring den manliga och kvinnliga blicken. Uppsatsens syfte är att belysa ämnet kring hur en kvinna förväntas uppträda utifrån de rådande normerna, men också hur hon uppfattas av andra. Uppbyggnaden av genus- och könsmaktsordning är ett ständigt relevant forskningsämne, där mediernas kraft att påverka publiken spelar en viktig roll.

Studien är baserad på könsteorier som relaterar till stereotyper, såväl som den manliga blicken. Till studiens analysdel skapades ett analysverktyg baserat på Selby och Cowderys trestegsmodell och mise-en-scén. De scener som valdes ut för analysen sorterades i fyra olika kategorier baserat på återkommande mönster. Varje kategori sammanfattades i en kort sektion, som samtliga diskuteras i det sista avsnittet.

Resultatet av studien visar att Saga Norén avviker från hur en stereotyp kvinnlig karaktär förväntas uppträda. Hennes sätt att framträda, och det avvikande beteendemönstret bidrar också till att hon inte upplevs att synas i bild för att behaga någon.

Colombia is a country with a most controversial reputation, carrying associations of drugs, violence and terrorism. In 2016, following 52 years of civil war and violence Colombia finally found itself in a state of peace, since the government and one of the largest and most active guerrilla groups of all times FARC-EP agreed to lay down arms.Two and a half years later there are still many of us that associate Colombia with all these negative factors that are tied to its history. In this study I will be looking into how Colombia have been portrayed in Swedish media since the signing of the peace-agreement. I have also created a survey in an attempt to find out how people in a small Northern- European country like Sweden think of this diverse place on earth.

Det tog 50 år innan internet började att mer allmänt användas. Femtio år tog det också för radion och televisionen. Hur skall man få en överblick och distans till det globala fenomen som just nu pågår och som vi alla är en del av? Ett sätt är att placera de nuvarande händelserna i ett längre perspektiv. Att dra trådarna bakåt och försöka se internet i ett något större sammanhang, för att både kunna upptäcka vad som är gemensamt med äldre medier och vad som är unikt för just internet.

Spår och spridning är de två nyckelord som fångar de olika perspektiv som författarna representerar. Humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv, samtida och flydda tiders medieanvändning, i arkiv, film och i pressen. Nätet som både politisk arena och vardaglig förströelse. Hur ska vi se på det fenomen som vi kallar internet?

I min kvalitativa studie har jag genom textanalyser, intervjuer och receptionsanalys undersökt hur kvinnor och män framställs i reklam. Genom att göra denna triangulering har jag kunnat belysa forskningsfrågorna från olika håll och därför fått en tydligare helhetsbild. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om och hur, kvinnor och män könsstereotypiseras i reklam, samt hur de resonerar kring detta. Jag har även i uppsatsen undersökt om det går att urskilja mönster eller teman i hur kvinnor och män resonerar om den som könsstereotypiserats är av motsatt kön.

För att undersöka forskningsfrågorna tar uppsatsen avstamp i, anmälda reklamers bedömningar som gjorts av näringslivets självreglering gällande reklam och marknadskommunikation, Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd.

Undersökningen visar att såväl kvinnor som män, är bra på att uppfatta könsstereotypisering och görandet av kön i reklam. En av de i uppsatsen utvalda reklamerna blev inte fälld av Reklamombudsmannens opinionsnämnd, men både jag och informanter kunde identifiera könsstereotyper och könsmarkörer i den. Samtliga informanter uttryckte sig uppfatta könsstereotyper gällande både kvinnor och män, i de för uppsatsen utvalda reklamerna. Analysen visar också att individen i sig, verkar ha större betydelse för hur och om informanterna resonerar kring könsstereotypisering, än deras fysiska kön.

According to the IPCC sea levels can rise by up to one meter in the next century and maybe even more depending on both individual lifestyle choices and policy making on a societal level. An episode from the Swedish Rafio P3's podcast series, P3 Dystopia, has been investigated as a communication effort to spread knoowledge about the climate issue and its consequences. The episode chosen for this study deals with the sea level rise and its threat on civilizations across the globe. The podcast is part of the Swedish public serive campaign prior to the election to parliament in September of 2018. Because of this, the episode has been examined using classical rhetorical theories to identify what strategies it utilizes to promote sustainable behavior. One of the key purposes of this study is to investigate how the producers describe and dramatize the sea level rise and its aftermath. Due to this the episode was examined through a storytelling perspective considering what basic story design structures it uses.

This study is based on research on risk communication about climate change and how they should be communicated to achieve the best possible effect. The research considers emotion regulation straetgies as the missing link in effective communication about climate change. Since early 21st century most of the research conducted on this area has been focused on using fear as a motivator for behavioral change, but in recent years some scientists say that fear is not enough. This study aims to investigate what sort of emotions the podcast episode uses to capture and influence its listeners and in what way these emotions are conveyed. 

Problemformulering: Det amerikanska valet år 2016 har gått till historien. Det stod mellan två oväntade kandidater, Hillary Clinton som var USA:s första kvinna att kandidera till president. Den andra kandidaten var Donald Trump, en framgångsrik affärsman utan politisk bakgrund. Segrare blev Donald Trump, vilket förbluffade världen. Presidenten började sin första dag med att kritisera medier för att dem ska använda sig utav “Fake News” när det publicerar nyheter. Det är presidentens begrepp “Fake News” som lade idén för vår studie.

Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters utformning och gestaltningar i nyheter framställs och därmed presenteras för medborgarna samt huruvida de två valda tidningarna framställer President Trump.

Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 40 analysobjekt från Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Huvudresultat: Nyheters logik och berättartekniker, nyheters beskrivande innehåll samt nyheters utformning utgör i samverkan med varandra, i större och mindre utsträckning, en god grund för hur individer väljer sin informationskälla och uppfattar verkligheten. Dessa skapar även förutsättningar för mediernas betydelse i samhället och vilken påverkan de har på individer i samhället. Utan medialiseringen och nyhetsvärderingen tenderar gestaltningen i nyhetsrapportering inom politik att bli intetsägande. Vidare är de politiska aktörerna och medierna beroende av varandra och samspelet mellan varandra för att fånga uppmärksamheten hos individer i samhället.

Mannen och skulden – En genusteoretisk studie om hur offer och gärningsman representeras i Expressens rapportering av våldtäkt under rättegången mot kulturprofilen Jean-Claude Arnault. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Joan W. Scotts teori om poststrukturell feminism och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, genuskontrakt och kvinnans underordnande. För att undersöka hur offret och gärningsmannen representeras i Expressens våldtäktsrapportering under rättegången mot kulturprofilen Jean-Claude Arnault har metoden kritisk diskursanalys använts. Studiens resultat visade att Expressens representation av offret och gärningsmannen strävar mot jämlikhet i jämförelse med de internationella studier som presenteras i studien där offret, ofta kvinnor, representeras som gärningsmän och gärningsmannen, ofta män, representeras som offer i nyhetsmedias våldtäktsrapporteringar i både Australien och Storbritannien.

I uppsatsen undersöks det hur föräldrar uppfattar Babblarna som leksak och pedagogiskt medel, Babblarna är ett barnmedium riktat till barn dock köps Babblarna av föräldrarna som övertygas av dess narrativ av olika skäl. En receptionsanalys med intervjuer och ett fältarbete med bloggar och forum genomfördes. Resultatet av detta analyseras sedan genom en dekonstruktion samt genom att applicera olika tolkningar efter Kim Schröders flerdimensionella teori. Detta tolkades sedan i samband med en definition av vad föräldraskap är. Slutsatsen blev att föräldrarna uppfattade uttrycket pedagogiskt efter sin egen tolkningsram och att Babblarna var positivt efter hur deras barn reagerade, i slutändan kan förälderns resonemang tolkas som en kamp mellan barnets glädje och förälderns förnuft.

Vad gör en kommunikatör? Det är en fråga som inte är allt för ovanlig för utomstående att ställa när en sådan presenterar sitt yrke. Därför presenteras i följande fallstudierapport med hjälp av en kvalitativ intervjustudie hur en förvaltning i Växjö kommun uppfattar yrket. Med hjälp av fyra fokusgrupper med olika yrkesinriktningar reder de tillsammans med författaren ut vad begreppet innebär och vad kommunikation innebär för organisationen.

Det visade sig i resultatet att en kommunikatör i stora delar arbetar i det dolda. Att en kommunikatör är en ”spökskrivare” om så vill. Den som arbetar som kommunikatör har som uppgift att finnas tillgänglig för hela organisationen för att hjälpa medarbetarna och cheferna med de kommunikativa frågor och utmaningar som de kan tänkas stå inför. De hjälper organisationen och blir då smörjmedlet till de kugghjul som kan liknas med en organisation.

Det är inte bara organisationen som kommunikatören ska finnas tillgänglig för utan  ska även tjäna den målgrupp som organisationen kan tänkas ha. I detta fallet finns den till för att svara medborgarna i Växjö kommun på deras frågor som de har främst via det sociala mediet Facebook.

Resultatet i den här undersökningen visade även att det med hjälp av kommunikation går att bygga upp ett förtroendekapital, både internt och externt. Detta genom att den ansvarige för det aktuella problemet skulle stå för sin sak och att kommunikatören gärna fick hjälpa den ansvarige med kommunikativa frågor men inte vara den som skrev under med sin namnteckning eller var ansiktet utåt för organisationen om viktig information och kommunikation ska hanteras.

I en tid av intensiv digitalisering har försäljningen av vinylskivor ökat kraftigt sedan 2007. Det framgår tydligt i statistik, samtida forskning och medierapportering att det skett en omvärdering av det gamla analoga mediet. Syftet med denna studie är att med ett mediehistoriskt avstamp sätta vinylskivan som fysiskt medium i dagens historiska kontext. Detta genom att undersöka tryckta mediers representation av vinylskivan. Studien stödjer sig i huvudsak mot sociokulturell forskning av Dominik Bartmanski & Ian Woodward och John Davis samt Jonathan Sternes mediehistoriska perspektiv.På vilka sätt beskrivs vinylskivan i svensk tryckt press idag? Vilka egenskaper tillskriver medierepresentationen vinylskivan? Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har teman och mönster identifierats i de artiklar som publicerats i Aftonbladet och Expressen under perioden 2014–2016. Analysen av vinylskivans mediala representation påvisar exklusivitet vad det gäller upplevelse, ekonomiskt värde och kunskap. Den mediala representationen förstärker vinylskivan som en bärare av kulturellt värde för en medium-baserad subkultur.

I och med digitaliseringen har fenomenet streaming vuxit fram. Nu behövs inte längre separata medier för att kunna ta del av musik, film och tv etc. Man behöver inte heller äga eller ha fysisk tillgång till skivan eller filmen. Allt finns samlat på en och samma plattform. Spotify och Netflix är två typexempel på dessa streamingtjänster. De båda erbjuder abonnenter ett stort bibliotek med musik (Spotify), och film och tv serier (Netflix). Detta streaming koncept är något som även ljudböcker har anammat, och numera finns det även ljudbokstjänster som erbjuder abonnenter ett stort bibliotek med ljudböcker men även e-böcker. 

Storytel är en av dessa tjänster och är våren 2018 den ledande ljudbokstjänsten i Sverige. Det finns även Nextory och BookBeat, men i denna uppsatsen analyserades endast Storytel som var den första och är även den största tjänsten i Sverige. Syftet med uppsatsen var att analysera Storytels marknadsföring, det vill säga deras reklamkampanjer, samt undersöka representationen av genus, etnicitet och ålder där. Därför valdes ett par reklamvideor ut, som sedan analyserades med en semiotisk metod men även utifrån ett intersektionellt perspektiv. Storytels marknadsföring kan vara en av anledningarna till att de har blivit så framgångsrika, därför har det varit intressant att studera just deras marknadsföring.

Resultatet blev att Storytel genomgående använder liknande färger i de sex reklamfilmer som analyserats. De använder till exempel orangea hörlurar för att representera sitt varumärke. Reklamfilmerna används även som ett slags exempel på vad Storytel kan ha för roll i en typisk vardag. Kvinnor är i en tydlig majoritet av klippen, och de gör främst produktiva saker så som att laga mat eller träna, samtidigt som de lyssnar på en ljudbok. Tre kvinnor verkar vara mellan 20–30 år, två personer (en man och en kvinna) runt medelåldern, och en man 50–60.

Syftet med den här studien är att undersöka moderna tv-spel utifrån ett feministiskt perspektiv. Hur mycket misogyni finns det och hur uttrycker det sig i så fall. För att ta reda på detta utifrån vår frågeställning så har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys för att kunna uppleva ett utvalt modernt spel, Elden Ring, autentiskt och analysera vad det är vi faktiskt ser och spelar igenom.

Vi har använt oss av tidigare forskning som tokenism och ålderism samt feminist film studies och genusteori som teorier för att undersöka hur media designar och skriver kvinnliga karaktärer. Vi undersöker specifikt hur genusfrågan tar sig i uttryck i Elden Ring som ändå är ett progressivt spel i dagens samhälle. 

Resultatet i vår studie visade att även ett modernt spel som Elden Ring faller in i sexistiska och misogyna fällor. Spelet i sig är långt ifrån så illa det hade kunnat vara när man till och med kan skapa sin egen kvinnliga avatar med olika etniciteter och till och med lägga till kroppsbehåring om man skulle vilja. Många av de kvinnliga karaktärerna i spelet har sin egen historia och eget driv och en del av dem har inte ens en man som är central i deras berättelse. Däremot faller spelet in i stereotyperna av att kvinnor i media ofta ser unga och vackra ut och påminner därför väldigt mycket om varandra. De manliga karaktärerna har mycket mer variation i både utseende och ålder. 

Spelet sätter gärna in de karaktärer som ska hjälpa spelaren under vägen som passiva och det är bara en av 19 huvudbossar som är en kvinna. Det är viktigt att notera att den bossen har en runa som spelaren måste samla för att komma vidare i spelet, resterande runor finns hos andra bossar som alla är demi-gods. Kvinnan är inte en demi-god, hon fick sin runa.

Anställdas upplevda användbarhet av intranät som informations- och kommunikationsverktyg 

En enkätstudie i samarbete med ICA Gruppen AB om hur intranätet Worknet används och upplevs ur ett medarbetarperspektiv. En organisation ställer höga krav på den interna kommunikationen. Den ska fungera väl, inspirerande och felfritt. En intern kommunikation som är effektiv har förmågan att ge de anställda en möjlighet att kommunicera med varandra. Den förmågan skapar en vi-anda. Detta gäller även om alla inte befinner sig på samma plats. 

Syftet med studien är att undersöka hur intranätet upplevs på ICA Gruppen AB från medarbetarnas perspektiv. Vad kan förbättras och förändras? På vilket sätt använder man intranätet och kan intranätet stärka den organisationskultur som lever inom ICA Gruppen AB? 

Studien utfördes med ett enkätformulär. Vi valde att lägga 14 enkätfrågor på intranätet som anställda fick möjlighet att svara på. 

De allra viktigaste resultaten som kom fram i studien var att majoriteten var nöjda med intranätet. Dock vill respondenterna se en förbättrad sökfunktion, både grafiskt och tekniskt. Intranätets nuvarande utformning bidrog till en viss “vi-känsla” inom organisationen men de fanns synpunkter där bland annat mer lokala nyheter efterfrågades. Man ville bygga ut den interna sidan med mer riktade nyheter. Resultatet visar att intranätet stärker organisationskulturen. 

Abstract.

Uppsatsen Ingen big deal - en undersökning i kvinnligt dejtande på Tinder undersöker hur kvinnors sökande eller möten efter/med en romantisk eller sexuell partner, i samtiden kallat “dejting”, förändrats av applikationen Tinder. Uppsatsen har genom ett antal intervjuer med kvinnor undersökt hur deras dejtande ser ut på Tinder och hur eller om detta har förändrat deras sätt att dejta. Studien undersöker först hur dejtande har sett ut genom tiderna och vilka roller som kvinnan har tilldelats eller anpassat sig efter för att därefter undersöka hur eller om detta har förändrats i och med sociala medier och främst dejtingapplikationer på smarta telefoner. Det som upptäcktes var att kvinnor i och med Tinder börjar få ett nytt perspektiv på sitt dejtande och börjar se dejtande som en process där erfarenheten bidrar till en klarare bild av kvinnors målbild när det kommer till relationer. Den visade även på tendenser att kvinnor börjar appropriera ett manligt förhållningssätt till relationer, där de undersöker olika tillvägagångssätt och även vidgar sin definition av vad en relation är och kan vara. Relationer börjar mer bli en bisak även i kvinnans samliv, vilket tidigare inte varit fallet. Men det märktes även hur kvinnor använde Tinder som ett sätt att komma ur tidigare relationer och återfå självförtroende för att kunna gå in i nya relationer. Huruvida detta är Tinders förtjänst eller inte kan diskuteras men det är ett faktum att Tinder fundamentalt förändrar kvinnors sätt att se på relationer och hur de själva beter sig i dejtingprocessen. 

Könsstympning är en sedvänja som främst förekommer i ett trettiotal afrikanska länder och i ett antal länder i Mellanöstern och Asien. På grund av ökad migration har ämnet kommit att bli mer aktuellt i Sverige. Enligt en rapport från Nationellt Centrum för Kvinnofrid ser majoriteten av den svenska befolkningen könsstympning som en främmande företeelse. Vid frågor som är svåra för vanliga medborgare att erfara blir massmedier ofta den huvudsakliga källan till information. Syftet med studien var att ta reda på hur ämnet förmedlas i svenska tidningsmedier. Genom kritisk diskursanalys har jag undersökt artiklar om könsstympning i fem svenska nyhetstidningar under perioden 30 november 2014 – 30 november 2016. Ett antal återkommande teman har förekommit i materialet såsom att det i flera artiklar finns indikationer på att sedvänjan upprätthålls i Sverige. Analysen visar en diskurs om ingreppet som ett övergrepp och ett brott mot mänskliga rättigheter. I lite mer än en fjärdedel av artiklarna förekommer det flickor och kvinnor med egna erfarenheter av ingreppet som uttalar sig om sedvänjan. Men det är i hög grad representanter från samhällsinstitutioner som definierar problemet och presenterar åtgärdsförslag i artiklarna.

Utöver diskursteori har dagordningsteorin och gestaltningsteorin varit teoretisk grund för studien. 

Denna kvalitativa studie har valt att undersöka hur Sydkorea och dess populärkulturskildras i svensk journalistik. Vårt syfte med forskningen var att se hur sydkoreanskpopulärkultur skildras inom svensk journalistik och undersöka om den svenskaframställningen av den Sydkoreanska populärkulturen även har ett samhälleligtperspektiv, samt om och hur populärkulturen används för att kunna föra en diskussionangående Sydkorea som samhälle. Den valda metoden var en kvalitativ text- samttematisk analys och vid analysen av vårt empiriska material använde vi teorier omgestaltning; kulturell globalisering, semiotik, nyhetsvärde samt kulturjournalistik.Vår analys visar hur Sydkorea och den koreanska vågen, även känd som Hallyu, harvuxit i framgång under de senaste två decennierna. Från megapopband tillOscarsbelönta filmer som Parasite, har Sydkorea kommit att bli ett av de mest erkändaländerna när det gäller film, TV och musik. Parallellt med detta har intresset vuxit runtom i världen och Sverige för att svenska medier ska rapportera om olika inslag kringden sydkoreanska populärkulturen. Den största delen av vår diskussion kretsar kringvilken tolkning artiklarna erbjuder oss som forskare samt var och om det är skillnad irapportering om olika ämnen vad gäller både Sydkoreas upplevda image som land ochhur deras populärkultur och kändisar har kommit att haft en betydande roll inom detta.Resultaten från denna studie tyder på att det finns en skillnad i vart fokus för Sydkoreaspopulärkultur ligger i texterna beroende på ämnet för artikeln, samt att det inte barafinns en typ av skildring i framställningen. Resultatet visar även hur kändisar utgör enstor del av de ämnen som publiceras oavsett vinkling.Nyckelord: text, kultur, globalisering, hallyu, artikel, samhälle, medium

HIV and AIDS is recognised as not only a global public health problem, but also as a problem that is  embedded in and influenced by cultural, social and economic factors. Conventional public health preventive interventions and awareness campaigns, focusing on improved knowledge and individual behavior change, have largely failed to reduce the transmission of HIV. This observation has required national and international health authorities as well as NGO´s in particularly affected areas, such as South Africa, to revisit how they communicate relevant, consistent and correct information about HIV and AIDS. Due to this global crisis, practitioners and theorists need to rethink about the creative application of communication strategies. Communication serves as a means to discuss health problems, and specific determinants of health with a final goal of “translation of science into practice” (Parvanta, 2011:84). One of the most promising communication approaches to address HIV and AIDS, and in South Africa more specifically, has been Entertainment Education (EE), a creative and engaging communication strategy used to bring about behavioural and social change mainly addressing development and health issues. EE, as a strategy, acknowledges that HIV and AIDS interventions must integrate both cultural and structural (social change) concerns. Yet, ambiguity surrounding how to design and implement culturally appropriate projects has made it more difficult to develop programmes in this manner. This study revisits perceptions of EE from a global audience perspective, using a South African developed EE television series, Intersexions, as a case study. The overall objective of the study is to explore what these perceptions can tell us about the application of EE in various countries and socio-economic and cultural contexts. Young people from Universities in Malaysia, South Africa, United Kingdom, United States, , the Netherlands and Sweden, between the age of 18-25 participated in focus group discussions after the screening of two episodes of Intersexions. The data collected from various countries offers empirical motives, using a mixed methods approach to revisit how we define EE, and how EE in practice can inform further theoretical developments in the field. The research employs an interpretivist approach and takes the form of a reception analysis of participant responses to the Intersexions episodes, and particularly from the media-culturalist perspective and media-materialist approach.

Abstract

Uppsatsens övergripande fråga handlar om hur de två Gävlebaserade lokaltidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad har konstruerat #metoo-uppropet samt kvinnor och män? Artiklarna som analyserats var publicerade under perioden oktober 2017 till och med mars 2018. Det empiriska materialet bestod av sexton utvalda artiklar. I ett första steg analyserades det empiriska materialet utifrån vad i #metoo-uppropet som uppmärksammats av tidningarna. I nästa steg detaljstuderades artiklarna utifrån mönster som delats in i teman. De teoretiska utgångspunkterna var doxa och journalistik. Efter genomförd analys visades att #metoo-uppropet framkom med teman och aspekter om sexuella trakasserier, makt och jämställdhet. I majoriteten av de analyserade artiklarna kan vi konstatera att uppropet #metoo främst handlar om aspekter om makt och minst om aspekter om sexuella trakasserier. Aspekter om jämställdhet lyftes i fyra av sexton artiklar.

During the last two decades, film support, film policy and the public financing of audiovisual production in Scandinavia and particularly Sweden have undergone extensive change. These transformations may be seen as responses to globalisation, to increased sub-national regional independence as well as to the emergence of ideas related to the nurturing of the ‘creative industries’. They may also be seen to be a consequence of the increasing permeability of the borders of European nation-states. This article traces a history of film policy in a geographically marginal part of Europe that has been characterised by a range of tensions as a result of competing definitions of film as art and commerce. These tensions are traced back to the 1960s when film support were first introduced and the first seeds of conflict€“ – still discernible in the present situation –  were planted.

Sexuella trakasserier på grund av kön är något som förekommer frekvent, det påvisar inte minst #metoo-rörelsen som startades i USA. Hashtaggen #metoo spred sig fort över hela världen, tusentals och åter tusentals kvinnor slöt samman och bildade egna hashtaggs för att uppmärksamma sexuella trakasserier på grund av kön inom deras specifika arbetsområde. Kvinnan har under lång tid blivit sedd på som det svagare könet och har inte haft samma rättigheter som män, varken i samhället eller över sig själv. Med tiden har lagar för att samhället ska bli mer jämställt stiftats, och även lagar gällande sexuella trakasserier.

Denna studie berör #metoo-rörelsen och nyhetsrapporteringen kring den och det empiriska materialet är en kvalitativ jämförande studie mellan en svensk och en norsk dagstidning. Syftet med studien är att se om nyhetsrapporteringen gällande #metoo skiljer sig åt mellan länderna och i så fall på vilket sätt. Vidare har en kvalitativ deskriptiv analysmetod genomförts på åtta artiklar, där fyra artiklar är från Dagens Nyheter i Sverige och fyra artiklar kommer från Aftenposten i Norge. Artiklarna har därefter parats ihop i fyra olika teman och ställts mot varandra. I studien analyserades differenserna i artiklarna, hur de framställer #metoo och således också jämställdhet, sexuella trakasserier och kopplingen till sociala medier.

I resultatet går det att utläsa att en viss skillnad finns mellan nyhetsrapporteringen gällande #metoo mellan Dagens Nyheter i Sverige och Aftenposten i Norge. De artiklar från Dagens Nyheter lämnar ofta läsaren med obesvarade frågor medan de från Aftenposten i större utsträckning besvarar de frågor man inledningsvis får. De artiklar från Aftenposten har också större fokus på just Sverige och andra länder jämfört med vad de artiklar från Dagens Nyheter har. 

Nyckelord: #metoo, sexuella trakasserier, jämställdhet, kvinna, man, nyhetsrapportering

Denna studie är en Foucaultdiansk diskursanalys av Facebookgruppen Journalistbubblan som ämnar undersöka vad gruppens medlemmar tycker är god journalistik, med särskilt fokus på att undersöka särskiljande och utestängande praktiker. En teoretisk grund av Foucaults teorier om diskurser som kontrollerande system tillsammans med pressetiska regler och riktlinjer tillämpas. Resultaten visar att god journalistik kräver en politisk identitet och gärna i vänsterpolitik för att uppfattas positiv av medlemmarna i gruppen. Det framgår även att avvikande från de publicistiska reglerna kan försvaras med en viss politisk ståndpunkt.

Syftet med studien är att undersöka hur coronapandemin gestaltas i svenska dagstidningar. Analysenheterna är hämtade från Sveriges två största dagstidningar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det teoretiska ramverket utgörs av gestaltningsteorin och generella gestaltningar. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys av totalt 100 textenheter under tidsintervallet 2021-04-28 till 2021-05-26. Studiens resultat visar på att ansvarsgestaltning och konfliktgestaltning var de mest frekvent använda. Resultatet påvisade också att det dominerande ämnesinnehållet oftast var politik samt vaccin. 

Framtidens nyhetsförmedling är en kvalitativ studie om dagens situation och framtiden för den tryckta nyhetspapperstidningen. Materialet i studien bygger på intervjuer och en innehållsanalys av Medieutredningen. De frågor som den här undersökningen besvarar är hur framtiden ser ut för den tryckta papperstidningen och vilka som kommer att skriva våra nyheter. I dag är situationen utmanande för de mediekoncerner som har tryckta papperstidningar. Den tryckta nyhetstidningens prenumeranter är främst i åldern 45-79 år. De yngre generationernas nyhetskonsumtion sker främst via internet och sociala medier. Den här studiens informanter anser att papperstidningens framtid är dyster. Det är svårt att göra produkten attraktiv när priset stiger för varje år och levnadsvanorna förändras. Mediekoncernerna arbetar just nu med en digital omställning. Samtidigt är det en hög efterfrågan på kvalitativ journalistik. I tider där vem som helst har möjlighet att utöva journalistiskt arbete vill läsarna kunna lita på att de får kvalitativ journalistik. Genom att erbjuda det till bra priser och flexibla prenumerationer, både i papper och digitala alternativ, tror informanterna att läsarna vill prenumerera på nyheter även i framtiden.

Vilka är förväntningarna på en musikvideo inom genren amerikansk hiphop? Många tänker på att en musikvideo ska innehålla pistoler, spontan dans, snabba bilar och avklädda unga tjejer. Precis de inslagen innehåller den typiska musikvideon under tidsperioden 1 januari – 30 september 2017. Det som undersöks i den här studien är hur långt ifrån den normen en populär hiphoppare kan avvika?

              Studien är uppdelad i två delar. Den kvantitativa delen innehåller 66 musikvideor av 54 afroamerikanska män, fem afroamerikanska kvinnor, fem vita män, en vit kvinna och en asiatisk man. Utifrån en kvantitativ analys som bland annat visar i vilken miljö musikvideon utspelar sig i, vad artisterna gör och ur vilken kameravinkel artisten visas i, skapas den typiska musikvideon under tidsperioden. Tre av dem valdes utifrån att de mest frångick normen som utgör den kvalitativa analysdelen. Musikvideon till låten ”Glorious” av Macklemore handlar om hans 100-åriga mormor. I musikvideon till låten ”1-800-273-8255” av Logic är huvudpersonen en ung afroamerikansk pojke som upptäcker att han är homosexuell. Den sista musikvideon är ”I’m Better” av Missy Elliot som innehåller välgjord koreografi och snabba kameraklipp. Det är också den musikvideo som innehåller flest element från hiphopkulturen.  

              Teorierna som används i studien är det sociologiska begreppet intersektionalitet och Erving Goffmans gestaltningsteori. Metoden är kvantitativ innehållsanalys och den kvalitativa analysen utgår från misé-en-scène som har sitt ursprung inom filmvetenskapen. 

              Resultatet visar att i en genre där rapparna vill framstå som starka och respektfulla visar musikvideorna till både Macklemores ”Glorious” och Logics ”1-800-273-8255” en stark kärlek till en svag och utsatt person. Att skildra en äldre kvinna i en medelklassbakgrund och en ung homosexuell tonårspojke är vågat inom den här genren. Den här undersökningen kan visa på att alla musikvideor inom hiphoppen inte är homogena utifrån förväntningarna. 

Bakgrund: I åldersgruppen 16–25 år är internet den starkaste informationskällan. Denna åldersgrupp är även de främsta användarna av sociala medier. Sociala medier kan medföra en hel del positiva effekter. Men studier har också visat att användning av vissa sociala medier kan ha negativa hälsoresultat för unga vuxna. 

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera unga vuxnas reflektioner, tankar och upplevelser kring sociala medier och dess användning. Åldrarna i undersökningen är 15–30 år. 

Design och metod: Studien utfördes via en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av enkäter via Facebook, enkäten var utformad med 16 frågor om hur unga vuxna använder sociala medier, varför och hur mycket. Enkäten låg ute på Facebook i tre dygn och genererad totalt 142 svar. 

Resultat: Resultaten som framkom utav enkäten visade att alla förutom en använde sig av sociala medier. Det är nästan dubbelt så många kvinnor som män som har svarat på enkäten. De allra flesta använder sig av sociala medier ca en till fyra timmar om dagen. Men de framkommer också attityder och upplevelser kring sociala medier. 

Slutsats: Många unga vuxna använder sig av sociala medier flera gånger om dagen, där de ständigt får ta del av andras värderingar och normer. Sociala medier berör unga vuxna på olika sätt och i olika utsträckning. De flesta påverkas positivt eller negativt eller till och med både och men trots detta använder de allra flesta sociala medier i alla fall.  Denna studie svarar dock inte på varför eller på vilka sätt sociala medier påverkar oss eftersom det inte har varit studiens syfte att undersöka detta. 

Krishantering idag har vidgats i och med sociala mediers uppkomst som medför både möjligheter och hot. Möjligheterna som finns är att det är lättare än någonsin att interagera med en stor målgrupp och skapa sömlösa relationer. Å andra sidan skapar det snabb spridning av information vilket kan vara ett hot för en organisation. Kommer falska påståenden ut om ett företag så kan det skapa missnöje men det kan också snabbt bli en sanning som orsakar skada för företaget/varumärket eller organisationen. Syftet med denna studie är att få en bättre inblick i hur kommunerna använder sig av kriskommunikation med dagens kommunikationsteknologi vid en pågående kris. Kris studien undersöker vattenläckor. Kommunikationsteknologin kommer i denna studie avgränsas till sociala medier, mer specifikt Facebook. De tre kommuner som har undersökts är Gävle, Lidingö och Motala kommun. De teoretiska utgångspunkter studien använder sig av är kriskommunikation och strategisk kommunikation.

Metoderna som har använts för studien är två kvalitativa, varav en innehållsanalys och intervjuer. Intervjuerna gjordes med de tre kommunikationscheferna i kommunerna för att få en bättre insikt i kommunernas sätt att arbeta med kriskommunikation.

Studiens undersökning kom fram till att kommunerna vill utveckla och använda sig mer av Facebook som en kommunikationskanal vid krissituationer för att nå invånarna i kommunen.

Detta arbete handlar om digital aktivism och uppfattningen om detta ur unga användares perspektiv. Studien diskuterar utvecklingen av aktivism i en digitaliserad värld och hur ungdomar, som anses var en stor grupp inom digitala medier, reagerar på detta fenomen. Syftet med denna undersökning är att skapa förståelse kring begreppet samt vad som påverkar ungas deltagande. Politisk kommunikation, sociala medier och digital teknologi är några nyckelbegrepp som har en viktig roll för syftet med denna studie. För att få bättre förståelse för ämnet och dess bakgrund har jag utgått från relevanta tidigare studier och teorier.I denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag har genomfört fyra olika kvalitativa intervjuer med fyra ungdomar i åldern 17–20 år, vilka representerar studiens målgrupp. I analysen har jag utgått från insamlad data och mina teoretiska ramverk för att tolka materialet. Sammanfattningsvis konstateras att digital aktivism är ett verktyg som används för att sprida kunskap och nå ut till en större publik. Samtidigt har undersökningen sammanställt tre olika faktorer som påverkar deltagandet. Resultaten av de genomföra intervjuar visar att sociala medier som politisk arena, den digitala gemenskapen och kommunikation anses vara orsaker som kan påverkar deltagandet i aktivistiska rörelser.