hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 119
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agerwall, Desirée
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Kom, vi springer runt knuten! – Vem är Knut?: Ordförrådsutveckling i en skolkontext – En kvalitativ studie kring några lärares undervisning i ordförråd och deras egen professionsutveckling i grundskolans tidigare år2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ordförrådet har stor betydelse för elevers utveckling och lärande i skolan och ett sämre ordförråd gör att elever löper större risk att behöva gå ut skolan utan godkända betyg. I föreliggande arbete är syftet att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, öka kunskapen kring hur några lärare skapar en tillänglig lärmiljö i syfte att utveckla elevers ordförråd, med fokus på arbetssätt i undervisning. Syftet är också att ta reda på hur dessa lärare inhämtar ny kunskap för att utvecklas i sin profession. Data samlades in med hjälp av en semistrukturerad intervjustudie av åtta legitimerade lärare verksamma i grundskolans förskoleklass till årskurs 3. När jag i min teoretiska referensram redogör för ordförrådsutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv framhåller jag att elever utvecklas i samspel med andra och därför behöver aktiviteter i sin undervising som möjliggör för elever att tänka, språka och lära tillsammans. Av resultatet framgår att det finns en variation av lärares undervisningssätt av ordförrådsutvecklande arbete, men att högläsning och elevers egen läsning framhålls av samtliga lärare som gynnsamma för ordförrådsutvecklingen. Ytterligare en slutsats är att kommunikationen mellan professionella lärare är en viktig länk för att kunskap ska utbytas och på så sätt generera ny kunskap och således få möjligheter att utvecklas i sin profession. 

  • 2.
    Ahlgren, Joakim
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Andersson, Isabella
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    – Hör du vad jag läser? – Jag vet inte. Läser du vad jag hör?: En kvantitativ studie som jämför hörförståelse och läsförståelse.2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förmågan att lyssna är en viktig kommunikativ kompetens för att människan ska kunna förstå sin omvärld. Samtidigt har läsningen traditionellt sett en dominerande roll i grundskolesammanhang i fråga om kunskapsinhämtning. Modellen Simple View of Reading har ett omfattande stöd i forskningen och anger att avkodning och språkförståelse, där hörförståelse ingår, ligger till grund för läsförståelse. Med sambandet mellan hörförståelse och läsförståelse i åtanke har denna studie för avsikt att utifrån kvantitativ data undersöka elevers förmåga att förstå en elevnära, åldersadekvat och skönlitterär text dels utifrån traditionell läsning, dels utifrån ett färdiginspelat ljudboksformat. Totalt har 109 elever i årskurs fyra, från två olika skolor utspridda på fem klasser, deltagit i undersökningen och antingen läst eller lyssnat på texten Anton och gänget. Eleverna har svarat på flervalsfrågor om texten via det digitala formatet Google Formulär och frågorna har tagits fram utifrån de fyra läsförståelseprocesser som ligger till grund för den internationella studien PIRLS. Studiens resultat visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader både för läsförståelseprocesserna 3 och 4. Utifrån resultaten finns det skäl att diskutera huruvida det finns en outnyttjad potential i ljudboksformatet för svenskämnet i skolan.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Allard, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap. 1995.
    "Every poem breaks a silence that had to be overcome": En kvalitativ undersökning av svensklärares attityder till lyrikundervisning2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks gymnasielärares attityder om lyrikämnet i den svenska skolan. För att inhämta kunskap om lyrikens möjliga funktion i skolundervisningen genomförs kvalitativa ostrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare. Lärarnas svar analyseras med perspektiv om poetiskt tänkande och undervisningsdimensioner för att undersöka vilken funktion lyriken har. Studiens resultat visar att lärare uppfattar att elever finner lyrik tråkigt och svårt. Med särskilda strategier och uppgifter går det att motivera eleverna till kreativt skrivande som även kan förändra deras fördomar om lyrik. Nästan alla av lärarnas lyrikundervisning uppfyller de tre målen inom undervisningsdimensionerna: kvalifikationer, socialisationen och subjektiveringen. Uppgifterna lärarna utformar visar på att eleverna kan utveckla ett poetiskt tänkande. Lyriken öppnar upp till en ny språklig värld för eleverna som kan anpassa sitt skrivande, då kreativt skrivande leder till behärskning att växla mellan olika texttyper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Almén, Fanny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Ansiktshot i klassrummet: En mikrostudie av skarpa ansiktshot under lektionstid2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka ansiktshotande handlingar under två lektioner i en klass i årskurs 9. Syftet med studien är att identifiera och analysera skarpa ansiktshotande handlingar, hur de uppstår i klassrummet och vilken typ av strategier läraren använder för att upprätthålla klassrumsordning. Materialet är baserat på ljudinspelningar från oktober 2021 som har transkriberats och analyserats utifrån Brown & Levinsons artighetsteori. Två deltagare, en elev och en lärare, fungerar som frontfigurer för att illustrera exempel.

    Resultaten visar att skarpa ansiktshotande handlingar förekommer under lektionerna på grund av möjliga orsaker som otålighet, färre närvarande vuxna och lektionens struktur. Läraren använder olika strategier för att hantera ansiktshoten, varav strategin att ignorera och fortsätta med lektionen verkar vara den mest framgångsrika för att lindra konflikterna. Det är dock rimligt att anta att en variation av strategier är nödvändig för att behålla auktoritet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Andersson, Katharina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Att skriva tillsammans2016Ingår i: Praktiknära forskning: Barn, lärare och lärande / [ed] Elisabeth Björklund och Christina Gustafsson, Lund: Studentlitteratur, 2016, 1, s. 123-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Andersson, Katharina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Nya inlärares skrivande2017Ingår i: Kunskap Motstånd Möjlighet: Humanistisk forskning i dag / [ed] Ulrika Serrander & Peder Thalén, Halmstad: Molin & Sorgenfrei, 2017, 1, s. 277-293Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Andersson, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Läromedelsanalys i svenska: -Med fokus på andraspråkselever2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att ha förmågan att kunna läsa och ha läsförståelse är i dagens samhälle en av de viktigastekunskaperna att behärska. I den svenska skolan finns det många elever som inte har svenskasom förstaspråk men som går i samma klass som förstaspråkselever och använder sammaläromedel. I denna studie har en analys av tre olika läromedel i svenska läsförståelse gjorts ochsom utgått från andraspråkselevers perspektiv. Syftet med studien var att undersöka omläromedlen är lämpliga att använda för andraspråkselever och vilket stöd de kan ge eleverna ideras utveckling av läsförståelse. Studien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalysdär viktiga delar i läsförståelse som ordförråd, lässtrategier, förkunskap och bilder harundersökts. För en andraspråkselev är dessa delar viktiga för att de ska ha läsförståelse ochkunna utvecklas ännu mer språkmässigt. Resultatet av studien visar att de tre läromedlen kanbidra till att öka andraspråkselevers läsförståelse men inte helt utan stöd från lärare ocheventuellt klasskamrater.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Annell, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Recension av Åkerström, Ulla & Lindholm Narváez, Elena (red.) (2020). Collective motherliness in Europe (1890-1939): the reception and reformulation of Ellen Key's ideas on motherhood and female sexuality.2021Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 51, nr 1-2Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Annell, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Subjekt Södergran. Om jagen i Edith Södergrans poesi , Red. Elisabeth Hästbacka, Anders E. Johansson och Anders S. Johansson2017Ingår i: Samlaren: Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 138, s. 272-276Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Annell, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    "The poetry inside of me is warm like a gun": Om rolldiktaren Lana Del Rey och hennes poetiska värld2020Ingår i: Kulturmöten: En festskrift till Christine Farhan / [ed] Amelie Björck, Eva Jonsson, Claudia Lindén, Mattias Pirholt, Stockholm: Södertörns högskola, 2020, s. 29-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Annell, Cecilia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Unspeakable Desire: Norm Breaking Strategies by Swedish Women Authors of the 1880s: Neizrekljiva želja? Strategije kršenja norm pri švedskih pisateljicah v osemdesetih letih 19. stoletja2023Ingår i: Primerjalna Knjizevnost, ISSN 0351-1189, Vol. 46, nr 1, s. 97-114Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, I argue that the dichotomy of the virtuous and the sinful woman functioned as a strongly censoring factor for nineteenth century women authors in their writing about intimacy, desire, and sexuality. This dichotomy was the foundation of the double standard morality, holding different moral codes for men and women and for women of different social classes, which was a social norm that had to be followed in literature as well, in order to gain acceptance and authority as a woman writer. I identify and explore textual strategies that two Swedish women authors of the 1880s devised for dealing with censorship and self-censorship when writing about intimacy and sexuality. First, in “Pyrrhic Victories” (“Pyrrhussegrar”) 1886, Stella Kleve depicts a desire that the woman experiences but does not give in to. Secondly, in “Aurore Bunge” 1883 and Womanhood and Eroticism I–II (Kvinnlighet och erotik I–II), 1883 and 1890 respectively, Anne Charlotte Leffler describes a moral woman with sexual desire. The strategies are analyzed with the help of new censorship theory, which has been developed in recent decades based on Foucault’s theories of power. Drawing on Judith Butler’s theory of performativity, I show how speech acts, when repeated, can take on a skewed relationship to the norm and thus function as strategies of opposition.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Arnell, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Inkluderande skrivundervisning: En studie med utgångspunkt i genrepedagogiken2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien används Sydneyskolans genrepedagogik och processkrivning som utgångspunkt och underlag. Syftet med studien är att undersöka svensklärares tankar och upplevelser om skrivundervisning i relation till genrepedagogiken och processkrivning samt att analysera elevtexter och hur väl elevtexterna förhåller sig till valda genrer. I studien används två olika metoder för resultatet. Resultatet består av intervjuer med två svensklärare och analyser av sex elevtexter, tre insändare och tre debattartiklar, från svensklärarnas klasser som de undervisar. Studien och resultatdelen kommer rikta in sig på diskursiva texter. I resultatdelen framkommer svensklärarnas tankar och upplevelser kring skrivundervisningen samt analyser av de textaktiviteter som finns i elevtexterna. Båda lärarna anser att genrepedagogiken är väl fungerande, inkluderande och förtydligar samt stärker den individuella textproduktionen. I studien framkommer det att svensklärarna som deltar i studien lägger mycket fokus på processkrivandet och inte lika mycket fokus på den färdiga produkten. En avgörande faktor för att kunna arbeta genrepedagogiskt menar de båda lärarna är tiden, då arbete utifrån genrepedagogiken upplevs som tidskrävande. Eleverna som skrev insändare lyckades till viss del förhålla sig till genre då samtliga argumenten ej gav skäl för åsikt. De elever som skrev debattartiklar lyckades relativt väl att förhålla sig till genre, det som två av tre texter saknade var motargument. Det är svårt att dra några slutsatser eller att jämföra undervisningsmetoderna kopplat till elevproduktionerna då det är två olika genrer som undersöksi studien.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Askinger, Moa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Bergqvist, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    En oväntad vändning!: En kritisk diskursanalys av nutida populära barnlitterära verk ur ett kön- och genusperspektiv2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvalitativ studie med metodansatsen textanalys. Intentionen är att undersöka hur köns- och genusframställningar kommuniceras i nutida populära barnlitterära verk för yngre elever. Studien diskuterar hur implicita och explicita budskap förmedlas i barnlitteratur, genom att undersöka skönlitteratursmaterialets didaktiska potential i värdegrundsarbetet för Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022). Studiens syfte uppnås genom en kritisk diskursanalys med fokus på huvudkaraktärerna och några utvalda bikaraktärer med ett kön- och genusperspektiv. Det teoretiska ramverket i studien består av flera olika diskursanalytiska perspektiv. Den analysmetod som har tillämpats vid analys av textmaterialet är Faircloughs tredimensionella modell. Studien inkluderar även en bildanalys för att undersöka bildernas kommunikation och en multimodal analys för att granska samspelet mellan text och bild. Bildanalysresultatet visar att en konventionell tolkning kan göras om karaktärernas könstillhörighet genom att granska karaktärernas kroppsfärger, ögon och om karaktären har eller inte har ögonfransar. I resultatet framkommer det att kvinnliga respektive manliga könsnormer och könsmönster förmedlas i materialet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Backman, Michael
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Världslitteraturen i det svenska klassrummet: En diskursanalys av det litterära urvalet i läromedel inomsvenskämnet i gymnasiet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka tre läroböckers skönlitterära urval, samt undersöka hur läroboksförfattarna motiverar sina skönlitterära urval. Studien använder även metoden diskursanalys genom att undersöka läromedlen med en kvalitativ textanalys i syfte att synliggöra bakomliggande kanondiskurser. Studien analyserar även Skolverkets kunskapskrav gällande skönlitteratur utifrån en postkolonial litteraturteori.     Resultatet visar att samtliga tre läroböcker till stor del presenterar västerländska författare även om enstaka icke västerländska författare ibland nämns. Två av läroböckerna har även fokus på litteraturhistoria och har delat in skönlitterära verk i epoker i sin framställning. Det västerländska kanondiskursen i kombination med epokframställningen är enligt studien en bidragande orsak till att läroböckerna inte lyfter in annan litteratur från andra delar av världen. Den litteraturhistoriska inriktningen tycks enligt studien lägga fokus på Europa och västvärlden och stänger ute annan litteratur från andra delar av världen, vilket även studiens postkoloniala teorier visar. Resultatet av analysen av Skolverkets kunskapskrav visade på vissa vaga och svårdefinierade termer. Skolverket använder termer som ”internationell litteratur”, ”epoker” och ”idéströmningar” när de skall beskriva litteraturen. Vid en mer djupgående analys av termerna, och med hjälp av teorierna om kanon och världslitteratur, fanns ett visst stöd för att läroplanen bidrar till en litteraturhistorisk epokinledning med västerländsk inriktning. Vilket i sin tur även påverkar läroböckernas framställning och presentation av skönlitterära verk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Barsoum, Diana
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Engström, Maja
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Högläsning - en komplex praktik?: En kvalitativ studie om lärares erfarenheter kring högläsningens möjligheter och utmaningar2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en större förståelse för högläsningens betydelse och utifrån lärares erfarenheter kartlägga eventuella möjligheter och svårigheter med högläsningen. De medverkande lärarna arbetar på två olika skolor i Sverige, i förskoleklass och årskurs 1. En kvalitativ insamlingsmetod har använts i studien för att besvara frågeställningarna genom semistrukturerade intervjuer. Högläsning ses ur ett sociokulturellt perspektiv som bygger på interaktionen mellan lärare och elever. Studien visar att det finns en samsyn hos de intervjuade lärarna gällande högläsningens betydelse, däremot skiljer det sig något mellan lärarnas upplevda utmaningar. Resultatet visar att lärarna anser att högläsning bör vara en del av undervisningen eftersom den har stor betydelse för elevernas ordförråd. Resultatet visar även att lärarna anser att det finns ett samband mellan högläsning och elevers språkutveckling samt att det är av vikt att eleverna är delaktiga under högläsning. Studien visar att det främst förekommer utmaningar för lärarna att anpassa högläsningen på en nivå som passar alla elever. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Baudin Persson, Sandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Att skriva sig till läsning: Datoranvändning i den tidiga läs- och skrivutvecklingen för elever i årskurs F-3 som har svenska som andraspråk2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att skriva sig till läsning (ASL) innebär att man vänder på läs- och skrivutvecklingen och istället ägnar sig åt skriv- och läsutveckling med hjälp av datorer. Syftet med den här intervjustudien har varit att titta på hur lärare arbetar med ASL med elever som har svenska som andraspråk samt vilka fördelar och nackdelar de ser med arbetssättet för elever som har svenska som andraspråk. Fyra lärare har intervjuats för att hitta svar på dessa frågor. Dessa intervjuer har jämförts med den knapphändiga forskningen som finns om ASL.

    Resultatet av studien visar att alla fyra lärare arbetar på olika sätt men ändå kallar sitt arbetssätt för ASL och att tre av dem kombinerar metoden med andra metoder vid skriv- och läsundervisning. Tre av fyra intervjuade lärare anser att metoden ASL hjälper deras elever med svenska som andraspråk med bland annat uttal, stavning och att sammankoppla bokstävers utseende med dess ljud medan den fjärde inte vill påstå att hennes elevers positiva läs- och skrivutveckling beror endast på ASL. En av lärarna ser inga nackdelar med ASL för elever med svenska som andraspråk medan de tre andra menar att det är svårt när tekniken inte är på deras sida. En av fyra lärare menar också att hon inte skulle kunna använda metoden med elever som inte kan någon svenska alls.

    ASL verkar vara en metod som fungerar för många elever med svenska som andraspråk, men eftersom alla elever är individer bör lärare vara öppna för att kombinera olika metoder för att nå så många elever som möjligt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Bech, Ylva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Klimatanpassningars inverkan på jämställdhet: En kvalitativt jämförande textanalys av Stockholms, Göteborgs och Malmös översiktsplaner2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks klimatanpassningars eventuella påverkan på jämställdhet i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö genom en kvalitativ textanalys av städernas översiktsplaner. Analysen utgår ifrån tre kategorier som identifierats genom närläsning av översiktsplanerna och teorin om genussystemet. Tidigare forskning visar på ett samband av ett integrerat genusperspektiv och starka klimatanpassingar samtidigt som många forskare också oroar sig för hur ett bristande genusperspektiv kan bidra till minskad jämställdhet. Resultatet av studien visar att ett bristande genusperspektiv inte behöver leda till minskad jämställdhet men att risken finns.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Bergström, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Barnbokens normer: En analys av normer i barnlitteraturen.2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om genusnormer, sociala normer och samhällsnormer i den mest populära svenska barnlitteraturen år 2019. Studien är baserad på tre böcker skrivna av svenska författare och menade för barn i åldrarna 6–10. Syftet med studien är att skapa en insikt i de normer som barn möter i litteraturen menad för dem. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys baserad på tidigare forskningsresultat och facklitteratur.

    Studien genomfördes med stöd från Nikolajevas (2017, s. 193) egenskapsschema och var framförallt fokuserad på karaktärers genusnormsyttringar. Den teoretiska grund som studien är byggd på är det litteratursociologiska perspektivet vilket gav upphov tillanvändandet av misstänksamhetsprincipen (Svedjedal, 2012, s. 73), alltså att de normer som bevittnas anses vara okända för författaren utöver de kopplingar som görs mellan text och fakta. Resultaten i studien visar att barnlitteratur innehåller genusnormer i flera delar av dess uppbyggnad och innehåll, däribland karaktärsavbildningar ochkonstruktioner, samt hur genusnormer skiljer sig åt beroende på karaktärer och deraskönstillhörighet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Blåsjö, Mona
    et al.
    Department of Swedish Language and Multilingualism, Stockholm University, Sweden.
    Christensson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Questions as literacy practice and boundary object in a teacher education setting2018Ingår i: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 48, s. 85-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 20.
    Blåsjö, Mona
    et al.
    Stockholms universitet.
    Christensson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Hanell, Linnea
    Stockholms universitet.
    Medierad diskursanalys: Att analysera nexus mellan språkbruk och handling2024 (uppl. I:I)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Bäckman, Marielle
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Clarensson, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    ASL-att skriva sig till läsning: Lärares uppfattningar av att arbeta med ASL och om metodens påverkan på elevers tidiga läs- och skrivutveckling2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammandrag 

    Under vår verksamhetsförlagda utbildning kom vi i kontakt med arbetssättet ASL (att skriva sig till läsning). Det bidrog till att vi blev intresserade av att ta reda på mer och undersöka några lärares uppfattningar om arbetssättet. 

    Syftet med vår studie är att öka kunskapen om ASL, samt dess koppling till elevers läs- och skrivutveckling i årskurs 1. Utifrån syftet ställdes följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärare om metoden ASL? Hur uppfattar lärarna metodens påverkan på elevers tidiga läs- och skrivutveckling? För att få svar på våra frågeställningar har en kvalitativ ansats gjorts, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju lärare. Resultatet analyserades utifrån de sju stegen i en fenomenografisk analysmodell. Vår teoretiska utgångspunkt i studien är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. 

    Resultatet visar att arbetssättet ASL i kombination med andra arbetssätt gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Lärarnas uppfattning är att eleverna skriver längre och mer innehållsrikare texter, samt att talsyntesen bidrar till att eleven tidigare kopplar ihop bokstaven med dess ljud. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Carlberg, Natalie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Sved, Rebecka
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Den livsviktiga läsningen: Hur väcker vi elevernas läslust i en digitaliserad värld?2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den livsviktiga läsningen - Hur väcker vi elevernas läslust i en digitaliserad värld, är en undersökning grundad i den ökade digitaliseringen och sjunkande läslusten bland dagens elever. Det valda undersökningsområdet bottnar i det faktum att dagens skolungdomar har en generellt negativ attityd till läsning och brister i läsförståelse. Läskunskap är viktig inom alla skolans ämnen i syfte att tillägna sig de kunskaper samhället efterfrågar och kräver. Kunskap att läsa är också viktigt utanför skolans värld och för att fungera som en aktiv medborgare i vårt demokratiska samhälle krävs grundläggande läskunskaper. I syfte att få både ett lärar- och elevperspektiv innefattar studien en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden användes genom semistrukturerade intervjuer med lärare och den kvantitativa metoden användes genom en enkätundersökning riktad mot elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory), utvecklad av Richard M. Ryan och Edward L. Deci och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att elevernas läsmotivation och läslust är låg samt att elevernas läsvanor, i hög utsträckning, är kopplade till skolsammanhang, där de läser för att de måste. Som ett resultat av elevernas låga läsmotivation och läslust upplever lärarna i undersökningen att läsundervisningen kan vara en utmaning. Resultatet påvisar även att elevernas medievanor och tiden eleverna spenderar på skärmanvändning konkurrerar med tiden de lägger på läsning. Resultatet visar därutöver att digitala verktyg kan ha både positiva och negativa effekter på läsundervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Carlberg, N & Sved, R - Den livsviktiga läsningen
  • 23.
    Cederskär, Veronica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Olsson, Sofie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Vi hör med öronen men lyssnar med hjärnan: En kvantitativ studie i hörförståelse hos mellanstadieelever i svenskämnet2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hörförståelse hos mellanstadieelever i årskurserna 4, 5 och 6. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra elevers förmåga att förstå en åldersadekvat, skönlitterär text i ljudformat. Studien fokuserar på att undersöka elevernas hörförståelseförmåga med infallsvinkeln progression mellan årskurser och prestationsskillnad mellan pojkar och flickor. Metoden som använts är kvantitativ och 190 elever från två olika skolor i Mellansverige deltog i undersökningen. Materialinsamlingen skedde anonymt genom en webbaserad enkät med flervalsfrågor. Resultatet visar att det finns en viss progression från årskurs 4 till årskurs 5 och 6 men mellan årskurs 5 och 6 visas inte någon progression. Resultatet för pojkarna och flickorna visar att flickorna fått högre resultat på alla inferensfrågor och något högre slutpoäng än pojkarna. Utifrån resultatet bidrar vår studie till fortsatta diskussioner kring pojkars och flickors prestationer. Dessutom belyser studien det aktiva lyssnandet som är en stor del i undervisningen men forskat på i liten utsträckning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Christensson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Interactional role shift as communicative project in student teachers' oral presentations2020Ingår i: Multimodal Communication, ISSN 2230-6579, E-ISSN 2230-6587, Vol. 9, nr 2, artikel-id 20200008Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Focusing on Swedish student teachers’ oral presentations in a rhetoric class, this article studies interactional role shift as a multimodal practice. The role shifts under scrutiny concern shifting from student teacher to teacher, thus anticipating the students’ future profession. A central feature of the article is a discussion of how role shift may be conceptualised as a communicative project, thus highlighting the different modes of communication used by the students, and consequently to examine its potential as a facilitator of students’ professional and academic development. The data was collected using an ethnographical approach, resulting in a collection of 21 video-recorded oral presentations, together with other relevant semiotic resources. The data is analysed by the employment of concepts from nexus analysis and the notion of communicative projects. Through a discourse analytical approach to social action in interaction, the analysis shows how role shifts are constructed of patterns of smaller actions that add up to three primary actions: setting the scene, changing perspective, and performing the new role. These primary actions are multimodally chained together, and the results demonstrate how social actors use instructional texts in combination with multimodal recourses in order to perform their role shifts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Christensson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Lärarstudenters multimodala identitetsproduktion2017Ingår i: Kunskap, motstånd, möjlighet: Humanistisk forskning i dag / [ed] Ulrika Serrander & Peder Thalen, Halmstad: Molin & Sorgenfrei, 2017, 1, s. 105-128Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 26.
    Christensson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Medierad diskursanalys som ämnesöverskridande ramverk i lärarstudenters examensarbeten2024Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att handleda lärarstudenters examensarbeten kan på många sätt innebära komplexa undervisningssituationer. Handledning i sig pekas ofta ut som ett exempel på ’learning by doing’ (Wallström & Samuelsson 2023), där det är svårt att fungera som en bra handledare om man saknar handledarerfarenhet. För studenter är det inte heller alltid så tydligt vad som förväntas av dem (se t.ex. Blåsjö & Christensson 2018). Man kan dessutom fundera på vad examensarbetet inom lärarutbildningen egentligen ska fokusera mest på: yrkesförberedelse, vetenskaplighet, pedagogiska frågor, eller kanske alla dessa punkter (Erixon & Josephson 2017:15).

    I den här presentationen kommer jag att fokusera på den konkreta handledningssituationen. Något som handledare av examensarbeten inom lärarutbildning kan ställas inför är engagerade studenter som snabbt vill ut i skolor för att intervjua lärare/elever och observera undervisning. Inte sällan brinner studenterna för någon aktuell fråga. När materialet sedan är insamlat och bearbetat kan analysarbetet ofta landa i en kvalitativ innehållsanalys av intervjumaterialet, där observationsmaterialet blir kontextuell kunskap som i bästa fall kan stödja tolkningar i innehållsanalysen.

    Syftet är att undersöka och utvärdera hur lärarstudenter som vill göra fältarbete i skolvärlden kan använda ramverket medierad diskursanalys (MDA: Scollon 2001; Scollon & Scollon 2004) som ett hjälpmedel för att kombinera olika typer av data i strävan efter att förstå en större social fråga. MDA, som ockå kallas nexusanalys, är en handfast form av diskursanalys där människors agerande förstås i ljuset av deras tidigare erfarenheter, interpersonella relationer och de diskurser som är relevanta i handlingssituationen. Presentationen bygger dels på handledarerfarenheter och intervjuer med grundlärare som handletts i att använda olika delar av MDA i sina examensarbeten, dels på en nyutkommen handbok om ramverket (Blåsjö, Christensson & Hanell 2024).

  • 27.
    Christensson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Resemiotized experience in classroom interaction: A student teacher’s interactional use of personal stories during teaching placement2021Ingår i: Multimodality & Society, ISSN 2634-9795, E-ISSN 2634-9809, Vol. 1, nr 4, s. 497-516Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One of the most important points of contact that student teachers have with the teaching profession occurs during placement, as placement provides a prime opportunity for them to interact with pupils and to further develop their teaching. In this article, a mediated discourse analytical perspective is employed as a lens to study a student teacher during his final teaching placement, with the aim of exploring how resemiotizations of previous experiences in the shape of oral stories can be interactionally used in the classroom. The data consist of three video recorded oral presentations, two video recorded sessions in a classroom, interview data, and observational field notes. Due to its potential to link past multimodal semiosis to present-time actions, nexus analysis is employed as the method for analysis. By unpacking a student teacher’s use of oral stories in the classroom, the study demonstrates how stories are adaptable resources that can be used to mark proximity to pupils, and thus serve as a means to manage the interaction order in the classroom. This is an activity with relevance for the teaching profession and, by extension, student teachers' development of professional identity.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Christensson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap. Stockholms universitet, Institutionen för svenska och flerspråkighet.
    Teacher Identity as Discourse: A Case Study of Students in Swedish Teacher Education2021Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis comprises three separate studies that together explore how Swedish student teachers construct or produce professional identity in interaction while navigating different institutional and professional instances of teacher education. As a discourse analytical contribution to research on teacher identity, the main theoretical framework is mediated discourse theory (e.g. Scollon 2001a). For data construction and analysis in the studies, different parts of the two related methodologies of nexus analysis (Scollon & Scollon 2004) and multimodal (inter)action analysis (Norris 2011) are employed. Constructed through an ethnographic approach, the interactional data consist of audio and video recordings of interaction in instances from three different components of a Swedish teacher education program: a rhetoric course, a bachelor thesis course in history and teaching placement. Furthermore, the data include observational field notes and interviews, as well as resources used by the participants, primarily written texts. 

    Taking place early on in teacher education, Study I focuses on student teachers performing oral presentations under the fictitious presumption that they are speaking as teachers. Employing the notion of communicative project (Linell 1998), the empirical aim of the study is to shed light on how student teachers manage institutional affordances and constraints affecting interactional role shifts from student teacher to teacher. In Study II, three student teachers are writing their bachelor theses in the subject of history, and the study focuses on the interactional production of teacher identity of one of the students during seminars. While partly being a methodological study, Study II empirically explores how student teachers interactionally relate to their future profession in an academic disciplinary setting, highlighting which actors and institutions are involved in the production of professional identity. Finally, Study III concentrates on a student teacher during his final teaching placement. Focusing on previous experiences resemiotized as stories, Study III highlights how discourse re-emerging from the historical body (Nishida 1958) can be used in interaction in producing identity. 

    The results suggest that the production of teacher identity by the student teachers is a co-operative and communicative task, where previous experiences as well as an anticipatory perspective on the teaching profession are important features. The three studies identify different resources that can be used and adapted by students to suit different purposes in professional identity production, described as textual resources, embodied resources, and narrative resources. In turn, the different uses of such resources motivate the need for studying identity in interaction with an approach where ethnographic and sociocultural knowledge is part of the analysis. The creative use of resources in identity production highlights that students use knowledge and experience linked to academic and professional as well as everyday discourse in producing professional identity. Presuming an interest in opportunities for student teachers to develop professional identity during their education, it appears fruitful to reflect upon how potential resources are designed and implemented in teacher education, and how institutional affordances and constraints affect the possibilities of using them.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29.
    Christensson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    ‘This is where my inner history teacher appears’: a methodological approach to analysing student teachers’ professional identity in interaction2019Ingår i: Classroom Discourse, ISSN 1946-3014, E-ISSN 1946-3022, Vol. 10, nr 2, s. 168-187Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By testing a model for analysing identity in interaction, the present article explores how a history student teacher produces social identity in relation to his future profession as a teacher, with an important point of departure being the relationship between the academic and professional aspects of teacher education. This is addressed through an empirical analysis of a student teacher’s identity production in a specific academic setting: a bachelor thesis course. The main body of data consists of audio recordings and video recordings from a group of three student teachers giving feedback on each other’s theses. With respect to methodology, the article employs a model from multimodal (inter)action analysis that focuses on the concept of vertical identity – the notion that identity in interaction is produced in three layers of discourse simultaneously. The results show that the main participant produces the identity of history teacher in an academic setting where such identity production is not encouraged, e.g. by resemiotisising curricula: thus, policy documents can work as a tool when producing teacher identity. This production of identity is done by employing strong agency, which consequently points to the need of a more elaborated discussion on agency in the tested model.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Christensson, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Norrthon, Stefan
    Stockholms universitet.
    Film eller storföreläsning – vad bidrar till utbildningskvalitet?2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under samtalet presenterar och diskuterar vi ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt om förhållandet mellanvideoinspelad distansundervisning via film respektive traditionell campusundervisning (kallat modellernedan). Vi forskar om vår egen undervisningspraktik, vilket innebär att samtalet rör både högskolepraxis och högskolepedagogiskforskning. Projektet hör hemma inom traditionen Scholarship of Teaching and Learning (SoTL, se t.ex. Trigwell 2021),ett heterogent forskningsfält som förenas i strävan efter att identifiera vad som fungerar i undervisning, och att föradenna kunskap vidare (jfr Kanuka 2011:1). Under Covid-19-pandemin har många som undervisar i högre utbildningtillämpat olika digitala lösningar och inför framtiden är det angeläget att utvärdera möjliga fördelar och nackdelar meddessa lösningar.

    Syftet med vårt forskningsprojekt är att ta reda på vilken av modellerna som ger bästa möjliga förutsättningar för vårastudenters måluppfyllelse. Bland annat frågar vi: Vilken modell leder till högst studieresultat? Hur använder studenternatillgängliga resurser i respektive modell (tex. antecknande och användning av kurslitteratur)? Vilka attityder harstudenterna gentemot respektive modell?

    Projektet har kopplingar till undervisningsmetoden flipped classroom (FC), en bred term som i praktiken brukar innebära att lärarledd tid ägnas åt arbete med innehåll som studenter tagit del av innan undervisningen, vanligen online och i form av video. FC används alltmer inom högre utbildning, men samtidigt saknas forskning om i vilken grad FC gagnar studenters lärande (Comber & Brady-Van den Bos 2018: 683–684). Flera studier har visat på positiva effekterav FC, som ökat engagemang och ökat lärande hos studenter, medan andra pekar på motsatsen, även om studenter själva upplever ökat lärande. Ofta tenderar forskning om FC att handla om att jämföra större grupper, men det finns också studier som visar att olika modeller kan gynna hög- eller lågpresterande studenter. Därför finns skäl att också se till individer.

    Under läsåret 2021–2022 genomförs dels en pilotstudie, dels en huvudundersökning där föreläsningar i en kurs i sociolingvistik med ca 90 lärarstudenter ges via inspelade filmer (ht21), respektive på campus (ht22). Kurs- och föreläsningsinnehåll är identiskt båda terminerna. Efter varje föreläsning besvarar studenterna en enkät och gör ett diagnostiskt kunskapsprov. Under rundabordssamtalet kommer vi att presentera våra preliminära resultat tillsammansmed några tentativa slutsatser. I anslutning till detta hoppas vi på en diskussion om vad våra resultat kan betyda för universitetslärare, och hur projektet kan fortsätta framåt. I samtalet är deltagarnas egna erfarenheter av de olika modellerna viktiga och vi hoppas att diskussionen kan vara inspirerande för alla inblandade. 

  • 31.
    Christensson, Johan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Sannholm, Raphael
    Stockholms universitet.
    Hållbar utveckling i yrkeslivet: antecipatorisk diskurs2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Dahlgren, My
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Nilsson, Sophie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Undervisning med fokus på läsförståelse: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex lärares beskrivningar.2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att undersöka sex lärares arbete med läsförståelse i årskurs2. Till följd av undersökningen vill vi bilda oss en djupare förståelse kring hur man somverksam lärare definierar vad läsförståelse innebär. Vi vill även öka kunskapen om hurverksamma lärare i årskurs 2 beskriver sitt arbete, för att utveckla elevers läsförståelsesamt undersöka huruvida informanterna använder sig utav strategier i sin undervisning.Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sex lärare. Litteraturläsningen visar hur detfinns fördelar med att göra eleverna medvetna, om vilken strategi de ska använda när demöter olika texttyper i undervisningen. Forskningsresultaten i studien visar att strategier ären gynnsam metod för elevers utveckling av kunskaper i läsförståelse. Studiens resultatvisar att samtliga sex informanter definierar läsförståelse som förmåga till att kunna förståoch återge innehåll, kunna dra slutsatser av det lästa innehållet samt göra textkopplingarmed stöd av egna erfarenheter. Alla deltagare i studien var eniga om att automatiseradavkodning, läsflyt, ordförståelse samt ett utvecklat ordförråd är viktiga delar i elevensläsförståelseutveckling. Goda förutsättningar till att utveckla läsförståelse bottnar i atteleverna är medvetna om syftet och målet med undervisningen. Det framgår i läroplanenatt eleverna genom strategier ska kunna tolka texter och förstå innehåll. Att kunna tolkainnehållet ur en text är en förutsättning för att kunna inhämta nya kunskaper.Läsförståelsen blir således ett viktigt begrepp i undervisningen samt ett område som läggergrund för annan kunskapsutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Danhard, Margareta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    På gränsen mellan liv och död: Barnamordsanklagade och deras barn, Gävleborgs län vid sekelskiftet 18002019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar fyra anklagade barnamörderskor i Gävleborgs län kring sekelskiftet 1800 ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkade kvinnornas agerande kring sin oönskade graviditet vilket ledde till att deras barn dog, samt vilka faktorer som påverkade vilket straff de fick. Metoden består av ett textanalytiskt tillvägagångssätt av främst deras rannsakningsprotokoll där åtta påverkansfaktorer identifieras; fyra som påverkade barnens död samt fyra som påverkade vilket straff de anklagade fick. Resultatet visar att även om inga av lägersmännen, de anhöriga eller husbondfolken i mitt material blev anklagade för delaktighet i brottet så finns det försummelser från deras håll som ledde till att barnen dog. I analysen har jag utgått från genushistorikern Joan Scotts genusteori. Utifrån Scotts fyra nivåer har jag i materialet identifierat kulturellt symboliska representationer kopplade till normer på individuell och institutionell nivå, vilket haft betydelse för hur påverkansfaktorerna kunde verka för hur kvinnorna kom att agera under hela processen, från graviditet till rättegång och dom. I samverkan med ett genusperformativt perspektiv har det kunnat utrönas på vilket sätt genus görs i rättssalen och i hushållet som fick betydelse för kvinnornas straff. Resultatet visar både på att genusperformativiteten kunde falla ut till kvinnans nackdel och fördel, två döms till döden, två till fängelse. I de två fall kvinnorna klarar sig från dödsstraff så beskrivs de som varken fräcka eller blödiga, medan kvinnorna i de andra två fallen istället beskrivs utifrån den negativt kvinnligt konnoterade symboliska representationen blödighet. Generellt blir det synligt att barnamordsbrottet gjordes till ett kvinnligt problem. För även om de två lägersmännen som angavs fick sina lönskalägestraff så var de väldigt osynliga fram till barnets död. Även husbönderna och anhöriga kom undan straff även om man kan ana deras påverkan. Ur ett genusperspektiv syns tydligt hur agerandet i rättssalen och i hushållets tjänst skedde utifrån föreställningar om det kvinnliga kontra det manliga. Exempelvis att den kulturellt symboliska representationen blyghet var kopplad till den kvinnliga kyskhetsnormen där fräcket var negativt konnoterat. Medan den kulturellt symboliska representationen utifrån den manliga normen fungerade tvärtom, att där uppfattades fräckhet som mer positivt och blyghet som mer negativt. Och dessa kulturella symbolrepresentationer med dess olika normvärde beroende på kön gjorde att kvinnorna blev mer utsatta vid sedlighetsbrott.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Engblom, Charlotte
    et al.
    Uppsala University.
    Andersson, Katharina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Akerlund, Dan
    Karlstad University.
    Young students making textual changes during digital writing2020Ingår i: Nordic Journal of Digital Literacy, E-ISSN 1891-943X, Vol. 15, nr 3, s. 190-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this small-scale study young students' digital writing as it unfolds in real time via screen recordings is discussed. The students attend the first and third year of schooling in Sweden and are recorded during lessons. The aim is to describe students' digital writing as they use computers to create texts, with a specific focus on the changes the students make. The type of change, its cause, whether the change results in correct or incorrect language use, and the semantic and syntactic consequences of the changes are analysed. The results show that changes are made locally, and that the students focus on dealing with software underlining that indicates problems with spelling or grammar. Revisions on deeper meaning-making levels, such as additions, insertions or reorganisations, are generally not performed even though such operations are easily accomplished with digital tools. Seven different strategies when dealing with underlining are identified, and how the students' linguistic knowledge about spelling, rules for writing and digital literacy skills are used in explorative ways to avoid underlining is described. The students' responsiveness toward following a correctness norm affects the semantic depth of the texts as misspelled words get erased or exchanged for more non- specific words. Syntactic structure is also affected resulting in non-conventional punctuation due to misunderstandings concerning the reason for software underlining. The outcomes show a close relationship between operational literacy and meaning-making as the content of the students' texts often changes when underlining shows up on the screen. Identity formation is also at stake when a misunderstanding positions student as unaware of punctuation when the problem concerns the software's rule of spacing after full stops. Different aspects of operational literacy and their significance for a social conception of literacy is suggested to inform teachers' planning of text creation using digital tools in the classroom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Engblom, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Björkvall, Anders
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Att skapa mening är att lära: Datorer och yngre barns textanvändning2012Ingår i: Resultatdialog 2012, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2012, s. 48-57Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Yngre barn, i detta fall 7- och 8-åringar, använder datorer både i skolan och hemma. I så kallade "en-till-en"-projekt har varje barn en dator i skolan, och huvuddelen av undervisningen är knuten till denna dator. Projektet visar hur kopplingar mellan det som barnen gör med datorer hemma och i skolan, och mellan självvalda och lärarinitierade aktiviteter i klassrummet, kan ha underutnyttjad potential för lärande. Dessutom diskuteras principer för hur yngre barns texter där skrift, bild och grafik blandas kan bedömas. Ett barn kan till exempel skapa julkänsla i en text genom samspelet mellan färger och skrift, medan andra förlitar sig helt på skriften.

  • 36.
    Englund, Erica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Karlsson, Jeanette
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Läsförståelse: En mindre studie om hur lärare kan arbeta med läsförståelse i årskurserna 1–4 på en skola på Åland2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie är genomförd på Åland i två olika grundskolor. Den är baserad på intervjuer med lärare och elever samt observationer i klassrummen. Studien bygger på fem lärares egna erfarenheter kring läsundervisning inom årskurserna ett, två, tre och fyra. Lärarna redogör för hur man kan arbeta med att skapa en undervisning som ger en ökad läsförståelse hos elever i årskurserna ett, två, tre och fyra. Vi har tagit reda på hur lärare kan skapa en bra undervisningssituation som främjar läsförståelse hos elever. Studien belyser också vikten av en engagerad lärare i läsundervisningen. För att få ett elevperspektiv i studien har vi tagit reda på hur 18 elever i årskurs 1–2 uppfattar läsundervisningen. Tyngden i vårt arbete är att jämföra lärare och elever med varandra för att kritiskt bedöma läsförståelseundervisningen utifrån deras perspektiv. Det huvudsakliga resultatet vi fått utifrån denna studie är vikten av högläsning och engagemang hos lärarna. Utifrån resultatet kunde vi även se att eleverna visade ett intresse för läsning och en förståelse för sin vidare utveckling av läsning. I jämförelsen av lärarnas och elevernas uppfattning kunde vi tolka dessa som väldigt lika. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Evertsson, Louice
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    ”Det är väl lite ovanligt att tänka på vilket bränsle som är bra för klimatet när man ska byta bil”: En kvalitativ intervjustudie om fyra mäns klimatengagemang2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka hur män förhåller sig till klimatengagemang i relation till maskulinitet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra informanter som definierade sig som män. Intervjuerna genomfördes i mars och april 2019. Informanterna upplevde att det fanns en spänning mellan maskulinitet och klimatengagemang när det kom till traditionella könsroller och bemötande från omgivningen. Informanterna upplevde att deras klimatengagemang betraktades som feminint av andra män och de upplevde även att deras klimatengagemang ledde till ett avståndstagande från andra män. Spänningen förstärktes även genom den avsaknad av klimatrelaterade normer som informanterna upplevde. En maskulin aspekt av klimatengagemang som informanterna upplevde var att män tenderar att agera kunskapsbärare samt att det råder en dissonans mellan klimatrelaterade värderingar och maskulint kodade beteenden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Alla borde ha en Edith Södergran i sig!2017Ingår i: Tidningen Curie, E-ISSN 2001-3426, nr 19-junArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Att tala om sådant som inte existerar, och tro på sex omöjliga saker före frukost2017Ingår i: Kunskap Motstånd Möjlighet: Humanistisk forskning i dag / [ed] Ulrika Serrander & Peder Thalén, Halmstad: Molin & Sorgenfrei, 2017, 1, s. 317-339Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 40.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Berättelser som förändrar världen2017Ingår i: Tidningen Curie, E-ISSN 2001-3426, nr 3-aprArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Cairns and paths: mythological mothers2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Dagens science fiction – morgondagens verklighet? Skolan i litteraturen2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    En existentiell smäll: Att se världen ur nya perspektiv2021Ingår i: Människan i en existentiell kultur: En antologi om Människa-Kultur-Religionsprogrammet vid Högskolan i Gävle / [ed] Olov Dahlin, Sara Duppils, Jari Ristiniemi, Gävle: Gävle University Press , 2021, s. 209-226Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln diskuterar Margareth Atwoods roman Syndaflodens år i ett didaktiskt perspektiv. Romanens huvudteman presenteras och studenternas syn på romanen som ämnesdidaktiskt verktyg diskuteras. Studenterna finner att romanen har hög grad av samhällsrelevans, den medvetandegör skeenden i samtiden och erbjuder en plattform därolika framtidsscenarion kan diskuteras. Atwoods roman aktualiserar samtidens problem som miljöhot, genetisk manipulation av djur och växter, övervakning, en accelererande teknologisering av tillvaron, samt kapitalism. Den utnyttjar mytologiska föreställningar och skapar en fiktiv bild av världen dömd för undergång. Läsandet av romanen öppnar för religiösa och existentiella frågeställningar och för ämnesövergripande didaktiska förhållningssätt där frågeställningarna kan behandlas med olika ämnesrelevanta metoder och perspektivval.

  • 44.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Framtidsvisioner och drömmen om evigt liv" - Transhumanism, kropp och teknologi2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 22, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 45.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Future urban environments in science fiction: Initiated thought experiments2021Ingår i: Urban Transition - Perspectives on Urban Systems and Environments / [ed] Marita Wallhagen and Mathias Cehlin, IntechOpen , 2021Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Is it possible that science fiction-films have influenced modern architecture and buildings in the real world? Ideas about the design and purpose of future cities often start with visions. Science fiction can be understood as a kind of thought experiment. The experimenter, the writer or filmmaker, begins with a hypothesis and sets up initial conditions. SF writers take notice of their colleagues’ work and results; they often borrow fundamental concepts from previous generations of writers. Authors elaborate on and transform these concepts, apply and test them in new situations, and add new ideas. I argue that our capacity to imagine things and phenomena that do not yet exist is important in the process of constructing and reorganizing human life and, hence, also urban environments. The concepts of “city” and “countryside”, both of which are often projected and experienced as opposites, with contradictions and conflicts built into them, are examined. Urban Transition through some of the most influential dystopian sf-movies with Metropolis is my starting point, films where the idea of the city can be said to be the main protagonist.

  • 46.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap. Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Glaspärlespelaren: Nya världar, etik och androcentrism i Peter Nilsons science fiction-romaner2013Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on Peter Nilson’s (1937-1998) science fiction texts, and particularly on how narrative themes and structures in these texts are related to science as well as to the literary tradition of science fiction (SF). The primary texts are the novels Arken (The Ark, 1982), Äventyret (The Adventure, 1989), Rymdväktaren (The Space Guard, 1995), Nyaga (1996) as well as the short story “Kvinnan som ville ha barn med döden” (The Woman Who Wanted a Child With Death, 1987). Nilson was an established astronomer before publishing fiction, and in both novels and essays he joins “the two worlds” of the natural sciences and the humanities. My study of the reception of his work shows that his symbolic capital, his authority as a scientist, was transferred from one field of knowledge to another, thus increasing the value of his SF texts in critics’ eyes. Central to my analyses are the authorial strategies Nilson used when building bridges between natural science and the humanities, in a move evoking the Glass Bead Players in Herman Hesse’s novel The Glass Bead Game. My study shows that, unlike Hesse’s protagonists, the Glass Bead Players in Nilson’s texts accept, or even welcome, extreme consequences of scientific developments, such as the extinction of life as we know it.SF texts are traditionally categorized as either dystopic or utopic depending on the level of pessimism or optimism in their depictions of technology. I suggest instead that dystopic or utopic outcomes in modern SF novels depend on whether the texts build on an aleatoric or a teleological worldview. In aleatoric narratives, humankind is depicted as alone in the universe and thereby responsible for its own destiny. Teleological narratives feature superior, god-like forces from other worlds, which interfere with life on Earth and may elevate humans to higher levels of consciousness. The latter perspective, which is favoured in Nilson’s SF texts, entails that responsibility is removed from humankind since what happens is presented as meant to be. The tropes of the void and of creatio ex nihilo are recurrent in the examined texts, for instance through the use of myths and archetypes containing images of emptiness such as the “creation out of nothing”. Further, Nilson’s characters are often situated in a mental or physical “void” where their knowledge is of no use to them. My readings show that these voids are not empty but contain mythical and archetypal elements which activate obsolete religious ideas and gender models, such as the Logos vision: the creative power of words. This conservative tendency seems all the more surprising and problematic considering that the SF-genre is based on explorations of possible new worlds and beings.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Introduction2023Ingår i: Populating the Future: Families and Reproduction in Speculative Fiction / [ed] Britt Johanne Farstad, Gävle: Gävle University Press , 2023, , s. 264s. 11-35Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 48.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Lilith – kvinnan, myten och förebilden2017Ingår i: Tidningen Curie, E-ISSN 2001-3426, nr 15-majArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Låt kungsörnen bli fåglarnas drottning igen2017Ingår i: Tidningen Curie, E-ISSN 2001-3426, nr 8-junArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 50. Beställ onlineKöp publikationen >>
    Farstad, Britt Johanne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora, Svenska språket och genusvetenskap.
    Mother Machine: ‘Not the true parent is the woman's womb’: Margaret Atwood’s The Handmaid’s Tale 2023Ingår i: Populating the Future: Families and Reproduction in Speculative Fiction / [ed] Britt Johanne Farstad, Gävle: Gävle University Press , 2023, , s. 264s. 83-110Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
123 1 - 50 av 119
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf