hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 42 av 42
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahrenby, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Silfver, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Aesthetic learning processes2015Ingår i: 25th EECERA Annual conference 'Innovation, experimentation and adventure in early childhood': Abstract Book, 2015, s. 271-271Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim with our ongoing research is to find out what primary school teacher students (working with 6-8 year old pupils) thought of the meaning of aesthetics in teaching. What are the benefits of an aesthetic learning process? Previous research that we refer to is the dissertation of Tarja Häikö (2007). She investigates how aestethic learning processes are used in school and preschools. Boberg & Högberg (2015) have investigated how aestethic learning processes are used in schools and teacher education. Chemi (2012) has investigated the relationship between art, emotions and learning. Our framework is socio-cultural theory in accordance with Vygotsky (1995). The work of Gardner (2009), Hethland (2013) and Lindström (2010 & 2012) provides us with tools for analysis. The work has an hermeneutic phenomenologic research approach, using narratives (poetry as method). The participants were informed of the study and its aims. The confidentiality of the informants was secured. Consequences for informants were considered. A story can be a powerful way of reporting the results in research. How about using an even more condensed form, like a poem? We assume that the poetic language communicates with the reader in a more sensitive way than other research languages. Can the creation of the haiku in itself be a tool for discovery? We hope that the students will became aware of the usefulness and meaning of aesthetic learning. We also hope for increased use of aesthetic learning processes in schools. 

  • 2.
    Ahrenby, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Silfver, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Estetiska lärprocesser: vad ger det studenterna?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Bendroth Karlsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Konst för och med barn2014Ingår i: Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv / [ed] Marie Bendroth Karlsson, Tarja Karlsson Häikiö, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 49-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Bendroth Karlsson, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Om barn och bilder: en historisk tillbakablick2014Ingår i: Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella perspektiv och pedagogiska redskap / [ed] Marie Bendroth Karlsson, Tarja Karlsson Häikiö, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 11-21Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Bendroth Karlsson, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Karlsson Häikiö, TarjaGöteborgs universitet.
    Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är en pedagogisk balansakt att ta del av barns perspektiv och i rätt ögonblick utmana dem så att de utifrån egna intressen kan lära sig mer om olika gestaltningsformer och om den visuella kultur de lever i. Att barn idag erövrar en visuell läskunnighet är lika angeläget som att de får en verbal- och skriftspråklig kompetens.

    Med denna antologi vill vi erbjuda kulturella redskap och pedagogiska perspektiv för att arbeta med bild och konst i förskolan, men också på fritidshem och i skolans tidiga år. Det pedagogiska arbetet med bild, konst och medier har olika aspekter – sociala, kunskapsmässiga, kommu­nikativa och konstnärliga. Vi menar att samtliga är betydelse­fulla och att det är viktigt att ingen av dessa aspekter hamnar i skuggan. De senare årens fokus på visualitet, visuell kultur, estetiska lärprocesser och lärande om, i, genom och med konst behöver diskuteras ytterligare i relation till yngre barn. Med exempel från olika projekt och aktiviteter diskuterar vi hur arbetet med bild i vid mening kan vara både lekfullt, meningsskapande, lärande och problematiskt.

  • 6.
    Bäckman, Kerstin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Elm, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Didaktik i förskolan: - förskolans didaktik2020Ingår i: Förskola, barn och undervisning: Didaktik i förskolan / [ed] Bäckman, K., Elm, A. & Magnusson, L.O., Stockholm: Liber, 2020, s. 189-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Bäckman, Kerstin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Elm, AnnikaHögskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.Magnusson, Lena OHögskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Förskola, barn och undervisning: Didaktik i förskolan2020Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Edkvist, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Trädgården - en paradoxal plats2014Ingår i: Visuella arenor och motsägelsefulla platser: Tio texter om transformativt lärande, identitet och kulturell förändring / [ed] Sten O Karlsson, Göteborg: Daidalos, 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Hallgren, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Ett gestaltat paper om de estetiska ämnenas relevans i samtal med dikt; genom exemplet processdramat: Blå tråd2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Hallgren, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik. Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Ledtrådar till estetiskt engagemang i processdrama: Samspel i roll i en fiktiv verksamhet2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the thesis is to deepen the understanding of role taking and the function of role for developing and exploring the possible content in process drama, with the help of Leontiev’s activity theory and Bakhtin’s dialogism. The relation between role taking, aesthetic engagement and the concept of perezhivanie, used by Vygotsky, is also reflected on and used as analytical tools. A starting point for the study was Bundy’s concept of aesthetic engagement.

    Previous research about process drama has focused on three main themes: teaching and learning a subject matter, engagement, and creative leadership. The purpose of this study is to contribute to the knowledge base on how role is created and maintained in process drama, thereby making it possible to develop and explore a thematic content.

    One single process drama conducted at an English secondary school is closely analysed in the thesis. A whole day session was filmed, transcribed and interpreted into thick descriptions. Interviews and letters written in role are used as complementary data. This made it possible to focus on nuances and subtle changes in the complexity that characterizes a process drama, and to focus on how the students’ role taking starts and develops.  

    The results from the detailed analysis showed, from an activity theory perspective, that process drama can be understood as two activities with two different motives/objects. These two are an educational activity with learning drama as motive/object and a temporary fictional activity where the motive/object is tentative and under construction through the pupils’ in-role-actions. Actions deriving from the educational activity should not be allowed to influence the fictional, otherwise the fictional activity will be diminished.

    How the teacher used power levelling postupaks, when opening dilemmas, and teacher-in-role was of great importance for the pupils’ role taking. Postupaks are a consequence of the format of the temporary fictional activity and the interpretation of the tentative motive/object. Using postupaks in role develops what I call expectagency, a capacity based on mutual agreement in an activity with a playful format, where the negotiations become qualitatively different when done by postupaks. Expectagency is a capability to handle uncertainty and change. The use of postupaks was crucial for both the maintenance of the fiction and the exploration of the thematic content. Going into and being in role is a complex process. Six kinds of postupaks were discerned, aimed at developing and exploring, and six other kinds of postupaks served to re-charge the tension by using aesthetic tools. Another important finding was how the students re-used postures and gestures from an initial freeze frame as tools for role taking during the whole drama, and especially when the tension decreased.   

    The fictional activity is turbo-charged, generating feelings both in and out of role, charged through different kinds of tension; between the two activities, oneself and the role (aesthetic doubling), the use of postupaks and the dramatic tension. This turbo-charged activity is a short cut for perezhivanie. Perezhivanie is tangential to the concept of aesthetic engagement, but from an educational perspective the expanded concept of aesthetic engagement appears to be more useful.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 11.
    Hallgren, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Lärare-i-roll - tidsresor ur ett dramapedagogiskt perspektiv2016Ingår i: Praktiknära forskning: Barn, lärare och lärande / [ed] Elisabeth Björklund och Christina Gustafsson, Lund: Studentlitteratur, 2016, 1, s. 75-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Hallgren, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik. Stockholms universitet.
    Metaforen som analysredskap: att skapa distans i analysarbetet och att se något nytt2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jag vill i min presentation reflektera över övergången från databearbetning till analys och hur analysen kan ta gestalt. Jag kommer att utgå från mitt avhandlingsarbete som fortfarande är "in progress". Syftet med avhandlingsarbetet är att kvalificera förståelsen av rolltagande och möten i rolls funktion för skapande av estetiskt engagemang  i processdrama.  Dessutom vill jag kvalificera förståelsen för hur praktikens villkor har betydelse för utvecklande av estetiskt engagemang. Den empiri jag utgår från är deltagande observationer, videofilmer och intervjuer som gjorts i skolor i England och Sverige. Tydliga beskrivningar av hur analysen gått till är inte så ofta förekommande i avhandlingar, insåg jag när jag letade efter förebilderInitialt brottades jag själv med hur jag skulle kunna ge en så tydlig bild av det jag observerat, en tät beskrivning, men ändå få syn på något nytt. Jag behövde kliva IN i det jag erfarit vid observationerna, komma närmare, men på ett sätt som samtidigt gjorde att jag distanserade mig från mitt vardagliga seende. Jag provade olika vägar och olika metaforer för att kunna skapa en distans. Med metaforen makramé öppnades det upp för ett nytt seende hos mig som gjorde att jag kunde ta mig vidare i analysarbetet.

  • 13.
    Hallgren, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Metaforen som analysverktyg2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Hallgren, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik. Stockholms universitet.
    Processdrama genom dramahistorien: utforskande workshop om dramaämnets historik2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Hallgren, Eva
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Rolltagande som bro mellan nu och då2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Hawerman, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Identitet, makt och drama: en undersökning av DRACON-programmet i Sverige ur ett normkritiskt perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien vill bidra med kunskap kring normkritisk pedagogik inom dramapedagogiken i Sverige. Det genom att belysa det svenska DRACON-projektet ur ett normkritiskt perspektiv. Det svenska DRACON-projektet är en del av det internationella DRACON-projektet vars övergripande syfte var att bygga  en bro mellan drama och konflikthantering. I bakgrunden till den här studien beskrivs dramapedagogik, svensk dramaforskning och internationell dramaforskning utifrån kritiska teorier. Normkritisk pedagogik är en kritisk pedagogik som vänder blicken mot maktstrukturer och privilegier istället för att fokusera på minoriteter eller förtryckta grupper. I det teoretiska perspektivet förklaras och fördjupas begreppet normkritisk pedagogik utifrån feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och kritiska vithetsstudier, funktionalitet, intersektionalitet och kritisk pedagogik.

     

    Syftet med den här undersökningen var att genom ett kritiskt makt- och identitetsperspektiv belysa det svenska DRACON-programmet. Det utifrån forskningsfrågorna: Vilka föreställningar om makt och identitet finns inbyggda det svenska DRACON-programmet? Hur förhåller sig dessa föreställningar till den normkritiska pedagogikens syn på makt och identitet?

     

    Studien genomfördes utifrån textanalys av boken DRACON i skolan. Analysen strukturerades med hjälp av en analysmall. Resultatet tyder på att DRACON-programmet i Sverige är inkluderande och försöker ta tillvara på alla deltagares erfarenheter. Samtidigt verkar programmet sakna ett ifrågasättande av kön och genus och fördjupade analyser kring makt. Spår av postkolonialism framträder i någon enstaka lek.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Karlsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Sonnerby Ljungestig, Ingrid
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Dramapedagogen -listig som en räv: Arbetsmarknaden och hur den upplevs av dramapedagoger2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har en fenomenologisk ansats och syftar till att undersöka och beskriva arbetsmarknaden för auktoriserade dramapedagoger i Sverige. Studien har genomförts genom triangulering med tre insamlingsmetoder: en kvantitativ web-baserad enkätundersökning där 113 RAD-medlemmar svarat, en kvalitativ mailintervju av utbildare på två dramapedagogutbildningar och ett kvalitativt fokussamtal med fem dramapedagoger. Materialet har analyserats fenomenologiskt med inspiration från främst Giorgis analysmetod. Resultatet visar att kommunala kulturskolan är den största enskilda arbetsgivaren för dramapedagoger och att dramapedagoger utanför kulturskolan finns anställda i många områden, dock inte alltid med titeln dramapedagog. Studien visar även att få dramapedagogtjänster utannonseras och att den vanligaste vägen till en dramapedagogtjänst går via kontakter/nätverk eller att omforma en befintlig tjänst alternativt frilansa/starta eget. Studien visar att trots svårigheter att hitta en heltidsanställning som dramapedagog upplever dramapedagoger en stor efterfrågan på och ett stort behov utav sin kompetens.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Lindh, Yvonne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Barn och konst - samtal, kommunikation och demokrati2017Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 15, nr 2, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln fokuserar på förskolebarns möte med konst i form av offentlig utsmyckning. Femåriga förskolebarn besöker sex skulpturer, interagerar med dem, med varandra och med sin lärare. De tecknar av skulpturerna på plats. Ett sociokulturellt och demokratiskt perspektiv används för att belysa barnen möte med konsten där leken tar stor plats. Deras egna tolkningar och samspelet med konsten undersöks med hjälp av partiell etnografi där deltagande pedagoger möter konsten, tolkar den, samspelar med den, kopplar den till sin egen verklighet och dessutom engagerar sig i konsten. Vid ett museibesök där barnen ställer krav på svar angående intendentens omhängning av konsten, handskas hon med barnens frågor utifrån ett demokratiskt och inkluderande bemötande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Lindh, Yvonne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Bildkonsten som en ingång till att förstå den andre2016Ingår i: Praktiknära forskning: Barn, lärare och lärande / [ed] Elisabeth Björklund och Christina Gustafsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 1, s. 147-166Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Lindh, Yvonne
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Konstsamtal - hur samtalar förskollärare och barn och på vems villkor?2020Ingår i: Förskola, barn och undervisning: didaktik i förskolan / [ed] Kerstin Bäckman, Annika Elm, Lena O Magnusson, Stockholm: Liber, 2020, 1, s. 123-137Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Aesthetic aspects and photographic consequences in young children's use of digital cameras in preschool2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Imagine that a group of thee year olds get access to digital cameras in a pre-school context without the guidance or the supervisions of teachers. What could happen? What will happen? What characterizes their photographic and digital practice? Do they express aesthetic preferences and how do they address the pre-school environment together with the gaze of the camera? When the teachers photograph children in pre-school it is often based on a documentary intention (Magnusson 2014; Svenning 2011). But children in pre-school do not use cameras in the same way as adults; they use them in a variety of other ways and with other strategies. The goal of this presentation is to highlight some possible aesthetic aspects of young children's camera usage. The visual material presented is part of an ethnographic study in an on-going thesis work focused on young children, photography and digital cameras. By taking the theoretical point of entry with new materialism and in particular together with Karen Barad (2003, 2007, 2010) and her agential realism, I understand the children's use of digital cameras as intra-active, mutual events where digital cameras, the preschool as much as the children are active participants in what is happening. The results presented and discussed here are preliminary and exploratory and they are based on empirical data from an on-going study.

  • 22.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Aesthetic aspects and photographic opportunities in young children´s use of digital camera2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation describes a study that is exploring young children as camera users in preschool. The purpose is to investigate what characterizes their photographic and digital practice if they get access to digital cameras without the guidance or the supervisions from teachers. What are their interests, and their focus? Do they show aesthetic preferences?

    When teachers photograph children in preschool it is often based in a documentary intention (Alnervik, 2013; Svenning, 2011). By taking the theoretical point of entry with new materialism and in particular together with Karen Barad (2003, 2007, 2010) and her agential realism, I understand the children's use of digital cameras as intra-active, mutual events. The study is conducted as a qualitative study with an ethnographic approach where children and researcher take part in the production of research material in two different preschool contexts.

    Both parents and children have approved to take part in the study, and the chosen theoretical framework offers ethical considerations throughout the whole research process (Lenz Taguchi, 2010). Participating children have been asked during the study if their participation in the production of materials remains unchanged.

    Children do not use cameras in the same way as adults in preschool; they use them in many different ways and with other and new strategies. They play with both photography and photographs and they develop knowledge about a democratic voice in relation to photography.The results that is presented and discussed here are preliminary and exploratory and they are based on empirical data from an on going study.

  • 23.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Analoga och digitala lekar i ateljén2020Ingår i: Digitalt meningsskapande i förskolan / [ed] Erika Kyrk Seger, Stockholm: Lärarförlaget , 2020, s. 149-163Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Att utveckla seende och att göra synligt – treåringar och fotografi2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här presentationen är avsikten att lyfta fram ett antal aspekter av relationen mellan treåringar, fotografi, seende, estetik, visuell kommunikation och digitalkameror i förskolan. En av utgångspunkterna, i den större studie från vilken några aspekter av resultatet presenteras här idag, är antagandet att yngre barn i förskolan generellt blir inordnade som motiv för en fotografisk funktion hos kameror av olika slag (Lindgren, 2016; Magnusson, 2016, 2017; Svenning, 2011). Som motiv för kamerans fotografiska utblick ges barnen därmed inte möjlighet att agera visuella kommunikatörer och fotografer. De erbjuds då inte heller rätten till, eller kapaciteten i tillgången till en fotografisk röst – varken i relation till demokratiaspekter, vilka är inskrivna i förskolans läroplan, eller i relation med de estetiska uttrycksmöjligheter som kameror och fotografi kan erbjuda genom sammankopplingen mellan seende och gestaltande i världen.

    Begreppet fotografisk röst har växt fram under arbetet med den större avhandlingsstudie ur vilken presentationen hämtar sitt material, en av förutsättningarna i studien är att barnen själva har tillgång till kameror (Magnusson, 2017). I begreppet fotografisk röst ryms möjligheten och kapaciteten att med kameror se tillbaka på omvärlden. I ett sådant tillbakablickande ryms både att barnen kan se tillbaka på pedagogerna som vanligen tittar på dem inom ramen för vardagspraktiken, men också möjligheten att utveckla estetiska omdömen (Barone & Eisner, 2012) som i sin tur kan bli del av barnens estetiska erfarenheter (Dewey, 1934/2005). I mötet mellan nymaterialistisk teoribildning (Barad, 2003, 2007, 2014), barnens fotograferande och deras fotografier i ett antal visuella händelser (Mirzoeff, 2002) framträder hur barnen tillsammans med kamerorna utvecklar ett estetiskt seende och att estetiskt gestaltande pågår i mötet med förskolans vardag. Kameran blir både del av barnens kroppar och en seendeapparat, samt producent av fotografier tillsammans med barnen. Kameran fungerar både inramande och utpekande. Studien väcker frågor kring hur yngre barns tillgång till kameror skulle kunna erbjuda öppningar mot utvecklandet av visuell kompetens, inte i första hand för att visa världen från barnens perspektiv, utan snarare för att synliggöra ett antal aspekter av den som vi vuxna ännu inte känner till.

     

     

  • 25.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Benämning, plats och visuell röst - tre blickar på svensk förskola2014Ingår i: Visuella arenor och motsägelsefulla platser: Tio texter om transformativt lärande, identitet och kulturell förändring, Göteborg: Daidalos, 2014, 1, s. 53-81Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Bild och bildskapande som didaktiska verktyg i förskolan - potential och möjlighet2020Ingår i: Förskola, barn och undervisning – didaktik i förskolan / [ed] Kerstin Bäckman, Annika Elm, Lena O Magnusson, Stockholm: Liber AB , 2020, 1, s. 53-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Camera, Aesthetics, Democracy, and Pre-school: in a Photographic World with Three-year-olds2018Ingår i: Art-Based Education: An Ethics and Politics of Relations / [ed] Karlsson Häikiö, Tarja and Eriksson, Kajsa G., Gothenburg: HDK - Academy of Design and Crafts, University of Gothenburg , 2018, 1, s. 37-54Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Children's perspectives, ethics and theory2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this presentation is to highlight and exemplify some aspects of the relation between, children's perspectives and ethics, based on the way that theory can help in illuminating the relation in between them. The analysed material is part of the result in a larger study with interest in three-year-olds and cameras in preschool. Discussions about ethics, young children's voice and their participation in research has been present in childhood research over a number of years (Christensen & James, 2008; Eide, Hognerstad, Svenning & Winger, 2010). By taking the theoretical point of entry with new materialism and in particular together with Karen Barad (2003, 2007) and her agential realism, I understand the relation between the researcher and the children as flattened out (Jackson & Mazzei, 2012). The research material that is presented is part of a qualitative study with an ethnographic and post-qualitative (Lather, 2013; Lather & St Pierre, 2013) approach. Parents and children have approved to take part in the study, and the chosen theoretical framework offers ethical considerations throughout the whole research process (Lenz Taguchi, 2010). By applying theories to the research material emerges how intra-actions (Barad, 2007) in-between three-year-olds and cameras becomes a guide for the researcher and the following research process. The children become pathfinders showing changes in the understanding of both ethics and children's perspective in research. The result may be of interest not only for researchers, but also for both teachers and children in preschool.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

  • 29.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Digitalization - play and aesthetics in preschool2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this presentation is to highlight some aspects of the relation between, digitalization, play and aesthetics among children in preschool. The analysed material is part of an ongoing study. Research about digital competences and digital relations in preschool takes one of its starting points in discussions about digital competence as a key competence in relation to lifelong learning (EU, 2007; Letnes, 2017; Sönnerås, 2017). And at the same time in the possibilities of developing digital skills as part of daily activities in relation to processes of learning (cf. Letnes, 2017). By taking the theoretical point of entry within post-humanism, with Barad (2003, 2007), and in poststructuralism, with Deleuze and Guattari (2013), I understand the relation between the researcher, the digital tools, the preschool, and the children as flattened out (cf. Jackson & Mazzei, 2012). The research material that is presented is part of a qualitative study with an ethnographic as well as a post-qualitative (Lather, 2013; Lather & St Pierre, 2013) approach. Parents, children and teachers have agreed to participate in the study, and the chosen theoretical framework includes ethical considerations throughout the research process (cf. Lenz Taguchi, 2010; Magnusson, 2017). By following assemblages (Deleuze & Guattari, 2013) and looking at intra-actions (Barad, 2017) in digital events, the children and their digital relations show how important aspects of aesthetics and play are in relation to learning together with digital tools. The result may be of interest to researchers, as well as for teachers and children in preschool.

  • 30.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik. Göteborgs universitet.
    Estetiska tilltal och estetiskt fokus: fotografiska sam-handlingar mellan treåringar och digitalkameror2015Ingår i: Bildlärarutbildningarnas nätverkskonferens, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I svensk förskola fotograferar pedagoger både ofta och mycket samtidigt som barnen själva sällan får tillgång till kameror. Pedagoger riktar kamerornas dokumenterande blick mot människor och händelser och i fokus finns barnens utveckling och deras lärande. Utgångspunkten för dokumentationen är ofta de mål som är framskrivna i förskolans läroplan (Skolverket 2010).

    Men vad händer om barnen själva får tillgång till kamerorna?

    Vad händer när kamerorna får tillgång till barnen?

    Genom att lyfta pågående resultat från mitt avhandlingsarbete om treåringar och fotografi där barn erbjuds handgriplig tillgång till digitalkameror kommer jag i min presentation att synliggöra ett antal av barnen-kamerornas fotografiska strategier, detta inom ramen för förskolans verksamhet. Genom att som i avhandlingen ingå i ett posthumanistiskt teoretiskt landskap, med särskild utgångspunkt hos Karen Barad (2003, 2007), och genom detta synliggöra sam-handlingar mellan barn och kameror erbjuds en förändrad förståelse av fotografi i förskolan. Barnen och kamerorna gör sig begripliga för varandra på en mängd olika sätt. Tillsammans gör de estetiska val och estetiska ställningstaganden som syns i fotografisk handling och i färdiga fotografier. Men barnen och kamerorna utmanar också makten i den vuxnes blick. Genom att lyfta sam-handlingar mellan barnen, förskolan och kamerorna, som synliggjorts genom agentiska snitt i de pågående relationerna, är intentionen i presentationen att särskilt lyfta några estetiska aspekter av intra-aktiviteten mellan barnen, kamerorna, förskolan och fotograferandet. De empiriska material som kommer att diskuteras och synliggöras kan betraktas som undersökande och instabilt, mitt i ett pågående avhandlingsarbete.

     

  • 31.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Förskolebarn lär tillsammans med ting - treåringar och digitalkameror2016Ingår i: Praktiknära forskning: Barn, lärare och lärande / [ed] Elisabeth Björklund och Christina Gustafsson, Lund, 2016, s. 215-234Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    “– It was good because you had to think a lot” – making movies as an intervention among fifth graders2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation will show and discuss some results from a research study where I was following a group of fifth graders during a short filmmaking project in a Swedish elementary school classroom.The project was designed as an intervention in relation to the ordinary school schedule and it was aimed at making short movies with IPads on the theme of what a Dream-school could be. The project had two parts: the pupils were introduced to film practice by challenging tasks and then they were to produce a short movie. The methods for analysing the research material includes Foucault's (1977, 1990) thinking of power and resistance, Deleuze and Guattari's (2013) use of the concept affect, and some of the visual aspects will be discussed together with the concept of aesthetic attraction (Magnusson, 2017). Initially, questions were asked about what sort of film, and with what sort of visual expressions, the pupils would compose out of the theme? But during the project, the questions were widened and they also came to include an interest in the relationships between the pupils, their bodies, the school, and the visual medium? But also towards what was possible to say and do in relation to the task. The results show that matters of power and control in the relations between the children seemed more central than moviemaking. Thereby the project provided opportunities for change in the relations of power among the pupils and the visual medium played an interesting role in this.

     

  • 33.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Photographic agency and agency of photographs – three-year-olds and cameras2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Swedish preschools cameras are often used by teachers to visualize learning and development on the basis of goals in the curriculum (Swedish National Agency for Education, 2016). But what happens if the young preschool children themselves become camera users? How do they target the cameras? How do they direct their gazes? What sort of intra-actions (Barad, 2003, 2007) become visible? Who, or what, become visible in the photographs, and through the children´s relationships with the cameras.

    This presentation is based on the results of a recently completed study where three-year-olds were given access to digital cameras in preschool and where their use of them was not controlled or regulated in any particular way. A key point of departure for the study was that of the frequent occurrence of documentation through photography in preschool activities, as well as the fact that adults working in preschool usually are the ones behind the cameras (cf. Lindgren, 2016; Magnusson, 2017; Svenning, 2011). The study was conducted using an ethnographic method (Cohen, Manion, & Morrison, 2011) further strengthen by a post-qualitative approach (Jackson & Mazzei, 2012; Lather, 2013; MacLure, 2013; St. Pierre & Jackson, 2014 Lather & St. Pierre, 2013) and it takes its theoretical basis in new materialism (Barad, 2007, 2012; Lenz Taguchi, 2010).

    The result shows that the children´s access to photographic observations gives them access to knowledge about looking and the possibilities of looking. Furthermore, it also gives adults access to how children look, make visible, connect, and develop knowledge of and in their own lives. In the hands of the children, the cameras, as well as photographs and their mutually entangled becoming, form part of the children's lives instead of gazes from the side line that makes assumptions about the processes the children are involved in. Since the cameras and children can visually both include and exclude what is around them, they test not only photographic looking and seeing in everyday life, but also the possibilities of democracy. By doing so they also show aspects of children´s perspectives and aspects of ethics and aesthetics in a broader sense.

  • 34.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Visual research data and diffractive readings2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the past decade post-humanism, new materialism and aspects of post-qualitative research methods have been used in early childhood research in the Nordic countries. This presentation concerns the visual material from an ethnographic study in preschool in which three-year-olds were given access to digital cameras in their daily activities (Magnusson, 2017, 2018). In the study, the children's photographs and the video data produced by the researcher were analysed by using diffractive readings (Barad, 2007, 2014). As a result of using these analytical readings, the researcher read the children's photographs through and with the video data. The two types of different visual materials were also read through previous research, the researcher's own experience and the potential of the theoretical framework.

    By applying and using diffractive readings, not only did people and their actions in the analyses appear, but there was also a strong focus on the digital cameras, the video camera, directed and re-directed gazes, and they were all regarded as active, entangled and performing forces that took place in the analyses. By using diffractive readings, the analyses came to move back and forth and include not only data but also the ongoing data production. The presentation aims to highlight how the diffractive readings act as an analytical tool and how they can ask questions as well as demonstrate previously unknown knowledge and experience that concern children and children's perspective in their daily preschool activities. I propose, supported by the results, in the study concerned, and with the support of other theorists and researchers (Barad, 2007, 2014; Lenz Taguchi & Palmer, 2013) that the diffractive readings indicate knowledge and knowing we do not yet know –and that this is what constitutes the strength in the use of the analytical method in education research.

    Barad, K. (2007). Meeting the universe halfway: quantum physics and the entanglement of matter and meaning. Durham, N.C. ; London: Duke University Press.

    Barad, K. (2014). Diffracting Diffraction: Cutting Together Apart. Parallax, 20(3), 168–187.

    Lenz Taguchi, H., & Palmer, A. (2013). A more ‘livable’ school? A diffractive analysis of the performative enactments of girls’ ill-/well-being with(in) school environments. Gender and Education, 25(6), 671–687.

    Magnusson, L. O. (2017). Treåringar, kameror och förskola – en serie diffraktiva rörelser. [Three-year-olds, cameras and preschool: A series of diffractive movements]. Doctoral dissertation, University of Gothenburg. Sweden.

    Magnusson, L. O. (2018). Photographic agency and agency of photographs: Three-year-olds and digital cameras. Australasian Journal of Early Childhood, 43 (3), 34–42.

     

     

  • 35.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Visual research material and diffractive readings – a relational research story2020Ingår i: QSE. International journal of qualitative studies in education, ISSN 0951-8398, E-ISSN 1366-5898Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses on how the capacity of diffractive readings is put to work in a study of two different types of visual material in research conducted in a preschool. The analysis with the help of –the language of the flat ontology– and the diffractive readings take place in educational research among three-year-olds. Children’s photographs and video recordings produced by the researcher are seen as data that both interfere with and affects the outcome of the study. Diffractive methodologies are used to connect the research and the two kinds of visual data with previous research, some theoretical concepts from Karen Barad’s agential realism and the researcher’s experience of becoming and learning throughout the development of the entangled research process.

  • 36.
    Magnusson, Lena O
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Bendroth Karlsson, Marie
    Karlsson Häikiö, Tarja
    Skapande verksamhet i förskolan – kreativt arbete med analoga och digitala redskap2018 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ambitionen med denna bok är att synliggöra och inspirera till estetiskt skapande arbete i förskolepedagogisk verksamhet. Synen på förskolans estetiska verksamhet är i ständig förändring och de senaste decennierna har rumsliga begrepp som snickarrum och målarrum bytts ut mot ateljé, och i stället för temaarbete används nu ofta projekt och processinriktat arbete. Men vad händer i den vardagliga skapande verksamheten, hur möts lärare, barn och material? Hur möts digital och analog teknik, och hur används rummen och omvärlden? Det är några av de frågor som den här boken tar upp.

    Under arbetet med boken utkristalliserar sig ett antal centrala aspekter som visat sig fruktbara för pedagoger och lärare att reflektera över i relation till skapande verksamhet. Dessa är bland andra pedagogens roll, hur tid och rum organiseras, lekens betydelse liksom förhållandet mellan process och produkt. Bokens tre kapitel berör dessa aspekter på olika sätt, mer eller mindre teorinära, men den praktiska verksamheten i förskolan är central och framlyft i alla kapitel. Boken visar därmed ett stort antal exempel på skapande och estetiskt arbete från olika förskolor.

    Boken är användbar i lärarutbildningar för yngre barn men också i arbetslag.

  • 37.
    Magnusson, Lena O
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Bäckman, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    STEM and STEAM - in the intercept of teacher's perspective and children'sperspective2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the past decades, the concepts of STEM and STEAM has been discussed and used in educational research in different ways. This paper is based on the results from two separate studies. One concerning preschool teachers' understanding of science, technology, engineering and mathematics, STEM, in relation to teaching in preschool. The other study concern children’s perspective and strategies in their use of digital technology concerning visual aspects of arts, the A in STEAM. The purpose of this paper is to compare and connects results from the two studies out of the question: What does the A in STEAM add to manners of teaching the subjects referred to in STEM? One theoretical point of departure derives from Shulman's (1986) theory of how knowledge develops in teaching and that teachers use special knowledge in teaching, i.e. pedagogical content knowledge, PCK. We also relate to the concepts of children’s perspective and child perspective (Halldén, 2003; Sommer, Pramling Samuelsson, & Hundeide, 2011) as well as the complexity of diffractive readings (Barad 2014; Magnusson, 2017). The two studies that are in focus are conducted in different ways, with varying methodological approaches and analysed with different theoretical perspective. In this paper, we want to do a meta-analysis with the help of the concepts of children’s perspective and child perspective. By doing that we hope to find new knowledge and thereby contribute to teacher knowledge about teaching STEAM areas. The research follows guidelines for research ethics adopted in the humanities and social sciences in Sweden (codex.vr.se). The preliminary results of the meta-analyses presented in this paper concern how different aspects of the intercept of teacher’s perspective/child perspective and children's perspective, in the two studies, can come to show learning, teaching/education and knowledge practice concerning the contribution of A in STEAM in relation to STEM. In an extension, we mean that the result can influence teacher knowledge and their didactic choices in teaching when it comes to the selection of content and strategies. The study can also contribute to a deeper understanding of what A in STEAM mean from children’s perspective in preschool education.

    Barad, K. (2014). Diffracting Diffraction: Cutting Together Apart. Parallax, 20(3), 168–18

    Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, (1), 12.

    Magnusson, L. O. (2017). Treåringar, kameror och förskola – en serie diffraktiva rörelser. [Three-year-olds, cameras and preschool: A series of diffractive movements]. Doctoral dissertation, University of Gothenburg. Sweden.

    Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4-14.

    Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.

    www.codex.vr.se

  • 38.
    Magnusson, Lena O
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Ivarsson, Anette
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Den digitala tekniken i förskolans verksamhet: möjligheter och förhållningssätt med fokus på programmering2020Ingår i: Förskola, barn och undervisning – didaktik i förskolan / [ed] Kerstin Bäckman, Annika Elm, Lena O Magnusson, Stockholm: Liber AB , 2020, 1, s. 107-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Magnusson, Lena O
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Åkerblom, Annika
    Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborgs Universitet.
    The visual construction of childhood in Swedish preschool institutions through the photographic gaze of children2020Ingår i: Nordic childhoods in contemporary times, 2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This presentation aims to highlight aspects of the visual construction of childhood as well as the visualisation of modes (Jewitt & Kress, 2003; Kress, 2003) of communication in the institutional space of Swedish preschool – through the eyes of children who inhabit those spaces. The presentation is based on two researchers re-reading and re-analysing work of the visual data from two different case studies with different aims. The re-analysing work is evolving, and methodological developed, during the re-readings performed.

    The first study was carried out within the framework of an educational action-research project (Kemmis, 2010) to open up new spaces for languaging and literacy practices in an early childhood setting with sizeable linguistic diversity. The study focused how the concept of childhood is given meaning about issues embedded in society, such as nationalism and migration, when the institution of preschool is characterised by a tension between the aim to foster Swedishness and at the same time mediate values of multiculturalism (Åkerblom & Harju, 2019). The second study is an ethnographic study (Hammersley & Atkinson, 2007) focusing on how three-year-old's become camera users in preschool and thereby are offered the opportunity to become onlooker (Sparrman & Lindgren, 2010) in the context of preschool. Where they usually are the ones being looked at (Magnusson, 2018a, 2018b). Children were offered disposable cameras in the first study and digital cameras in the other; the two studies both focused on the everyday context of preschool and was ethically approved by children and their guardians.

    The overall produced data consist of children's photographs, visual (camcorder) and textual data (pen, paper) as well as interviews with children. Through the re-reading of data, we aim to explore and discuss how contemporary Swedish childhoods are constructed and experienced by children in a time of diversity and transience out of the two questions: What is characterising for the childhoods created by the children who inhabit them? What are the visual conditions in preschool, and what can be the consequence if children become photographic onlooker in this context?

    The photographs made by the children, the stories told in the interviews, and the children's actions and experiences within the two studies are examined and analysed as "social occasions" (Jones, 2009, p. 114) with the help of the analytical concepts of multimodal modes (Jewitt & Kress, 2003; Kress, 2003). Thereby speech, sound, image-making and body language (gestures and looks) are seen as active parts in producing language. The preliminary results show how children can become co-creators of the daily activities in preschool by teachers following and listening to the ways that children develop language, in a broader sense, with the help of visual and visualising tools. This result can come to offer preschool teachers and researcher new and changing directions in the understanding of Swedischnes and what language can be and become by following the children rather than fostering them to become communicative in a particular or given way.

  • 40.
    Silfver, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Haiku som didaktiskt verktyg i arbete med clown, drama och lärande2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En hermeneutisk fenomenologisk studie vars övergripande syfte är att bidra till förståelse av elevers och studenters möte med konstdidaktik. Studien består av flera mindre delstudier medutgångspunkt i avhandlingen ”Karneval i klassrum- kunskap på hjul. En studie av elevers möten med clown analyserade med narrativ metod och poetisk etnografi”. Avhandlingen visade att arbetet i konstformen motiverar och inspirerar. Clownen lockar fram skratt och god atmosfär vilket bäddar för lärande, reflektionen blir djup och personlig, väcker frågor om identitet, existentiella teman stiger fram. Resultatet redovisades i en rad haiku som porträtterar eleverna och visar betydelsefulla vändpunkter i lärandet. I fortsatt forskning samladesstudenters berättelser om vändpunkter i lärande under clownarbetet. Resultatet redovisades i en kollektiv dikt och korta berättelser. Ett fokussamtal kring frågor som väckts efter arbete med clown i undervisning redovisades i form av en fokusberättelse under rubriken ”Allra käraste syster”. Studien inriktas för närvarande mot begreppet estetiska lärprocesser i syfte att undersöka studenternas syn på betydelsen av arbetet med estetiska lärprocesser, samt att undersöka haikuformen som ett språk för lärande.

  • 41.
    Silfver, Birgitta
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Haiku som didaktiskt verktyg i drama2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En hermeneutisk studie vars övergripande syfte är att bidra till förståelse av elevers och studenters möte med konstdidaktik och till ökad förståelse av Arts-based educational research, ABER. Haiku och berättelser används som redskap för att beskriva och undersöka lärande. Studien består av flera mindre studier och har sin utgångspunkt i avhandlingen ”Karneval i klassrum- kunskap på hjul. En studie av elevers möten med clown analyserade med narrativ metod och poetisk etnografi”(Silfver 2011). Avhandlingen visade att arbetet i konstformen gör elevernas reflektion djup, personlig och väcker frågor om identitet samt innebär ett bidrag till utvecklandet av ett konstdidaktiskt språk. I en fortsatt studie samlades berättelser om vändpunkter i clownarbetet hos lärarstudenter. Resultatet redovisades i en kollektiv dikt och korta berättelser. Den följande studien hade som syfte att undersöka studenternas syn på betydelsen av arbetet med estetiska lärprocesser, samt att undersöka haikuformen som ett språk för lärande. Forskningsfrågor: 1. Vad i arbetet med estetiska lärprocesser lyfter studenterna fram som orsaker till förändring? 2. Vilken förändring i förståelsen av fenomenet estetiska lärprocesser kom till uttryck i studenternas haiku. Studien genomfördes via workshops med förkolärarstudenter, avslutades med haikuskrivande. Resultat visar att upplevelse av orsak till förändring var praktiska görande som ledde till reflektion. Görandet kopplades till gruppens gemensamma arbete involverande sinnen, känslor och kropp. Ett holistiskt lärande. Förändring i förståelse bestod av upplevelse av frihet, identitetsskapande, nya insikter om metoder, förståelse för sinnenas betydelse för lärande, gemenskapen i gruppen stärktes. En berättelse skapades utifrån metaforen ”Resan”.

  • 42.
    Silfver, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Ahrenby, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Bild- och dramapedagogik.
    Haiku som en undersökande metod2016Ingår i: Praktiknära forskning: Barn, lärare och lärande / [ed] Elisabeth Björklund och Christina Gustafsson, Lund: Studentlitteratur, 2016, 1, s. 45-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1 - 42 av 42
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf