Secure and reliable exchange of information between devices is crucial for any network in the current digital world. This information is maintained on storage devices, routing devices, and communication over the cloud. Cryptographic techniques are used to ensure the secure transmission of data, ensuring the user’s privacy by storing and transmitting data in a particular format. Using encryption, only the intended user possessing the key can access the information. During data or essential transmission, the channel should be secured by using robust encryption techniques. Homomorphic Encryption (HE) techniques have been used in the past for this purpose. However, one of the flaws of the conventional HE is seen either in its slow transmission or fast key decryption. Thus, this paper proposes an optimized Homomorphic Encryption Chinese Remainder Theorem with a Rivest-Shamir-Adleman (HE-CRT-RSA) algorithm to overcome this challenge. The proposed Technique, HE-CRT-RSA, utilizes multiple keys for efficient communication and security. In addition, the performance of the HE-CRT-RSA algorithm was evaluated in comparison with the classical RSA algorithm. The result of the proposed algorithm shows performance improvement with reduced decryption time. It is observed that the proposed HE-CRT-RSA is 3–4% faster than the classical Rivest-Shamir-Adleman (RSA). The result also suggests that HE-CRT-RSA effectively enhances security issues of the cloud and helps to decrease the involvement of intruders or any third party during communication or inside the data/server centers.

The aim of this article is to contribute with knowledge about how teachers in school-age educare describe their teaching. Teachers in school-age educare move between two different value systems as they are in a field of tension between tradition and new educational policy intentions. Written reflections from 48 teachers at 31 schools in four municipalities have been analyzed based on what has been described as necessary teaching elements; intentionality, interactivity and intersubjectivity. The deductive analysis resulted in four themes; Play-oriented teaching, Subject-related teaching, Situation-based teaching and Value-based teaching. The results, based on the study's analyzing concepts, show that the teacher's control is central to whether the activities that the teachers carry out can be called teaching or not. The results also show that teaching in school-age educare still centers around a historical core of play, child focus and adaptation to the situation, even though this has been supplemented with new educational policy intentions that emphasize teaching and evaluation of childrens’ learning. However, the analyzes also show that teachers in school-age educare can move flexibly between the two value systems.

Syftet med denna studie är att genom sex intervjuer med förskollärare från olika förskolor med olika förutsättningar, undersöka hur förskollärarna upplever att barnen får vara delaktiga och ha inflytande i högläsningen. Resultatet visar att de flesta förskollärare använder sig av liknande metoder för att ge barnen delaktighet och inflytande i högläsningen. Dessa metoder kan vara att låta barnen vara med och välja böcker, att samtala med barnen kring den lästa boken samt att utgå från barnens intressen när man väljer böcker till avdelningen. Resultatet visade även att det finns hinder för barnens delaktighet i läsvilan. Dessa hinder kan vara att en del barn tappar koncentrationen på boken om läsningen blir avbruten för frågor eller andra kommentarer. Ett annat hinder kan även vara den tidsbrist som vissa förskollärare känner finns för den spontana högläsningen. Genom denna studie framkom hur förskollärarna upplever att de arbetar med delaktighet och inflytande i högläsningen samt att de upplever att barnen själva gör sig delaktiga i högläsningen genom att till exempel ställa frågor angående boken under läsningen.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare uppfattar samverkan mellan skola och fritidshem, vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas ur fritidslärares perspektiv. Tidigare forskning belyser fritidslärares svårigheter för samverkan mellan skolverksamhet och fritidsverksamhet. Studien har använt sig av samverkansteori för att analysera olika ambitionsnivåer för samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidslärare i fyra olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet har strukturerats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar att fritidshemslärarna uppfattade att samverkan är för att få en helhetssyn på eleven. Samverkansarbetet blev ofta svårt eftersom fritidslärares kunskap och kompetens inte togs tillvara, att de blev mer resurs eller lärarassistent. Möjlighet till samverkan fanns beroende på vilken klasslärare arbetet skedde med. Vidare visar resultatet att fritidslärare betonade att samverkan är en ledningsfråga. Ett större ansvar från ledningen när det gäller samverkan efterfrågades. I diskussionen betonades att resultatet bekräftar tidigare forskning vad beträffar svårigheter i samverkan mellan klasslärare och fritidslärare. Enligt samverkansteorin styrks att en bra samverkan kräver att ledningen tar ett större ansvar. 

The purpose of this study is to investigate young children’s possibility to participation and influence in preschool settings. The specific questions were:  If and how do preschool teachers work with young children's influence and participation? In what way is the preschool teachers approach closely related to young children's opportunity to influence and participate? The results show that preschool teachers do work with young children’s influence and participation by keeping them involved in the preschool settings and considering their interest when planning the activities. The teachers also interpret the children’s ability to express their wishes and needs through nonvocal communication such as gestures and body language. The teacher's approach was shown as closely connected to the children opportunity to influence and participate in consideration to how close the teacher was to the child’s perspective and how they viewed the child. In summary this study concludes that the children’s ability to exert influence and participation will increase by endeavouring to come close to the child’s perspective and balancing the routines of the preschool settings as well as taking the child’s individuality into consideration.

This chapter discusses sustainability of Sweden’s most recent World Heritage (WH) site, the Decorated Farmhouses of Hälsingland. A general overview presents what WH is, why it is special and why it should be preserved for future generations. The views of WH farm owners on managing a WH site and how they feel about the task have been assessed. WH must be preserved for future generations and it is necessary for the farms to interact sustainably with their local communities. Most WH farms are privately owned and have been within the same family for centuries. Will this continue in the future or are there problems with succession?

Syftet med denna studie var att bidra till ökad medvetenhet om hur förskollärare upplever sig kunna mediera läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) i samband med förändringarna i läroplanen som trädde i kraft den 1 juli 2019, och vilka utmaningar och möjligheter de stött på i samband med implementeringen. Det här var en kvantitativ studie som utgick från ett frågeformulär i ett slutet förskoleforum på Facebook där 56 förskollärare valde att delta. Ett sociokulturellt perspektiv användes för att förstå de kontextuella förutsättningarna för att mediera läroplanen. Resultatet visade att det många förskollärare upplevde som utmaningar i implementeringsarbetet var bland annat digitalisering, tidsbrist, utbildning/undervisning och gemensam reflektion/diskussion. De möjligheter många beskrev handlade om stöd och resurser från rektorn i form av bland annat tid för läsning, föreläsningar/webbkurs och samtal/diskussion. Resultatet visade även att majoriteten av deltagande förskollärare upplevde att arbetslaget sällan eller aldrig gavs möjlighet att tillsammans reflektera, diskutera och sätta sig in i förändringarna i läroplanen. Dock uppgav 87 procent att de som arbetslag regelbundet hade schemalagd gemensam planeringstid, men att under den tiden skulle allt annat hinnas med. Vad gäller förskollärarnas möjligheter att reflektera och diskutera med andra förskollärare visade resultatet att 66 procent av respondenterna regelbundet fick tillfälle för det medan 34 procent aldrig upplevde sig kunna göra det. Resultatet visade också att majoriteten av förskollärarna upplevde att det saknades material och resurser för att tillfredsställande kunna implementera förändringarna av läroplanen och de största bristerna handlade om tid och ekonomi. Därtill uppgav 70 procent av förskollärarna att de upplevde sig kompetenta nog att leda implementeringsarbetet, medan 30 procent kände sig osäkra framförallt på grund av tidsbrist och arbetet med digitalisering.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring vad begreppet anknytning i förskolan innebär och hur förskollärarna anpassar introduktionen utifrån de yngsta barnens och deras vårdnadshavares behov. Vi har utgått ifrån Bowlbys anknytningsteori och kopplat några av dess centrala teoretiska begrepp till barns utveckling och välbefinnande. Forskningen som presenteras påvisar hur förskollärarens didaktiska förhållningssätt och strategier i samverkan med barnets vårdnadshavare kan möjliggöra och minska stressen vid de kortvariga separationerna som överlämningen innebär. Detta för att introduktionen av de yngsta barnen ska bli så bra som möjligt. Utbildningen i förskolan präglas av omsorg kring barnets trygghet och välbefinnande och det är pedagogernas uppdrag att stödja barnet i att bygga en grundläggande trygghet och självkänsla. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer samlades data in för att analyseras, bearbetas och diskuteras. Resultatet visar att majoriteten av de tillfrågade förskollärarna är införstådda med vikten av en trygg anknytning, både för barnet och för vårdnadshavarna. Förskollärarna visar på kunskap hur de kan anpassa introduktionen för att tillgodose trygg anknytning, utifrån varje enskilt barns behov, vårdnadshavares behov samt utifrån rutiner och miljö.

Software-Defined Networking (SDN) offers a centralized network management approach that can effectively address the complex and varied traffic demands characteristic of Industrial Internet of Things (IIoT) environments by decoupling the control plane from the data plane. The centralized control architecture of SDN necessitates the performance optimization of controllers to manage diverse traffic efficiently within IIoT applications. This paper explores the criteria for selecting controllers in SDN-enabled IIoT (SD-IIoT) environments, utilizing the Less Complex Analytic Network Process (LC-ANP) to establish their prioritization. A ranking system for SD-IIoT controllers is formulated using LC-ANP, and experimental validation of this method underscores its effectiveness in optimizing controller performance. The proposed approach enhances the overall efficiency of SDN-enabled IIoT networks, as evidenced by experimental evaluations measuring delay, throughput, packet loss ratio, and jitter across five different topologies with varying nodes and edges. The experiments indicate an overall increase in the average throughput, and a decrease in delay, jitter, and packet loss ratio. The results also show that the suggested strategy and proposed controller surpass the benchmark controller in complex network topologies. These results confirm the method’s capacity to significantly improve network performance in SD-IIoT applications.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där många är flerspråkiga. Skolan blir därför en central plats där många språk möts samt en plats där de ska lära sig ett annat språk. Syftet med studien är att undersöka hur elevernas språkutveckling fungerar men även hur lärare och pedagoger arbetar för att utveckla elevernas språkutveckling samt vilka verktyg de använder sig utav. Jag har skickat ut en enkät till sju olika pedagoger som jobbar på en skola där majoriteten av alla barn som går på skolan är flerspråkiga. Studien är både kvantitativ genom enkätfrågor. Studien är framställd i Mellansverige på en skola som ligger i en låginkomsttagande stadsdel. På skolan är tvåspråkigheten stor och cirka 70 procent av eleverna som går på skolan är tvåspråkiga, vilka antingen är födda i Sverige eller har kommit till Sverige när de var små. Resultatet visar att mycket är beroende på elevens bakgrund samt att lärarna försöker utveckla språket genom olika hjälpmedel såsom till exempel bildstöd, datorer och dokumentkameror.

Det senaste året har många inom förskolans verksamhet varit ute mer än någonsin på grund 

av Covid-19 situationen. Utomhuspedagogiken har även en stark närvaro i den svenska förskolan. Detta gjorde att vi blev intresserade av att se hur utomhuspedagogiken kan påverka barns välmående. Är det verkligen så bra att vara ute som det påstås? Syftet med denna studie är att se hur förskollärare använder utomhuspedagogik och hur deras engagemang påverkar barns välmående. Vi har sökt på forskning från hela världen för att få relevant kunskap för att ta vår egna studie vidare. Metoderna som vi har använt för insamling av data är intervjuer samt enkäter. Både barn och förskollärare på en förskola i mellansverige har intervjuats. Enkäterna skickades ut till förskolepersonal över hela landet. Så som vi tolkade resultatet kan kunniga, intresserade och engagerade förskollärare skapa en positiv naturupplevelse för barnen. Tidigare forskning visar på att det är en viktig del för barnens fortsatta naturintresse. 

Vi kom fram till att en positiv naturupplevelse är en viktig del för barns fortsatta naturintresse. Vidare kom vi fram till att engagerade och kunniga förskollärare har större möjlighet att påverka barns intresse för naturen och deras välmående.

Förskolan vilar på en demokratisk grund och på respekten för de människliga rättigheterna. Syftet med denna studie var att beskriva inkorporeringen av barnkonventionen i förskolan, i synnerhet med avseende på revideringen av läroplanen och begreppen delaktighet och inflytande samt förskollärares uppfattningar om ämnet.Studien har sin utgångspunkt och bakgrund i förändringarna i den kommande Läroplanen Lpfö18 och det faktum att barnkonventionen under år 2020 blir svensk lag. Tidigare forskning visar barnkonventionens status i Sverige och i andra länder som likt Sverige implementerat konventionen. Forskning visar också på att det är förskollärarnas förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges och vid vilka tillfällen detta sker. Resultatet från dokumentanalysen visar på att delaktighet och inflytande har stor plats i såväl barnkonventionen som den nya läroplanen samt att dessa flätas samman och ger delaktighet och inflytande än större plats i den reviderade läroplanen för 2019. I intervjuerna har det visats på en medvetenhet om de kommande förändringarna i förhållande till barnkonventionen och läroplanen, att dessa två dokument används i verksamheten samt en enad syn på innebörden och vikten av begreppen delaktighet och inflytande. Studien visar på att den svenska demokratin såväl som förskollärarens uppfattning och förhållning till sin roll påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande. I arbetet med delaktighet och inflytande använder sig förskollärarna av olika resurser så som aktivitetstavlor, miljön som den tredje pedagogen och samlingen. Förskollärarna använder exempelvis barnböcker för att levandegöra barnkonventionen i arbetet. Slutligen visar studien att organisationen kan skapa såväl hinder som möjligheter för möjligheten till delaktighet och inflytande. 

Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilka aktiviteter fjärdeklasseleverna gör på rasterna och deras upplevda koncentration och minne i skolan. Metoden som användes var frågeformulär via datorn. Resultatet visade att det finns positiva samband mellan stillasittande och fysiska krävande aktiviteter och elever upplevda koncentration och minne.

This special issue is the result of the workshop, Towards an integrated theory ofhistorical and moral consciousness, supported by Riksbankens Jubileumsfond (The SwedishFoundation for Humanities and Social Sciences) and Suomen kasvatuksen ja koulutuksen historianseura (The Finnish Society for the History of Education) and held at the University of Helsinki, in2015. History teaching and social studies education are increasingly expected to develop, amongother things, students’ historical consciousness. This goal is highly relevant for students’ ability todeal constructively with controversial issues of history which is an important civic competence inthe situation where in many societies’ political arguments concerning, for example, citizenshiprights, ethnic and cultural diversity, and democracy are only too often fuelled by simplistic narrativesof historical change and continuity. However, there is a blank spot in the existing research onhistorical consciousness in that intersections between historical and moral consciousness remainvery much unexplored. This special issue seeks to identify promising theoretical and conceptualpoints of convergence for future interdisciplinary studies of historical and moral consciousness.Contributors are from the fields of history, educational research, social psychology, and philosophy.

Historical and Moral Consciousness highlights how ethics can be understood in the context of History education. It analyses the qualitative differences in how young people respond to historical and moral dilemmas of relevance to democratic values and human rights education.

 Drawing on a four-year international project, the book offers nuanced discussion and new scholarly understanding of the intersections between historical consciousness and moral consciousness within research. It develops new theoretical tools for history teaching and learning that can support teachers as they endeavor to educate for democratic citizenship. The book includes a meta-analysis of research within history Didaktik and around historical events with a moral bearing, and presents a comparative study of Australian, Finnish, and Swedish high school students’ moral understandings of historical dilemmas.

 Raising important questions about how our learning from the past is intertwined with our present and future interpretations and judgements, this book will be of great interest to academics, scholars, teachers, and post graduate students in the fields of history education, democratic education, human rights education, and citizenship education.

History education comprises moral issues and moral aspects, often perceived as an important and meaning-making foundation that makes learning relevant and interesting. The interrelationship between time layers fuels historical interpretations and facilitates perceptions of moral issues. This article focuses on a study investigating how secondary school students express inter-temporal relationships in encounters with a morally challenging historical event, which for the participants would have been a moral dilemma. Using historical consciousness as the theoretical framework, a matrix linking two prominent theoretical models – Jörn Rüsen’s (2004) types of narratives and Ann Chinnery’s (2013) strands of historical consciousness – was developed to analyse and categorize secondary school students’ expressions of temporal orientation. To carry out the research, 15-year-old Finnish and Swedish students read an excerpt from Christopher Browning’s (2017) book Ordinary Men: Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland (originally published in 1992). The students answered and discussed open-ended questions regarding the relevance of the text to their lives and others’ lives, and the applicability of this historical situation to Europe now and in the future. Using this empirical material, the analysis provides a tentative overarching depiction of students’ expressions of temporal orientation, and reports on findings of how temporal orientations relate to moral reflection.

Los tiempos de sueño y descanso juegan un papel fundamental en el bienestar y el aprendizaje de los niños y niñas más pequeños. La gestión del tiempo escolar, que es organizado por los sistemas educativos, afecta a las horas de instrucción del alumnado o al régimen de organización de la jornada lectiva, así como a los momentos dedicados al descanso y a las funciones vitales (comer, dormir, etc.). Este artículo se centra en el análisis normativo en el nivel estatal en España y Suecia en relación con estas cuestiones pedagógicas. Los resultados muestran cómo ambos sistemas educativos organizan el tiempo escolar de forma variable, lo que se traduce en diferentes organizaciones del tiempo, espacio y recursos humanos para permitir la función esencial del sueño o el descanso. Este hecho está teniendo consecuencias directas, en cuanto al tiempo que los niños y niñas pueden ocupar a las actividades y dedicar al descanso durante la educación preprimaria; así, en última instancia, se discute cómo este hecho está impactando en el bienestar infantil y se exploran futuras líneas de investigación.

I denna studie har tio bilderböcker för barn i förskoleåldern tre- till sex år analyserats för att ta reda på hur gestaltningarna av karaktärernas egenskaper förhåller sig till rådande genusnormer. Studien har en queerteoretisk utgångspunkt då vi har valt att kategorisera karaktärerna i tre kategorier av pronomen, Han, Hon samt Utan pronomen. Hirdmans (1988) teori om genus används som utgångspunkt i analysen för att beskriva hur genus är kulturellt konstruerat. Med hjälp av en enkät, som besvarats av nio pedagoger i ett flertal kommuner i Sverige, kunde vi sammanställa en lista med tio bilderböcker som läses på flera förskolor i Sverige. Datainsamlingen skedde både enskilt och tillsammans, analysen av böckerna gjordes först på varsitt håll för att sedan diskutera och sammanställa dessa. Resultatet av detta redovisades med hjälp av cirkeldiagram. Studien visade att de flesta av böckerna är skrivna av kvinnor samtidigt som den största andelen karaktärer presenteras med pronomenet han/honom. Studien visar även att gestaltandet av barn i böckerna som analyserats är nyanserad då alla karaktärer visar på mer eller mindre normbrytande egenskaper. Två djupare analyser har även gjorts för att förtydliga hur nyanserat karaktärerna gestaltas. Slutsatsen visade att det fanns många fler gemensamma egenskaper för karaktärerna av de olika pronomen och de utan pronomen än vad det fanns egenskaper som endast fanns hos en kategori av pronomen. 

Syftet med denna forskningsstudie är att utläsa om och i vilka sammanhang samlärande sker under fritidsverksamheten. Samt att söka svar på om miljö och inställningar hos de vuxna gynnar samlärandet eller om dessa är ovidkommande för samlärande mellan barn, och att finna ut vad som utmärker samlärande mellan barn. Samlärande står för lärande mellan människor, kulturer, miljöer och diskurser.

Detta är en kvalitativ studie med teoretisk ansats. Fokus ligger på essensen hos fenomenet. Studien är baserad på litteratur inom området samt observationer ute på fältet, kvalitativa intervjuer med verksamma fritidspedagoger/lärare och enkätsvar från 108 fritidspedagoger/lärare runt om i Sverige.

I studien kan det tydligt utläsas att samlärande förekommer under fritidsverksamheten. Barn lär av varandra genom att iaktta, imitera men även genom att lyssna, diskutera och ställa frågor. Det lärande som sker mellan barn påverkas av pedagogers inställning och agerande samt att en gynnsam miljö berikar barns lärande på flera plan. Samlärande sker i många situationer men i studien framkommer att det främst är under den fria leken som man kan utläsa att samlärande sker.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur förskolepersonal kan använda förskolans utegård som ett verktyg i deras arbete med barn. För att närma oss detta har vi genomfört en fallstudie på en förskola med observationer och gruppintervjuer som metod för insamling av information. Resultatet visar att förskolepersonal använder sig av förskolans utegård utifrån olika syften beroende på om det är verksamhet på förmiddag eller eftermiddag. Under förmiddagen används utegården i huvudsak för att underlätta verksamhet inomhus och för att ge barn möjlighet att utveckla fantasi och lek samt för att tillgodose barns rörelsebehov. På eftermiddagen används utegården mer som en resurs för att genomföra planerade aktiviteter. Resultatet visar även att utegården uppskattas som ett extra rum av förskolepersonal. Utemiljön är ett rum som är viktig för att verksamheten ska fungera bra.

Bakgrund: I förskolans uppdrag ingår det att tillföra en trygg och optimistisk arbetsmiljö som inkluderar alla barn och personal. Pedagogerna ska ha möjlighet att arbeta i en miljö som är hanterbar, begriplig och meningsfull.   

Syfte: Undersökningens syfte är att öka kunskaperna om vilka erfarenheter förskollärare och barnskötare har av deras arbetsmiljö samt hur den påverkar dem i deras arbete. Frågeställningarna innefattar pedagogernas upplevelser kring deras arbetsmiljö och vad som kännetecknar en god arbetsmiljö i förskolan.   

Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie som baserar sig på en enkät med svar från 50 pedagoger från två kommuner i Mellansverige.   

Resultat: Studien visar att pedagogerna trivs på sin arbetsplats och känner hög känsla av sammanhang trots att det finns brister i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön som stora barngrupper, låg personaltäthet, stress, arbetsbelastning samt olämpliga lokaler. Däremot anser pedagogerna i vår studie att det positiva väger upp för det negativa. Kollegor har stor betydelse både för trivseln, arbetsmiljön och vikten av att kommunicera genom ett gott samarbete med varandra samt vilket inflytande de har på sin arbetsplats. 

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling men också hur flerspråkiga barns modersmål synliggörs i förskolan. För att besvara syftet har intervjuer med förskollärare från tre förskolor i tre kommuner genomförts samt dokumentation av deras lärandemiljöer. Dessa förskolor valdes ut för att de alla har en hög andel barn med annat modersmål än svenska och att de profilerar sig som mångkulturella förskolor. Som tolkningsverktyg användes det sociokulturella perspektivet vilket utgår från att allt lärande är socialt och sker i samspel med andra människor.

Resultatet av arbetet påvisade en stor variation av material och metoder med syfte att bidra till ett främjande av språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det visade också att förskollärares intresse och engagemang är den mest betydande faktorn när det gäller arbetet med att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. I studien kunde även vissa skillnader urskiljas mellan de olika kommunerna gällande de förutsättningar förskollärarna har i detta arbete.

Kunskap som barn utvecklar i förskoleåldern är viktig för den framtida inlärningen. Då rapporter från Skolverket visat på stora skillnader i behörighet till gymnasieskolan mellan olika elevgrupper kan förskollärare synliggöra olika aspekter av matematik i vardagen och ge barnen stöttning i deras matematiska utveckling. Utomhusvistelse anses positivt för barns motoriska utveckling samt gynnar både det fysiska och psykiska välmåendet. Syftet med studien är att undersöka förskollärares inställning till användandet av matematik i utomhusmiljö i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Samt hur förskolläraren rent konkret uppmuntrar till användandet av matematik i utomhusmiljö. Studien genomfördes som en pilotstudie där resultatet bygger på kvantitativa data med inslag av kvalitativa data genom öppna frågor. Som datainsamlingsmetod användes en webbenkätundersökning. Studien knyter an till Vygotskijs sociokulturella teori där lärandet sker i interaktion med andra genom sociala relationer och Deweys ”Learning by doing” vilket innebär att lära genom att göra. Studiens resultat visar att förskollärarna arbetar med matematik utifrån Bishops matematiska aktiviteter på ett flertal sätt och att undervisningstillfällena ofta innehåller flera matematiska aktiviteter. Studien visar även att förskollärarna upplever obegränsade möjligheter samt inga eller få hinder att använda matematik i utomhusmiljö. Slutligen visar studien att förskollärarna upplever att barnen använder den matematikundervisning de fått i sin lek.

Det svenska skolsystemet, således också förskolan, står inför en digitaliseringsprocess där uppdragen i läroplanen kring att utveckla digital kompetens ska förtydligas. Skolverkets undersökningar har visat att förskollärare upplever att de inte har tillräckligt med kompetens inom detta område samtidigt som antalet datorplattor ökat kraftigt inom den svenska förskolan de senaste åren. Förskolebarn kommer i kontakt med de pedagogiska applikationer som dessa datorplattor innehåller och tidigare forskning visar att applikationernas utformning har inverkan på barns lärande och utveckling, vilket därmed blir en didaktisk fråga att som förskollärare förhålla sig till när dessa ska väljas till undervisningen. Förskolans läroplan består också av många andra uppdrag som förskollärare måste förhålla sig till i sina val, annars kan de pedagogiska applikationernas innehåll utgöra en dold läroplan, det vill säga förmedla ett innehåll som inte uttrycks i styrdokumenten. Föreliggande studie syftar därför till att genom intervjuer med åtta förskollärare, synliggöra hur förskollärare resonerar kring att välja ut pedagogiska applikationer till förskolans datorplattor. Ett särskilt fokus i studien riktas mot hur dessa resonemang stämmer överens med förskollärarnas olika uppdrag som förskolans läroplan beskriver. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av förskolans läroplan samt läroplansteori. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang, kring att välja pedagogiska applikationer, till stor del stämmer överens med de olika uppdragen i förskolans läroplan. Både då förskollärarna beskriver att de väljer pedagogiska applikationer som stimulerar till samarbete, har barns intresse som utgångspunkt samt att de pedagogiska applikationernas innehåll ska gå i linje med likabehandlingsuppdraget. Det som skulle kunna utgöra en dold läroplan, är dels att pedagogiska applikationer som laddas hem från källor som förskollärarna upplever som tillförlitliga, inte granskas noggrant och dels en syn på att barns ålder begränsar deras inflytande över vilka pedagogiska applikationer som finns på förskolans datorplattor. Dessutom framkommer en syn på att de pedagogiska applikationer som väljs ut endast ska främja lärandet och åtskiljas från lek. Sammantaget kan det konstateras att det krävs god kompetens för att kunna välja ut pedagogiska applikationer som går i linje med uppdragen i läroplanen och samtidigt är av god kvalitet.

Inclusion is a concept used within the school system. The concept is described in the steering guidelines of Swedish after-school programs (Fritidshem) but is not described by using the term Inclusion. We encountered the concept of inclusion when we explored the phenomenon of how to address the adjustments required to overcome the challenge of repeated situations within education. This led us to the purpose of the study, how leisure teachers interpret the concept of inclusion and their attitude communicated around inclusion in their work environment. The method used in the study was six semi structured interviews conducted with currently employed leisure teachers. We executed the study from a dilemma perspective in the purpose of portraying the most occuring dilemmas by studying the leisure teachers' answers. The material collected was analysed thematically, and this resulted in three interpretations that were described as: participating, community participation, and as participating in solidarity. The study showed that the attitude regarding inclusion was positive among the leisure teachers, but there was also doubt expressed regarding the child’s ability to promote inclusion as well as a lack of knowledge of the concept all together. Internal dilemmas were identified when the leisure teacher was asked to establish a consensus regarding the definition of how to incorporate inclusion in their everyday work life. Due to these insights, we believe that the conclusion of the study is that the concept of inclusion can be interpreted differently by different leisure teachers and that the attitude communicated around inclusion is partly dilemmatic, impossible but overall positive towards the concept of inclusion.

Detta examensarbete utgår från syftet att lyfta fram faktorer som bidrar till en förbättrad förskolemiljö för barn och vuxna att vistas i, samt gynnar barns utveckling och lärande. Sociokulturell teori utgör examensarbetets teoretiska ramverk, detta för att vi ansåg att teorin speglar vikten av barns interaktioner med andra, såväl barn som vuxna, som kan bidra till utveckling och lärande.

Studiens valda metod är en systematisk litteraturstudie. Fokus har varit på att mer ingående studera kritisk granskad forskning som berör det valda fokusområdet. Med stöd av deduktiv analys har litteraturstudien givit konkret förståelse för att det finns gynnsamma som missgynnsamma faktorer vad gäller förskolemiljö. 

Det övergripande resultatet visar på vikten av ett engagerat och intresserat samarbete mellan barn och vuxna i förskolans samtliga aktiviteter. Genom att få vara delaktiga och ha inflytande så stimuleras samtliga till att utvinna ny kunskap och erövra nya färdigheter oavsett tidigare kompetens. De interaktioner som uppstår vid sociala samspel och kommunikation bidrar till att öppna upp för att se miljön och världen ur nya perspektiv och infallsvinklar, vilket sedan möjliggör utveckling och lärande i betydelsefulla och meningsskapande situationer. 

När mediedebatten förskoleupproret kom visade de upp ett patogent synsätt på förskollärares arbetsvardag, verkligheten för förskollärare idag. Utifrån detta har vi valt att fokusera på förskollärarnas vardag utifrån det motsatta perspektivet, det salutogena perspektivet. Samt utifrån det faktum att det finns en brist på forskning inom detta ämne. Vårt syfte med detta arbete har således varit att undersöka hur förskollärare uppfattar att salutogena hälsofaktorer påverkar deras ledarskap i barngruppen. Vilka ledaregenskaper menar respondenterna vara avgörande för att uppnå bra ledarskap och vilka salutogena hälsofaktorer finns det när de arbetar som förskollärare. Vi vill också veta om dessa salutogena hälsofaktorer påverkar respondentens ledarskap i barngruppen. Vi har intervjuat sex yrkesverksamma förskollärare genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. För att analysera det insamlade datamaterialet har vi använt oss av Chelladurais multidimensionella ledarskapsteori. Utifrån ledarskapsteorin utformade vi intervjufrågorna så att vi kunna kartlägga vad det är i situationens karaktär som gör att förskollärare mår bra på arbetet. Samt vilken påverkan det får på deras beteendet och vad blir konsekvensen av det. Resultatet visar att förskollärares ledarskap påverkas av salutogena hälsofaktorer. Vilket förskollärarna kan identifiera i sin arbetsdag. Ett ytterligare resultat påvisar behovet av mer forskning inom såväl salutogenes som ledarskap för förskollärare. Detta visar sig i bristen på forskning inom våra fokusområden. Vår slutsats är således att de salutogena hälsofaktorerna har inverkan på förskollärares ledarskap och att det finns ett stort behov av mer forskning inom dessa områden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemslärare upplever inomhusmiljön och rummens lämplighet för undervisning i fritidshem. Utifrån detta syfte har formulerats två frågeställningar: Hur upplever fritidshemslärare användningen av rum och lokaler och deras lämplighet i relation till undervisning i fritidshem? Vad beskriver fritidshemslärare som ändamålsenliga lokaler och rum för undervisning i fritidshem?

Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes som metod för insamling av empiriskt material för studien vilken utgörs av intervjuer med nio fritidshemslärare från sex olika skolor. Studiens empiriska material har analyserats genom tematisk kvalitativ analys som verktyg och rumsligt perspektiv har använts som teoretisk ansats.

Studiens resultat visade att fritidshemslärares upplevelse om inomhusmiljön och rummens lämplighet för undervisning i fritidshem var varierande. De fritidshemslärare som upplevde att lokaler och rum är lämpliga för undervisning i fritidshem menade att det berodde på fungerande arbetslag, samverkan och inflytande över planeringen av lokalerna. Fritidshemslärare som upplevde att lokaler och rum inte lämpar sig för undervisning i fritidshem grundar den uppfattningen på brist på utrymme och rum, bristen på personal, åtstramad budget, avsaknaden av variation av rum, tema-rum, lugna rum, IKT-rum, och rum för värdegrundsarbete. Variation och fler antal rum samt en egen lokal var något som var eftersträvansvärt enligt fritidshemlärare. Sammanfattningsvis visar denna studie att den fysiska inomhusmiljön, materiella och fysiska förutsättningar och främst organisatoriska faktorer i form av samverkan kring samma lokaler med andra verksamheter, som ryms i samma lokaler, upplevs påverka rum och lokalernas lämplighet för fritidshemmets didaktiska praktiker enligt.

Denna studie undersöker hur ett läromedel kan utformas för att stödja undervisning kring relationer och samtycke i skola och fritidshem. Hösten 2022 tillkommer nya formuleringar om sexualitet, relationer och samtycke i läroplanens inledande delar (Skolverket, 2021). Detta innebär en förväntan om att alla lärare i grundskolan ska förmedla kunskaper inom detta område i undervisningen. Detta examensarbete innefattar ett didaktiskt lärandematerial som utformats till en bilderbok, Otto ångrar sig, med en tillhörande lärarhandledning. Läromedlet bidrar till undervisningen i skola och fritidshem inom detta kunskapsinnehåll och hjälper lärare att finna vägar att samtala och bemöta elevernas frågor om relationer och samtycke genom högläsning och lässamtal. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där högläsning och lässamtal förstås och kopplas till tidigare forskning och relevant litteratur. För att undersöka hur läromedlet kan stödja undervisningen har observationer av elevgrupper och intervjuer av lärare genomförts. Resultatet visar att lärarnas syn på läromedlet kan stötta dem i undervisningen inom detta kunskapsområde samt utvecklar elevernas förmåga att samtala och delta i högläsning. En slutsats som kan dras är att lässamtal och högläsning förenas för att skapa gemensamma och sociala sammanhang.

This paper explores the use of participatory methods prior to designing interventions within a research project at a primary school in central Sweden. The approach presented in the paper is based on the principles of participatory design (PD), to enhance the use of these methods within the areas of educational research (ER), lighting, and architecture. This approach aims to include participants of educational spaces and incorporate their views prior to design interventions. Two workshops were designed to support teachers' participation through hands-on activities. Twenty-eight teachers participated in the workshops. Scale models corresponding to two of the school's classrooms were used to initiate discussions regarding the interconnection between spatial layouts, lighting, and learning activities. The workshops' data collection analysis assisted the research group in understanding the school's spatial and learning characteristics. The information gathered from the workshops provided additional knowledge and informed the research project in a way that allowed for further development and changes within the project related to the additional variables measured along with light. According to the analysis, there is a correlation between the activity and the desired layout of the space, while the type of equipment also varies according to the task. 

Dagens förskola präglas av flerspråkighet och kulturell mångfald. Många barn talar annat språk än svenska i hemmet. Förskolan och förskollärares arbete utgör en viktig del av barns lärande och utveckling. Förskollärare har en central roll när det kommer till att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Därför är syftet med studien att få fördjupad kunskap om förskollärares erfarenheter av arbetet med att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn. För att besvara studiens syfte intervjuades 8 förskollärare från 5 olika förskolor. Dessa förskolor valdes ut på grund av att de är mångkulturella förskolor samt har flertalet flerspråkiga barn. Teorier som har använts i studien är sociokulturellt perspektiv, scaffolding, kulturella redskap och mediering. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med åtta strukturerade intervjuer som har genomförts och transkriberats. Utifrån tidigare forskning och studiens dataanalys visar resultaten att förskollärare har många arbetsmetoder för att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn. Resultatet av studien påvisade att förskollärarna använder metoder som högläsning, dela in barnen i mindre grupper, kartläggning, TAKK-tecken och bilder som stöd. Förskollärare anser att vikten av samverkan med hemmet och utformningen av miljön är viktig för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. I resultaten framkom också att förskollärare verkar ha ett medvetet arbetssätt och använder olika metoder som de tycker är användbara för flerspråkiga barns språkutveckling.

Grunden till samverkan mellan grundskolan och fritidshemmets verksamheter består avriktlinjer i förhållande till samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterandeuppdrag gentemot skolan (Skolverket, 2019). Syftet med studien är att utforska hursamverkansuppdraget påverkar förutsättningarna för att bedriva undervisning i skolaoch fritidshem, samt undersöks fritidslärares och klasslärares perspektiv påsamverkansuppdraget. Utifrån detta syfte utformades en enkätstudie med öppna ochslutna frågor. De respondenter som söktes var verksamma lärare inom F-3 ochfritidshemmets verksamheter. Enkätstudien gjordes tillgänglig online och enkätenskickades med ett informationsbrev till 30 rektorer i olika kommuner samt på grund avlågt deltagarantal även i en Facebook-grupp. Enkäten möjliggjorde en inblick i hursamverkan ser ut i respondenternas verksamheter samt hur den skulle kunna förbättrasutifrån respondenternas perspektiv. Resultatet från de slutna frågorna i studien påvisaratt samverkan mellan lärare inom F-3 och fritidshemmets verksamheter gynnar samtmöjliggör undervisningen i skolan och i fritidshemmet. Resultat från de öppna frågornaindikerar också att samverkan mellan verksamheterna sker mestadels från fritidslärarnassida vilka påpekar hur en ensidig samverkan negativt kan påverka undervisningen ideras verksamhet. En röd tråd mellan verksamheterna och att arbetet från skolanslektioner fortsätter in på fritids menar dock både lärare inom F-3 och fritidshemmetsverksamhet kan gynna undervisningen. Utifrån ramfaktorteori samt styrdokument såkunde även andra faktorer som möjligtvis förbättrar eller försämrar grund- ochfritidslärarnas samverkan samt undervisning undersökas.

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om förskollärares arbete med barns kamratrelationer i förskolan. Studien genomfördes i form av intervjuer med fem förskollärare för att ta del av deras erfarenheter. Svaren analyserades med grund i ett sociokulturellt perspektiv samt Corsaros (1985) tillträdesstrategier. Resultatet visar att samtliga förskollärare säger sig arbeta aktivt med barns kamratrelationer på förskolan. Flera olika arbetssätt används, som till exempel vänskapssol, lekträning och rollspel. Det arbetssätten har gemensamt är att det till stor del handlar om att finnas där för barnen ideras lek, att ge det stöd de behöver samt delge barnen vilka verktyg som krävs för att kunna utveckla sina kamratrelationer på egen hand. Vidare framkommer av resultatet att reflektion i arbetslaget blir ett viktigt inslag för förskollärarna i arbetet med barnens kamratrelationer och att det finns en del hinder för att förskollärarna ska kunna stödja barnen i deras kamratrelationer, som till exempel tidsbrist och brist på resurser.

I det dagliga samspelet med andra människor sker kommunikation på olika sätt. Gester, miner, kroppsuttryck och den verbala förmågan att kommunicera blir synlig även i förskolan. Tidigare forskning visar att kroppsspråket är viktigt för att kunna förstå en annan individ när ord inte säger hela sanningen i en dialog. Vikten av att skapa goda relationer mellan barn och pedagoger bidrar till förmågan att förstå varandras budskap. Den verbala kommunikationen är oftast mer uppmärksammad än den tysta och kroppsspråket glöms bort. Studien grundar sig i att intervjua pedagoger för att skapa en bild av vilket resonemang och vilka erfarenheter som finns på förskolan gällande barns kroppsspråk. Med syfte att granska och analysera pedagogers förhållningssätt till barns kroppsspråk visar denna studie på för vem och hur kroppsspråket spelar en viktig roll. Resultatet visar att det finns förståelse för vad kroppsspråk är även om det inte uppmärksammas i samma utsträckning när det verbala språket finns. Att bli sedd och förstådd är viktigt för alla, stora som små, och kroppen utstrålar mer än orden som sägs. Studien har bidragit till att uppmärksamma pedagogers erfarenheter och resonemang om barns användande av kroppsspråket på förskolan.

Undersökningen har till syfte att undersöka hur vårdnadshavare upplever mötet med pedagoger vid lämning och hämtningssituationer. Den valda metoden är traditionella enkäter i pappersform. Undersökningen grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt, med centrala analysbegrepp som relationer och kommunikation, mellan vårdnadshavare och pedagog. Resultatet påvisar att vårdnadshavare anser att det är viktigt, att någon pedagog möter upp dem när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan. Vårdnadshavarna uppger att pedagogerna oftast är närvarande vid dessa situationer, med undantag vid stressade situationer som när många barn lämnar samtidigt eller när barnen äter frukost. Det framkommer från vårdnadshavarna att det har en stor betydelse att pedagogerna för en dialog med deras barn samt med dem själv. Vårdnadshavarna belyser att pedagogerna inte alltid har uppsikt över vad deras barn har gjort under dagen, vilket det uttrycks en önskan om. I det vanligaste samtalsämnet framkommer det från vårdnadshavarna, att det oftast handlar om vad som kommer att ske under dagen när man lämnar sitt barn. När vårdnadshavarna hämtar sitt barn på förskolan kan samtalsämnet variera beroende vilken ålder deras barn är i. Diskussionen som förts är att vårdnadshavarna upplever lämning och hämtningssituationer olika, beroende om de har yngre eller äldre barn. Det framkommer också att vårdnadshavarna upplever pedagogerna olika när de lämnar och hämtar sitt barn, där det framkommer att kommunikationen ibland brister mellan vårdnadshavare och pedagoger. Detta kan i sin tur leda till att interaktion och relationsprocessen mellan varandra blir lidande, där man inte längre känner att man har respekt och förtroende för varandra. Kanske är det av den anledningen som vårdnadshavarna anser att det är viktigt att bli bemött av en pedagog, där de vill att kommunikationen fungerar för att ge trygghet och tillit när de lämnar sitt barn - det bästa de har!

Syftet med denna studie var att forska kring hur synen är på männen i förskolan, ett ämne som fortfarande kan kännas spänt och olustigt att prata om då folk både vill få in fler män i förskolan men samtidigt är rädda för att något otäckt, exempelvis pedofili ska drabba barnen. Tidigare forskningar i ämnet har gjorts kring manlighet och kvinnlighet medan denna studie fokuserar mer på själva mannen som person. Det råder stor brist på material i ämnet från föräldrarnas perspektiv och därför kommer vår forskning att fokuseras mest kring detta. Genom enkäter och intervjuer har vi samlat in materialet och analyserat dem med genusperspektiv för att lättare se skillnader och likheter till tidigare forskning. Resultatet pekar på att trots ett jämställdhetstänk, där kvinnor och män har lika mycket att bidra med, lever vissa könsstereotypiska mönster och roller vidare i vår vardag.

Ljud, rytm och ögonkontakt är några av de viktigaste grunderna för att ett spädbarn ska utveckla sin kontakt- och kommunikationsförmåga (Riddersporre & Söderman, 2012). Sången och musiken är enligt Eriksson (2013) en viktig byggsten för att kunna utveckla sin kommunikation och hon menar även att alla relationer bygger på just kommunikation (Eriksson, 2013). Tidigare forskning visar att sång, rim och ramsor bidrar till barns språkutveckling bland annat genom ökat ordförråd och verbal kommunikation, men även att barn lär genom sina sinnen, genom att ta efter de vuxna, i de olika miljöer de befinner sig i och i interaktion med andra (Huartas & Parra 2014; Gildon, 2021; Kultti, 2013; Ehrlin, 2015; Campanelli, 2021). Barn har rätt att erövra olika estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018) och på så sätt utöka sina möjligheter för kommunikation. Att främja språkutvecklingen hos barn är viktigt då trygghet och känslan av samhörighet förstärks genom att det språkliga självförtroendet stärks (Jönsson et al. 2009).

Syftet med studien var att få en förståelse för och inblick i hur utbildade förskollärare ser på sång, rim och ramsor som ett hjälpmedel för språkutveckling hos barn. Vad förskollärarna ser som betydelsefullt och hur språkutveckling med fokus på sång, rim och ramsor sker i verksamheten. Metoden som har använts i studien är kvantitativ i form av enkätfrågor. Totalt svarade 150 personer på enkäten och resultatet i vår studie visar att förskollärarna anser att sång, rim och ramsor bidrar till barns språkutveckling och därmed ökad kommunikation främst genom ökat ordförråd och ökat verbalt språk. 

Samtidigt som barn blir allt mer stillasittande är inte heller förskolläraresundervisningsuppdrag tydligt i den naturbaserade närmiljön. Trots kunskap omutevistelsens positiva aspekter på barns utveckling saknas det en bild av hur svenskaförskollärare applicerar denna kunskap i praktiken. Med syftet att undersöka hurförskollärare nyttjar sin naturbaserade närmiljö genomfördes en enkätstudie där hundrasvenska förskollärare besvarade frågor om hur ofta och hur länge de nyttjade närmiljön,samt varför, vad de gjorde och vilka hinder de såg. Även de didaktiska frågorna när ochvar berördes i enkäten samt hur lång yrkeserfarenhet förskollärarna hade. Resultatetvisade att förskollärare skulle vilja lämna förskolan för att bedriva utomhusundervisningmer frekvent än de gör och att de använder sig av den naturbaserade närmiljön för att fåen varierad lärmiljö. Det framkom en bild av en bred variation på ämnesområden därförskollärare bedriver utomhusundervisning och naturkunskap var det högst frekventasvaret. Det framkom också att personalbrist var en vanlig barriär för att bedrivautomhusundervisning. Studiens slutsats är att det ges uttryck för en didaktisk tankebakom den undervisning förskollärarna bedriver i den naturbaserade närmiljön.Förskollärare tycks ha intresse och kunskap för att bedriva utomhusundervisning menförutsättningarna tillåter inte alltid det, inte minst som följd av den brist på förskollärareoch annan förskolepersonal som finns i Sverige idag. Vidare forskning som fokuserar påatt upptäcka och motverka hinder för att vistas i förskolans naturbaserade närmiljöskulle vara en intressant utveckling.

Syftet med studien är att utifrån barns perspektiv fördjupa kunskapen om barns inflytande i förskolan utifrån samhällets demokratiska ambitioner om att göra barn delaktiga. Undersökningsfrågan för studien är: Hur uppfattar barn sitt inflytande i förskolan? Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade par-intervjuer med 16 förskolebarn i åldrarna 4–5 år, vid två olika förskolor. Utifrån barns perspektiv som teoretisk ansats analyserades empirin och fyra kategorier bildades som beskriver hur barn uppfattar sitt inflytande i förskolan. Resultatet visar att barnen uppfattar att vuxnas närvaro och regler är något som hindrar deras initiativ till inflytande. Barnen upplever däremot att inflytandet ökar när vuxna inte är närvarande och när de själva får styra leken. Resultatet visar också att barnen uppfattar sitt inflytande på skilda sätt där majoriteten av barnen inte vet varför de ska bestämma i förskolan. Slutsatsen visar att utifrån barns perspektiv uppfattar barnen att det finns både begränsningar och möjligheter i deras utövande av inflytande.

En övervägande del av alla barn i Sverige har varit inskrivna på fritidshemmet under föregående läsår, samtidigt som fritidspersonalen upplever krav på att bedriva undervisning i fritidshemmet, där undervisningen dessutom ska utgå från läroplanens innehåll. Detta samtidigt som tidigare forskning tyder på att fritidshemmet på olika sätt måste samarbeta med skolverksamheten. Föreliggande studie har därmed i syfte att undersöka vilka möjligheter fritidspersonalen har för att planera för denna undervisning. Studien har sin teoretiska ansats i det ramfaktorteoretiska tänkandet, som i denna studie används för att kunna belysa de faktorer som upplevs ha påverkat fritidspersonalens planeringsarbete. För att kunna uppmärksamma personalens upplevelser gällande planeringsarbetet har studien baserats på intervjuer med fritidspersonal. Utifrån en tematisk analys, har tre teman skapats; Planeringstidens tillräcklighet, Göra annat än planeringsarbete under planeringstiden, samt Medvetenhet om läroplanen. Resultatet belyser både positiva och negativa upplevelser gällande samarbetet med ledningen och kollegorna i skolväsendet, samt huruvida fritidspersonalens uttalanden stämmer överens med den tidigare forskningen. I diskussionsdelen tolkas resultatet, samt jämförs exempelvis med tankarna som gav grund för detta arbete. Dessutom reflekteras det över vilken forskning som hade kunnat komplettera denna studie.