hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 301
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlström, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Samverkansarbete: Fritidslärarens samverkan under skolverksamhet2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare uppfattar samverkan mellan skola och fritidshem, vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas ur fritidslärares perspektiv. Tidigare forskning belyser fritidslärares svårigheter för samverkan mellan skolverksamhet och fritidsverksamhet. Studien har använt sig av samverkansteori för att analysera olika ambitionsnivåer för samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidslärare i fyra olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet har strukturerats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar att fritidshemslärarna uppfattade att samverkan är för att få en helhetssyn på eleven. Samverkansarbetet blev ofta svårt eftersom fritidslärares kunskap och kompetens inte togs tillvara, att de blev mer resurs eller lärarassistent. Möjlighet till samverkan fanns beroende på vilken klasslärare arbetet skedde med. Vidare visar resultatet att fritidslärare betonade att samverkan är en ledningsfråga. Ett större ansvar från ledningen när det gäller samverkan efterfrågades. I diskussionen betonades att resultatet bekräftar tidigare forskning vad beträffar svårigheter i samverkan mellan klasslärare och fritidslärare. Enligt samverkansteorin styrks att en bra samverkan kräver att ledningen tar ett större ansvar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Albers, Ida
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Svennefjord, Linda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förskollärares upplevelser av implementeringen av den nya läroplanen: Utmaningar och möjligheter2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att bidra till ökad medvetenhet om hur förskollärare upplever sig kunna mediera läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) i samband med förändringarna i läroplanen som trädde i kraft den 1 juli 2019, och vilka utmaningar och möjligheter de stött på i samband med implementeringen. Det här var en kvantitativ studie som utgick från ett frågeformulär i ett slutet förskoleforum på Facebook där 56 förskollärare valde att delta. Ett sociokulturellt perspektiv användes för att förstå de kontextuella förutsättningarna för att mediera läroplanen. Resultatet visade att det många förskollärare upplevde som utmaningar i implementeringsarbetet var bland annat digitalisering, tidsbrist, utbildning/undervisning och gemensam reflektion/diskussion. De möjligheter många beskrev handlade om stöd och resurser från rektorn i form av bland annat tid för läsning, föreläsningar/webbkurs och samtal/diskussion. Resultatet visade även att majoriteten av deltagande förskollärare upplevde att arbetslaget sällan eller aldrig gavs möjlighet att tillsammans reflektera, diskutera och sätta sig in i förändringarna i läroplanen. Dock uppgav 87 procent att de som arbetslag regelbundet hade schemalagd gemensam planeringstid, men att under den tiden skulle allt annat hinnas med. Vad gäller förskollärarnas möjligheter att reflektera och diskutera med andra förskollärare visade resultatet att 66 procent av respondenterna regelbundet fick tillfälle för det medan 34 procent aldrig upplevde sig kunna göra det. Resultatet visade också att majoriteten av förskollärarna upplevde att det saknades material och resurser för att tillfredsställande kunna implementera förändringarna av läroplanen och de största bristerna handlade om tid och ekonomi. Därtill uppgav 70 procent av förskollärarna att de upplevde sig kompetenta nog att leda implementeringsarbetet, medan 30 procent kände sig osäkra framförallt på grund av tidsbrist och arbetet med digitalisering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ali Koista, Morsall
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik. Högskolan i Gävle, 2021002890.
    Tvåspråkiga elevers språkutveckling: En intervjustudie om hur tvåspråkiga barns språkutveckling ser ut i skolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där många är flerspråkiga. Skolan blir därför en central plats där många språk möts samt en plats där de ska lära sig ett annat språk. Syftet med studien är att undersöka hur elevernas språkutveckling fungerar men även hur lärare och pedagoger arbetar för att utveckla elevernas språkutveckling samt vilka verktyg de använder sig utav. Jag har skickat ut en enkät till sju olika pedagoger som jobbar på en skola där majoriteten av alla barn som går på skolan är flerspråkiga. Studien är både kvantitativ genom enkätfrågor. Studien är framställd i Mellansverige på en skola som ligger i en låginkomsttagande stadsdel. På skolan är tvåspråkigheten stor och cirka 70 procent av eleverna som går på skolan är tvåspråkiga, vilka antingen är födda i Sverige eller har kommit till Sverige när de var små. Resultatet visar att mycket är beroende på elevens bakgrund samt att lärarna försöker utveckla språket genom olika hjälpmedel såsom till exempel bildstöd, datorer och dokumentkameror.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Allfjord, Tina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Charlotte, Blumenthal
    Utomhuspedagogik och välmående: Vikten av förskollärares engagemang2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det senaste året har många inom förskolans verksamhet varit ute mer än någonsin på grund 

    av Covid-19 situationen. Utomhuspedagogiken har även en stark närvaro i den svenska förskolan. Detta gjorde att vi blev intresserade av att se hur utomhuspedagogiken kan påverka barns välmående. Är det verkligen så bra att vara ute som det påstås? Syftet med denna studie är att se hur förskollärare använder utomhuspedagogik och hur deras engagemang påverkar barns välmående. Vi har sökt på forskning från hela världen för att få relevant kunskap för att ta vår egna studie vidare. Metoderna som vi har använt för insamling av data är intervjuer samt enkäter. Både barn och förskollärare på en förskola i mellansverige har intervjuats. Enkäterna skickades ut till förskolepersonal över hela landet. Så som vi tolkade resultatet kan kunniga, intresserade och engagerade förskollärare skapa en positiv naturupplevelse för barnen. Tidigare forskning visar på att det är en viktig del för barnens fortsatta naturintresse. 

    Vi kom fram till att en positiv naturupplevelse är en viktig del för barns fortsatta naturintresse. Vidare kom vi fram till att engagerade och kunniga förskollärare har större möjlighet att påverka barns intresse för naturen och deras välmående.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Altebo Stenmark, Erica
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förändringar för barns rätt till delaktighet och inflytande på förskolan.: En jämförande dokumentanalys av Barnkonventionen och Läroplanen samt en intervjustudie med förskollärare.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskolan vilar på en demokratisk grund och på respekten för de människliga rättigheterna. Syftet med denna studie var att beskriva inkorporeringen av barnkonventionen i förskolan, i synnerhet med avseende på revideringen av läroplanen och begreppen delaktighet och inflytande samt förskollärares uppfattningar om ämnet.Studien har sin utgångspunkt och bakgrund i förändringarna i den kommande Läroplanen Lpfö18 och det faktum att barnkonventionen under år 2020 blir svensk lag. Tidigare forskning visar barnkonventionens status i Sverige och i andra länder som likt Sverige implementerat konventionen. Forskning visar också på att det är förskollärarnas förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges och vid vilka tillfällen detta sker. Resultatet från dokumentanalysen visar på att delaktighet och inflytande har stor plats i såväl barnkonventionen som den nya läroplanen samt att dessa flätas samman och ger delaktighet och inflytande än större plats i den reviderade läroplanen för 2019. I intervjuerna har det visats på en medvetenhet om de kommande förändringarna i förhållande till barnkonventionen och läroplanen, att dessa två dokument används i verksamheten samt en enad syn på innebörden och vikten av begreppen delaktighet och inflytande. Studien visar på att den svenska demokratin såväl som förskollärarens uppfattning och förhållning till sin roll påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande. I arbetet med delaktighet och inflytande använder sig förskollärarna av olika resurser så som aktivitetstavlor, miljön som den tredje pedagogen och samlingen. Förskollärarna använder exempelvis barnböcker för att levandegöra barnkonventionen i arbetet. Slutligen visar studien att organisationen kan skapa såväl hinder som möjligheter för möjligheten till delaktighet och inflytande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Amilia, Rymbacka
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Sambandet mellan fjärdeklasselevers aktiviteter under raster och deras upplevda minne och koncentration på lektionerna: En kvantitativ studie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilka aktiviteter fjärdeklasseleverna gör på rasterna och deras upplevda koncentration och minne i skolan. Metoden som användes var frågeformulär via datorn. Resultatet visade att det finns positiva samband mellan stillasittande och fysiska krävande aktiviteter och elever upplevda koncentration och minne.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7. Ancheta-Arrabal, Ana
    et al.
    Francia, Guadalupe
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    La organización temporal de la educación primera infancia como estrategia pedagogica y de bienestar social en España y Suecia2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Ancheta-Arrabal, Ana
    et al.
    Universitat de València, Spain.
    Francia, Guadalupe
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Organización del tiempo de sueño y descanso en la educación preprimaria de Suecia y España. Una lectura desde el bienestar de la primera infancia . [Organization of sleep and rest time in pre-primary education in Sweden and Spain. A take from early childhood well-being]2021Ingår i: Revista de Sociología de la Educación (RASE), ISSN 2605-1923, Vol. 14, nr 3, s. 272-272Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [es]

    Los tiempos de sueño y descanso juegan un papel fundamental en el bienestar y el aprendizaje de los niños y niñas más pequeños. La gestión del tiempo escolar, que es organizado por los sistemas educativos, afecta a las horas de instrucción del alumnado o al régimen de organización de la jornada lectiva, así como a los momentos dedicados al descanso y a las funciones vitales (comer, dormir, etc.). Este artículo se centra en el análisis normativo en el nivel estatal en España y Suecia en relación con estas cuestiones pedagógicas. Los resultados muestran cómo ambos sistemas educativos organizan el tiempo escolar de forma variable, lo que se traduce en diferentes organizaciones del tiempo, espacio y recursos humanos para permitir la función esencial del sueño o el descanso. Este hecho está teniendo consecuencias directas, en cuanto al tiempo que los niños y niñas pueden ocupar a las actividades y dedicar al descanso durante la educación preprimaria; así, en última instancia, se discute cómo este hecho está impactando en el bienestar infantil y se exploran futuras líneas de investigación.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Alice
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Johansson, Nike
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Genus i bilderböcker: Karaktärers gestaltningar utifrån tilldelat pronomen i bilderböcker för barn i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har tio bilderböcker för barn i förskoleåldern tre- till sex år analyserats för att ta reda på hur gestaltningarna av karaktärernas egenskaper förhåller sig till rådande genusnormer. Studien har en queerteoretisk utgångspunkt då vi har valt att kategorisera karaktärerna i tre kategorier av pronomen, Han, Hon samt Utan pronomen. Hirdmans (1988) teori om genus används som utgångspunkt i analysen för att beskriva hur genus är kulturellt konstruerat. Med hjälp av en enkät, som besvarats av nio pedagoger i ett flertal kommuner i Sverige, kunde vi sammanställa en lista med tio bilderböcker som läses på flera förskolor i Sverige. Datainsamlingen skedde både enskilt och tillsammans, analysen av böckerna gjordes först på varsitt håll för att sedan diskutera och sammanställa dessa. Resultatet av detta redovisades med hjälp av cirkeldiagram. Studien visade att de flesta av böckerna är skrivna av kvinnor samtidigt som den största andelen karaktärer presenteras med pronomenet han/honom. Studien visar även att gestaltandet av barn i böckerna som analyserats är nyanserad då alla karaktärer visar på mer eller mindre normbrytande egenskaper. Två djupare analyser har även gjorts för att förtydliga hur nyanserat karaktärerna gestaltas. Slutsatsen visade att det fanns många fler gemensamma egenskaper för karaktärerna av de olika pronomen och de utan pronomen än vad det fanns egenskaper som endast fanns hos en kategori av pronomen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Andersson, Chris
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Andersson, Katarina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    ”Vad är en god arbetsmiljö i förskolan?”: En kvalitativ studie om arbetsmiljön i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I förskolans uppdrag ingår det att tillföra en trygg och optimistisk arbetsmiljö som inkluderar alla barn och personal. Pedagogerna ska ha möjlighet att arbeta i en miljö som är hanterbar, begriplig och meningsfull.   

    Syfte: Undersökningens syfte är att öka kunskaperna om vilka erfarenheter förskollärare och barnskötare har av deras arbetsmiljö samt hur den påverkar dem i deras arbete. Frågeställningarna innefattar pedagogernas upplevelser kring deras arbetsmiljö och vad som kännetecknar en god arbetsmiljö i förskolan.   

    Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie som baserar sig på en enkät med svar från 50 pedagoger från två kommuner i Mellansverige.   

    Resultat: Studien visar att pedagogerna trivs på sin arbetsplats och känner hög känsla av sammanhang trots att det finns brister i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön som stora barngrupper, låg personaltäthet, stress, arbetsbelastning samt olämpliga lokaler. Däremot anser pedagogerna i vår studie att det positiva väger upp för det negativa. Kollegor har stor betydelse både för trivseln, arbetsmiljön och vikten av att kommunicera genom ett gott samarbete med varandra samt vilket inflytande de har på sin arbetsplats. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Helene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Lindström, Moa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Barns lärande i matematik i utomhusmiljö: En webbenkätundersökning om förskollärares uppfattning om barns lärande i matematik i utomhusmiljö2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskap som barn utvecklar i förskoleåldern är viktig för den framtida inlärningen. Då rapporter från Skolverket visat på stora skillnader i behörighet till gymnasieskolan mellan olika elevgrupper kan förskollärare synliggöra olika aspekter av matematik i vardagen och ge barnen stöttning i deras matematiska utveckling. Utomhusvistelse anses positivt för barns motoriska utveckling samt gynnar både det fysiska och psykiska välmåendet. Syftet med studien är att undersöka förskollärares inställning till användandet av matematik i utomhusmiljö i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Samt hur förskolläraren rent konkret uppmuntrar till användandet av matematik i utomhusmiljö. Studien genomfördes som en pilotstudie där resultatet bygger på kvantitativa data med inslag av kvalitativa data genom öppna frågor. Som datainsamlingsmetod användes en webbenkätundersökning. Studien knyter an till Vygotskijs sociokulturella teori där lärandet sker i interaktion med andra genom sociala relationer och Deweys ”Learning by doing” vilket innebär att lära genom att göra. Studiens resultat visar att förskollärarna arbetar med matematik utifrån Bishops matematiska aktiviteter på ett flertal sätt och att undervisningstillfällena ofta innehåller flera matematiska aktiviteter. Studien visar även att förskollärarna upplever obegränsade möjligheter samt inga eller få hinder att använda matematik i utomhusmiljö. Slutligen visar studien att förskollärarna upplever att barnen använder den matematikundervisning de fått i sin lek.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Maria
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Zetterholm, Eric
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Fritidslärares tolkningar av begreppet inkludering: En intervjustudie med sex fritidslärare2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inkludering är ett begrepp som används inom skolväsendet. Ett begrepps beskrivning som står skrivet i fritidshemmets styrdokument men inte benämns med begreppet inkludering. Vi kom i kontakt med begreppet inkludering då vi uppmärksammade ett fenomen där fritidslärare sökt att anpassa sin undervisning på olika sätt utifrån en återkommande situation, där vissa anpassningar uppfattades som integrering. Vilket ledde oss till studiens syfte att närma oss i hur fritidslärare tolkar begreppet inkludering och de inställningar som förmedlas kring ett inkluderingsarbete. Studiens metod bestod av semistrukturerade intervjuer där sex fritidslärare intervjuats. Vi genomförande studien ur ett dilemmaperspektiv i syfte att synliggöra om de tre mest förekommande dilemman kunde urskiljas ur fritidslärarnas svar. Materialet analyserades tematiskt och resultatet synliggjorde att tre tolkningar beskrevs: som deltagande, som samhällsdeltagande samt som deltagande och gemenskap. Inställningen hos fritidslärarna var positiv men det fanns tvivel till dess utövande om fritidsläraren hade mindre tillit till barnets förmåga att främja inkludering eller hade en brist i kunskap kring inkludering. Inre dilemman förmedlades när fritidslärarna skulle söka samsyn i sitt inkluderingsarbete. Slutsatsen är att begreppet inkludering tolkas på olika sätt av fritidslärare. Inställningarna som fritidslärare förmedlar kring sitt inkluderingsarbete uppvisar delvis dilemman och omöjlighet men till sin helhet en positivitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Sanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Lundberg, Fredrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förskollärarens uppfattning om ledarskap: Salutogena hälsofaktorers påverkan på ledarskap i barngrupp2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När mediedebatten förskoleupproret kom visade de upp ett patogent synsätt på förskollärares arbetsvardag, verkligheten för förskollärare idag. Utifrån detta har vi valt att fokusera på förskollärarnas vardag utifrån det motsatta perspektivet, det salutogena perspektivet. Samt utifrån det faktum att det finns en brist på forskning inom detta ämne. Vårt syfte med detta arbete har således varit att undersöka hur förskollärare uppfattar att salutogena hälsofaktorer påverkar deras ledarskap i barngruppen. Vilka ledaregenskaper menar respondenterna vara avgörande för att uppnå bra ledarskap och vilka salutogena hälsofaktorer finns det när de arbetar som förskollärare. Vi vill också veta om dessa salutogena hälsofaktorer påverkar respondentens ledarskap i barngruppen. Vi har intervjuat sex yrkesverksamma förskollärare genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. För att analysera det insamlade datamaterialet har vi använt oss av Chelladurais multidimensionella ledarskapsteori. Utifrån ledarskapsteorin utformade vi intervjufrågorna så att vi kunna kartlägga vad det är i situationens karaktär som gör att förskollärare mår bra på arbetet. Samt vilken påverkan det får på deras beteendet och vad blir konsekvensen av det. Resultatet visar att förskollärares ledarskap påverkas av salutogena hälsofaktorer. Vilket förskollärarna kan identifiera i sin arbetsdag. Ett ytterligare resultat påvisar behovet av mer forskning inom såväl salutogenes som ledarskap för förskollärare. Detta visar sig i bristen på forskning inom våra fokusområden. Vår slutsats är således att de salutogena hälsofaktorerna har inverkan på förskollärares ledarskap och att det finns ett stort behov av mer forskning inom dessa områden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Asserholt, Agnes
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förskollärare som är män: En kvalitativ studie om deras upplevelser av förskolläraryrket2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Axelsson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Ollas, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    "Det är fröknarna som bestämer mest. Vi bestämmer inte allt, vi bestämmer nästan inget": En kvalitativ studie om hur barn uppfattar sitt inflytande i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån barns perspektiv fördjupa kunskapen om barns inflytande i förskolan utifrån samhällets demokratiska ambitioner om att göra barn delaktiga. Undersökningsfrågan för studien är: Hur uppfattar barn sitt inflytande i förskolan? Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade par-intervjuer med 16 förskolebarn i åldrarna 4–5 år, vid två olika förskolor. Utifrån barns perspektiv som teoretisk ansats analyserades empirin och fyra kategorier bildades som beskriver hur barn uppfattar sitt inflytande i förskolan. Resultatet visar att barnen uppfattar att vuxnas närvaro och regler är något som hindrar deras initiativ till inflytande. Barnen upplever däremot att inflytandet ökar när vuxna inte är närvarande och när de själva får styra leken. Resultatet visar också att barnen uppfattar sitt inflytande på skilda sätt där majoriteten av barnen inte vet varför de ska bestämma i förskolan. Slutsatsen visar att utifrån barns perspektiv uppfattar barnen att det finns både begränsningar och möjligheter i deras utövande av inflytande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Azougai, Jamal
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hansson, Jonatan
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Fritidspersonalens planeringsutmaningar: En kvalitativ intervjustudie om att hantera en mångfacetterad yrkesroll och hinder för att uppnå målen2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En övervägande del av alla barn i Sverige har varit inskrivna på fritidshemmet under föregående läsår, samtidigt som fritidspersonalen upplever krav på att bedriva undervisning i fritidshemmet, där undervisningen dessutom ska utgå från läroplanens innehåll. Detta samtidigt som tidigare forskning tyder på att fritidshemmet på olika sätt måste samarbeta med skolverksamheten. Föreliggande studie har därmed i syfte att undersöka vilka möjligheter fritidspersonalen har för att planera för denna undervisning. Studien har sin teoretiska ansats i det ramfaktorteoretiska tänkandet, som i denna studie används för att kunna belysa de faktorer som upplevs ha påverkat fritidspersonalens planeringsarbete. För att kunna uppmärksamma personalens upplevelser gällande planeringsarbetet har studien baserats på intervjuer med fritidspersonal. Utifrån en tematisk analys, har tre teman skapats; Planeringstidens tillräcklighet, Göra annat än planeringsarbete under planeringstiden, samt Medvetenhet om läroplanen. Resultatet belyser både positiva och negativa upplevelser gällande samarbetet med ledningen och kollegorna i skolväsendet, samt huruvida fritidspersonalens uttalanden stämmer överens med den tidigare forskningen. I diskussionsdelen tolkas resultatet, samt jämförs exempelvis med tankarna som gav grund för detta arbete. Dessutom reflekteras det över vilken forskning som hade kunnat komplettera denna studie. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Baum, Saskia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Språkutveckling i Montessori- respektive Waldorfförskolan: En jämförelse av det pedagogiska arbetet med barns språkutveckling i Montessori- respektive Waldorfförskola2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Språkutvecklingen hos barn har fångat en nyfikenhet hos mig under min studietid och hur det vardagliga arbetet kan utveckla barnens språkutveckling. Ett intresse för olika pedagogiska inriktningar har vuxit fram och vilka strategier som används inom dessa för att stimuleras den verbala språkutvecklingen. Syftet med studien är därför att jämföra två pedagogiska arbetssätt, ett grundat i Montessoripedagogik systemet och ett grundat i Waldorfpedagogik systemet. Studiens frågeställning är vilka strategier som förskollärarna använder sig av och vilka likheter och skillnader som finns inbördes och mellan de två olika pedagogiska inriktningarna.

    Genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare, två inom respektive pedagogisk inriktning, där deltagarna svarar på frågor om vilka arbetssätt som respektive förskola använder sig av för att stimulera språkutvecklingen hos barn. Detta medför att resultatet nödvändigtvis inte behöver bero på respektive pedagogisk ideologi. Utan det kan även förekomma strategier utan specifik pedagogisk inriktning.

    Studien visar att barnens första språkutveckling är något som är en del av den vardagliga verksamheten på förskolan. Strategierna som används skiljer sig däremot emellan de pedagogiska inriktningarna. I Montessoriförskolan nyttjas pedagogiskt material för att lära barnen de mer specifika delarna av språkutvecklingen. Inom Waldorfförskolan nyttjas den fria leken och ett mer generellt lärande, där lärandet anpassas efter barnets egna förmågor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Bergen, Carina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Övergångar mellan förskolan och förskoleklass: En studie om förskollärares kunskap och erfarenhet kring elevers övergångar mellan olika verksamheter2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn får inte bedömas i förskolan, men en uppfattning görs så till vida om barnet är redoför en överflyttning till skolan eller om barnet bör stanna ett år till. Syftet med studien äratt undersöka förskollärares kunskaper och erfarenheter av ADD och skolmognad, närdet gäller övergången till förskoleklass från förskolan. De frågeställningar som studienska besvara är: Varför stannar barn kvar på förskolan ytterligare ett år? Hur insatta ärförskolläraren i ADD och skolmognad? Det socialpsykologiska angreppsättet somstudien teoretiskt förankras i behandlar om övergången varit mjuk eller hård och desspåverkan på barn när de ska gå från förskolan upp till förskoleklass. I den här studienhar författaren använt en kvantitativ forskningsmetod. Data har samlats in genom enenkätstudie som skickats ut per mail till över ett trettiotal förskollärare i vissa fall viarektorerna/cheferna samt till en sluten Facebook grupp med cirka 50 000förskollärare/lärare. Totalt bygger studien på 45 svar. Resultatet från enkätstudienindikerar att det händer då och då att barn får stanna kvar på förskolan ett år till. Dethuvudsakliga resultatet tyder på att det kan finnas en mängd olika omständigheter till attdet blir så. Orsaken kan vara att barnet inte varit skolmoget, varit född sent på året ellerhaft en eller flera diagnoser som gjort att man kommit fram till att det ändå vore bäst förbarnet att stanna kvar i förskoleverksamhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Berglund, Anna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Mattsson, Henrik
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Barn gör rätt om de kan, inte om de vill: En kvalitativ studie om yrkesverksamma lärares erfarenhet av metoden lågaffektivt bemötande.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Arbetet med konflikthantering förekommer dagligen i skolans verksamhet och kan se olika ut. Syftet med vår studie var att undersöka vilken erfarenhet verksamma lärare som undervisar barn i åldern sex till tio år, har av metoden lågaffektivt bemötande i samband med konflikthantering. I vår studie redogör vi för hur metoden kan användas vid problematiska situationer där barn är inblandade. Lågaffektivt bemötande bygger på att barn gör rätt om de får de rätta förutsättningarna.

    Studien har genomförts med kvalitativ metod som vi valde för att uppnå ett bredare och ett mer djupgående resultat. Sju personer på tre skolor intervjuades om sin kunskap och erfarenhet av metoden lågaffektivt bemötande vid konflikthantering. Det visade sig att lärarnas erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande är varierande. Undersökningen visar också att det saknas utbildning och till viss del kunskap om lågaffektivt bemötande. För att det lågaffektiva bemötandet ska vara effektivt och behjälpligt i konfliktsituationer, så krävs en samsyn inom arbetslaget och en väl genomarbetad plan för metoden. Studiens slutsats blev att det råder stor brist på utbildning inom konflikthantering bland de deltagande lärarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Berglund, Tove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hyll, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förskollärares perspektiv på inkludering i förskolan: Arbetsmetoder för inkludering2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskolan i Sverige ska erbjuda en undervisning som inkluderar barn och där undervisningen anpassas efter barns olika behov. Tidigare forskning visar att det förekommer brister i inkluderingsarbetet, både nationellt och internationellt. Forskningen visar att bristerna ligger i förskollärares kunskaper om inkludering samt arbetsmetoder som bidrar till inkludering. För att bidra med mer kunskap om arbetsmetoder för ett fungerande inkluderingsarbete är syftet med denna undersökning att undersöka hur förskollärare arbetar och förhåller sig till begreppet inkludering inom olika pedagogiska inriktningar i förskolan. Som metod för undersökningen valdes en elektronisk enkät för att på bästa sätt nå ut till olika förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar geografiskt spridda i landet. 96 förskolechefer kontaktades för att finna förskollärare som hade intresse för att delta i undersökningen. Slutligen kontaktades 29 förskollärare som fick erbjudande att svara på enkäten. Genom en kvalitativ tematisk analys framkom arbetsmetoder som enligt respondenterna i undersökningen bidrar till inkludering. Resultatet visar att anpassning av miljö och aktiviteter efter barns förutsättningar, kommunikativa möjligheter, förhållningssättet gentemot barnet, synen på mångfald och gemenskap samt fortlöpande systematiskt arbete och utveckling av kunskap är relevanta arbetsmetoder för att bidra till inkludering i förskolan. Resultatet som analyserades i relation till de sociokulturella och relationella perspektiven visade att respondenterna upplever svårigheter i inkluderingsarbetet, men endast ett fåtal förskollärare upplever att de behöver mer kunskap om inkludering. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Bergström, Jeanette
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Forsström, Amanda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Att vara eller inte vara i skolans värld – men vilken roll har fritidslärarna?: Ett examensarbete om fritidslärarnas syn på rollen i samverkan med lärarna.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att det finns återkommande oklarheter kring vilken roll fritidslärarna har inom skolan. I vår undersökning har vi utifrån bakgrunden om fritidshemmets historia och uppdrag fokuserat den förändrade roll som fritidslärare får i och med kravet på legitimation. Från juli 2019 krävs legitimation för att få undervisa och ansvara för fritidsverksamhet. Enligt läroplanen ska skolans lärare samverka med fritidslärare och utbyta kunskaper och information. Deras samverkan i detta arbete uttrycks som en parallell företeelse till hur fritidslärare uppfattar sin roll i interaktion med lärare. Vår teoretiska ansats kopplas därför till Erving Goffmans dramaturgiska teori och begrepp när vi sökt svar på frågan hur fritidslärare uppfattar sin roll i samverkan med lärare. Vi har avgränsat vår undersökning till att beskriva samverkan i form av uppfattningar. Vi har valt bort att observera interaktion mellan fritidslärare och lärare. Datainsamlingen genomfördes därav i form av en webbaserad enkät ställd till fritidslärare på en enskild skola och till en Facebook-grupp. Resultatet av vår undersökning indikerar att fritidslärare anser att det råder en otydlighet i deras roll och uppdrag. De fritidslärare som har arbetat länge framträder i sin roll och har en trygghet i sin identitet, där deras trovärdighet skapar en övertygande äkthet som leder till förståelse vid samplanering av verksamhet. Fritidslärare antar en viss roll för att teamet ska fungera och vill framträda som trovärdiga. Svaren i vår studie visar på att det råder en oklarhet kring om lärarlegitimation gör någon skillnad för fritidslärarens roll. Vår egen slutsats är att fritidslärarens roll behöver tydliggöras för att samverkan mellan skola och fritidshemmet ska kunna fungera sett utifrån styrdokumenten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Biamba, Cresantus
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Chidimma, Obioha N.
    Alex Ekwueme Federal University, Ndufu-Alike, Nigeria.
    Chinwe, Ogunji V.
    Alex Ekwueme Federal University, Ndufu-Alike, Nigeria.
    Kelechi, Mezeiobi C.
    Alex Ekwueme Federal University, Ndufu-Alike, Nigeria.
    Chinyere, Nwajiuba A.
    Alex Ekwueme Federal University, Ndufu-Alike, Nigeria.
    Assessing democratic classroom practices among secondary school civic education teachers in the global south: case study of South East Nigeria2021Ingår i: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 8, nr 1, artikel-id 1896425Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Democratic classroom practices are all strategies adopted by classroom teachers to actively engage students in the learning processes. Considerable literature assessing influence of Civic Education on youths’ active participation in a democratic society exists. Not much have reported an empirically conducted study on classroom best practices adopted by Civic Education teachers in the Global South. This paper examines classroom democratization by Civic Education teachersin South East Nigeria, students’ and teachers’ perceptions of democratic classroom,and challenges confronting classroom democratization. Focus Group Discussion  and Democratic classroom questionnaire were used to elicit information from 151 civic education teachers and 1400 senior secondary school one (SS1) students. Findings revealed that Civic Education teachers in South East Nigeria adopted democratic classroom practices marginally. Recommendation includes more adoption of democratic classroom best practices for development of students’ critical thinking abilities, preparing them to become participatory in their civic duties and reducing crimes among today’s youths.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Birgersson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Kallin, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Barn med autism i skolans verksamheter: En kvalitativ undersökning om skolpersonalens strategier gällande bemötandet av barn med autism i skolans verksamheter2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I skolans verksamheter finns det idag elever med autism. Skolpersonalens uppgift är att anpassa undervisningen och bemöta elevernas behov efter allas förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka strategier skolpersonal har gällande bemötandet av barn med autism i skolans verksamheter. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua sju personer som arbetar inom grundskolan. Resultatet visar att det finns olika metoder och strategier gällande bemötandet av elever med autism. Det framkom även brister i skolans verksamheter och brist på kunskap och utbildning inom området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Björklund, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hälsa och anställningsbarhet: En kritisk analys2016Ingår i: Anställningsbarhet: Perspektiv från utbildning och arbetsliv / [ed] Berglund, Gun & Fejes, Andreas, Lund: Studentlitteratur , 2016, 2Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Björklund, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Hälsosamhället i pedagogisk forskning: En explorativ kartläggning av svenska doktorsavhandlingar i ämnet pedagogik mellan 2005-20192023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 28, nr 1-2, s. 37-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vi lever idag i ett hälsosamhälle där hälsa och pedagogik kan betraktas som oupplösligt sammanflätade i formandet av hälsosamma människor. Vi vet dock inte så mycket om hur hälsosamhället figurerar eller framträder i pedagogisk forskning och inte heller vilka frågor om hälsosamhället som ställs. Den här studien riktar blicken mot svenska doktorsavhandlingar i pedagogik som här uppfattas indikera sådant som pågår inom ämnet, och avser att undersöka hur hälsosamhället framträder i dessa. Av de 917 avhandlingar i ämnet pedagogik som publicerades i Sverige under 2005-2019, fick 76 avhandlingar utgöra underlag för studien. Analysen utforskade hur hälsosamhället behandlas och vilka dimensioner av hälsosamhället som framträder samt hur. Resultaten visar att hälsosamhället är svagt etablerat som forskningsområde inom pedagogikämnet och att huvuddelen av studierna med anknytning till hälsosamhället berör hälso- och sjukvården eller sjukdom/diagnoser, medan forskning om eller för hälsofrämjande verksamhet (utanför hälso- och sjukvården) eller om pedagogiska processer i relation till hälsa eller välbefinnande utgör en minoritet. I diskussionen förs resonemang om hälsosamhället som ett forskningsfält som skulle kunna berika pedagogikämnet genom att ge ett breddat underlag för såväl teori- som metodutveckling inom ämnet, samt ge viktiga bidrag till pedagogiska verksamheter i hälsosamhället genom såväl praktiknära som kritisk forskning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Björklund, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Shaping Electricians: Discursive Formations of Electricians in Discussions about Musculoskeletal Disorders2022Ingår i: Journal of Vocational Education and Training, ISSN 1363-6820, E-ISSN 1747-5090Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Electricians’ exposure to ergonomically challenging working positions and conditions makes them vulnerable to musculoskeletal disorders (MSDs). Ergonomic behaviour and compliance with interventions may be expected to be intertwined with their understanding, knowledge, and habits regarding their occupation and regarding work environment and ergonomics. These habits and knowledge are initially formally shaped during vocational education and training. Therefore, the aim of this article is to explore how electricians and the electrical trade are conceived, expressed and (re)produced in a trade school context and how these may function to impede or facilitate implementation of healthy ergonomic habits and behaviours for electricians. Five semi-structured focus group interviews were performed with trade school related stakeholders regarding electricians and MSDs. Interview data was analysed using discourse analysis. Results show that discourses of ‘the architecture of electricity’ and of ‘time pressure’ informed the informants discussions. The discourses positioned electricians as tenacious and responsible, which, in turn, tended to both impede and facilitate the interviewed electricians’ ergonomic behaviour, with a macho-culture serving as a major impeding influence.

  • 27.
    Björklund, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    The Dissolution of Occupational Health and Safety Training in Swedish Vocational Education and Training?2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the current curriculum for vocational education and training (VET), occupational health and safety training (OHS) is distributed between and integrated within other subjects and courses. With this organization of OHS training, an apparent risk is that OHS within a program may become fragmented and disorganized, not only in the policy documents but also in the daily education practice. How does this influence conceptions of the ‘good work environment’ and the ‘good worker’? Drawing on Foucault’s notions of power and subjectivity, discourse and governmentality, the study aims to explore how OHS is made intelligible within the current curriculum and syllabi for VET in upper secondary school, how notions of a ‘good work environment’ are framed and constructed and how notions of a ‘good worker’ is part of this discourse. The empirical material is the 2011 curriculum and syllabi for the upper secondary school Electricity and energy program. The study will offer an understanding of the current syllabus for OHS and knowledge about what a ‘good work environment’ and a ‘good worker’ is conceived to be within these policy documents.

  • 28.
    Björklund, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    The fragmentation of work environment training in Swedish vocational education and training2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research indicates that contemporary work environment training in Swedish vocational education and training (VET) is insufficient in terms of students’ learning. In 2011, the Swedish government implemented the current curriculum and syllabi, replacing the older one from 1994. One of the changes made was the restructuring of work environment training (WET) in VET. The reform was played out by breaking apart the former cohesive course of WET into different subjects and courses. An apparent risk with this new ‘integration’ of WET into different subjects and courses is that WET within a program may become fragmented and disorganized, not only in the policy documents but also in the daily education practice. Based on these notions, the paper will firstly develop an understanding of the thinking behind the current syllabus for WET, secondly exemplify the distribution of WET within various subjects and courses, and thirdly illustrate how the current syllabus may be played out in daily education practice. Based on these initial observations, the study will explore how notions of a ‘good work environment’ is framed and constructed within the newly re-organized context of WET. Accordingly, the study aims to explore how WET is made intelligible within the new curriculum and syllabi for VET in upper secondary school and how notions and expectations attached to a ‘good working environment’ is part of this discourse. The empirical material is the 2011 curriculum and syllabi for the upper secondary school Electricity and energy program. By systematically reviewing and analyzing the various course syllabi, the study will contribute with a comprehensive view of the current syllabus for WET and knowledge about what a ‘good work environment’ is conceived to be within these policy documents. This will provide a better understanding regarding what kind of knowledge of work environment that young people are expected to be equipped with before entering the labor market. Finally, consequences for students’ ability to learn effectively by distributing a specific content into different subjects will be discussed and elaborated on. Even though the specific example here is WET, the results have a potential to be universal.

  • 29.
    Björklund, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Gustavsson, Maria
    Linköpings universitet.
    Review of educational research on ‘health work’ in Swedish Ph.D.-theses during 2005-20142016Ingår i: Social Justice, Equality and Solidarity in Education?, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we examine how health work is manifested in Swedish educational PhD-theses. We define ‘health work’ here broadly, encompassing for instance the work of all kinds of health professionals (such as health educators/promoters, public health workers, nurses, chiropractors, personal trainers, etc), health work through health related reporting in various media (e.g. magazines, web-sites, blogs, etc), and also the health work individuals perform on and for themselves (e.g. lifestyle-oriented activities). Intrinsic to these types of health work are both immanent and more direct processes of education, whereby it becomes a field of interest to educational researchers, and education research into this field of health work in turn becomes of use to health workers/practitioners.

    Therefore it is interesting to examine how this field of ‘health work’ is perceived and framed in the perspective of Swedish education research and what questions education research have been asking in this field. The aim of this paper is to explore how health work figures in Swedish education research. What aspects of health work are education researchers in Sweden interested in? What questions are being asked? And hence, how can education research in the field of health work support health workers/practitioners in their work?

    In order to answer these questions, we have looked at all of the Swedish doctoral theses in education published during the years of 2005-2014. During this period, there were 666 theses published, of which 108 were selected in the first selection, and of these, 74 were selected in the third selection. With a broad operationalization of ‘health’ and ‘health work’, the 74 theses were then further analyzed to determine how health figured in the theses and to answer the rest of the research questions. Here, a distinction was made between theses that had an explicit focus on health work in their research questions and those that did not. The analysis further consisted of categorizing the theses depending on how central or marginal issues of health work were in the studies and on whether health work was an implicit or explicit aspect of the study. The analysis was also concerned with finding common themes or issues or arenas etc.

    The preliminary results show that very few theses in education directly relate to health work. The most common areas studied are the school subject of Physical health and education (Idrott och hälsa-ämnet), student health (elevhälsa), health care (hälso- och sjukvård), and sports (idrott). Quite a few studies are concerned with issues of professionalization and many want to understand learning processes related to various illnesses or chronic conditions that people live with, while very few studies have research questions that directly relate to practices of health promotion, i.e. issues of influencing health practices from a salutogenic (“positive health”) perspective.

  • 30.
    Björklund, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Breddat deltagande i högre utbildning: Projektrapport från ett utvecklingsprojekt2021Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Björklund, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Magnusson, Lena O
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Fernström, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Lärares perspektiv på breddat deltagande i högre utbildning: mångfald, omsorg och merarbete2023Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 13, nr 2, s. 58-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskning om breddat deltagande i högre utbildning tenderar att ta ett studentperspektiv snarare än ett lärarperspektiv. I den här artikeln presenteras en intervjustudie med lärare i fokus och hur de uppfattar konsekvenserna av det politiska målet om breddad rekrytering till högre utbildning i sitt undervisningsuppdrag. I studien görs en tematisering (Braun & Clarke, 2006) av informanternas beskrivningar av de konsekvenser som det breddade deltagandet, vilket följer på breddad rekrytering, får i undervisningspraktiken. Tre avskilda teman framträder i informanternas uppfattningar: professionell utveckling, socialisation av studenter och anpassningar av arbets- och examinationsformer. Dessa tre teman ramas in av förändrade ramvillkor. De förändrade ramvillkoren resulterar huvudsakligen i att lärare i stor utsträckning saknar tid för de förändringar som de behöver göra i sitt undervisningsuppdrag. Resultaten visar också på en uppfinningsrikedom i undervisningsplanering samt förändringar i lärares omsorgsarbete riktat mot studenterna. Informanterna uttrycker värdet av mångfald inom högre utbildning, samtidigt som de uppfattaratt den ökade mångfalden tillsammans med ett ökat omsorgsarbete skapar en komplex och krävandearbetssituation för lärare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Björklund, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Djupsjöbacka, Mats
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Discourses about electricians in vocational education2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Students in vocational education to become electricians have an increased risk of developing musculoskeletal disorders (MSDs) once in the workforce compared to most other blue collar professions (Toomingas et al., 2014). This increased risk comes from having to work in awkward body positions, with heavy and sometimes poorly adapted tools and with time constraints. Many end up with chronic disabilities, forcing them to change careers or to go on sickness pension. Besides the significant and damaging consequences for the individual concerned, losing electricians from the workforce is a significant loss for the building industry in which electricians these days are scarce, and for society that not only loses tax-incomes but also possibly need to pay sickness pension for these people during quite a few years. It is therefore important to find ways to prevent MSDs and to promote good ergonomics in the building industry in general and among electricians specifically. Electricians’ knowledge and habits regarding MSDs are first formed and shaped in school, during vocational education to become an electrician. Drawing on the ideas of bio-power and governmentality, as introduced and developed by Foucault (1988, 1990, 2003) and developed by Rose (1999; Rabinow and Rose, 2006), discourses govern how it is possible to think and act. From this standpoint, then, talk and discourses are not perceived as innocent or ‘mere’ talk (Hall, 2001) but as governing the production, regulation and representation of both bodies and subjects through the acquisition of specific dispositions, tastes and abilities (Foucault, 1988; Rose, 1999). Thus, discourses drawn on in school about electricians and the profession govern how it is possible to think and act about oneself and others in relation to both ergonomics and MSD and, by extension, have material effects on electricians’ health. This means that, to foster healthy ergonomics one needs to consider how electricians and the profession are conceived and thought about in school, i.e. how electricians and the profession are discursively conceived. The purpose of this paper is thus to explore discursive constructions of electricians and the profession as these are expressed in discussions about MSDs in the vocational education and school context. Methods used are four focus group interviews: two with students, one with teachers and one with school management at one senior high school program for electricians. In the focus group interviews the participants were asked to discuss ideas about causes and reasons to why electricians develop MSDs, consequences and effects of MSDs and ideas about what could be done to prevent MSDs. The interviews were then transcribed and discursively analyzed with questions in mind about how each group conceived of electricians and the profession.

  • 33.
    Björklund, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Djupsjöbacka, Mats
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Discursive constructions of electricians in discussions about musculoskeletal disorders among professionals in the field2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Electricians have an increased risk of developing musculoskeletal disorders (MSDs) compared to most other blue collar professions. Many end up with chronic disabilities, forcing them to change careers or to go on sickness pension. Besides negative consequences for the individuals concerned, MSDs also have a detrimental impact on the workforce (reduced number of professionals) and on society (financial costs). It is therefore important to find ways to prevent MSDs and to promote good ergonomic behavior. Electricians’ knowledge and habits regarding MSDs are first formed and shaped in school, during vocational education to become an electrician. In the course of this time the students have periods of internship during which they interact with professionals within the field. Drawing on the ideas of bio-power and governmentality, as introduced and developed by Foucault and developed further by Rose, discourses govern how it is possible to think and act. From this standpoint, then, talk and discourses are not perceived as innocent or ‘mere’ talk but as producing and regulating subjects through their acquisition of specific dispositions, tastes and abilities. Thus, discourses drawn on about electricians and the profession during the students’ internship will govern how it is possible for the students to think and act about themselves and others in relation to both ergonomic behavior and MSDs and, by extension, will have material effects on electricians’ health. This means that, to foster healthy ergonomic behavior one needs to consider how electricians are thought of within the field, i.e. how electricians and the profession are discursively conceived. The purpose of this paper is thus to explore discursive constructions of electricians and the profession as these were expressed in discussions about MSDs among professionals in the field.  Two semi-structured focus group interviews and one individual interview with professionals in the field were conducted. The participants were asked to discuss ideas about i) causes as to why electricians develop MSDs, ii) consequences and effects of MSDs, and iii) ideas about what could be done to prevent MSDs. The interviews were transcribed and the material is currently being discursively analyzed with questions in mind about how the participants conceived of electricians and the profession. Results will be presented at the conference, but preliminary analyses suggests that predominant discourses are concerned with the masculinity of electricians as well as with their time pressured work situation, both contributing to casualness towards ergonomic behavior.

  • 34.
    Bodin, Tilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Karlsson, Julia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Användning av digitala verktyg i förskolans undervisning: En studie om förskollärares upplevelser av digitalisering i förskolan2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utforska förskollärares upplevelser av hur digitaliseringen påverkar förskolans mål och dess inverkan på barnens utveckling. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, inklusive mediering. Det är en kvalitativ studie där metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Studiens bakgrund utgår från begreppet digitalisering, styrdokument för förskolan, samt förklaring om digital kompetens. Resultaten visar att förskollärare ser digitala verktyg som positiva, samt främjande för kommunikation, skapande och lärande. Förskollärarnas medvetenhet om digitaliseringens samhällsrelevans kopplas till behovet av att förbereda barn för en digital framtid. Slutsatsen understryker anpassningen av digitala verktyg efter barnens individuella intressen och behov för att stödja deras utveckling på ett flexibelt sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Boman, Evelina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Jernhag, Kajsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Förutsättningar för sociala relationer: i fritidshemmets verksamhet2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie där syftet är att skapa förståelse utifrån fritidslärares perspektiv för vilka förutsättningar det finns för sociala relationer på fritidshemmet. Utifrån frågeställningen: Vad påverkar och hur påverkas sociala relationer enligt fritidslärare? Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där mediering, proximala utvecklingszonen samt fantasi och kreativitet har varit vår begreppsbank i analysen. Som metod har semistrukturerade intervjuer använts, där totalt sju fritidslärare intervjuats. Syftet med den semistrukturerad intervjumetoden är att skildra informanternas perspektiv på fenomenet. Intervjuerna har satts i relation till bakgrundslitteratur, forskning samt en teori som menar att människor lär i samspel med varandra. 

    Resultatet av undersökningen har visat att fritidslärarna anser att den sociala miljön behöver vara trygg för att elevers sociala relationer ska främjas. De menar även att den fysiska miljön måste vara inbjudande för att elever ska kunna skapa sociala relationer. Genom sitt förhållningssätt stödjer fritidslärarna det sociala samspelet som sker på fritidshemmet, både som en hjälpande hand och genom att utmana eleverna till att utföra det själva. Fritidslärarna ser även hur gruppstärkande övningar med eleverna gynnar deras sociala relationer och den sociala miljön. Vidare lyfter fritidslärarna olika aspekter av vad som påverkar elevernas sociala relationer på fritidshemmet, där gemensamma intressen, fantasi och kreativitet, kommunikation, bearbetning och makt synliggörs. Hur elevers sociala relationer påverkas anser fritidslärarna har med samspelet mellan eleverna att göra och hur de utvecklar sociala koder tillsammans. Undersökningen visar att arbetet med elevers sociala relationer är komplext och därför krävs det stöttande, tillgängliga och utmanande fritidslärare som kan hjälpa elever i det sociala samspelet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Borg, Caroline
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Varaktiga effekter av coaching: En intervjustudie om upplevda effekter av coaching2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att söka svar på hur individer upplever varaktiga effekter av coaching samt hur coachingen påverkat deras välbefinnande. De tre respondenterna i studien hade fått en blandning av ledarskapscoaching och livscoaching hos samma coach. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att få en djupgående förståelse för de tidigare klienternas upplevelser av coaching och därefter analyserades datan med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att samtliga upplevt ett ökat och varaktigt välbefinnande. Ytterligare effekter, som hos vissa av deltagarna även var bestående var: en större trygghet i sig själv och/eller i yrkesrollen, ett större mod, självkännedom och förändring genom ökad reflektion, medvetenhet och insikt samt utökade färdigheter/förmågor. Slutsatsen som kan dras av studien är att de effekter som tidigare klienter upplevt av coaching bidragit till personlig utveckling och ett ökat varaktigt välbefinnande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Borg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Öberg, Klara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Inkludering, en känsla av delaktighet och tillhörighet: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningar som styrde studien var hur förskollärarna definierar begreppet inkludering samt vilka möjligheter och hinder de ser med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. För att uppnå syftet med studien användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju verksamma förskollärare. Studiens teoretiska ansats utgick från Nilholm och Göranssons tre definitioner av inkludering: den gemenskapsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen samt den placeringsorienterade definitionen. Den teoretiska ansatsen användes för att analysera förskollärarnas olika uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Resultatet i studien visar att förskollärarna uppfattar inkluderingsbegreppet som mer än en placeringsdefinition då de använder sig av begrepp som delaktighet, tillhörighet och individens förutsättningar. Resultatet visar att förskollärarna anser att inkludering av barn i behov av särskilt stöd ger alla barn möjlighet till att lära av varandra samt att acceptera olikheter. De hinder som framkommer i studiens resultat är saknad av personal och kompetens. Studien bidrar med en förståelse för att förskollärarnas vision om den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering försvåras på grund av de hinder som de möter. När hinder uppstår ger förskollärarna uttryck för att det blir en placeringsorienterad inkludering då de inte kan säkerställa alla barns aktiva deltagande i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Bransell, Karin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Att identifiera och stödja särbegåvade barn i förskolan: En enkätstudie om förskolepedagogers självupplevda kunskaper2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med presenterat examensarbete är att undersöka förskolepedagogers kunskap om särbegåvade barn. Frågeställningen består av två forskningsfrågor; Hur uppfattar förskolepedagoger sin kunskap om särbegåvade barn? Uppvisar förskolepedagoger tecken på kunskap om särbegåvade barn? För att svara på dessa forskningsfrågor har en enkätundersökning genomförts, som riktat sig till yrkesverksamma förskollärare och barnskötare runt om i Sverige. Tecken på kunskap om särbegåvning tolkas i den här studien med hjälp av den forskningsbakgrund som presenteras. De insamlade svaren från enkäten genomgår även en korrelationsanalys för att statistiskt undersöka sambandet mellan den självupplevda kunskapen om särbegåvning och tecken på kunskap om ämnet. Resultatet diskuteras tillsammans med aktuell forskning inom fältet för särbegåvning – särbegåvade barns behov och förutsättningar i förskolan sätts i relation till studiens fynd. Med hjälp av forskningsbakgrunden belyses problematiken i att pedagoger som arbetar med barn dagligen har så lite kunskap om särbegåvade barns natur och deras behov. Konsekvenserna av utanförskap och den socioemotionella beteendeproblematik som ofta hör ihop med särbegåvning diskuteras också. Därtill diskuteras bristen på tillförlitlig identifikationsmetodik. Slutsatser som dragits utifrån studien är att mer forskning behövs inom området för särbegåvning hos små barn samt att lärar- och barnskötarutbildningarna bör inkludera undervisning om särbegåvning hos barn i den ordinarie utbildningsplanen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Brundin, Jenniefer
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Lundberg, Alice
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Vikten av verksamheternas samverkan och det kompletterande uppdraget: En studie kring förståelse om läroplanens uppdrag i skola och fritidshem2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag är två skilda uppdrag under en gemensam skoldag, där samarbetet är huvudfokus. Syftet med studien är att utveckla kunskap om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag ur ett grund- och fritidslärarperspektiv inom skolans organisatoriska verksamhet. För att kunna svara på syftet ställdes frågan: “Vilken förståelse har grund- och fritidslärare av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag”. Utifrån frågeställningen utformades en enkätundersökning med kvantitativ och kvalitativ metod i bearbetning och analys av svaren. Enkäten publicerades online. Därefter mejlades den till yrkesverksamma fritids- och grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Med hjälp av medlemsregister från den fackliga organisationen Lärarförbundet i respektive kommun blev det totala antalet informanter för studien 34. Utifrån policy enactment teorin och professionsteorin har informanternas förståelse synliggjorts gällande yrkesgruppernas relation och samband, samt deras yrkesprofession i relation till läroplansuppdragen i verksamheterna. Utifrån det kvantitativa resultatet synliggörs att informanterna anser att fritidslärare samverkar i högre grad mellan verksamheterna till skillnad från grundskollärarna. Ytterligare visar resultatet att yrkesgruppernas inblick i respektive verksamhet är mer jämbördig till skillnad från informanternas ställningstaganden om verksamheternas samverkan. I det kvalitativa resultatet lyfts vikten av att delta i varandras verksamheter då det skapar möjligheter för samverkan under den gemensamma skoldagen. Dessutom visas att informanterna uppfattar varandras verksamheter utifrån de olika praktiska och teoretiska arbetssätt de tillämpar. Slutligen lyfts ett eftersträvansvärt helhetsperspektiv som gynnar elevernas lärande och utveckling utifrån läroplansuppdragen. Slutsatsen visar att yrkesgrupperna inte alltid arbetar utifrån läroplanens mål om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag, däremot kan det innebära att de har förståelse för vikten av det.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Bucher Olsson, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Matematikundervisning i förskolan: En intervjustudie om hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan. Frågeställning till denna studie tar upp hur förskollärare synliggör matematiken för barnen i verksamheten samt hur de arbetar med matematk i förskolan. Studien använder sig utav en kalitativ metod i form av intervjuer med förskollärare. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt ur Vygotskijs teori. Denna terori har valts för att kunna förstå förskollärarnas arbetssätt om hur de arbetar med matematiken i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av matematik, planerat som oplanerat i verksamheten för att synliggöra matematiken för barnen. Resultatet påvisar även att förskollärarna har en viktig roll för att göra matematiken synlig för barnen, detta på grund av livserfarenheter då matematiken ständigt finns i vardagen och något som varje människa stöter på dagligen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Bylund, Jennie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Storm, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Arbetsrelaterad stress i förskolan: En enkätstudie om förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetsrelaterad stress i förskolan.2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie kommer att behandla förskollärares upplevelser och deras beskrivningar om arbetsrelaterad stress i förskolans verksamhet. Studien kommer även undersöka hur förskollärare upplever att arbetsrelaterad stress påverkar deras förutsättningar till att genomföra sitt uppdrag. Arbetsrelaterad stress i förskolan diskuteras flitigt i sociala medier, förskoleupproret, i artiklar och mellan verksamma förskollärare.

    Studien kommer utgå från ett psykosocialt perspektiv där krav, stöd och kontroll-modellen används för att analysera resultatet. Metoden som använts i undersökningen är en enkät där verksamma förskollärare från en kommun i norra Sverige fått svara på  9st frågor kopplade till arbetsrelaterad stress. Av cirka 60 potentiella respondenter var det 17 stycken som medverkade i studien. Svaren har sedan sammanställts och fem olika kategorier kunde arbetas fram.

    Det som framgår i resultatet är att en hög andel av respondenterna upplever en stress i sitt yrke och att stressen ökat då förskolans läroplan förnyats, vilket enligt respondenterna beror på att arbetskraven och ansvarsområdena blivit större. Det framkommer även i resultatet att förskollärare får hitta egna lösningar för att få vardagen på förskolan att gå ihop. Många upplever trötthet, humörsvängningar, sömnlöshet och sjukdomar. Barngruppen blir påverkad av att personalen inte hinner med allt som ska göras och i vissa fall väljs barngruppen bort för att annat är viktigare. Undersökning lyfter fram att barngruppernas storlek och för få förskollärare/barnskötare är de största bidragande faktorerna till att förskollärarna upplever stress i sitt yrke.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Bäckström, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Sandberg, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Samverkan mellan skolan och socialtjänsten: En studie om pedagogen och skolans rutiner kring orosanmälan samt samverkan med socialmyndigheten2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I förskoleklassens, grundskolan och fritidshemmets gemensamma läroplan benämns inte den anmälningsplikt som råder (Skolverket, 2018). Detta trots att det specificeras i kap. 14 i Socialtjänstlagen (2001:453) att yrkespersoner inom skolverksamhet är skyldiga att anmäla vid misstanke att ett barn far illa. Skolverket (2019) benämner hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten bör följas för de barn som inte har det bra hemma. Hur denna samverkan ska ske är däremot inget som understryks. Ytterligare kunskap behövs inom området i hur samverkan sker samt de rutiner som finns i förhållande kring anmälningsplikten. Studiens syfte är att få en större kännedom i hur samverkan mellan skolan och socialtjänsten ser ut. Målet är att uppmärksamma de rutiner pedagoger inom skolverksamheten har i samband med orosanmälan till socialtjänsten.

     

    Uppsatsens resultat visar att pedagoger anser att brister finns i samverkan med socialtjänsten. Det synliggörs hur de yrkesverksamma finner samverkan med socialtjänsten som en envägskommunikation och att de känner bristfällighet i återkoppling. Resultatet visar även att mer än hälften av pedagogerna är osäkra kring vilka rutiner som finns gällande orosanmälan på den arbetsplats de har. Genom dessa resultat kan studien bidra med inspiration för förbättringsarbete kring samverkan mellan skolan och socialtjänsten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Comments on Katharine Jenkins, “Ontic injustice”2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Comments on Katharine Paxman, “Hume and the Evolution of Appetite”2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 45.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Jämställdhet, vad är det?: En analys av begreppet jämställdhet i offentliga dokument om skola, utbildning och arbete2017Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, E-ISSN 2002-3383, Vol. 21, nr 3, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I styrdokument som rör skola och utbildning likställs jämställdhet med samma möjligheter till utbildning och karriär. Det som hindrar jämställdhet antas vara traditionella könsnormer. Vad betyder ’samma möjligheter’ i denna kontext och vad krävs för att realisera detta? Utbildnings- och karriäralternativ ska avkönas, vilket analyseras som att de dels ha samma betydelser för könen, dels vara lika realiserbara. Detta verkar kräva kvantitativ jämställdhet inom varje alternativ. Vad är det då som hindras av könsnormerna? Enligt dokumenten är det individernas autentiska val. Detta analyseras som förverkligandet av antingen den mänskliga naturen eller det individuella självets autentiska önskningar. Båda dessa vägar visar sig vara återvändsgränder. Slutsatsen blir att kvantitativ jämställdhet är det enda substantiella jämställdhetsbegreppet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Lena Halldenius, Mary Wollstonecraft and Feminist Republicanism: Independence, Rights and the Experience of Unfreedom, London: Pickering & Chatto Ltd 20152016Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, E-ISSN 2002-3383, Vol. 20, nr 2, s. 35-42Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    "Lyssna på din kropp!"2020Ingår i: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, nr 4Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    ”Samma möjligheter” till skola, utbildning och arbete: Är det realistiskt? Är det begripligt?: En begreppslig undersökning av kvalitativ jämställdhet2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 49.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Sex, Biological Functions and Social Norms: A Simple Constructivist Theory of Sex2016Ingår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 24, nr 1, s. 18-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Feminist theory needs a constructivist account of biological sex for at least two reasons. The first is that as long as female and male are the only two sexes that are taken for granted, being cisgender, heterosexual, and preferably a parent will be the norm, and being intersexed, transgender, bi- or homosexual, infertile or voluntarily childless will be deemed failure. The second is the fact that, usually, sex and gender come together in the way that is expected, i.e. the fact that most females are women and most males are men needs to be explained. This paper provides a constructivist theory of sex, which is that the sex categories depend on norms of reproduction. I argue that, because the sex categories are defined according to the two functions or causal roles in reproduction, and biological functionis a teleological concept involving purposes, goals, and values, female and male are normative categories. As there are no norms or values in nature, normative categories are social constructions; hence, female and male are not natural but social categories. Once we understand that biological normativity is social, biological norms of heterosexuality, fertility, and so on are no longer incontestable. In addition, as many gender norms also concern reproduction - socially mediated reproduction - this simple theory of sex explains the common confluence of sex and gender.

  • 50.
    Carlson, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Structure and Feeling in Hume’s Accounts of the Indirect Passions2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In a literature review of Hume’s psychology of the passions, Elisabeth Radcliff calls for a consistent understanding of his accounts of the indirect passions, the structural and the introspective. Hume gives a structural account of the indirect passions as he locates them within a causal structure of perceptions. Since many readers find the causal relation of passion and (sort of intentional) object mistaken they, identify the passion with the entire structure why the object is constitutive of the passion for logical or conceptual reasons. Hume however regards the passions as simple impressions only contingently related to other perceptions, and defines them by how they feel. That is the introspective account. In this paper, I present a reading of Hume’s theory that makes use of the structural account and consistently unites it with the introspective. Unlike other commentators, I argue that Hume distinguishes between having feelings of pride and being proud. Combined with an understanding of causation as event causation in opposition to species causation, this distinction is enough to save him from criticism.

1234567 1 - 50 av 301
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf