Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring vad begreppet anknytning i förskolan innebär och hur förskollärarna anpassar introduktionen utifrån de yngsta barnens och deras vårdnadshavares behov. Vi har utgått ifrån Bowlbys anknytningsteori och kopplat några av dess centrala teoretiska begrepp till barns utveckling och välbefinnande. Forskningen som presenteras påvisar hur förskollärarens didaktiska förhållningssätt och strategier i samverkan med barnets vårdnadshavare kan möjliggöra och minska stressen vid de kortvariga separationerna som överlämningen innebär. Detta för att introduktionen av de yngsta barnen ska bli så bra som möjligt. Utbildningen i förskolan präglas av omsorg kring barnets trygghet och välbefinnande och det är pedagogernas uppdrag att stödja barnet i att bygga en grundläggande trygghet och självkänsla. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer samlades data in för att analyseras, bearbetas och diskuteras. Resultatet visar att majoriteten av de tillfrågade förskollärarna är införstådda med vikten av en trygg anknytning, både för barnet och för vårdnadshavarna. Förskollärarna visar på kunskap hur de kan anpassa introduktionen för att tillgodose trygg anknytning, utifrån varje enskilt barns behov, vårdnadshavares behov samt utifrån rutiner och miljö.

Historical and Moral Consciousness highlights how ethics can be understood in the context of History education. It analyses the qualitative differences in how young people respond to historical and moral dilemmas of relevance to democratic values and human rights education.

 Drawing on a four-year international project, the book offers nuanced discussion and new scholarly understanding of the intersections between historical consciousness and moral consciousness within research. It develops new theoretical tools for history teaching and learning that can support teachers as they endeavor to educate for democratic citizenship. The book includes a meta-analysis of research within history Didaktik and around historical events with a moral bearing, and presents a comparative study of Australian, Finnish, and Swedish high school students’ moral understandings of historical dilemmas.

 Raising important questions about how our learning from the past is intertwined with our present and future interpretations and judgements, this book will be of great interest to academics, scholars, teachers, and post graduate students in the fields of history education, democratic education, human rights education, and citizenship education.

History education comprises moral issues and moral aspects, often perceived as an important and meaning-making foundation that makes learning relevant and interesting. The interrelationship between time layers fuels historical interpretations and facilitates perceptions of moral issues. This article focuses on a study investigating how secondary school students express inter-temporal relationships in encounters with a morally challenging historical event, which for the participants would have been a moral dilemma. Using historical consciousness as the theoretical framework, a matrix linking two prominent theoretical models – Jörn Rüsen’s (2004) types of narratives and Ann Chinnery’s (2013) strands of historical consciousness – was developed to analyse and categorize secondary school students’ expressions of temporal orientation. To carry out the research, 15-year-old Finnish and Swedish students read an excerpt from Christopher Browning’s (2017) book Ordinary Men: Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland (originally published in 1992). The students answered and discussed open-ended questions regarding the relevance of the text to their lives and others’ lives, and the applicability of this historical situation to Europe now and in the future. Using this empirical material, the analysis provides a tentative overarching depiction of students’ expressions of temporal orientation, and reports on findings of how temporal orientations relate to moral reflection.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur förskolepersonal kan använda förskolans utegård som ett verktyg i deras arbete med barn. För att närma oss detta har vi genomfört en fallstudie på en förskola med observationer och gruppintervjuer som metod för insamling av information. Resultatet visar att förskolepersonal använder sig av förskolans utegård utifrån olika syften beroende på om det är verksamhet på förmiddag eller eftermiddag. Under förmiddagen används utegården i huvudsak för att underlätta verksamhet inomhus och för att ge barn möjlighet att utveckla fantasi och lek samt för att tillgodose barns rörelsebehov. På eftermiddagen används utegården mer som en resurs för att genomföra planerade aktiviteter. Resultatet visar även att utegården uppskattas som ett extra rum av förskolepersonal. Utemiljön är ett rum som är viktig för att verksamheten ska fungera bra.

Det svenska skolsystemet, således också förskolan, står inför en digitaliseringsprocess där uppdragen i läroplanen kring att utveckla digital kompetens ska förtydligas. Skolverkets undersökningar har visat att förskollärare upplever att de inte har tillräckligt med kompetens inom detta område samtidigt som antalet datorplattor ökat kraftigt inom den svenska förskolan de senaste åren. Förskolebarn kommer i kontakt med de pedagogiska applikationer som dessa datorplattor innehåller och tidigare forskning visar att applikationernas utformning har inverkan på barns lärande och utveckling, vilket därmed blir en didaktisk fråga att som förskollärare förhålla sig till när dessa ska väljas till undervisningen. Förskolans läroplan består också av många andra uppdrag som förskollärare måste förhålla sig till i sina val, annars kan de pedagogiska applikationernas innehåll utgöra en dold läroplan, det vill säga förmedla ett innehåll som inte uttrycks i styrdokumenten. Föreliggande studie syftar därför till att genom intervjuer med åtta förskollärare, synliggöra hur förskollärare resonerar kring att välja ut pedagogiska applikationer till förskolans datorplattor. Ett särskilt fokus i studien riktas mot hur dessa resonemang stämmer överens med förskollärarnas olika uppdrag som förskolans läroplan beskriver. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av förskolans läroplan samt läroplansteori. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang, kring att välja pedagogiska applikationer, till stor del stämmer överens med de olika uppdragen i förskolans läroplan. Både då förskollärarna beskriver att de väljer pedagogiska applikationer som stimulerar till samarbete, har barns intresse som utgångspunkt samt att de pedagogiska applikationernas innehåll ska gå i linje med likabehandlingsuppdraget. Det som skulle kunna utgöra en dold läroplan, är dels att pedagogiska applikationer som laddas hem från källor som förskollärarna upplever som tillförlitliga, inte granskas noggrant och dels en syn på att barns ålder begränsar deras inflytande över vilka pedagogiska applikationer som finns på förskolans datorplattor. Dessutom framkommer en syn på att de pedagogiska applikationer som väljs ut endast ska främja lärandet och åtskiljas från lek. Sammantaget kan det konstateras att det krävs god kompetens för att kunna välja ut pedagogiska applikationer som går i linje med uppdragen i läroplanen och samtidigt är av god kvalitet.

Detta examensarbete utgår från syftet att lyfta fram faktorer som bidrar till en förbättrad förskolemiljö för barn och vuxna att vistas i, samt gynnar barns utveckling och lärande. Sociokulturell teori utgör examensarbetets teoretiska ramverk, detta för att vi ansåg att teorin speglar vikten av barns interaktioner med andra, såväl barn som vuxna, som kan bidra till utveckling och lärande.

Studiens valda metod är en systematisk litteraturstudie. Fokus har varit på att mer ingående studera kritisk granskad forskning som berör det valda fokusområdet. Med stöd av deduktiv analys har litteraturstudien givit konkret förståelse för att det finns gynnsamma som missgynnsamma faktorer vad gäller förskolemiljö. 

Det övergripande resultatet visar på vikten av ett engagerat och intresserat samarbete mellan barn och vuxna i förskolans samtliga aktiviteter. Genom att få vara delaktiga och ha inflytande så stimuleras samtliga till att utvinna ny kunskap och erövra nya färdigheter oavsett tidigare kompetens. De interaktioner som uppstår vid sociala samspel och kommunikation bidrar till att öppna upp för att se miljön och världen ur nya perspektiv och infallsvinklar, vilket sedan möjliggör utveckling och lärande i betydelsefulla och meningsskapande situationer. 

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemslärare upplever inomhusmiljön och rummens lämplighet för undervisning i fritidshem. Utifrån detta syfte har formulerats två frågeställningar: Hur upplever fritidshemslärare användningen av rum och lokaler och deras lämplighet i relation till undervisning i fritidshem? Vad beskriver fritidshemslärare som ändamålsenliga lokaler och rum för undervisning i fritidshem?

Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes som metod för insamling av empiriskt material för studien vilken utgörs av intervjuer med nio fritidshemslärare från sex olika skolor. Studiens empiriska material har analyserats genom tematisk kvalitativ analys som verktyg och rumsligt perspektiv har använts som teoretisk ansats.

Studiens resultat visade att fritidshemslärares upplevelse om inomhusmiljön och rummens lämplighet för undervisning i fritidshem var varierande. De fritidshemslärare som upplevde att lokaler och rum är lämpliga för undervisning i fritidshem menade att det berodde på fungerande arbetslag, samverkan och inflytande över planeringen av lokalerna. Fritidshemslärare som upplevde att lokaler och rum inte lämpar sig för undervisning i fritidshem grundar den uppfattningen på brist på utrymme och rum, bristen på personal, åtstramad budget, avsaknaden av variation av rum, tema-rum, lugna rum, IKT-rum, och rum för värdegrundsarbete. Variation och fler antal rum samt en egen lokal var något som var eftersträvansvärt enligt fritidshemlärare. Sammanfattningsvis visar denna studie att den fysiska inomhusmiljön, materiella och fysiska förutsättningar och främst organisatoriska faktorer i form av samverkan kring samma lokaler med andra verksamheter, som ryms i samma lokaler, upplevs påverka rum och lokalernas lämplighet för fritidshemmets didaktiska praktiker enligt.

Denna studie undersöker hur ett läromedel kan utformas för att stödja undervisning kring relationer och samtycke i skola och fritidshem. Hösten 2022 tillkommer nya formuleringar om sexualitet, relationer och samtycke i läroplanens inledande delar (Skolverket, 2021). Detta innebär en förväntan om att alla lärare i grundskolan ska förmedla kunskaper inom detta område i undervisningen. Detta examensarbete innefattar ett didaktiskt lärandematerial som utformats till en bilderbok, Otto ångrar sig, med en tillhörande lärarhandledning. Läromedlet bidrar till undervisningen i skola och fritidshem inom detta kunskapsinnehåll och hjälper lärare att finna vägar att samtala och bemöta elevernas frågor om relationer och samtycke genom högläsning och lässamtal. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där högläsning och lässamtal förstås och kopplas till tidigare forskning och relevant litteratur. För att undersöka hur läromedlet kan stödja undervisningen har observationer av elevgrupper och intervjuer av lärare genomförts. Resultatet visar att lärarnas syn på läromedlet kan stötta dem i undervisningen inom detta kunskapsområde samt utvecklar elevernas förmåga att samtala och delta i högläsning. En slutsats som kan dras är att lässamtal och högläsning förenas för att skapa gemensamma och sociala sammanhang.

This paper explores the use of participatory methods prior to designing interventions within a research project at a primary school in central Sweden. The approach presented in the paper is based on the principles of participatory design (PD), to enhance the use of these methods within the areas of educational research (ER), lighting, and architecture. This approach aims to include participants of educational spaces and incorporate their views prior to design interventions. Two workshops were designed to support teachers' participation through hands-on activities. Twenty-eight teachers participated in the workshops. Scale models corresponding to two of the school's classrooms were used to initiate discussions regarding the interconnection between spatial layouts, lighting, and learning activities. The workshops' data collection analysis assisted the research group in understanding the school's spatial and learning characteristics. The information gathered from the workshops provided additional knowledge and informed the research project in a way that allowed for further development and changes within the project related to the additional variables measured along with light. According to the analysis, there is a correlation between the activity and the desired layout of the space, while the type of equipment also varies according to the task. 

Dagens förskola präglas av flerspråkighet och kulturell mångfald. Många barn talar annat språk än svenska i hemmet. Förskolan och förskollärares arbete utgör en viktig del av barns lärande och utveckling. Förskollärare har en central roll när det kommer till att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Därför är syftet med studien att få fördjupad kunskap om förskollärares erfarenheter av arbetet med att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn. För att besvara studiens syfte intervjuades 8 förskollärare från 5 olika förskolor. Dessa förskolor valdes ut på grund av att de är mångkulturella förskolor samt har flertalet flerspråkiga barn. Teorier som har använts i studien är sociokulturellt perspektiv, scaffolding, kulturella redskap och mediering. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med åtta strukturerade intervjuer som har genomförts och transkriberats. Utifrån tidigare forskning och studiens dataanalys visar resultaten att förskollärare har många arbetsmetoder för att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn. Resultatet av studien påvisade att förskollärarna använder metoder som högläsning, dela in barnen i mindre grupper, kartläggning, TAKK-tecken och bilder som stöd. Förskollärare anser att vikten av samverkan med hemmet och utformningen av miljön är viktig för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. I resultaten framkom också att förskollärare verkar ha ett medvetet arbetssätt och använder olika metoder som de tycker är användbara för flerspråkiga barns språkutveckling.

Grunden till samverkan mellan grundskolan och fritidshemmets verksamheter består avriktlinjer i förhållande till samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterandeuppdrag gentemot skolan (Skolverket, 2019). Syftet med studien är att utforska hursamverkansuppdraget påverkar förutsättningarna för att bedriva undervisning i skolaoch fritidshem, samt undersöks fritidslärares och klasslärares perspektiv påsamverkansuppdraget. Utifrån detta syfte utformades en enkätstudie med öppna ochslutna frågor. De respondenter som söktes var verksamma lärare inom F-3 ochfritidshemmets verksamheter. Enkätstudien gjordes tillgänglig online och enkätenskickades med ett informationsbrev till 30 rektorer i olika kommuner samt på grund avlågt deltagarantal även i en Facebook-grupp. Enkäten möjliggjorde en inblick i hursamverkan ser ut i respondenternas verksamheter samt hur den skulle kunna förbättrasutifrån respondenternas perspektiv. Resultatet från de slutna frågorna i studien påvisaratt samverkan mellan lärare inom F-3 och fritidshemmets verksamheter gynnar samtmöjliggör undervisningen i skolan och i fritidshemmet. Resultat från de öppna frågornaindikerar också att samverkan mellan verksamheterna sker mestadels från fritidslärarnassida vilka påpekar hur en ensidig samverkan negativt kan påverka undervisningen ideras verksamhet. En röd tråd mellan verksamheterna och att arbetet från skolanslektioner fortsätter in på fritids menar dock både lärare inom F-3 och fritidshemmetsverksamhet kan gynna undervisningen. Utifrån ramfaktorteori samt styrdokument såkunde även andra faktorer som möjligtvis förbättrar eller försämrar grund- ochfritidslärarnas samverkan samt undervisning undersökas.

I det dagliga samspelet med andra människor sker kommunikation på olika sätt. Gester, miner, kroppsuttryck och den verbala förmågan att kommunicera blir synlig även i förskolan. Tidigare forskning visar att kroppsspråket är viktigt för att kunna förstå en annan individ när ord inte säger hela sanningen i en dialog. Vikten av att skapa goda relationer mellan barn och pedagoger bidrar till förmågan att förstå varandras budskap. Den verbala kommunikationen är oftast mer uppmärksammad än den tysta och kroppsspråket glöms bort. Studien grundar sig i att intervjua pedagoger för att skapa en bild av vilket resonemang och vilka erfarenheter som finns på förskolan gällande barns kroppsspråk. Med syfte att granska och analysera pedagogers förhållningssätt till barns kroppsspråk visar denna studie på för vem och hur kroppsspråket spelar en viktig roll. Resultatet visar att det finns förståelse för vad kroppsspråk är även om det inte uppmärksammas i samma utsträckning när det verbala språket finns. Att bli sedd och förstådd är viktigt för alla, stora som små, och kroppen utstrålar mer än orden som sägs. Studien har bidragit till att uppmärksamma pedagogers erfarenheter och resonemang om barns användande av kroppsspråket på förskolan.

Undersökningen har till syfte att undersöka hur vårdnadshavare upplever mötet med pedagoger vid lämning och hämtningssituationer. Den valda metoden är traditionella enkäter i pappersform. Undersökningen grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt, med centrala analysbegrepp som relationer och kommunikation, mellan vårdnadshavare och pedagog. Resultatet påvisar att vårdnadshavare anser att det är viktigt, att någon pedagog möter upp dem när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan. Vårdnadshavarna uppger att pedagogerna oftast är närvarande vid dessa situationer, med undantag vid stressade situationer som när många barn lämnar samtidigt eller när barnen äter frukost. Det framkommer från vårdnadshavarna att det har en stor betydelse att pedagogerna för en dialog med deras barn samt med dem själv. Vårdnadshavarna belyser att pedagogerna inte alltid har uppsikt över vad deras barn har gjort under dagen, vilket det uttrycks en önskan om. I det vanligaste samtalsämnet framkommer det från vårdnadshavarna, att det oftast handlar om vad som kommer att ske under dagen när man lämnar sitt barn. När vårdnadshavarna hämtar sitt barn på förskolan kan samtalsämnet variera beroende vilken ålder deras barn är i. Diskussionen som förts är att vårdnadshavarna upplever lämning och hämtningssituationer olika, beroende om de har yngre eller äldre barn. Det framkommer också att vårdnadshavarna upplever pedagogerna olika när de lämnar och hämtar sitt barn, där det framkommer att kommunikationen ibland brister mellan vårdnadshavare och pedagoger. Detta kan i sin tur leda till att interaktion och relationsprocessen mellan varandra blir lidande, där man inte längre känner att man har respekt och förtroende för varandra. Kanske är det av den anledningen som vårdnadshavarna anser att det är viktigt att bli bemött av en pedagog, där de vill att kommunikationen fungerar för att ge trygghet och tillit när de lämnar sitt barn - det bästa de har!

Ljud, rytm och ögonkontakt är några av de viktigaste grunderna för att ett spädbarn ska utveckla sin kontakt- och kommunikationsförmåga (Riddersporre & Söderman, 2012). Sången och musiken är enligt Eriksson (2013) en viktig byggsten för att kunna utveckla sin kommunikation och hon menar även att alla relationer bygger på just kommunikation (Eriksson, 2013). Tidigare forskning visar att sång, rim och ramsor bidrar till barns språkutveckling bland annat genom ökat ordförråd och verbal kommunikation, men även att barn lär genom sina sinnen, genom att ta efter de vuxna, i de olika miljöer de befinner sig i och i interaktion med andra (Huartas & Parra 2014; Gildon, 2021; Kultti, 2013; Ehrlin, 2015; Campanelli, 2021). Barn har rätt att erövra olika estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018) och på så sätt utöka sina möjligheter för kommunikation. Att främja språkutvecklingen hos barn är viktigt då trygghet och känslan av samhörighet förstärks genom att det språkliga självförtroendet stärks (Jönsson et al. 2009).

Syftet med studien var att få en förståelse för och inblick i hur utbildade förskollärare ser på sång, rim och ramsor som ett hjälpmedel för språkutveckling hos barn. Vad förskollärarna ser som betydelsefullt och hur språkutveckling med fokus på sång, rim och ramsor sker i verksamheten. Metoden som har använts i studien är kvantitativ i form av enkätfrågor. Totalt svarade 150 personer på enkäten och resultatet i vår studie visar att förskollärarna anser att sång, rim och ramsor bidrar till barns språkutveckling och därmed ökad kommunikation främst genom ökat ordförråd och ökat verbalt språk. 

Samtidigt som barn blir allt mer stillasittande är inte heller förskolläraresundervisningsuppdrag tydligt i den naturbaserade närmiljön. Trots kunskap omutevistelsens positiva aspekter på barns utveckling saknas det en bild av hur svenskaförskollärare applicerar denna kunskap i praktiken. Med syftet att undersöka hurförskollärare nyttjar sin naturbaserade närmiljö genomfördes en enkätstudie där hundrasvenska förskollärare besvarade frågor om hur ofta och hur länge de nyttjade närmiljön,samt varför, vad de gjorde och vilka hinder de såg. Även de didaktiska frågorna när ochvar berördes i enkäten samt hur lång yrkeserfarenhet förskollärarna hade. Resultatetvisade att förskollärare skulle vilja lämna förskolan för att bedriva utomhusundervisningmer frekvent än de gör och att de använder sig av den naturbaserade närmiljön för att fåen varierad lärmiljö. Det framkom en bild av en bred variation på ämnesområden därförskollärare bedriver utomhusundervisning och naturkunskap var det högst frekventasvaret. Det framkom också att personalbrist var en vanlig barriär för att bedrivautomhusundervisning. Studiens slutsats är att det ges uttryck för en didaktisk tankebakom den undervisning förskollärarna bedriver i den naturbaserade närmiljön.Förskollärare tycks ha intresse och kunskap för att bedriva utomhusundervisning menförutsättningarna tillåter inte alltid det, inte minst som följd av den brist på förskollärareoch annan förskolepersonal som finns i Sverige idag. Vidare forskning som fokuserar påatt upptäcka och motverka hinder för att vistas i förskolans naturbaserade närmiljöskulle vara en intressant utveckling.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) är en metod som blir allt mer vanlig att använda i förskolan tillsammans med barn som har svårigheter i språket men även för de barn som inte har det. Metoden riktar sig mot hörande personer och innebär att det verbala språket förstärks med hjälp ut av tecken. Högläsning är en aktivitet i förskolan där arbetet med tecken ofta glöms bort, samt att de material som idag finns kring metoden i samband med högläsning är svårarbetat i verksamheten. Arbetets syfte var att skapa ett material i form av en flanosaga som kunde underlätta användningen av TAKK i samband med högläsning i förskolan. Utifrån arbetets syfte har en frågeställning formulerats kring hur materialet upplevdes i verksamheten av deltagarna. För att ta reda på frågeställningen skickades materialet ut till verksamma lärare som fick testa materialet med sin barngrupp.

Metoden som användes för att undersöka hur deltagarna uppfattade materialet var en enkät som utformades med hjälp av en hemsida vid namn Surveymonkey, enkäten innefattade både ”slutna” och ”öppna” frågor. Resultatet av de ”öppna” frågorna visade att deltagarna upplevde att materialet bidrog till ett intresse hos lärarna kring att vilja fortsätta arbeta med TAKK i sin undervisning i förskolan samt blev en ögonöppnare för de personer som inte var bekanta med att använda metoden. Det framgick även i enkätundersökningen att många upplevde materialet som ett lätt verktyg att arbeta med i samband med läsning och att de upplevde att barnen uppskattade kombinationen av att lyssna på en saga samtidigt som tecken användes. Enligt lärarna visade barnen ett tydligt intresse för att själva delta i utformningen av de tecken som sagan innehöll genom att själva utföra tecken och visade också en vilja att lära sig dem utantill.

The aim of this paper is to explore the effects of globalization on education in developing countries and how the teachers at some higher education institutions in the Southwest region of Cameroon understand education for sustainable development and what challenges they face with the implementation of education for sustainable development in the teacher education curriculum.

Design/methodology/approach

The methods employed included documentary analysis, interviews and observation.

Using a multi case study design, data from semi-structure interviews and observations with teachers in the classroom and a sample of school leaders were collected and analyzed. The study adopted a qualitative content analysis to analyze data from interviews and observations.

Findings

The study shows that with the impact of globalization there is no systematic and focused preparation of secondary school teachers for education for sustainable development in the teacher training programmes. The findings also indicate that teachers were positive toward the inclusion of education for sustainable development into the teacher training curriculum. Some challenges for mainstreaming, implementation and broadening of ESD across the curriculum were identified. It also emphasized the need to integrate education for sustainable development across the curriculum and professional development for teachers in the implementation of ESD.  

Research limitations/implications

The research is limited by its focus on the programme-based implementation of education for sustainable development in teacher training institutions, which did not include any course-based implementation by individual teachers.

Practical implications

Given the effects of globalization, challenges and obstacles for implementing ESD and in order to address the issues, the study argue for joint leadership across the relevant institutional levels (government, university/teacher training colleges and other stake holders), and for the integration of sustainable development throughout the curriculum, rather than being taught as a separate subject.

Originality/value

The study provides empirical evidence for some of the major challenges teacher trainers face for implementing education for sustainable development in teacher training institutions in Cameroon.

ESD has a transformational role since it aims at encouraging the transformation of education and reorientation of societies in order to reach sustainable development (UNESCO, 2014). Teaching and learning for ESD are encouraged to promote critical thinking, to imagine the future and make decisions in order to empower learners to take action towards building a sustainable society. Pedagogy makes the connection between teaching and learning and is therefore crucial for education’s contribution to sustainable development. This paper examines pedagogical approaches that promote sustainability and how teachers might be empowered to improve pedagogic practice for diverse learners and in challenging context. It explores pedagogical contents of ESD, and the pedagogical challenges educators face when the ESD paradigm is put into practice particularly across different disciplines in the context of teacher education in a developing country. The methods employed included documentary analysis, interviews and observation. The findings are based on interviews with student teachers after their teaching practice placement, as well documentary evidence.  The paper also suggests ways in which educators can address difficulties when trying to infuse the ESD paradigm into teacher education programmes.

The integration of immigrant children has emerged as a pressing yet controversial issue in public debates around the world over the past two decades. Education of immigrant children is one of the numerous pedagogical phenomena that continue to arouse questions concerning the efficiency of dealing with them. This study examines the education of immigrant school children in Sweden, focusing on Swedish instruction, cultural awareness, parent participation, and teacher preparation for working with immigrant students. Data collection involved interviews with teachers at two schools and with immigrant children. A qualitative study based on content analysis of semi-structured interviews with immigrant students explain the different challenges posed by the integration process of immigrant children in schools. Based on the findings the study offer recommendations in order to improve the academic and social integration of immigrant children.

Det systematiska kvalitetsarbetet grundar sig i dokumentation av förskolans verksamhet och syftar till att säkerhetsställa förskolans måluppfyllelse. Syftet är att undersöka vad tidigare forskning framställer som betydelsefullt för systematiskt kvalitetsarbete i förskolan, utifrån dokumentation om den dagliga praktiken. Den teoretiska grunden utgörs av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att förskolan som institution är socialt konstruerad av de sociala aktörer som verkar där. Den valda metoden består av en systematisk litteraturstudie vilket innebär granskning och analys av nio publicerade vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens övergripande resultat visar att olika perspektiv påverkar dokumentationen innehåll, vilket även påverkar om den kan användas till det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Slutsatsen från studien är att dokumentationen från förskolans verksamhet antingen kan användas för det systematiska kvalitetsarbetet eller inte, beroende på vilken typ av information den innehåller.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare planerar introduktionen och hur drama, musik och bild används för att skapa en trygg anknytning till barn. I studien användes Bowlbys anknytningsteori och Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt för att undersöka hur de estetiska uttrycksformerna, drama, musik och bild, kan användas vid med anknytningen vid en introduktion. För att undersöka hur förskollärare resonerar kring en trygg introduktion i samband med de estetiska uttrycksformerna gjordes en kvalitativ studie där tretton intervjuer gjordes från sex olika förskolor. Materialet som samlats in analyserades utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att förskollärarna använder drama, musik och bild för att skapa en anknytning till nyintroducerade barn i förskolan. Förskollärarna i studien planerar introduktionen genom att bygga relationer till vårdnadshavare och barn, detta genom att välkomna dem genom uppmärkta hyllor samt vara närvarande. Alla förskollärare använder musiken i samband med att skapa en anknytning genom att sjunga eller spela musik, färre använder bild, genom att läsa böcker samt med syfte att kommunicera med barn. Cirka hälften av förskollärarna har uttryckt att de använder drama, främst genom lek. Slutsatsen som dragits från denna studie är att alla förskollärare använder dramagenom lek för att skapa en anknytning till barn vid en introduktion, dock visar de oförståelse kring vad drama innebär och uttrycker att de inte använder drama.Förskollärarna visar att de har kunskap, beprövad erfarenhet och forskning med sig när de ska skapa en anknytning till ett barn. Även de estetiska uttrycksformerna är viktiga att använda sig av under en introduktion då det öppnar möjligheten att skapa en anknytning till barnet. 

Background: Education in mathematics and science is important at all school levels and should ideally start in the preschool, which implies that preschool teachers should have an adequate knowledge base in these subjects.

Aim: This study aimed to investigate preschool teachers’ knowledge bases, including their subject matter knowledge (SMK) and pedagogical content knowledge (PCK) in mathematics and science.

Setting: The study presents an account of preschool teachers’ knowledge bases in mathematics and science in Botswana and Sweden and how they influence their teaching choices and strategies.

Methods: A pragmatic paradigm with a survey design and a mixed-methods mode with quantitative and qualitative approaches was used. Using a purposive sampling procedure, 64 preschool teachers from Botswana and 67 from Sweden participated in the study. Questionnaires and observation schedules were used to collect the data.

Results: The findings showed that the Swedish preschool teachers had SMK and PCK in the two subjects. The Botswana teachers had SMK but lacked PCK. The early childhood educated preschool teachers from Sweden with developed PCK highlighted the daily routine situations as teaching or learning situations, whereas the primary school teachers from Botswana had SMK but found it difficult to teach at the preschool level.

Conclusion: The preschool teachers’ knowledge bases included a play-based approach and knowledge about didactic considerations in spontaneous situations that made them teachable. The findings also showed the importance of a framework for specialised and professional early childhood education (ECE) training and acquiring SMK and PCK that contributed to the preschool teachers’ knowledge bases and practices in their teaching of mathematics and science. Early childhood education teachers’ educational experiences, their specialised and professional training profiles and the knowledge they acquired determined their knowledge bases and the SMK and PCK that minimised the constraints and challenges faced by them in the teaching of mathematics and science in ECE classrooms.

I denna rapport redovisas resultat från en studie som påbörjades 2016 och som handlar om pro-fessionskunskaper i förskolans undervisning. Studien är praktiknära och undersöker förskollärares uttryckta ämneskunskaper och pedagogiska ämneskunskaper och hur de uppfattar och genomför undervisning av matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. En teoretisk utgångspunkt är Shulmans (1986, 2015) teori om pedagogiska ämneskunskaper (PCK) och andra teoretiska utgångspunkter härrör från Osgood (2010) och handlar om hur professionalism utvecklas i undervisning samt hur styrning påverkar professionalism (Stanley & Stronach, 2013). Datainsamlingen består av en enkätundersökning med 300 deltagare och intervjuer med 10 förskollärare. Analyserna visar att förskollärarna skattar sin förmåga att omsätta pedagogiska ämneskunskaper som god.  Barns intresse är en styrande princip i såväl läroplansmålen som när förskollärare planerar undervisning och utformar miljöer som kan skapa intresse för matematik, naturvetenskap och teknik.  Resultatet visar att förskollärarna anser att undervisning ofta sker i lekens form och är en interaktiv och kommunikativ process. Det är lättare att planera, intressera barn för, kommunicera och använda relevanta begrepp inom ämnesområdena matematik och biologi gentemot ämnesområdena kemi, fysik och teknik.

Det projekt som beskrivs i den här rapporten har sin bakgrund i en inkommen frågeställning till AIMday2019. Den inkomna frågan gick vidare till forskarna Kerstin Bäckman och Lena O Magnusson vid Högskolan i Gävle. De är båda del av forskningsgruppen Early Childhood Education (ECE), vid Akademin för utbildning och ekonomi, och arbetar bland annat inom förskollärarprogrammet. AIMday utgjorde under 2019 en mötesplats där forskare från högskolan, skolledare, förskollärare, fritidspedagoger och lärare i regionen kunde mötas kring uppslag för praktiknära forskning. Målet var att frågor som emanerar ur den praktiska verksamheten ska möta forskare på högskolan för att i ett nästa steg kunna utgöra underlag för praktiknära forskning. Inkomna forskningsprojekt till AIMday har haft en begränsad budget och har därför lett till mindre pilotstudier vilka i framtiden skulle kunna utvidgas.

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka barns rätt till delaktighet och inflytande i undervisning inom och med estetiska uttrycksformer i förskolan. Till de estetiska uttrycksformerna räknas i arbetet, med stöd i läroplanen (Skolverket, 2018) bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. I undersökningen används en kvalitativ metod i form av kontextuella fallstudier och kombineras två olika metoder för datagenerering, intervjuer och observationer. I arbetet har kontextuella fallstudier använts som är ett utforskande där empirisk data genomförs och där beskrivningar av situationer och sammanhang som en situation utspelar sig i beskrivs, vilket innefattas av den kvalitativa metoden. I undersökningen så har två observationsmetoder använts vilket dels innefattas av intervjuer med förskollärare dels observationer av barn och deras interaktion med förskollärare i estetiska aktiviteter. Analysverktyg som används för detta arbete innefattas av Shiers (2001) delaktighetsmodell som grundar sig i att analysera barns delaktighet via fem delaktighetsnivåer. Det teoretiska ramverket som har använts i detta examensarbete har bestått av diskursanalys, med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om maktrelationer. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser sig skapa möjligheter för barnen att nyttja sitt inflytande och sin delaktighet i förskoleverksamheten vilket inkluderar de estetiska aktiviteterna. Förskollärarna menar även att barnen tillhandahåller valmöjligheter och handlingsutrymme via en tillgänglig miljö och multimodala kommunikationsverktyg. Dessutom betonar förskollärarna i undersökningen vikten av att följa det läroplanen för förskolan föreskriver när förskollärarna planerar för att ge barn delaktighet och inflytande i estetiska aktiviteter. Detta både bekräftas och dementeras av resultaten i observationerna. Slutsatsen i detta arbete är att olika maktpositioner existerar mellan barn och förskollärare, där förskollärare har större makt än barnen. Förskollärare har ändå möjlighet att dela med sig av makten till förskolebarnen i estetiska aktiviteter, genom att inta olika former av makt och lärarkontroll, som i sin tur möjliggör att barnen delges inflytande och delaktighet i större utsträckning under estetiska aktiviteter. 

Internationally, there has been an ongoing focus by governments through their educational policies to address declining interest in Science, Technology, Engineering and Mathematics (STEM). This increasing need for knowledge and understanding of STEM provides an impetus for all educational systems to re-visit their actions around STEM learning and engagement. A more comprehensive understanding of early childhood STEM education provision is needed so that an informed, effective, and appropriate development of early childhood STEM pedagogical standards and resources occurs. This chapter provides research to understand what cultural influences are brought into play as teachers work in STEM education, what they do when teaching STEM and the factors which influence their decision making. Examples from three countries, Sweden, Australia, and Belgium, are explored using document analysis and qualitative data to formulate their cases. The three cases studies were considered from the perspective of education policy, provision of teacher education, and teaching practice. Examination of the practices that are currently in place in Sweden, Australia and Belgium provide information that the policy and cultural background of each country contribute to strong similarities and but also relatively small differences in teacher pedagogy.

This paper explores the conceptions of critical thinking in national and local policy documents for teaching placement, using the case of teacher education programs at a Swedish university. The concept under scrutiny is based on three contemporary theoretical models of critical thinking in education: critical thinking movement, critical pedagogy, and “criticality” movement. In Sweden, the teacher profession is framed with a broader socio-ethical scope than the focus on individual cognitive skills of the critical thinking movement. Critical reflection and self-reflection, two conceptions identified with the criticality ideal of education for critical being, prevail in the analyzed documents.

Ett allt växande intresse för digitalisering och en förvärvad inspiration i huruvida digital teknik kan integreras och användas som ett verktyg i förskolans praxis, tillsammans med vår övertygelse om vikten av att barn utvecklar en digital kompetens i denna digitala tidsera som vi människor befinner oss i, är grunden för valet av ämne i föreliggande examensarbete. Tidigare forskning betonar att förskollärares attityder kan ha en signifikant betydelse för hur digital teknik implementeras i såväl undervisning som i förskolans dagliga verksamhet. Likaså visar tidigare forskning att digitaliseringens framväxt bör spela en väsentlig roll i förskolans verksamhet. Digitala medier utgör nya sätt att kommunicera, interagera och socialisera med andra. Detta är något som vi själva har upplevt på nära håll, genom både tidigare arbetserfarenheter och verksamhetsförlagd utbildning inom förskola. Därmed är studiens syfte att öka kunskap om förskollärares erfarenheter av att använda digitala medier med barn i förskolans undervisning i relation till digital kompetens. För att erhålla en sådan fördjupad kunskap har kvalitativa intervjuer av sju förskollärare från fyra olika förskolor i norra- och östra Mellansverige utförts. Det sociokulturella perspektivet har understött analysen av det insamlade materialet. Studiens resultat visar att kompetensutveckling är högt efterfrågat hos förskollärare för att utveckla deras individuella digitala kompetens. Vidare visar resultatet att förskollärares attityder kring digitala medier kan bära inflytande i deras undervisningspraxis. Vår förhoppning med studien är att bidra med kunskap såväl som att inspirera andra verksamma förskollärare. 

Denna studie undersöker förskollärares erfarenhet och uppfattningar om högläsning inom förskolan, både med analoga böcker och digitala böcker samt hur det kan påverka barns språkutveckling. Studien använder sig av metoden enkät som delats ut i två Facebookgrupper för verksamma inom förskolan. Utifrån enkätsvaren analyserades sex olika kategorier fram, förskollärares berättarprofession, boksamtal, språklig sårbarhet, språkutveckling, barngruppens storlek samt undervisningssyfte. Resultatet visar att respondenterna ser en fördel med att använda sig både av analog- och digital högläsning men att det beror på vilken av de sex kategorierna som är i fokus för högläsningsstunden.

Sociala tjänstehundar, som tillsammans med sina förare arbetar i pedagogiskt syfte, ökar i Sverige (Manimalis, 2017). Detta gäller framför allt i skola, vård och omsorg. Dessa förare har tillsammans med sin hund utbildat sig till hundteam för att arbeta i pedagogisk verksamhet. I detta arbete syftar vi till att undersöka i vilken omfattning hundföraren använder hundassisterad pedagogik (HAP) som komplement i den svenska förskolan och i så fall hur den används ur ett didaktiskt perspektiv. Som grund för vår undersökning ligger frågorna vad, varför, hur och för vem? Ytterligare frågeställningar omfattar rektorers kunskap om och förhållningssätt till HAP. Som premiss i bearbetning och analys av resultat har arbetet en kvalitativ och kvantitativ ansats. För att undersöka arbetets huvudämne har fyra hundförare blivit intervjuade där en kvalitativ analys har genomförts. En enkät har skickats ut till 101 förskolerektorer i en svensk kommun och en kvantitativ analys har genomförts av enkätresultatet.

De intervjuer och enkäten vi har genomfört visar att HAP förekommer i förskolan men att hundteamen än så länge är få. De hundförare som intervjuats berättar att de arbetar utifrån ett didaktiskt perspektiv och mot de mål som finns i förskolan utifrån läroplanen (Skolverket, 2018). Enkäten visar att de flesta rektorerna inte känner till HAP men är intresserade och önskar mer information om den typen av pedagogik i undervisningen. Den största invändningen till att föra in hund i förskolan är att det finns eller kan finnas barn och vuxna med allergier. Forskning har visat på hundens positiva påverkan för barns lärande och utveckling. Resultaten från vår undersökning stödjer den forskningen. Därför föreslår vi att HAP i förskolan kan fungera som ett sätt att stärka barnens inlärningsprocess samt fysisk och psykisk utveckling.