hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 940
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abo Sultan, Aya
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Gustafsson, Adam
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom slutenvård: En beskrivande litteraturstudie2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2021 uppskattades 12.9 procent av Sveriges befolkning ha ett alkohol- eller narkotikarelaterat substansbrukssyndrom. Alkohol och narkotika har skadlig inverkan och utgör en fara för hälsan. Dessutom kan det medföra ekonomiska och sociala problem. Sjuksköterskan har en betydande roll i återhämtningen och behandlingen av patienter med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskan kan möta denna patientgrupp i alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visade att patienter med substansbrukssyndrom upplevde mycket stigma och negativa bemötanden under vårdtiden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom slutenvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie genomfördes med sökningar av artiklar i databasen PubMed. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna stod inför flertalet utmaningar vid vårdandet av patienter med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskorna upplevde särskilda svårigheter med att behandla smärta. Att vårda patienter med substansbrukssyndrom beskrevs dessutom vara mentalt påfrestande på grund av ökad arbetsbelastning. Resultatet belyste även förekomst av hot och våld, stigma samt en stor kunskapsbrist kring denna patientgrupp. Sjuksköterskorna efterlyste mer utbildning och ökat stöd för att kunna möta patienternas behov. Slutsats: Bristande kunskap och kompetens hos sjuksköterskorna var centrala faktorer bakom de utmaningar som de mötte. För att förbättra vårdkvaliteten och främja en mer personcentrerad omvårdnad krävs ytterligare utbildning och stöd för sjuksköterskorna. Att minska stigma kring substansbrukssyndrom är också viktigt för att skapa en god vårdmiljö och omsorg för patienterna. Genom att öka kunskapen och förståelsen kan sjuksköterskorna bättre bemöta de utmaningar som uppkommer. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom slutenvård
  • 2.
    Abrahimi, Roqaya
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Chekomasova, Anastasiia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personernas upplevelser av att leva med diabetes mellitus2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabolisk sjukdom som har ökat från 108 miljoner till 422 miljoner fall under år 1980-2014. Sjukdomen orsakas av förhöjda nivåer av glukos i blodbanan relaterade till insulinbrist eller insulinresistenta vävnadsceller. Sjukdomen kräver livslång medicinsk behandling och förhållning till hälsosam livsstil. Hälso-och sjukvårdspersonal har en viktig roll i utveckling av personens förmåga att samexistera med sjukdomen.                                               Syfte: att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus.  

    Metod: en beskrivande litteraturstudie grundade på 15 kvalitativa studier som är relevanta till studiens syfte. Databaser PubMed och CINAHL användes vid sökning av relevanta vetenskapliga studier. 

    Huvudresultat: Samexistens med diabetes mellitus kräver förhållning till hälsosam livsstil och uppföljning av medicinska rekommendationer vilket påverkar personens livskvalitet och välbefinnande på olika sätt. Personer ansåg att hälso- och sjukvårdspersonal och familj har en stödjande roll i hantering av diabetes. 

    Slutsats: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som påverkar personens hälsotillstånd och livskvalitet. Personer upplever brist på kunskaper relaterade bristande information och vägledning från vårdgivare. För att uppnå god livskvalitet och välbefinnande hos personer med diabetes är det viktigt att sjuksköterska utför sitt arbete utifrån personcentrerad omvårdnad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ackelman, Birgitta Helmerson
    et al.
    Karolinska Univ Hosp, Area Occupat Therapy & Phys Therapy, Stockholm, Sweden..
    Sundholm, Anna
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Kierkegaard, Marie
    Karolinska Univ Hosp, Funct Area Occupat Therapy & Phys Therapy, Stockholm, Sweden.;Karolinska Univ Hosp, Dept Neurobiol Care Sci & Soc, Div Physiotherapy, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Stockholm, Sweden..
    Hedborg, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Waldenlind, Elisabet
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Ingela, A.
    Remahl, M. Nilsson
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Migraine patient school (MPS) - A structured multimodal educational programme for patients with high frequency and chronic migraine2019Ingår i: Cephalalgia, ISSN 0333-1024, E-ISSN 1468-2982, Vol. 39, s. 332-332Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Afram, Ylva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Dalethsson, Alva
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur sjuksköterskor upplever och hanterar barns död i vårdkontext: En beskrivande litteraturstudie2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Tiotusentals barn dör varje dag världen över, vissa av dessa dör på sjukhus. Sjuksköterskor bildar relation med ömsesidig påverkan till barn de vårdar. Vårdrelationer bildas även till vuxna patienter. När vuxna patienter dör upplever sjuksköterskor negativa känslor och använder coping. De anser även att äldres död är lättare att hantera än yngre patienters. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserat på 11 artiklar med kvalitativa data. Identifierade dataenheter har översatts, kodats och tematiserats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde negativa känslor såsom hjälplöshet, ledsamhet, sorg och skuldkänslor. Känslorna kunde förvärras av anknytning till barnet och det döda barnets familj samt yrkeserfarenhet. Barns död kunde uppfattas som ett professionellt misslyckande och sjuksköterskor kände sig oförberedda av tidigare utbildning. De använde sig av kognitiva och beteendemässiga strategier för att hantera känslor och situationer relaterade till barns död. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde barns död som negativ och smärtsam. För att hantera händelsen använder sjuksköterskor copingstrategier. De kände sig oförberedda att möta och hantera barns död och bör därför erbjudas utbildning om detta. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Agebro, Olivia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nilsson, Märtha
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Skattningen och sambanden mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande hos primärvårdssköterskor: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Statistik visar att 8% av alla legitimerade sjuksköterskor inte arbetar inom hälso- och sjukvården. Anledningen till det är bland annat hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning visar att arbetsplatser som arbetar proaktivt för vårdpersonalens välbefinnande har i en större utsträckning mer välmående personal. Utan ett gott välbefinnande hos sjuksköterskan blir patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden sämre.

    Syfte: Studiens syfte var att beskriva primärvårdssköterskans skattande av psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande samt studera sambandet mellan dessa variabler.

    Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design. Totalt skickades 170 enkäter ut till sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetande inom regionstyrd och privatägd primärvård i Mellansverige. Svarsfrekvens: 58%. Använda instrument var; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III.

    Huvudresultat: Resultatet visar starkt samband mellan ökad konflikt mellan arbete och privatliv och sämre skattat symtom på stress, det innebär att variablerna samvarierar med varandra negativt. Högt arbetstempo korrelerar med stress-symtom negativt. Positiv korrelation sågs mellan upplevelsen att känna stolthet över sin organisation och välbefinnande, vitalitet, lärande och blomstrande på arbetsplatsen. Vitalitet och lärande skattades högt, vilket indikerar hög nivå av thriving hos deltagarna.

    Slutsats: Flertal statistiskt signifikanta samband mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande konstaterades. Det innebär att den psykosociala arbetsmiljön samvarierar med primärvårdssköterskans välbefinnande. Resultatet understryker vikten av att organisationer prioriterar att skapa ett hållbart arbetsliv för att välbefinnandet ska bevaras och förbättras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skattningen och sambanden mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande hos primärvårdssköterskor
  • 6.
    Aggarwal, Felicia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Landström, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Effekten av olika typer av fysisk aktivitet för patienter med diabetes typ 22020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i världen och drabbar allt yngre personer. Det finns mycket som patienterna själva kan göra för att påverka sjukdomen i form av egenvård till exempel fysisk aktivitet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet för vuxna patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod Detta var en litteraturstudie där 11 originalartiklar med kvantitativ ansats granskades och analyserades. Huvudresultat Fysisk aktivitet förbättrade både kroppsliga funktioner, biomedicinska markörer samt livskvaliteten hos patienterna. Resultaten påverkades av träningsform och intensitet av fysisk aktivitet de utövade. Blodsockersänkande läkemedel hämmade de goda resultaten av den fysiska aktiviteten. Slutsats Fysisk aktivitet var en effektiv behandlingsform där de mest gynnsamma resultaten visade sig. Effekten berodde på träningsform, intensitet och patientens följsamhet. Sjuksköterskans kan ha en betydelsefull roll när det kom till att motivera, informera och stötta patienter mot en hälsosammare livsstil.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ahlmström, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sarenbrink, Hanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett självskadebeteende: En deskriptiv litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För ca 50 år sedan ansågs självskadebeteende vara sällsynt, ett symtom i samband med psykossjukdomar eller suicidbenägenhet. I dagens samhälle är självskadebeteende ett brett fenomen, särskilt hos ungdomar och vuxna som lider av psykisk ohälsa i olika åldrar.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett självskadebeteende.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie uppbyggd av tio vetenskapliga artiklar.

    Huvudresultat: Sjuksköterskor i vårdandet av patienter med ett självskadebeteende beskrev erfarenheter av relationsskapande vård, vikten av specifik kunskap, empati och professionell distans samt kollegialt stöd. 

    Slutsats: I litteraturstudiens resultat framgick det att flera olika komponenter var av betydelse, dessa var; relationsskapande vård, tidsbrist, kollegialt stöd, vikten av specifik kunskap samt empati och professionell distans. Dessa komponenter ligger till grund för att sjuksköterskan enligt sin bästa förmåga ska vårda patienter med ett självskadebeteende på ett adekvat arbetssätt. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Al- Barghouthi, Luma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sager, Sarah
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Stigmatisering av individer med schizofreni utanför vården: En deskriptiv litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom där de kognitiva funktionerna är något skadade. Sjukdomen omgärdas i stora drag fortfarande av fördomar, rädslor och okunskap.Syfte: Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering utanför vården av människor med diagnosen schizofreni samt konsekvenserna.Metod: Litteraturstudien var baserad på 10 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Medline via PubMed samt PsycINFO.Huvudresultat: Studierna i denna litteraturstudie påvisades att stigmatisering upplevdes bland patienter med schizofreni i deras möte med människor utanför vården. Patienter diskrimineras och utsätts av våld både från familj och även av andra. Stigmatisering finns även inom media. Resultatet visade även att stigmatisering hade stor inverkan på deltagarnas självkänsla och påverkade deras uppfattning kring sjukdomen.Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att patienter med sjukdomen schizofreni möter stigmatisering och diskriminering i samhället. Detta har främst visat sig bero på okunskap kring sjukdomen. I arbetet med att minska stigmatisering krävs att fler människor stödjer och försvarar patientens rättigheter. Mer kunskap kring stigmatisering kopplat till schizofreni behövs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Al- Suhaili, Enaas
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Qasem, Nujud
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Egenvård vid diabetesfot och fotsår hos patienter med diabetes mellitus: En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) är ett allvarligt hot mot den omfattande hälsan och diabetesrelaterade fotsår (DFU) är en av de frekventa komplikationerna till DM. Höga blodsockernivåer och okontrollerad diabetes under en längre tid kan leda till nervskador och dåligt blodflöde i fötterna, med domningar i fötterna, vilket kan göra patienterna omedvetna om sin fotskada. Detta ökar risken för att personer med diabetes att utveckla fotsår och infektioner, vilket kan leda till amputation av den diabetesrelaterade foten om det inte behandlas tidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelser av egenvård vid diabetesfot och diabetesrelaterade fotsår. Metod: Beskrivande litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades med hjälp av en kvalitativ metod. Resultat: litteraturstudien resulterade i två huvudteman: Barriärer som förhindrar utförandet av egenvård och möjliggöra faktorer som understödjer utförandet av egenvård. Dessutom sammanställdes åtta underteman. Slutsats: Det finns flera möjliga faktorer till att diabetesrelaterade fotsår läker, varav den viktigaste är utbildning och träning, egenvårds färdigheter och kontinuitet i vården. Dessutom kan sjuksköterskor och rådgivare bidra till att främja patienternas hälsa, självständighet och välbefinnande genom att öka deras kunskap om egenvård och förstå egenvårdens psykosociala påverkan på patienterna.  Omfattande kunskap om upplevelser av egenvård för personer med diabetesrelaterade fotsår kan användas som ett verktyg för sjuksköterskorna i deras yrkesliv.

     

     

      

     

     

    Nyckelord: Diabetesfot, diabetes mellitus, egenvård, upplevelser. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Al-barghouthi, Laian
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Ahmed Najem Al-katrani, Hanin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt: En beskrivande litteraturstudie2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med hög dödlighet. Globala siffror visar att cirka 64 miljoner människor har hjärtsvikt. I Sverige är det cirka 250 000 individer som har drabbats av sjukdomen. Hjärtsvikt är i dag den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar bland personer över 65 år. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturstudien var av beskrivande design och baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram via databasen PubMed. Huvudresultat: I resultatet framkom huvudtemat; Förändrad vardag med subteman fysisk påverkan, psykisk påverkan, social och ekonomisk påverkan. Andra huvudtemat som framkom var; Att hantera sin sjukdom med subteman livstilsanpassningar, andlighet och upplevelser av information från vården. Slutsats: Hjärtsviktpatienter upplevde fysiska, psykiska och sociala utmaningar, samtidigt som det framkom brister i kommunikation och information kring bland annat egenvård. Det framkom även en brist i vården när det gäller kontinuitet. Det är avgörande att sjuksköterskor erbjuder stöd och information till patienterna för att säkerställa högkvalitativ vård och individanpassad information.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Al-Barghouthi, Reem
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Holtz, Sando
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med en cancersjukdom: En beskrivande litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Each year 370 children in Sweden suffer from childhood cancer. These numbers also reflect those 70 families that suffer alongside the child from this burdened information that will change their entire life situation. To work with family-centeredcare means that the parents are given room for participation and to engage in the child’s care.

    Aim: The aim of this literature study is to describe parents´ experiences with living with a child with cancer.

    Method: A literature study with a descriptive design, based on 12 scientific articles. The literature research was conducted using the Pubmed database.

    Results: The results consisted of two main categories: Life is turned upside down and The new “normal” which had the following subcategories: Initial reaction, Changed family dynamics and everyday life, Support, Acceptance and From the hospital to the home.

    Conclusion: Parents´ experienced a variety of emotions such as shock, sadness, denialand powerlessness. Support in its various forms from healthcare and the surrounding environment eased the suffering that the parents experienced and enabled them to cope with the difficult period they were going through.

    Keywords: Neoplasm, Parents’ experience, pediatric cancer, support

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Albokake, Suad
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Stenberg, Kevin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 på sjukhus: En beskrivande litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Corona-pandemin är högaktuell i dagens samhälle och sjuksköterskor har erhållit erfarenheter i vårdandet av patienter med Covid-19 världen över. Över 4 800 000 människor har avlidit i sviterna av Covid-19 och forskning visar att endast sju procent av 150 vårdavdelningar hade en budget för isolering och karantän samt att sjuksköterskor under tidigare virusutbrott fått erfara hopplöshet och ensamhet samtidigt som de utförde krävande arbete i skyddsutrustning som var svår att arbeta i. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie som utgjordes av 13 empiriska studier med kvalitativa ansatser. Databassökning utfördes i databasen PubMed genom sökningar som berör ämnet. I granskningen av valda studier kunde två huvudkategorier, nio underkategorier som följdes av fem underkategorier läggas fram. Huvudresultat: Negativa erfarenheter som att inte känna sinnesro var något sjuksköterskor fick erfara samtidigt som de led av utmattning och utbrändhet. Deltagare fick erfara att inte känna uppskattning. Skyddsutrustning var utmanande för sjuksköterskorna. Dels genom användningen, förekommande materialbrist samt att det ställde deltagarna inför etiska dilemman. Sjuksköterskorna fann positiva erfarenheter som stolthet och teamkänsla, men även professionell utveckling. Socialt stöd och egna strategier utgjorde grunden för att bemästra utmaningarna hos sjuksköterskorna. Slutsats: Kunskapen om sjuksköterskors erfarenheter är viktig då det ger förståelse om sjuksköterskors arbete och utmaningar i vården av patienter med Covid-19. Kunskapen ger möjligheter till förbättringsarbete som gynnar sjuksköterskor i deras arbete för att bidra till en bättre vård för individen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjukskoterskors_erfarenheter_av_att_varda_patienter_med_Covid19_pa_sjukhus
  • 13.
    Al-Dihaysee, Mary
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hussaini, Khaleda
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser och attityder i bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården: En beskrivande litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Psykisk ohälsa defineras som ett samlingsbegrepp för olika psykiska tillstånd, alltifrån oro, nedstämdhet, sömnbesvär, magont och huvudvärk till utmattningssyndrom, depression, bipolär sjukdom, ångestsyndrom och psykossjukdomar. Psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen redan år 2030. Varannan svensk kommer någon gång i livet att uppleva psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har alltså ökat globalt och nationellt de senaste åren och patienter med psykiska sjukdomar fortsätter att öka. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder i bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande design grundades på femton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. De databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna var Cinahl och PubMed via Medline. Resultat: Föreliggande litteraturstudie resulterade i två huvudteman samt tre underteman där sjuksköterskors upplevelser och attityder i bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom primärvården beskrevs. Det första temat är hinder för att hjälpa patienter med psykisk ohälsa som består av bristande kunskaper om psykisk ohälsa och otillräckliga resurser. Det andra temat är attityder mot patienter som består av sjuksköterskors attityder mot patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: Denna litteraturstudie visade att sjuksköterskor i primärvården upplevde svårigheter i bemötandet med patienter med psykisk ohälsa på grund av bristande kunskaper. Brist på kunskap gav upphov till  negativa och stigmatiserande attityder gentemot denna patientgrupp och bidrog till att patienterna inte fick den vård som behövdes . Dock visade föreliggande litteraturstudie att sjuksköterskor även hade positiva attityder gentemot dessa patienter. 

     

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Alftberg, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Pettersson, Jenny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta oroliga patienter på en akutmottagning2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Bakgrund: Akutsjukvården är en viktig del inom sjukvårdens verksamheter där sjuksköterskor uppgift är att registrera vad patienterna söker vård för. Sjuksköterskor har en avgörande roll kring överlevnad och behandling hos patienter med akuta tillstånd. Akutmottagningens miljö är oförutsägbar vilket ställer höga krav, färdigheter och kunskaper inom olika områden. För patienter som besöker en akutmottagning kan olika känslor väckas som oro eller rädsla då miljön kan upplevas otäck eller obehaglig.  Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta oroliga patienter på en akutmottagning. Metod: Studiens design är en deskriptiv design och resultatet är uppbyggt på 11 vetenskapliga artiklar som söktes fram via databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet i studien visade att utbildning är viktigt vid mottagande, bemötande och behandling kring olika trauman. Sjuksköterskorna bör i sin roll vara lyhörd, icke dömande samt visa intresse i patienternas problematik. Sjuksköterskornas arbete underlättades när patientens anhöriga involverades i vården och såg dem som ett stöd för patienterna. Sjuksköterskorna belyste vikten av information och kommunikation i bemötandet av oroliga patienter. Lagarbete var en förutsättning för att ge patienterna en god patientsäker vård, när lagarbetet inte fungerade optimalt sågs det påverka patienternas välbefinnande. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att information både muntlig och skriftlig var en av de viktigaste delarna när de bemötte oroliga patienter. Samarbete visade sig vara en förutsättning för att tillgodose patienternas behov. Involvera de anhöriga i vården kunde vara ett stöd för sjuksköterskorna och ett stöd för patienten under vårdtiden. Tid, kunskap och utbildning saknades för att kunna tillgodose patienters emotionella behov.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ali Muhumed Hashi, Nimo
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Gacal, Idil
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av avancerad bröstcancer: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen, vilket kan upplevas smärtsamt och förorsaka lidande. Att leva med avancerad bröstcancer innebär att livslängden förkortas när sjukdomen blir avancerad. Sjuksköterskans ansvarsområde ligger i att ge en god omvårdnad samt ge stöd och råd. Detta för att kvinnorna ska kunna bearbeta sjukdomen och få sina eventuella frågor besvarade så att de kan känna sig delaktiga i sin vård. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Idil och Nimo- Examensarbete
  • 16.
    Al-Kayed, Basel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Larsson, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2: En beskrivande litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förekomsten av diabetes mellitus typ 2 ökar globalt. DMT2 har olika riskfaktorer som kan leda till sjukdomen såsom övervikt, rökning och ärftlighet. En viktig del av behandlingen vid DMT2 är egenvårdsåtgärder och dessa är de hälso- och sjukvårdsåtgärder som personer kan utföra själv hemma eller med hjälp av en anhörig eller en personlig assistent.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 15 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

    Huvudresultat: Vårdpersonalen var en nyckelsten till upplevelsen av egenvården då deras inflytande skapade grunden för en fungerande egenvård. Digitala hjälpmedel kunde ha en positiv inverkan på upplevelsen av egenvården då den ökar tillgängligheten till information och vårdpersonal. Livsstilsförändring vid DMT2 kunde bidra till en upplevelse av isolering och hjälplöshet i sjukdomen. Familjen kunde agera som ett stöd och ett hinder i egenvården. Egenvården upplevdes som ett hinder till att delta i sociala sammanhang. Begränsningar i egenvårdskvalitén kunde orsakas av socioekonomiska aspekter.

    Slutsats: Professionella stödinsatser ansågs inverka på upplevelsen av egenvården. Diabetesanpassad kost kunde orsaka sociala hinder och försämra livskvalitén. Självtester av blodsocker samt fysisk aktivitet motiverade till fortsatt egenvård. Resultatet av litteraturstudien kan användas för att vårdpersonal ska få en ökad förståelse av personers upplevelser av egenvård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Allamand Moraga, Daniel
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Öhman Ekman, Ester
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Effekten av interventioner som används vid venpunktion på barn: En beskrivande litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För barn är vård- och sjukhusmiljö ofta en okänd miljö där okunskap tillsammans med sociala och fysiska förväntningar kan orsaka osäkerhet samt rädsla. Barn kan reagera olika vid medicinska procedurer men nästan alla upplever oro och rädsla vid venpunktion. Syfte: Att beskriva effekten av interventioner som används vid venpunktion på barn. Metod: Beskrivande litteraturstudie med kvantitativ design baserad på tolv artiklar framsökta i databasen PubMed. Undersökningsgruppen var barn mellan fyra och tolv år. Temaanalys användes för att analysera data. Huvudresultat: Aktiva distraktionsmetoder såsom ballongblåsning, hostmetoder och bollklämning minskade signifikant smärta och rädsla. TICK-B minskade signifikant smärta och ångest. Flippits minskade signifikant smärta. Bubbelblåsning hade ingen signifikant effekt på smärta men minskade signifikant rädsla. VR minskade signifikant smärta, rädsla och ångest. Gällande passiva distraktionsmetoder minskade Buzzy signifikant smärta och rädsla. Aromaterapi hade ingen signifikant effekt på smärta eller rädsla. Kalejdoskop och serietittande via VR minskade signifikant smärta och ångest medan serietittande via surfplatta hade ingen signifikant effekt. Akupressur minskade signifikant smärta men påverkade inte ångest. Läkemedlet Jet Lidokain hade ingen signifikant effekt på smärta eller rädsla. Slutsats: Det finns flera olika interventioner, både passiva och aktiva distraktionsmetoder, som minskar smärta, rädsla och ångest hos barn vid venpunktion. Utifrån resultatet kan sjuksköterskor, oavsett arbetsplats, få en bättre förståelse för hur barns vårdupplevelser kan förbättras vid venpunktion. Interventionerna var enkla att använda, kostnadseffektiva samt gav inga bieffekter och borde därför användas av sjuksköterskor för att skapa en bättre vårdupplevelse för barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Alp, Suleyman
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Seyoum, Daniel Habte
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av att leva med tarmstomi: En litteraturstudie2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allvarliga tarmsjukdomar kan leda till svåra besvär som personer inte står ut med och då är tarmstomi en lösning för att bli av med besvären och göra livet enklare för personerna. Tarmstomi innebär att det via en operation görs en öppning i magen så att en bit av tarmen sticker ut ur magen där avföring kommer ut och samlas i en specifik påse som sitter fast med klister. Att hantera påsarna som kontinuerligt behöver tömmas och bytas ut kan vara en stor utmaning för många personer. I samband med att personer får tarmstomi uppkommer även psykiska och sociala svårigheter som blir en utmaning i livet. Det är sjuksköterskans uppgift att med utbildning och stöd hjälpa personerna att bli självständiga med att hantera samtliga problem för att nå en god hälsa. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En beskrivande litteraturstudie med narrativt förhållningssätt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med enbart kvalitativ ansats och publicerade i databasen Pubmed.Huvudresultat: Upplevelserna av att ha tarmstomi varierar från person till person där en del personer ser tarmstomi som en befrielse från de mycket svåra besvär som de har haft tidigare och andra ser tarmstomi som ett straff för livet. Den första tiden med tarmstomi är svårast då det tar tid för personerna att vänja sig vid alla förändringar som sker med stomin och lära sig att hantera dem. Slutsats: Personer som har tarmstomi står inför psykiska, sociala och fysiska utmaningar som de ofta behöver hjälp med och där har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd till dem för att underlätta och främja deras liv. Att personerna ändrar sin syn på stomin från att vara negativ till att bli positiv har visat sig ha en stor betydelse för deras möjlighet till att snabbt och effektivt återgå till ett normalt liv. Konsekvensen av stomi blir ofta att personer isolerar sig från samhället och därmed är stöd från vänner och familj avgörande för en god hälsa

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Personers upplevelser av att leva med tarmstomi
  • 19.
    Alsabti, Mari
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jackson, Line
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Examensarbete: Sjuksköterskors uppleverser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor på akutmottagningar är vanligtförekommande och är ett kvarstående problem inom hälso- och sjukvården. Hälso- ochsjukvården är en arbetsmiljö där det är hög arbetsstress som på långt sikt kan leda tillfysiska problem och sjukskrivningar. Akutmottagningar är en arbetsplats som ärbemannad dygnet runt med komplex omvårdnad och där snabba beslut sker.Syfte: Litteraturstudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser avarbetsrelaterad stress på akutmottagningar.

    Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk analysmetod. Analyserades medrelevans och kvalitets mall för kvalitativa och kvantitativa ansats artiklar.

    Huvudresultat: Sjuksköterskornas upplevelser av den arbetsrelaterade stressen påakutmottagningar gav både psykiska och fysiska konsekvenser. Det som upplevdes somkonsekvenser var hög puls, muskelsmärta, huvudvärk, oro och rädsla för våld.Det som upplevdes som triggande stressfaktorer för sjuksköterskorna var högarbetsbelastning, hot och våld, högt tryck och stor patient mängd.

    Slutsats: Arbetsrelaterad stress på akutmottagningar är ett kvarstående problem blandsjuksköterskor som behöver arbetas med för att minskas.För att hantera arbetsrelaterad stress på akutmottagningar är det viktigt attsjuksköterskorna får förståelse kring hantering av arbetsrelaterad stress. Sämrevälmående och negativa känslor kan utvecklas vid arbetsrelaterad stress detta kan skapaen otrygg miljö för patienterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Amin, Cellesté
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sahindal, Suna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans Upplevelser Av Att Vårda Patienter Med Covid-192022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med Covid-19
  • 21.
    Andersson, Cathrina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nyström, Linn
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Fotsår hos patienter med diabetes: Sjuksköterskors preventionsstrategier för att reducera utvecklingen av fotsår hos patienter med diabetes-En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetiska fotsår, ”Diabetes foot ulcer” (DFU) är ett globalt hot mot personer med diabetes på grund av de komplikationer som kan uppkomma som en efterföljd av diabetes. Neuropati är en vanlig följdsjukdom till diabetes vilket medför risken för DFU. Neuropati orsakar nedsatt känsel i underben och fötter vilket kan medföra att patienten inte känner föremål i skorna som skaver och trycker mot fötterna som kan orsaka DFU. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors preventionsstrategier för att reducera utvecklingen av fotsår hos patienter med diabetes. Metod: Denna studie genomfördes som en beskrivande litteraturstudie baserat på 12 vetenskapliga artiklar som bestod av fyra kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap genom sårvårdsutbildning efter kandidatexamen. Det framkommer att sjuksköterskornas kunskaper har en stor roll i behandlingen av DFU varav patienternas egenvårdsförmåga lyfts fram för att tillsammans finna de rätta strategierna för varje patient i sin DFU behandling. Slutsats: Fördjupad kunskap inom preventionsstrategier att reducera utvecklingen av DFU hos patienter med diabetes skulle kunna komma både patienter, sjuksköterskor och svensk hälso- och sjukvård till nytta. Kunskapen om preventionsstrategier hos sjuksköterskor i arbetet av DFU varierade inom hälso-ochsjukvårdsverksamheter världen över. Det finns flera strategier att arbeta vidare med som sjuksköterska i förebyggandet av DFU. Två viktiga aspekter inom preventionsstrategier är ökad utbildning för grundutbildade sjuksköterskor inom sårvård av DFU.Patientutbildning inom egenvård i förebyggande av komplikationer av DFU är en viktigstrategi i sjuksköterskans yrkesroll för att kunna bidra med goda förutsättningar och hälsofrämjande vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Andersson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kjetselberg, Madelene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Anestesisjuksköterskors upplevelser av sin första tid på en operationsavdelning: En empirisk studie2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Anestesisjuksköterska är ett avancerat yrke som ställer höga krav på kompetens och självständighet. Forskning visar att nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever stress och otrygghet i sin nya profession.

    Syfte:

    Studiens syfte var att beskriva hur nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever sin första tid på en operationsavdelning.

    Metod:

    Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Totalt tio anestesisjuksköterskor, från två medelstora och ett litet sjukhus i Mellansverige, inkluderades i studien. Studien har använt ett ändamålsenligt urval. Genom semi-strukturerade intervjuer med utgångspunkt från samlades data in. Data har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat:

    Ur anestesisjuksköterskornas beskrivningar framkom fyra huvudkategorier; den nya professionen, personlig utveckling, erfarenhet och organisatoriska faktorer och totalt tio subkategorier; att vara ny anestesisjuksköterska, att uppleva ansvar, att ha prestationskrav, känna tilltro till egen förmåga, att känna arbetsglädje, att utvecklas, brist på erfarenhet, erfarenhet skapar trygghet, brist på stöd från organisationen samt stöd från organisationen. Studien visar att anestesisjuksköterskorna upplevde sin första tid på en operationsavdelning som påfrestande men även som intressant och utvecklande. Nya arbetsuppgifter och stort ansvar upplevdes som betungande i början. Bristen på erfarenhet var stundtals påfrestande men stöd från kollegier bidrog till att majoriteten av anestesisjuksköterskorna upplevde trygghet. Då bristande stöd ökade deras upplevelse av otrygghet och ensamhet, framkom en önskan om mentorskap och mer handledning under anestesisjuksköterskornas första tid.

    Slutsats:

    Föreliggande studie beskriver nyexaminerade anestesisjuksköterskors upplevelse och resultatet visar att stress och en känsla av ensamhet präglade den första tiden. Bristande erfarenhet kunde vara påfrestande men med stöd från kollegier upplevde de en ökad trygghet. Resultatet visar att det fanns en önskan om mer stöd i form av mentorskap och handledning under anestesisjuksköterskornas första tid. Överlag ger studien en ökad förståelse för hur nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever sin första tid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Andersson, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Desurmont, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    En beskrivande litteraturstudie om patienters erfarenheter kring sexuellt samliv vid hjärtsjukdom2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Bakgrund: Ungefär två miljoner människor i Sverige är drabbade utav en hjärtsjukdom, vilket innebär att det är den vanligaste orsaken att dö av. Hjärtsjukdomar kan vara hjärtinfarkt, hjärtklaffssjukdom, hjärtrytmrubbningar, hjärtsvikt, hjärtstopp och kärlkramp. När en människa drabbas av en hjärtsjukdom är det av vikt att se till hela människans behov och inte enbart de medicinska delarna. Sexualiteten påverkar våra tankar, känslor, handlingar och mottagande, därmed vår psykiska och fysiska hälsa och är idag enligt forskning ett område patienter och sjuksköterskor undviker av olika skäl. Det är då relevant att öka kunskapen om hur patienter upplever sitt sexuella samliv vid hjärtsjukdom för att förbättra omvårdnaden kring den. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av sitt sexuella samliv vid hjärtsjukdom. Metod: Beskrivande litteraturstudie, artikelsökning skedde i Medline via PubMed och Cinhal, vilket resulterade i elva artiklar, varav fyra kvalitativa och sju kvantitativa. Huvudresultat: Patienter som drabbades av en hjärtsjukdom kände oro och/eller rädsla inför sitt sexuella samliv, en rädsla för att få ytterligare en hjärtinfarkt eller att känna symtom som hjärtklappning och smärta i bröstet. Det framkom att patienterna erfarande en brist av information från sjuksköterskor och uttryckte att det fanns ett behov av information kring sexuell hälsa. Slutsats: Det sexuella samlivet påverkades, psykiskt och fysiskt, emotionellt och själsligt. En oro och rädsla upplevdes i samband med fysiska symtom. Patienters sätt att hantera det sexuella samlivet vid hjärtsjukdomen skiljdes åt och bristfällig information från sjuksköterskor upplevdes betydligt samt ett ökat behov av information.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Andersson, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Wikholm, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Äldres upplevelser av ensamhet: en litteraturstudie2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ensamhet är ett växande problem i samhället och särskilt bland den äldrebefolkningen. Ensamhet symboliseras som en upplevelse och kan vara ett frivilligt eller ofrivilligt val. Tidigare forskning har visat att ofrivillig ensamhet kan medföra negativa hälsoeffekter. Syfte: Att beskriva äldres upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databasen Medline via PubMed.Huvudresultat: De äldre beskrev upplevelsen av ensamhet ur olika perspektiv.Ensamheten beskrevs främst som något negativt, men det framkom även positivaupplevelser. De äldre skildrade de negativa upplevelserna som smärtsamma samt isolerande medan de positiva upplevelserna förknippades med frihet och beskrevs som ett frivilligt val. Slutsats En del äldre tycker att ensamheten är något av det värsta som finns, medan vissa inte påverkas av det eller till och med ser det som något positivt. Sjuksköterskan har en viktig roll i att uppmärksamma och minska de negativa upplevelserna som de äldre kan känna. Genom att stödja den äldre i dennes livsvärldkan sjuksköterskan lindra lidande och bidra till bibehållen hälsa och därmed minska möjliga negativa hälsoeffekter av den upplevda ensamheten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Andersson, Felicia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Fridlund, Emma
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    En krympt värld: Patienters upplevelser av isoleringsvård2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Isolering är en vanligt förekommande vårdform inom den somatiska slutenvården som tillämpas för att förhindra smittspridning av smittsamma sjukdomar. Patienter som isoleras vårdas på enkelsal och får inte vistas på gemensamma ytor. Speciella försiktighetsåtgärder och hygienrutiner tillämpas även för att minimera spridning av smitta. Vårdmiljön har visat sig ha en direkt inverkan på patienters tillfrisknande och vårdtid. Sjuksköterskor har vittnat om en sämre vårdkvalité för isolerade patienter på grund av vårdpersonalens brister i kunskap om och rädslor för smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas under isolering inom somatisk slutenvård. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med en tematisk dataanalysmetod. Resultatet grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixed-method ansats. Huvudresultat: Att vårdas under isolering resulterade i både positiva och negativa upplevelser. Ett huvudfynd var att patienterna upplevde sig fångna och kontrollerade på grund av restriktionerna. Avsaknaden av information samt dåligt bemötande från vårdpersonalen gjorde vistelsen påfrestande och bidrog till svåra känslor. Miljön på enkelsalen och möjlighet till aktivitet var viktiga faktorer för tillfrisknande och den totala upplevelsen av vården. Slutsats: Isoleringsvård för med sig starka känslor av ensamhet och lidande, detta kunde förhindras av ett gott bemötande och god information från sjuksköterskan samt en hemtrevlig miljö med något att distrahera sig med. Denna litteraturstudie kan inspirera sjuksköterskor i deras omvårdnadsarbete för att förbättra vårdkvalitén för isolerade patienter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Andersson, Gabriella
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med psykisk ohälsa2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuttio procent av alla patienter med psykisk ohälsa, som till exempel depression och ångestsyndrom får hjälp för sina besvär genom primärvården. Personer som drabbats av psykisk ohälsa ska handläggas och utredas i tid för att förhindra en försämrad funktionsförmåga, långvariga sjukdomstillstånd och återinsjuknande. Detta också för att minska risken för suicid. Enligt tidigare forskning sett ur ett patientperspektiv kan man se att det finns flera hinder för en god vård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med psykisk ohälsa.

    Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju distriktssköterskor som arbetat i primärvård i mer än ett år. Det insamlade materialet bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. Resultatet visade att samtalet med patienter med psykiska ohälsa bör genomsyras av ett aktivt lyssnande, kommunikation och vägledning. Distriktssköterskorna beskrev olika utmaningar i mötet med patienter med psykisk ohälsa samt att samarbete med andra professioner var viktigt för att kunna hjälpa patienten.

    Slutsats: Studien visade att distriktssköterskors erfarenheter av att samtala med patienter med psykisk ohälsa är komplext. Att lyssna, vägleda och kommunicera är viktigt för att distriktssköterskan ska kunna ge en god vård och få patienten att känna sig trygg. Distriktssköterskorna kunde stöta på hinder i mötet med dessa patienter där tidsbrist var en påverkande faktor. Studien visade att distriktssköterskan tog hjälp av andra professioner för rådgivning och handledning av denna patientgrupp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kanjou Abdallah, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors och distriktsköterskors erfarenheter av att arbeta med rådgivning via telefon och e-hälsa: En systematiskt genomförd litteraturstudie2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett av sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde är att fatta beslut som ger individer möjlighet till att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa. Sjukvårdsrådgivning är en del av sjuksköterskans och distriktssköterskans arbete och utförs både via telefon och inom e-hälsa. E-hälsa innebär att använda digitala verktyg för att uppnå och bibehålla hälsa. Tydlig och korrekt kommunikation är viktigt för att uppnå en säker hälso- och sjukvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med rådgivning via telefon och e-hälsa.Metod: Systematiskt genomförd litteraturstudie med kvalitativ syntes. Totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultat: Tre övergripande kategorier framkom: Sjuksköterskornas upplevda arbetssituation, Sjuksköterskornas erfarenhet av kommunikation och Sjuksköterskornas stöd och behov för arbetet. Arbetet präglades av ökad arbetsbelastning, tidsbrist, känslor av stress och oro. Olika strategier och hinder i kommunikationen med vårdsökande framkom som avgörande för interaktionen. Resultatet belyser också sjuksköterskans och distriktssköterskans behov av stöd i olika former samt reflektion med kollegor. Slutsats: Rådgivning via telefon och e-hälsa har visat sig frambringa olika slags känslor. Allt från ökad arbetsbelastning med upplevelser av stress, oro och tidsbrist till att sträva efter en felfri interaktion genom god kommunikation med vårdsökande. Stöd och feedback från verksamheten var uppskattat samtidigt som kontinuerlig utbildning och utveckling inom rådgivning var önskat. Denna studies resultat kan bidra till att sjuksköterskornas och distriktsköterskornas arbetssituation uppmärksammas, vilket i sig kan leda till en förändring och förbättring av arbetsmiljön samt arbetstillfredsställelse

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Back, Marina
    Specialistsjuksköterskans upplevda utmaningar vid intrahospitala akutlarm: En empirisk studie med kvalitativ ansats2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Som specialistsjuksköterska i anestesi och intensivvård ingår det i arbetsuppgifterna att bistå larmverksamheten inom sjukhuset. Att delta vid akutlarm innebär för specialistsjuksköterskorna, att i en akut situation behöva förflytta sig från den trygga sfären på ordinarie arbetsplats. Detta betyder att de ställs inför nya utmaningar som kan påverka upplevelsen av att delta i larmteamet. Internationellt var forskning inom området knapphändig och det hittades inga studier med inriktning på intrahospitala akutlarm i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att beskriva specialistsjuksköterskans upplevda utmaningar att delta innan, under och efter intrahospitala akutlarm. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor. Analysen genomfördes med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Fyra kategorier framkom i analysprocessen; Organisatoriska utmaningar; Utmaningar i arbetsmiljön; Utmaningar i teamet samt Känslomässiga och mentala utmaningar. Specialistsjuksköterskorna upplevde utmaningar med anestesiologens jourrutiner, vilket kunde riskera att intubation fördröjdes när behov uppstod. Det beskrevs praktiska utmaningar med mycket utrustning som fraktades till akutlarmet. På plats vid akutlarmet upplevdes samarbetet mellan larmteam och avdelningspersonal som en utmaning och det fanns en känsla av höga förväntningar hos specialistsjuksköterskorna. Slutsats: Specialistsjuksköterskorna upplevde akutlarmen som en arbetsuppgift med många utmaningar. Höga förväntningar, stort ansvar för patientsäkerhet och samarbete beskrevs i deltagarnas upplevda utmaningar. Tillsammans med fortsatt forskning skulle studiens resultat kunna leda till förbättringsåtgärder och verksamhetsutveckling för vårdpersonalen som deltar vid intrahospitala akutlarm.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Andersson, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Tekniska hjälpmedel inom demensvården: En beskrivande litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av tekniska hjälpmedel inom demensvården2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diagnosen demens förekommer världen över och i framtiden förutses antalet drabbade stiga i takt med att livslängden ökar. Demens är en diagnos som innefattar olika symptom. Symptom uppkommer i samband med sjukdomar eller skador i olika delar av hjärnan och den drabbade kan uppleva problem med att hantera sin tillvaro. Några av symptomen vid demenssjukdom kan vara glömska, svårigheter med fysiken och motoriken, svårigheter att orientera sig samt rastlöshet och irritabilitet. Sjuksköterskan skall kunna arbeta ensam eller tillsammans med andra för att bedöma, diagnostisera, planera, genomföra, och utvärdera omvårdnadsarbetet. Utvecklingen av teknik inom vården ställer sjuksköterskor inför nya krav och uppgifter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av tekniska hjälpmedel inom demenssjukvården. Metod: Beskrivande litteraturstudie där kvalitativa artiklar användes. Totalt inkluderades 11 artiklar. Databasen MEDLINE via PubMed användes för att söka upp samtliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade både positiva och negativa erfarenheter. Det ansågs vara viktigt med ett gott samarbete tillsammans med rutiner för implementering och användning av tekniska hjälpmedel. Kunskap om teknologin och ett personcentrerat förhållningssätt var en grundläggande del av omvårdnaden med tekniska hjälpmedel. Sjuksköterskornas erfarenheter visade även att etiken var ett viktigt område att ha i åtanke vid arbetet med tekniska hjälpmedel. Slutsats: Rutiner, teamarbete, kunskap och utbildning är grunden för att arbeta kvalitetssäkert med tekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen går hela tiden framåt och teknik i vården är något alla sjuksköterskor någon gång kommer att möta. Det är viktigt att vi tar vara på de erfarenheter som redan finns för att sjuksköterskeyrket och omvårdnadsarbetet skall kunna växa i takt med tekniken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Andersson, Lukas
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lilja, Linnéa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelse av hjärtinfarkt i det akuta skedet: En beskrivande litteraturstudie2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. I Sverige år 2022 drabbades cirka 23 200 människor av hjärtinfarkt och cirka 4 700 personer avled. Risken för att drabbas ökar i samband med dålig livsstil. Ett snabbt akut omhändertagande sätter patienten i en utsatt situation men är av vikt då varje minut är avgörande för att rädda hjärtmuskelceller från syrebrist. Syfte. Att beskriva patienters upplevelse av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Metod. Denna beskrivande litteraturstudie grundas på tio kvalitativa originalstudier och en originalstudie med mixad-metod där den kvalitativa datan användes. Artiklarna granskades och analyserades för att utgöra resultatet i litteraturstudien. Huvudresultat. Patienterna upplevde en mycket varierande symtombild. Patienter underskattade sina potentiella hjärtinfarktssymtom, antog att symtomen hade en annan orsak och skulle försvinna av sig själva. I samband med intensifierade symtom nåddes beslutspunkten för att söka vård. Diagnosen medförde känslor av chock, rädsla och oro. Snabbheten under behandling gjorde det ibland svårt för patienterna att begripa vad som skett. Vårdpersonalens kommunikation och bemötande var en viktig punkt under det akuta omhändertagandet, men ibland kunde det vara bristfälligt. Slutsats. Resultatet visade att hur patienterna tolkade sina symtom grundade sig i symtomens karaktär och att patienterna tenderade att ignorera de symtom som fanns. Det framkom även att patienterna hade egna föreställningar kring hur sjukdomen skulle yttra sig. I det akuta omhändertagandet kände många patienter sig omhändertagna men brister i kommunikationen, patient och vårdpersonal emellan beskrevs av vissa patienter. De unika upplevelser patienter hade under sin hjärtinfarkt visar på att personcentrerad vård är av stor betydelse. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sundberg, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett globalt hälsoproblem som återfinns inom sjuksköterskeprofessionen likväl som många andra yrken. Individer som får utstå bestående aktivering av kroppens stressrespons löper en ökad risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa samt på längre sikt risk för förtidig död. I sjuksköterskeyrket är det inte bara sjuksköterskan som påverkas av den arbetsrelaterade stressen, forskning har till exempel visat på ett samband mellan hög arbetsbelastning för sjuksköterskor och sämre patientsäkerhet. I detta sammanhang är Antonovskys teori om känsla av sammanhang användbar då den visat sig kunna öka personers resiliens mot stress. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Totalt tolv vetenskapliga artiklar inkluderades varav åtta med kvalitativ ansats och fyra med kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och Medline via PubMed. Huvudresultat: Sjuksköterskor runt om i världen har många erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Hög arbetsbelastning var den mest framträdande stressorn och återkom i alla inkluderade studier. Den organisatoriska strukturen, exempelvis obalans mellan antal sjuksköterskor och antal patienter fick sjuksköterskor att uppleva stress. Emotionellt och moraliskt betungande vårdsituationer bidrog till sjuksköterskors upplevelse av “compassion fatigue” och “moral distress”. Otillfredsställande arbetsmiljö, interaktioner och relationer med patienter, anhöriga, läkare och andra sjuksköterskor resulterade i upplevelsen av stress för sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever många typer av arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor är ett globalt problem och sjuksköterskor står inför utmaningar med att upprätthålla kvaliteten på omvårdnaden och patientsäkerheten till följd av detta. Det behövs en omprioritering av den offentliga resursfördelningen för att värna om sjuksköterskors hälsa och avsikt att stanna inom professionen – något som gagnar alla i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Andersson, Nadine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Arnesson, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta närstående till plötsligt avlidna patienter: En beskrivande litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2021 avled 92 085 människor folkbokförda i Sverige. Benämningen plötslig död innebär dödsfall som sker utan förvarning vilket leder till inre smärta, chock och sorg hos närstående. Närstående uppger att omgivning och miljö samt bemötande från sjuksköterskor är av vikt relaterat till optimal trygghetskänsla och sorgebearbetning. Sjuksköterskans roll är att bemöta lidande, vara hänsynstagande och ha god kommunikativ förmåga. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta närstående till plötsligt avlidna patienter. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 kvalitativa originalstudier inkluderades. Huvudresultat: Sjuksköterskor upplevde sina egna och närståendes känsloreaktioner som starkare vid plötsliga dödsfall jämfört med de dödsfall som var väntade. Möten med närstående och rädslor över deras reaktioner upplevdes av sjuksköterskor som utmanande, därefter upplevelser av osäkerhet gällande egen kompetens och bemötande samt visande av egna känslor. Genom att sjuksköterskor erbjöd insatser för att möjliggöra en lugnare miljö för närstående upplevdes ökad medkänsla. Slutsats: Att bevittna plötslig död och sorgereaktioner hos närstående upplevdes som utmanande och vikten av kommunikation lyftes fram. Upplevelser av rädsla kring bemötandet av närstående efter plötslig död uppkom, då sjuksköterskorna inte visste vilken typ av reaktion de kunde vänta sig. Om sjuksköterskan hade tidigare erfarenhet gällande plötslig död upplevdes mötet med närstående mindre svårt att hantera, då erfarenheten bidrog till underlättande av både den närståendes samt den egna hanteringen av känslor. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Andersson, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lundstedt, Carita
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att beskriva personers erfarenheter av elektrokonvulsiv behandling2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nilsson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär att vården är lindrande och inte botande, där fokus ligger på att främja livskvalitet ända in i döden. Den palliativa vården varierar i Sverige. Palliativ vård är ett stort ansvarsområde för distriktssköterskor anställda vid kommunal hemsjukvård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård.

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård med erfarenhet av palliativ vård i hemmet deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att de upplevde arbetet med den palliativa vården som utmanande men även som positivt och tillfredsställande. Att kunna göra skillnad, ha involverade anhöriga och ett specialiserat palliativt team angavs som de största fördelarna i den palliativa vården. Svårigheterna var bristande samarbete, eller när patientens anhöriga inte var införstådda med situationen. Distriktssköterskorna uppgav att de var nöjda med sitt sätt att hantera sina känslor, där de flesta sökte stöd hos kollegorna i första hand. Svårare känslor uppstod oftare vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade.

    Slutsatser: Distriktssköterskorna i föreliggande studie upplevde arbetet med patienter i palliativt skede som utmanade, utvecklande och känslosamt, men att det gav mycket tillbaka. Svårigheter som belystes var framförallt bristande samarbete och svårare känslohantering vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade. Studien kan leda till ökad förståelse hos olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med patienter i palliativt skede samt belyser behovet av samarbete för att förbättra omvårdnaden av patienten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hedström, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i kommunal hemsjukvård2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård handlar om att vårda patienter när botande behandling inte längre är möjligt och att främja en god livskvalité den tid som är kvar. Detta görs i allt större utsträckning i den kommunala hemsjukvården då fler patienter väljer att bo kvar hemma även när de är dåliga. Detta ställer stora krav på de sjuksköterskor som jobbar i hemsjukvården.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i kommunal hemsjukvård.

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio nyexaminerade sjuksköterskor i hemsjukvården i en region i Mellansverige intervjuades utifrån en intervjuguide. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: I studien framkom att sjuksköterskorna tyckte det kändes meningsfullt att vårda palliativa patienter, det var en patientgrupp som prioriterades i hemsjukvården. Det framkom även att det var en utmanande uppgift med en del svårigheter som sjuksköterskorna ställdes inför. Det handlade om svårigheter med patientens och anhörigas insikt i sjukdomen, svåra frågor och svårigheter i arbetsmiljön. Det framkom även att det behövdes ett bra stöd, framför allt från kollegor för att man skulle klara av arbetet. Flera sjuksköterskor i studien upplevde brister i grundutbildningen. Detta bidrog till att de kände att de inte hade så mycket kunskap om palliativ vård när de började arbeta.

    Slutsats: Erfarenheten var att det var tufft att vårda palliativa patienter när man hade begränsad erfarenhet och kunskap. Sjuksköterskorna upplevde samtidigt att det gick om man hade möjlighet att få råd och stöttning av erfarna kollegor. Möjligheten till stöd ökar om man får personal att arbeta kvar i hemsjukvården och därigenom får en stabil och erfaren arbetsgrupp som kan stötta de nya sjuksköterskorna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjusköterskors erfarenheter av palliativ vård i kommunal hemsjukvård
  • 36.
    Anderzon, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Norling, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta.: En beskrivande litteraturstudie.2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den vanligaste orsaken till kontakt med hälso- och sjukvården är smärta. När något i kroppen är fel kan smärta uppstå som ett symtom, om smärtan är kvar längre än tre månader kallas den långvarig smärta. Cirka 50 procent av vuxna patienter som söker vård lider av smärta, varav 40 procent haft smärta längre än tre månader. Långvarig smärta kan orsakas av olika sjukdomstillstånd, dock lider många patienter av daglig smärta utan känd orsak. Vid vårdandet av patienter med smärta krävs det att vårdpersonalen är uppmärksam och tror på patientens smärtupplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade elva artiklar med kvalitativ och mixad ansats. Databasen MEDLINE via PubMed användes för att söka fram artiklarna. En tematisk metod användes för att analysera artiklarna. Huvudresultat: Fem teman redogjordes i resultatet som sammanfattar patienternas positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Temana var Att bli lyssnad på, Att bli trodd, Respekt, Delaktighet samt Stöd och kommunikation. Slutsats: Denna studie visade att patienterna upplevde vårdpersonalens bemötande både positivt och negativt. Det framkom att när vårdpersonalen involverade patienterna, visade intresse och lyssnade på dem var de nöjda med bemötandet. Utifrån detta kan vårdpersonal i klinisk praxis få en ökad förståelse i hur patienter med långvarig smärta vill bli bemötta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Långvarig smärta
  • 37.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Centre for Care Research Mid-Norway, Norway; Nord University, Norway.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Hellzén, Ove
    Mid Sweden University, Sweden.
    Nurses’ experiences of compassion when giving palliative care at home2020Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 27, nr 1, s. 194-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Compassion is seen as a core professional value in nursing and as essential in the effort of relieving suffering and promoting well-being in palliative care patients. Despite the advances in modern healthcare systems, there is a growing clinical and scientific concern that the value of compassion in palliative care is being less emphasised.

    Objective: This study aimed to explore nurses’ experiences of compassion when caring for palliative patients in home nursing care. Design and participants: A secondary qualitative analysis inspired by hermeneutic circling was performed on narrative interviews with 10 registered nurses recruited from municipal home nursing care facilities in Mid-Norway. Ethical considerations: The Norwegian Social Science Data Services granted permission for the study (No. 34299) and the re-use of the data.

    Findings: The compassionate experience was illuminated by one overarching theme: valuing caring interactions as positive, negative or neutral, which entailed three themes: (1) perceiving the patient’s plea, (2) interpreting feelings and (3) reasoning about accountability and action, with subsequent subthemes.

    Discussion: In contrast to most studies on compassion, our results highlight that a lack of compassion entails experiences of both negative and neutral content.

    Conclusion: The phenomenon of neutral caring interactions and lack of compassion demands further explorations from both a patient – and a nurse perspective. 

  • 38.
    Andreou, Anette
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hornéy, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Effekten av opioidfri anestesi på PONV och postoperativ smärta hos patienter som genomgår operation under generell anestesi2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BakgrundPostoperativt illamående (PONV) och smärta är vanligt förekommande efter operation igenerell anestesi. Sedan en lång tid tillbaka används opioider i samband med anestesi och kirurgiska ingrepp som smärtlindring. Detta trots att opioider har många biverkningar, som kan orsaka lidande för patienten samt medföra längre sjukhusvistelse.Opioidfri anestesi är en framväxande metod baserad på idén att undvika opioider för bättre postoperativ återhämtning.Syfte Syftet med systematiska litteraturstudien var att beskriva vilken effekt opioidfri anestesi har på PONV och postoperativ smärta hos patienter som genomgår operation undergenerell anestesi.Metod En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design valdes för att systematiskt sammanställa publicerade forskningsresultat från tidigare studier inom området. Sökningarna av artiklar gjordes i Medline via PubMed. Nio artiklar inkluderades i studiens resultat och kvalitetsgranskades utifrån Joanna Briggs Checklist for Randomized Control Trials.ResultatFlera av de inkluderade artiklarna visade att opioidfri anestesi hade signifikanta effekter på både PONV och postoperativ smärta. I de opioidfria grupperna var både PONV och postoperativ smärta mindre förekommande, och de krävde mindre mängd analgetika och antiemetika.SlutsatserResultatet i denna studie visar att opiodfri anestesi har positiva effekter på PONV och postoperativ smärta. Artikelsökningen för denna studie visar på begränsad forskning inom området, men ett flertal större studier pågår vilket visar på ett intresse för att utvärdera och utveckla opioidfri anestesi. Med ökad kunskap och medvetenhet kan onödigt lidande undvikas, speciellt där en ökad risk för PONV och smärta föreligger.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Anette, Wikström
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Chatzoudis, Susanne
    Distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet diabetiker i världen har ökat. Orsaker som kan utveckla diabetes typ 2 kan vara ohälsosam livsstil. Patienter med diabetes typ 2 kan påverka sin sjukdom själv med livsstilsförändringar, exempelvis genom ökad motion och ändrade kostvanor. I distriktssköterskornas arbete ingår att hjälpa patienterna med att hitta kraft till att utföra egenvård och tillsammans sätta upp individuella mål för behandlingen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar.   Metod: Studien har en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio distriktssköterskor från tio olika hälsocentraler intervjuades. Datainsamling utfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev sina erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. De använde olika metoder som motiverande samtal och personcentrerad vård för att motivera. Underlättande faktorer var bland annat patienter som hade en egen motivation, ett gott samarbete med andra professioner och skriftlig information. Utmanande faktorer beskrevs vara kulturella skillnader, språksvårigheter, fysisk och psykisk ohälsa samt patienter som förnekade och hade okunskap om sin sjukdom.   Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev både underlättande och utmanande faktorer med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Genom att individanpassa informationen, målen, behandlingarna och uppföljningarna uppnådde patienterna hållbara livsstilsförändringar. Studiens resultat ger en inblick av distriktssköterskornas olika erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2. Detta kan förhoppningsvis leda till mer kunskap som förbättrar och utvecklar diabetesvården.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Anjie, Nan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lu, Zhang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nursing interventions to glycemic control among patients with type 2 diabetes: A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Anlér, Teresia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Zubair, Bishang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur upplever personer med diabetes typ 2 livsstilsförändring relaterad till kost och fysisk aktivitet2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är kronisk sjukdom som löper risk för ytterligare komplikationer såsom hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtinfarkt och stroke. Komplikationer av diabetes är en av de vanligaste för dödsorsakerna. Sjukdomen orsakas av nedsatt insulinproduktion men det kan även förekomma vid andra faktorer som genetik, ålder, livsstilsfaktorer och fetma. Att leva med typ 2-diabetes är komplext och påverkar även livskvaliteten, därför krävs stöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av livsstilsförändringar relaterad till kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: en deskriptiv litteraturstudie genomfördes genom att sammanställa litteratur som publicerade mellan 2013 och 2023. Totalt 11 relevanta artiklar sammanställdes för denna deskriptiva litteraturstudie med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Författarna delade in resultatet i 3 huvudteman; faktorer som påverkar följsamhet till livsstilsförändringar, motivation till att göra livsstilsförändringar och livskvalitet. Dessa kategorier är faktorer som påverkar personens upplevelser vid diabetes typ 2. Slutsats: Författarna sammanfattade personernas upplevelser av livsstilsförändringar relaterad till kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2 med hjälp av tidigare studier som är relevant för arbetets syfte. Det visade sig att förändringar av kost och fysiska aktiviteter var svårt och utmanande för deltagarna. Stöd från familjer och vänner bedömdes som en viktig komponent för att förbättra personens motivation. Personerna uppskattade även sjuksköterskans insatser, som var betydande och kunde stärkas personens resurser vid livsstilsförändringar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Annelie, Kolling
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur upplever vuxna med ADHD sitt dagliga liv?2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Det har skett en kraftig ökning av användandet av centralstimulerande läkemedel som medicinering vid Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD, uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning). Funktionsnedsättningen kan ge symtom som uppmärksamhetssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet samt avsaknad av impulskontroll. Dessa symtom kan bidra till betydande svårigheter i vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna med ADHD upplever sitt dagliga liv. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Alla deltagare beskrev upplevda symtom som hyperaktivitet, impulsivitet, ouppmärksamhet, glömska och känslan av att vara oorganiserad. Symtomen påverkade deltagaren negativt inom flera områden i deras liv, som till exempel svårigheten av att påbörja och slutföra något men även att upprätthålla en relation. Flertalet av deltagare valde att medicinera för att få hjälp med symtomen men behövde också använda sig av strategier som hjälp i vardagen. Några deltagare beskrev ett behov av att självmedicinera med alkohol och narkotika. Slutsats: För en person med ADHD är upplevelsen av sin funktionsnedsättning individuellt och behöver bemötas utifrån detta, det vill säga bemöta personen på den nivå där denne befinner sig. Ett individanpassat bemötande för att öka delaktigheten. När samhället och framför allt sjukvården inte lever upp till detta påverkas personen negativt. Samhället behöver mer kunskap och information, för att alla personer oavsett om man har ADHD eller inte, är det viktigt att känna sig delaktig i samhället. Detta skulle leda till mindre lidande och en större förståelse för hur personer med ADHD fungerar och en god omvårdnad samt de skulle känna sig mera delaktiga i sin vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Antonsen, Kristine
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Arnbro, Emelie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens upplevelser av att arbeta personcentrerad med demenssjuka personer inom vården: En beskrivande litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trots att minnet och den kognitiva funktionen successivt går förlorad hos enperson med demenssjukdom gör inte identiteten det. Personcentrerad vård (PCV) är enkärnkompetens hos sjuksköterskan och attityder, tillitsskapande och förståelse är viktigti mötet med personer med en demenssjukdom. Syfte: Att beskriva vårdpersonalensupplevelse av att arbeta personcentrerat med demenssjuka personer inom vården.Metod: Beskrivande litteraturstudie med kvalitativ design grundad på tretton artiklarsökta genom databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade hur vårdpersonalen,genom att anpassa kommunikationen och bemötandet efter den unika individens behov,kunde arbeta personcentrerat. Kommunikation med anhöriga och informationsbrev varvärdefulla verktyg som gav personlig information om individen. Vårdpersonal upplevdeatt beteendemässiga och psykiska symtom minskade vid PCV samt att positivabeteenden ökade hos personer med en demenssjukdom. Attityder kring dessa individerblev bättre om vårdpersonalen avsatte tid, dock ansåg viss vårdpersonal att dettasaknade betydelse för vårdarbetet. PCV och fysisk beröring möjliggjorde tillitsfullarelationer mellan vårdpersonal och personer med en demenssjukdom. Kunskap ochförståelse om demenssjukdomar samt individanpassad vård var betydelsefullt. Eninspirerande vårdmiljö ökade socialt umgänge medan en stressfull miljö utmanadeförutsättningarna att ge PCV. Tidspress och förutfattade meningar sågs som utmaningaratt kunna ge PCV. Slutsats: Det fanns faktorer som kunde hjälpa vårdpersonalen attarbeta personcentrerat men även utmaningar. Personer med en demenssjukdom kansynas inom alla vårdinrättningar, därför kan denna litteraturstudie bidra tillkunskapsspridning och förståelse till de som inte dagligen arbetar inomdemenssjukvården eller eventuellt skapa ifrågasättande kring de egna arbetssätten hosvårdpersonal som har arbetat länge inom området. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vårdpersonalens upplevelser av att arbeta personcentrerad med demenssjuka personer inom vården
  • 44.
    Appelgren, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Westman, Moa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Könsstympade kvinnors upplevelser av mötet med vården2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en skadlig sedvänja som innebär ingrepp med avsikt att ändra eller skada kvinnans könsorgan. Traditionellt utförs det i stora delar av världen på flickor och kvinnor utan medicinska skäl. Idag beräknas cirka 200 miljoner flickor och kvinnor i världen ha utsatts för könsstympning och cirka 68 000 beräknas vara bosatta i Sverige. Syfte: Syftet var att beskriva könsstympade kvinnors upplevelse av mötet med vården. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie som baserades på 13 kvalitativa originalstudier som söktes i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att könsstympade kvinnor i mötet med vården upplevde bristfällig kunskap hos vårdpersonal samt otillräcklig information, vilket ledde till att kvinnorna inte fick relevant vård. Kvinnor upplevde bristfällig kommunikation med vårdpersonal, delvis på grund av språksvårigheter. Kvinnor upplevde utsatthet, kände skam och användes som studieobjekt. De blev av vårdpersonal misstänkta för brott i form av att de skulle könsstympa sina döttrar. Resultatet visade även att könsstympade kvinnor hade bra upplevelser med vården där kvinnor upplevde omtänksamma och välkomnande attityder hos vårdpersonal. Slutsats: Vårdpersonalens kunskap om könsstympning var grundläggande för de könsstympade kvinnornas upplevelser av vården. Brist på kunskap, kommunikation och information ledde till skam och utsatthet för kvinnorna. Detta tyder på att könsstympning är ett ämne som bör lyftas fram då vården i nuläget riskerar att inte räcka till för denna patientgrupp. Vårdpersonal bör vara uppmärksamma och lyhörda för att främja en god upplevelse för könsstympade kvinnors möte med vården. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Surgical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Rudolfsson, Gudrun
    Faculty of Nursing and Health Sciences, Nord University, Bodø, Norway;Division of Nursing, Department of Health Sciences, University West, Trollhättan, Sweden.
    Sharing the Same Reality, Healthy Relations Between Colleagues at Work: A Meta-Synthesis2023Ingår i: Sage Open Nursing, E-ISSN 2377-9608, Vol. 9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Good relations are important at work, leading to well-being among coworkers. Since the latest research in nursing is mostly about bullying, and lateral violence, it was important to study what healthy relations mean.

    Objectives

    The aim was to identify and synthesize qualitative studies that describe healthy relations, creating health and well-being between colleagues at work.

    Methods

    A meta-synthesis approach, inspired by Sherwood's steps of analysis, was chosen for this study. Ten articles from three continents, comprising 230 participants, were included.

    Results

    Two themes were identified as follows: (a) creating a mutual bond on a personal level and a permissive atmosphere through the human warmth; and (b) sharing togetherness in a greater whole, offering unconditional help and devoting themselves to taking care of each other. An overarching metaphor implicating the home/homeness was abstracted from the two themes: “Healthy relations between colleagues at work constitute the community as a common world, containing feelings of being at home, implying acting in an expression of the ethos and dignity, a culture created that makes the ideal form of healthy relations visible.”

    Conclusion

    Nurses find their meaning when they work in a permissive environment, and when they are allowed to be themselves. Such meaning can be found through their engagement with one another, by offering each other unconditional help. Good relationships lead to a place they call their home, where there is trust and friendship.

  • 46.
    Arleving, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans hanteringsstrategier i mötet med anhöriga inom akutsjukvård2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Emergency care is an eventful area. Emergency clinics have stressful meetings and emergency situations. Patients who come to emergency rooms often have a relative with them. Relatives are often described as someone who should be involved in the care. Coping has a central role in this environment for both patients, relatives but also the staff.

    Aim: To describe nurses' experiences of meetings with relatives in emergency care. The methodological aspect was to examine the selection method of the selected articles.

    Method: Literature study with 9 articles examined.

    Results: Nurses' experiences of meetings with relatives in emergency care have proved to have several dimensions of a problem. Emergency clinics are described as a place that is hectic, the staff assess and help patients in a first stage. Emergency clinics are often built for a lower patient pressure than reality. The staff have poorer conditions for coping. The staff are exposed to threats and anger from relatives. Recent research indicates that relatives are also involved in the emergency rooms. The picture that was painted was that nurses often do not want to allow relatives to take the place they need. In the study, the good example of how an emergency department meets relatives and lets them participate is revealed. The emergency department shows what should be done. Coping needs more space.

    Conclusion: The nurse's ability for using their coping strategies are worse at emergency departments. The author sees that processing processes cannot be managed properly before the next difficult-to-handle situation comes. The work environment is thus an important factor that affects the nurse's coping and also affects the meeting with relatives in emergency care. Relatives can give the nurse increased and reduced stress at work. At the same time, relatives can support the nursing and provide information to the nurse, which is a great resource.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Arnell, Carl-Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lundqvist, Camilla
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har Down Syndrom: En beskrivande litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Down Syndrom (DS) är den kromosomavvikelsen som är vanligast i Sverige. Kännetecken ses vid födseln. Barn med DS löper stor risk att få somatiska problem. Screening används för att undersöka kromosomavvikelser hos fostret och kan skapa etiska dilemman mellan vårdpersonal och föräldrar. Sjuksköterskan arbetssätt var holistiskt, det hjälper föräldrarna att få en fungerande framtid. 

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har Down Syndrom.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie, där de bibliografiska databaserna PubMed och Cinahl användes för att hitta artiklar. 11 artiklar inkluderades i litteraturstudien. Fem teman identifierades: (1) Ändrade livssituationer utifrån barnens specifika omsorgsbehov, (2) Föräldrars utveckling och påverkan, (3) Känslor gällande barnets framtid, (4) Social acceptans, (5) Kontakt med hälso- och sjukvården.

    Huvudresultat: Resultatet påvisade föräldrarnas ändrade livssituationer utifrån barnet med DS omsorgsbehov. Utmaningarna föräldrar ställdes inför visade en personlig utveckling och påverkan på livssituationen. Resultatet visade en oro inför barnets framtid och vuxenliv. Föräldrarnas erfarenheter av social acceptans gentemot barn med DS var varierande likväl erfarenheterna av kontakten med hälso-och sjukvården utifrån barnets diagnos.

    Slutsats: Liknande oroskänslor kring framtiden för barnen med DS är genomgående i studierna. Problemet är bristen på kunskap och forskning i sjukvården gällande diagnosen DS och påverkan på familjen. Bristfällig information och stöd ökade föräldrarnas stress. Det krävs fortsatt forskning kring ämnet DS och hur en sjuksköterska ska bemöta föräldrar vid olika möten. Genom god kunskap inom ämnet kan en sjuksköterska hjälpa familjer att leva sitt liv så normalt som möjligt

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Arvidsson, Elsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Jönsegård, Marlene
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienternas upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen: En deskriptiv litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akutmottagningen kan uppfattas som en kaotisk och hektisk plats på grund av det höga patientflödet och det höga arbetstempot. Patienter kommer till akutmottagningen av olika skäl och är ofta i en sårbar och utsatt situation. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet samt i bemötandet med patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och en tematisk dataanalys. Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att patienterna hade olika erfarenheter av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Ett huvudfynd var att patienterna upplevde kommunikationen och informationen från vårdpersonalen betydelsefull. Patienterna kände sig övergivna när informationen var bristfällig och när vårdpersonalen inte lyssnade på dem. Ett respektfullt omhändertagande visades även vara en central del i bemötandet. Slutsats: Patienterna på akutmottagningen vittnade om positiva och negativa upplevelser av bemötandet på akutmottagningen där vårdpersonalen visade sig ha en viktig roll. En väsentlig faktor som kännetecknade de positiva upplevelserna var när vårdpersonalen informerade patienterna och var närvarande. De negativa upplevelserna kopplades till respektlöst bemötande och bristfällig information mellan patienten och vårdpersonalen. Vidare kunskap inom området är avgörande för vårdpersonalens bemötande och med denna studies resultat kan omvårdnadsarbetet främjas och bidra till en bättre upplevelse för patienten på akutmottagningen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Arvidsson, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Healthcare personnel assessed self-efficacy levels to medical asepsis and their relationship to structural empowerment, work engagement and work-related stressManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Healthcare personnel’s working conditions are important for their well-being at work and for their ability to provide patients with safe care. Self-efficacy can influence employees’ behaviour at work. Therefore, it is valuable to study self-efficacy levels to medical asepsis in relation to working conditions. 

    OBJECTIVE: To investigate the relationship between healthcare personnel assessed self-efficacy levels to medical asepsis in care situations and structural empowerment, work engagement and work-related stress. 

    METHODS: A cross-sectional study with a correlational design was conducted. A total of 417 registered nurses and nursing assistants at surgical and orthopaedic units responded to a questionnaire containing: Infection Prevention Appraisal Scale, Conditions of Work Effectiveness Questionnaire-II, Utrecht Work Engagement Scale and HSE Management Standards Indicator Tool. Correlational analysis and group comparisons were performed. 

    RESULTS: Healthcare personnel rated high levels of self-efficacy to medical asepsis in care situations. Low correlations with a definite, but small relationship were found between structural empowerment, work engagement, work-related stress and self-efficacy to medical asepsis. The comparative analysis revealed significant differences between some of the groups within the questionnaires. There were also differences between assessments of risk for organism transmission at work and self-efficacy. 

    CONCLUSIONS: This study revealed that HCP rated high levels of self-efficacy to medical asepsis, and to some extent, it seems to have a relationship to structural empowerment, work engagement and work-related stress. It is valuable knowledge that it would be possible to make improvements at the managerial and organisational level that benefit both HCP and patients in the long run. 

  • 50.
    Arvidsson, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Healthcare personnel's working conditions relationship to risk behaviours for organism transmission2021Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Healthcare personnel (HCP) often experience undesirable working conditions. Risk behaviours for organism transmission can lead to healthcare associated infections and risk behaviours has been described to be influenced by working conditions. Research is lacking regarding HCPs working conditions and its relation to risk behaviours for organism transmission which this thesis aims to investigate. 

    Methods: Study I had a mixed-methods convergent design. Observations and interviews were performed with 79 HCP, i.e., registered nurses (RNs) and assistant nurses (ANs). First-line managers were interviewed about the unit´s overall working conditions. The qualitative and quantitative data were analysed separately and then merged. Study II was a cross-sectional study with 417 RNs and ANs. The questionnaire included: self-efficacy to aseptic care, structural empowerment (SE), work engagement (WE) and work-related stress (WRS). Correlational analysis and group comparisons were performed. 

    Results: In Study I risk behaviours frequently occurred regardless of measurable and perceived working conditions. The HCP described e.g. staffing levels and interruptions to influence risk behaviours. In the statistical analyses, risk behaviours were more frequent in interrupted activities and when the HCP worked together. In Study II the HCP rated high levels of self-efficacy to aseptic care. Differences were found between self-efficacy and some of the grouped working condition variables and definite but small relationships were found between self-efficacy to aseptic care and SE/WE/WRS. 

    Conclusion: The HCP rated high levels of self-efficacy to aseptic care, but on the other hand, risk behaviours frequently occurred irrespective of working conditions. Healthcare managers are responsible for HCPs work environment and should continuously work to promote sufficient working conditions and to increase HCPs understanding of risk behaviours, which consequently also promote patient safety.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 940
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf