hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 241
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ackelman, Birgitta Helmerson
    et al.
    Karolinska Univ Hosp, Area Occupat Therapy & Phys Therapy, Stockholm, Sweden..
    Sundholm, Anna
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Kierkegaard, Marie
    Karolinska Univ Hosp, Funct Area Occupat Therapy & Phys Therapy, Stockholm, Sweden.;Karolinska Univ Hosp, Dept Neurobiol Care Sci & Soc, Div Physiotherapy, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Stockholm, Sweden..
    Hedborg, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Waldenlind, Elisabet
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Ingela, A.
    Remahl, M. Nilsson
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Migraine patient school (MPS) - A structured multimodal educational programme for patients with high frequency and chronic migraine2019Ingår i: Cephalalgia, ISSN 0333-1024, E-ISSN 1468-2982, Vol. 39, s. 332-332Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Aggarwal, Felicia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Landström, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Effekten av olika typer av fysisk aktivitet för patienter med diabetes typ 22020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i världen och drabbar allt yngre personer. Det finns mycket som patienterna själva kan göra för att påverka sjukdomen i form av egenvård till exempel fysisk aktivitet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet för vuxna patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod Detta var en litteraturstudie där 11 originalartiklar med kvantitativ ansats granskades och analyserades. Huvudresultat Fysisk aktivitet förbättrade både kroppsliga funktioner, biomedicinska markörer samt livskvaliteten hos patienterna. Resultaten påverkades av träningsform och intensitet av fysisk aktivitet de utövade. Blodsockersänkande läkemedel hämmade de goda resultaten av den fysiska aktiviteten. Slutsats Fysisk aktivitet var en effektiv behandlingsform där de mest gynnsamma resultaten visade sig. Effekten berodde på träningsform, intensitet och patientens följsamhet. Sjuksköterskans kan ha en betydelsefull roll när det kom till att motivera, informera och stötta patienter mot en hälsosammare livsstil.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sundberg, Frida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett globalt hälsoproblem som återfinns inom sjuksköterskeprofessionen likväl som många andra yrken. Individer som får utstå bestående aktivering av kroppens stressrespons löper en ökad risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa samt på längre sikt risk för förtidig död. I sjuksköterskeyrket är det inte bara sjuksköterskan som påverkas av den arbetsrelaterade stressen, forskning har till exempel visat på ett samband mellan hög arbetsbelastning för sjuksköterskor och sämre patientsäkerhet. I detta sammanhang är Antonovskys teori om känsla av sammanhang användbar då den visat sig kunna öka personers resiliens mot stress. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Totalt tolv vetenskapliga artiklar inkluderades varav åtta med kvalitativ ansats och fyra med kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och Medline via PubMed. Huvudresultat: Sjuksköterskor runt om i världen har många erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Hög arbetsbelastning var den mest framträdande stressorn och återkom i alla inkluderade studier. Den organisatoriska strukturen, exempelvis obalans mellan antal sjuksköterskor och antal patienter fick sjuksköterskor att uppleva stress. Emotionellt och moraliskt betungande vårdsituationer bidrog till sjuksköterskors upplevelse av “compassion fatigue” och “moral distress”. Otillfredsställande arbetsmiljö, interaktioner och relationer med patienter, anhöriga, läkare och andra sjuksköterskor resulterade i upplevelsen av stress för sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever många typer av arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor är ett globalt problem och sjuksköterskor står inför utmaningar med att upprätthålla kvaliteten på omvårdnaden och patientsäkerheten till följd av detta. Det behövs en omprioritering av den offentliga resursfördelningen för att värna om sjuksköterskors hälsa och avsikt att stanna inom professionen – något som gagnar alla i samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nilsson, Kristina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård innebär att vården är lindrande och inte botande, där fokus ligger på att främja livskvalitet ända in i döden. Den palliativa vården varierar i Sverige. Palliativ vård är ett stort ansvarsområde för distriktssköterskor anställda vid kommunal hemsjukvård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård.

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård med erfarenhet av palliativ vård i hemmet deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att de upplevde arbetet med den palliativa vården som utmanande men även som positivt och tillfredsställande. Att kunna göra skillnad, ha involverade anhöriga och ett specialiserat palliativt team angavs som de största fördelarna i den palliativa vården. Svårigheterna var bristande samarbete, eller när patientens anhöriga inte var införstådda med situationen. Distriktssköterskorna uppgav att de var nöjda med sitt sätt att hantera sina känslor, där de flesta sökte stöd hos kollegorna i första hand. Svårare känslor uppstod oftare vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade.

    Slutsatser: Distriktssköterskorna i föreliggande studie upplevde arbetet med patienter i palliativt skede som utmanade, utvecklande och känslosamt, men att det gav mycket tillbaka. Svårigheter som belystes var framförallt bristande samarbete och svårare känslohantering vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade. Studien kan leda till ökad förståelse hos olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med patienter i palliativt skede samt belyser behovet av samarbete för att förbättra omvårdnaden av patienten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Centre for Care Research Mid-Norway, Norway; Nord University, Norway.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Hellzén, Ove
    Mid Sweden University, Sweden.
    Nurses’ experiences of compassion when giving palliative care at home2020Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 27, nr 1, s. 194-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Compassion is seen as a core professional value in nursing and as essential in the effort of relieving suffering and promoting well-being in palliative care patients. Despite the advances in modern healthcare systems, there is a growing clinical and scientific concern that the value of compassion in palliative care is being less emphasised.

    Objective: This study aimed to explore nurses’ experiences of compassion when caring for palliative patients in home nursing care. Design and participants: A secondary qualitative analysis inspired by hermeneutic circling was performed on narrative interviews with 10 registered nurses recruited from municipal home nursing care facilities in Mid-Norway. Ethical considerations: The Norwegian Social Science Data Services granted permission for the study (No. 34299) and the re-use of the data.

    Findings: The compassionate experience was illuminated by one overarching theme: valuing caring interactions as positive, negative or neutral, which entailed three themes: (1) perceiving the patient’s plea, (2) interpreting feelings and (3) reasoning about accountability and action, with subsequent subthemes.

    Discussion: In contrast to most studies on compassion, our results highlight that a lack of compassion entails experiences of both negative and neutral content.

    Conclusion: The phenomenon of neutral caring interactions and lack of compassion demands further explorations from both a patient – and a nurse perspective. 

  • 6.
    Anjie, Nan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lu, Zhang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nursing interventions to glycemic control among patients with type 2 diabetes: A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Annelie, Kolling
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hur upplever vuxna med ADHD sitt dagliga liv?2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Det har skett en kraftig ökning av användandet av centralstimulerande läkemedel som medicinering vid Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD, uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning). Funktionsnedsättningen kan ge symtom som uppmärksamhetssvårigheter, överaktivitet, impulsivitet samt avsaknad av impulskontroll. Dessa symtom kan bidra till betydande svårigheter i vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna med ADHD upplever sitt dagliga liv. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på nio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Alla deltagare beskrev upplevda symtom som hyperaktivitet, impulsivitet, ouppmärksamhet, glömska och känslan av att vara oorganiserad. Symtomen påverkade deltagaren negativt inom flera områden i deras liv, som till exempel svårigheten av att påbörja och slutföra något men även att upprätthålla en relation. Flertalet av deltagare valde att medicinera för att få hjälp med symtomen men behövde också använda sig av strategier som hjälp i vardagen. Några deltagare beskrev ett behov av att självmedicinera med alkohol och narkotika. Slutsats: För en person med ADHD är upplevelsen av sin funktionsnedsättning individuellt och behöver bemötas utifrån detta, det vill säga bemöta personen på den nivå där denne befinner sig. Ett individanpassat bemötande för att öka delaktigheten. När samhället och framför allt sjukvården inte lever upp till detta påverkas personen negativt. Samhället behöver mer kunskap och information, för att alla personer oavsett om man har ADHD eller inte, är det viktigt att känna sig delaktig i samhället. Detta skulle leda till mindre lidande och en större förståelse för hur personer med ADHD fungerar och en god omvårdnad samt de skulle känna sig mera delaktiga i sin vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Arleving, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans hanteringsstrategier i mötet med anhöriga inom akutsjukvård2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Emergency care is an eventful area. Emergency clinics have stressful meetings and emergency situations. Patients who come to emergency rooms often have a relative with them. Relatives are often described as someone who should be involved in the care. Coping has a central role in this environment for both patients, relatives but also the staff.

    Aim: To describe nurses' experiences of meetings with relatives in emergency care. The methodological aspect was to examine the selection method of the selected articles.

    Method: Literature study with 9 articles examined.

    Results: Nurses' experiences of meetings with relatives in emergency care have proved to have several dimensions of a problem. Emergency clinics are described as a place that is hectic, the staff assess and help patients in a first stage. Emergency clinics are often built for a lower patient pressure than reality. The staff have poorer conditions for coping. The staff are exposed to threats and anger from relatives. Recent research indicates that relatives are also involved in the emergency rooms. The picture that was painted was that nurses often do not want to allow relatives to take the place they need. In the study, the good example of how an emergency department meets relatives and lets them participate is revealed. The emergency department shows what should be done. Coping needs more space.

    Conclusion: The nurse's ability for using their coping strategies are worse at emergency departments. The author sees that processing processes cannot be managed properly before the next difficult-to-handle situation comes. The work environment is thus an important factor that affects the nurse's coping and also affects the meeting with relatives in emergency care. Relatives can give the nurse increased and reduced stress at work. At the same time, relatives can support the nursing and provide information to the nurse, which is a great resource.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Asylbekova, Gulmira
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Upplevelser av livskvalité hos patienter med bensår: Litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring 100 000 svenskar beräknas lida av bensår vilka kräver långa behandlingstider och medför ekonomiska kostnader för samhället. Olika sjukdomstillstånd såsom trauma och försämrad blodcirkulation anses som riskfaktorer. Att leva med bensår kan ha negativ inverkan på människors dagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskor att informera patienterna kring behandlingen, ge stöd samt ha förmågan att bemöta dem med respekt och empati. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin livskvalitet samt att beskriva undersökningsgrupperna som ingick i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteratur studie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Cinahl. Huvudresultat: Patienterna beskrev smärta som påverkade deras dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem påverkade det psykiska måendet negativt. Rädslan för att skada sig begränsade patienterna fysiskt och man beskrev även känslan av skam, missmod, ensamhet, oro, ångest, depression och förlust av hopp. Bensår upplevdes tidssamt energikrävande och brister i kunskap hos sjukvårdpersonalen hade negativ påverkan på patienternas livskvalité. Undersökningsgrupperna varierade i antal från 5 till 247 deltagare, majoriteten var kvinnor, åldern var mellan 18 till 99 år. De flesta deltagarna hade haft venösa bensår, vilka varade mellan 6 veckor till 43 år. Slutsats: Att leva med bensår påverkade livskvaliteten. Relationen mellan sjuksköterska – patient hade stort betydelse för sårläkningen och välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om denna patientgrupp samt att ge ett professionellt bemötande, stöd och information om en egenvård. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Avermo, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lindblom, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personers erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 22020Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Diabetes is a growing worldwide problem. Risk factors for developing Diabetes Mellitus type 2 (DMT2) include heredity and lifestyle factors such as smoking and obesity. An important cornerstone in the treatment of DMT2 is self-care. Aim: To describe people's experiences of self-care at Diabetes Mellitus type 2. Method: A descriptive literature study containing 14 articles with a qualitative approach, the database search was done in the CINAHL database. The articles were processed and then divided into main themes and subthemes. Result: The results showed that persons experience of good self-care was important for the management of DMT2. The results showed that social support was of great importance for people with the disease when managing self-care. Physical activity was also found to have a valuable influence on the individual's well-being at self-care of DMT2. Despite the motivation to change, there were also some obstacles with self-care. Diet, social events and blood sugar monitoring were described as challenging because these factors required new planning, examining and lifestyle. These obstacles resulted in feelings of guilt and hopelessness among some participants. Conclusion: Based on the results of the literature study it appeared that self-care in people with DMT2 could be challenging in many cases but that the support from other people could facilitate the self-care. An increased knowledge of these experiences of self-care can serve as a helpful tool and come to use by both people with the disease and the people around. Keywords: Diabetes Mellitus type 2, self care, experience

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Axelson, Anders
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Hjälm, Susanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Individens erfarenheter av att leva med en bipolär sjukdom: En deskriptiv litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som påverkar sinnesläget hos individen och drabbar ca 1–2,4 % av den svenska befolkningen. Sjukdomen debuterar kring 15–35 årsåldern och diagnostiseringen sker ofta sent. Sjukdomen medför stora konsekvenser för såväl individen som för samhället.

    Syfte: Att beskriva individens erfarenheter av att leva med en bipolär sjukdom.

    Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning utfördes i PubMed och psycINFO, vilket resulterade i 11 involverade artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ ansats, vilka analyserades med en tematisk metod.

    Huvudresultat: Fem teman identifierades i resultatet, upplevelse av bipolär sjukdom, upplevelse av stigma samt dess påverkan, upplevelse av medicinsk behandling och självmedicinering, viljan att fly samt copingresurser och copingstrategier. Att leva med en bipolär sjukdom upplevdes för många individer som en utmaning, ofta förekom ett substansmissbruk till följd av ett missnöje till ordinerad behandling. En problematik relaterat till ett stigma över sjukdomen uttrycktes frekvent. Stigmat var något som riskerade att individerna applicerade på sig själva.

    Slutsats: Individer uppfattar den bipolära sjukdomen som påfrestande relaterat till; ett fluktuerande känsloliv, stigma och medicinering. För att hantera sjukdomen beskrevs ett socialt stöd vara viktigt, då känsla av tillhörighet ingav en motiverande kraft, även sjuksköterskan beskrivs ha en viktig motiverande roll. Att vårdrelationen baserades på respekt och frånvaro av stigma beskrevs vara en förutsättning för sjuksköterskans arbete till att främja individens hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Belhamel, Fatima
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Se mig, hör mig, förstå mig: Depression hos äldre - en litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som påverkar stämningsläget. Den allvarligaste konsekvensen av depression är suicid. I Sverige förekommer suicid främst bland äldre (65+). Äldre faller i riskgrupp då de bär på flertal riskfaktorer som förlust av levnadspartner, polyfarmaci, ensamhet, dödsångest samt pension. Då äldre i världen ökar och depression hos äldre beräknas att bli den näst ledande orsaken till funktionsnedsättning , är det viktigt att sjuksköterskan utökar sin kompetens i syfte att främja hälsa och välbefinnande hos deprimerade äldre.

     

    Syfte: Syftet är att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av vid vård av äldre med depression.

     

    Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 15 vetenskapliga artiklar som sammanställts. En litteratursökning genomfördes på databaserna PubMed och PsycINFO. 

     

    Huvudresultat: Resultatet utgjordes av underkategorierna sjuksköterskepatient relationen, sjuksköterske-ledd terapi, reminiscens (väcka minnen), stimulering till aktivitet samt samarbete med andra instanser.

     

    Slutsats: De omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av vid vård av äldre med depression är skapandet av en god sjuksköterskepatient relation, utforma terapeutiska möten i syfte att främja hälsa och välbefinnande, väcka minnen i syfte att finna en möjlig orsak till depressionen, stimulera den äldre till egenvård samt en god samverkan mellan andra inblandade instanser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Berg, Lotta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Attityder till och kunskap om trycksår och trycksårsprevention: En enkätstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är ett omfattande och kostsamt problem för samhället, leder till smärta och lidande hos patienterna. Trots mycket vetenskaplig fakta om ämnet fortsätter prevalensen av trycksår att vara alltför hög. Många studier påvisar att det finns brister i både kunskap och attityder till trycksår och trycksårsprevention bland omvårdnadspersonal. Syfte: Att beskriva och jämföra vilka attityder till och vilken kunskap om trycksår och trycksårsprevention det fanns hos omvårdnadspersonal inom två olika verksamhetsområden ortopedi och kirurgi. Metod: Deskriptiv och komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till 82 sjuksköterskor och undersköterskor inom två olika omvårdnadsenheter, ortopedi och kirurgi. Det var 41 personer som deltog i studien. Resultat: Samtliga var positivt inställda till trycksårsprevention. Inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan grupperna inom attityddelen. Inom kunskapsdelen fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna i temat Riskbedömning/instrument, där omvårdnadspersonalen inom kirurgi besatt en större kunskap. Inom resterande teman fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Slutsats: I denna studie var attityderna till att arbeta med trycksårsprevention positiva, det fanns dock kunskapsbrist bland omvårdnadspersonalen inom vissa områden av trycksår och trycksårsprevention. Inom temat Förebyggande åtgärder fanns mest bristande kunskap, därför behövs utbildning där tyngdpunkten bör ligga på de bristande områdena inom trycksår och trycksårsprevention.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Berggren, Jenny Jacqueline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjöberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Effekten av yoga vid bröstcancer: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer medför ofta stora psykiska och fysiska påfrestningar och besvären kvarstår i många fall efter avslutad behandling. I dagsläget finns det endast begränsade rehabiliteringsalternativ för de som drabbats. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet ger positiva effekter hos personer som drabbats av bröstcancer. Yoga är en träningsform som kombinerar fysisk aktivitet med meditativa tekniker och kan anpassas till deltagarens förutsättningar oavsett hälsotillstånd.  En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering för att hjälpa den som drabbats av bröstcancer under återhämtningsprocessen.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av yoga vid bröstcancer, där den metodologiska aspekten belyser vilka fysiska och psykiska effekter yoga har på personer som drabbats av bröstcancer.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv randomiserade kontrollerade studier granskats och sammanställts för att svara på syftet.  

    Huvudresultat: Resultatet visade på fler förbättringar inom psykiska symtom än vid fysiska symtom. I resultatet framkom att yoga har en direkt effekt på fatigue och livskvalitet med en kvarstående effekt efter avslutad behandling jämfört med kontrollgrupper. Även resultatet för menopausala symtom visade på en tydlig minskning efter yogainterventionen. Däremot visade resultatet för sömnkvalitet endast på förbättringar om yoga utövades minst två gånger i veckan.

    Slutsats: Även om utfallet av litteraturstudien gav ett blandat resultat speglar huvudresultatet yogans positiva effekter på psykiska symtom hos personer som drabbats av bröstcancer. En ökad kunskap om yogans effekter kan ge sjuksköterskor en bättre förståelse för hur yoga kan användas inom rehabilitering med syfte att ge en förbättrad livskvalitet för den specifika patientgruppen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Bergh, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sievers, Alexandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska slutenvården: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Inom den psykiatriska slutenvården i Sverige vårdas cirka en av fem patienter mot sin vilja, enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Att lida av psykisk ohälsa och blivit utsatt för tvångsvård är en omvälvande livshändelse för patienter. Det är önskvärt att förbättra tvångsvården och minska förekomsten av tvångsåtgärder. För att kunna göra det, och för att som sjuksköterska kunna ge bästa möjliga omvårdnad, krävs en djupare förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård.  

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska slutenvården.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga, kvalitativa artiklar.

    Huvudresultat: Resultatet, som presenteras i fem kategorier, visade att många patienter hade liknande erfarenheter av tvångsvård. Tvångsvården i sig beskrevs inte sällan som rätt åtgärd för att skydda patienten eller andra, men många patienter upplevde att den utfördes på fel sätt. Negativa erfarenheter som nämndes var brist på information, kommunikation och delaktighet eller att bli bemött som en diagnos av personalen. Däremot beskrevs empatisk och hjälpsam personal, adekvat information om sjukdom och behandling, känslan av delaktighet och autonomi samt en trevlig yttre miljö och flexibla regler som positiva erfarenheter som gynnade tillfriskningsprocessen. 

    Slutsats: Patienter beskrev ofta både bra och dåliga erfarenheter av tvångsvård. För att kunna ge bästa möjliga omvårdnad och minimera risken för tvångsåtgärder är det viktigt att sjuksköterskan känner till och har förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård. Det kan minska patientens vårdlidande och främja återhämtningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Berglund, Karin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Primärvårdssköterskors reflektioner av kamratlärande i primärvården: En intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Primärvården bedöms bli den bestämda basen i hälso- och sjukvården. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland befintlig hälso- och sjukvårdspersonal vilket innebär minskade resurser att handleda studenter. Ett steg i att möta detta har primärvården i en region i Mellansverige tagit beslut på att kamratlärande skall implementeras på alla hälsocentraler för sjuksköterske- och distriktssköterske-studerande.

    Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors reflektioner av kamratlärande i primärvården.

    Metod: Studien hade kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide utvecklad av författaren. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: I resultatet framkom temat: En positiv och utvecklande utmaning vilket beskriver primärvårdssköterskornas gemensamma reflektioner av kamratlärande i primärvården baserat på de tre kategorier som uppstod. I kategorin Förutsättningar för att införa kamratlärande reflekterade primärvårdssköterskorna över förutsättningarna för att utöva kamratlärande. Kategorin handlar om handledarnas kompetens, inställningen till kamratlärande hos såväl arbetskamrater som studenter, samt beskrivningar om när resurserna minskat. Primärvårdssköterskornas reflektioner av lärandemiljön för studenterna beskrivs i kategorin Lärandemiljön vid kamratlärande. Den redogör för handledarens roll i kamratlärande, om hur studenterna blir en naturlig del av andra professioners vardag samt reflektioner om studenternas utveckling med kamratlärande. Kategorin Arbetssätt som används vid kamratlärande beskriver primärvårdssköterskornas erfarenheter av förberedandet, själva utförandet av kamratlärande och utmaningar samt hur de tänkt sig framtidens kamratlärande.

    Slutsats: Resultatet av denna studie påvisade att primärvårdssköterskor upplevde kamratlärande i primärvården som en positiv utvecklande utmaning vilket kan underlätta fortsatt implementering av kamratlärande i primärvården under rätt förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Bergman, Mathias
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Rosén, Åsa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelse av att ha drabbats av Hjärtinfarkt eller Takotsubo: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När någon drabbas av en allvarlig sjukdom som kan vara livshotande blir det i regel en förändring i livet. Upplevelsen av hjärtinfarkt eller takotsubo kan bli både skrämmande och främmande inte bara för den drabbade, utan även för deras närstående. Hjärtinfarkt är en sjukdom som drabbar många och är ett av vår tids mest förekommande sjukdomstillstånd. Takotsubo är en nytillkommen diagnos som kan misstolkas som hjärtinfarkt. Det är värdefullt att ha förståelse och kunnande om insjuknandet och livet efter för de personer som drabbats av sjukdomen, även för deras närstående och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt eller takotsubo. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en studie med mixad ansats. Sammanlagt nio artiklar. Artiklarna söktes via CINAHL och PubMed via Medline. Huvudresultat: Kvinnornas vanligaste upplevelser var förnekelse av symtomen och de såg sig inte vara i riskgruppen att drabbas av hjärtsjukdom. En rädsla att bli betraktad som hypokondriker och dålig erfarenhet av vården ledde till fördröjning av att söka vård. Kvinnorna upplevde skillnader på vårdens kompetens, mellan olika vårdinrättningar. Kvinnorna upplevde en tacksamhet över att ha överlevt och insåg behovet av livsstilsförändringar. Merparten av kvinnorna upplevde oro och ångest över att drabbas av hjärtinfarkt igen. Slutsats: Kvinnorna förväntades inte att drabbas av hjärtinfarkt eller takotsubo. Kvinnorna samt vårdpersonal uppfattade inte symtomen som en hjärtinfarkt eller takotsubo, vilket leder till fördröjd vård. Kvinnorna upplever också ojämn kvalitet på vård. Kvinnorna upplever en stor förändring av livet samt att dess rädsla och oro alltid kommer att vara närvarande. Nyckelord: Myocardial infarkt, Takotsubo kardiomyopati, Upplevelser, Kvinnor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Bergström, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Öberg, Linda
    Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är i behov av en strukturerad behandling. Studier visar på otillräcklig postoperativ smärtbehandling.

    Syfte: Att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med 15 anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor, vilka baserades på kliniska vinjetter. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: I studiens resultat framkom fem kategorier att vara förberedd, att vården är komplex och kunskapskrävande, att ha ett professionellt samarbete, att känna sig otillräcklig och att bemöta patienten. Specialistsjuksköterskornas erfarenhet visade att en tydlig plan och tydliga läkemedelsordinationer gav specialistsjuksköterskorna möjlighet att förbereda sig. Detta tillsammans med en mer informerad och delaktig patient förbättrade den postoperativa smärtbehandlingen. Genom att ge extra tid till patienter med långvarig smärta minskade deras upplevelse av smärta, oro och ångest. Specialistsjuksköterskorna efterfrågade utbildning i smärtbehandling och en tydligare kontakt med smärtkliniken. Specialistsjuksköterskorna menade att det var viktigt att ha ett bra samarbete med läkarna för att optimera och påbörja smärtbehandlingen i tid. Specialistsjuksköterskorna erfor att patienter med långvarig smärta riskerade att underbehandlas. I de fall där smärtlindringen misslyckades beskrevs känslor av frustration och maktlöshet.

    Slutsats: Genomgående för alla specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med långvarig smärta var att det krävdes en tydlig och detaljerad plan för patientens smärtbehandling vilken skulle sträcka sig perioperativt och vidare till vårdavdelning eller hemgång. Med planering och förberedelse ökade förutsättningarna för en bättre omvårdnad av patienter med långvarig smärta.

     

     

     

     

     

    Nyckelord: anestesisjuksköterska, erfarenhet, intensivvårdssjuksköterska, kronisk smärta, långvarig smärta, postoperativ vård

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Bergström, Sofia
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Murén, Saana
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors reflektioner kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Allt fler palliativt sjuka patienter vårdas i hemmen vilket leder till ett ökat behov av palliativ vård i hemsjukvården. Distriktssköterskan har ett övergripande ansvar över dessa svårt sjuka patienter och deras närstående.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor som arbetar i den kommunala hemsjukvården reflekterar kring sin roll och förutsättningar att ge god omvårdnad vid palliativ hemsjukvård.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes.

    Huvudresultat: Distriktssköterskorna såg arbetet med palliativ vård som sin mest prioriterade arbetsuppgift och kände ett stort ansvar över dessa patienter. Att bygga upp en relation med patienten och närstående tidigt i vårdförloppet samt kontinuitet var en förutsättning för god vård. Distriktssköterskorna beskrev ett väl fungerande samarbete med palliativa teamet, något som ofta saknades från hälsocentralerna. Arbetet var tidskrävande och i kombination med kravet på tillgänglighet ledde detta till en känsla av stress och otillräcklighet. Stöd från kollegor ansågs värdefullt då regelbunden handledning saknades. Kunskapsbrist hos omsorgspersonal försämrade omvårdnaden och försvårade distriktssköterskans arbete. Samtliga distriktssköterskor såg behovet av förbättring inom den palliativa vården och en önskan om ett speciellt palliativt team samt ett hospice framkom.

    Slutsats: Slutsatsen av studien är att det ansvarsfyllda och tidskrävande arbetet ledde till en känsla av otillräcklighet hos deltagarna. Det framkom en stark önskan från samtliga deltagare om förbättring i den palliativa vården i form av special team och hospice.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Birgisdóttir, Dröfn
    et al.
    Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Oncology and Pathology, Institute for Palliative Care, Lunds University, Lund, Sweden.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Clinical Cancer Epidemiology, Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Nyberg, Tommy
    Clinical Cancer Epidemiology, Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Centre for Cancer Genetic Epidemiology, Department of Public Health and Primary Care, University of Cambridge, Cambridge, UK; Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Kreicbergs, Ulrika
    Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Caring Sciences, Palliative Research Center, Ersta Sköndal Bräcke University College, Stockholm, Sweden.
    Steineck, Gunnar
    The Sahlgrenska Academy, Department of Oncology, Division of Clinical Cancer Epidemiology, University of Gothenburg Institute of Clinical Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Fürst, Carl J.
    Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Oncology and Pathology, Institute for Palliative Care, Lunds University, Lund, Sweden.
    Losing a parent to cancer as a teenager: Family cohesion in childhood, teenage, and young adulthood as perceived by bereaved and non-bereaved youths2019Ingår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 28, nr 9, s. 1845-1853Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to investigate levels of perceived family cohesion during childhood, teenage years, and young adulthood in cancer-bereaved youths compared with non-bereaved peers.

    METHODS: In this nationwide, population-based study, 622 (73%) young adults (aged 18-26) who had lost a parent to cancer 6 to 9 years previously, when they were teenagers (aged 13-16), and 330 (78%) non-bereaved peers from a matched random sample answered a study-specific questionnaire. Associations were assessed using multivariable logistic regression.

    RESULTS: Compared with non-bereaved youths, the cancer-bereaved participants were more likely to report poor family cohesion during teenage years (odds ratio [OR] 1.6, 95% CI, 1.0-2.4, and 2.3, 95% CI, 1.5-3.5, for paternally and maternally bereaved youths, respectively). This was also seen in young adulthood among maternally bereaved participants (OR 2.5; 95% CI, 1.6-4.1), while there was no difference between paternally bereaved and non-bereaved youths. After controlling for a number of covariates (eg, year of birth, number of siblings, and depression), the adjusted ORs for poor family cohesion remained statistically significant. In a further analysis stratified for gender, this difference in perceived poor family cohesion was only noted in females.

    CONCLUSION: Teenage loss of a parent to cancer was associated with perceived poor family cohesion during teenage years. This was also noted in young adulthood among the maternally bereaved. Females were more likely to report poor family cohesion. Our results indicate a need for increased awareness of family cohesion in bereaved-to-be families with teenage offspring, with special attention to gender roles.

  • 21.
    Bjurbo, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Att befinna sig i ett ingenmansland på en akutmottagning och ändå känna tillit till akutsjukvården: En kvalitativ intervjustudie med sköra äldre patienter2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-12-31 18:25
  • 22.
    Bjurlefält, Peter
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Erfarenhet av debriefing inom akutsjukvården.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samfattning

     

    Bakgrund:

    I vår vardag världen över drabbas människor oavsett kön och ålder av olyckor, dödsfall och andra traumatiska händelser. Vissa yrken medför en större risk att utsättas för traumatiska händelser. Exempel på dessa är ambulans, räddningspersonal, polis och vårdpersonal inom främst akutsjukvård. Dessa händelser kan ibland bli personen övermäktigt. Ett sätt att motverka bl.a. utbrändhet och posttraumatiskt stressymptom (PTSD) hos vårdpersonalen är att genomföra debriefingsamtal. Detta genomförs med den vårdpersonal som varit delaktig i en traumatisk händelse.  

     

    Syfte:

    Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheten av debriefing hos vårdpersonal inom akutsjukvården i samband med traumatiska händelser i sin yrkesutövning.

     

    Metod:

    Litteraturstudie som totalt innehåller 10 vetenskapliga artiklar varav fem är kvalitativa och fem är kvantitativa.

     

    Resultat:

    Studieresultatet påvisar att debriefing uppfattas som ett positiv redskap när det gäller avlastning efter en traumatisk händelse för vårdpersonalen inom akutsjukvården. De främsta faktorerna som lyfts i studien är tid och plats för debriefing, debriefingens

    inverkan på kommunikationen mellan vårdpersonalen, val av debriefingledare och behovet av väl utformade riktlinjer för debriefingen.

     

    Slutsats:

    I föreliggande studie påvisas att debriefing bör betraktas som ett effektivt verktyg att motverka psykisk ohälsa hos vårdpersonalen och att debriefing även förstärker kommunikationen mellan de olika professionella yrkesgrupperna inom akutsjukvården. Studien visar även att det är viktigt med väl utformade riktlinjer för att debriefingens syfte skall uppnås.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Björklund, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Shumina, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av misshandel av äldre personer inom äldreomsorgen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld mot äldre anses vara en enstaka eller upprepad handling som orsakar skada eller smärta hos en äldre person. Personer som blir gamla kan behöva ökad hjälp av andra människor för att klara sin vardag. Äldre personer med multipla sjukdomar blir lätt beroende av vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av misshandel av äldre personer inom äldreomsorgen. Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av nio artiklar, tre med kvantitativ ansats samt sex med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev att mötet med en våldsutsatt äldre väckte många känslor, där känslan av maktlöshet och otillräcklighet var mest påträffad. Sjuksköterskor var överens om att det finns ett behov av att hjälpa vårdpersonal att hantera misshandel och försummelse av äldre. Slutsats: Sjuksköterskor behöver nya riktlinjer och utbildning gällande rapportering samt hur man vårdar de våldsutsatta äldre. Genom att införa fler resurser kan man minska arbetsbelastningen för varje enskild sjuksköterska och på så sätt minska på den arbetsrelaterade stress som kan leda till misshandel och försummelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Björklund, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Shumina, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av misshandel av äldre personer inom äldreomsorgen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld mot äldre anses vara en enstaka eller upprepad handling som orsakar skada eller smärta hos en äldre person. Personer som blir gamla kan behöva ökad hjälp av andra människor för att klara sin vardag. Äldre personer med multipla sjukdomar blir lätt beroende av vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av misshandel av äldre personer inom äldreomsorgen. Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av nio artiklar, tre med kvantitativ ansats samt sex med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev att mötet med en våldsutsatt äldre väckte många känslor, där känslan av maktlöshet och otillräcklighet var mest påträffad. Sjuksköterskor var överens om att det finns ett behov av att hjälpa vårdpersonal att hantera misshandel och försummelse av äldre. Slutsats: Sjuksköterskor behöver nya riktlinjer och utbildning gällande rapportering samt hur man vårdar de våldsutsatta äldre. Genom att införa fler resurser kan man minska arbetsbelastningen för varje enskild sjuksköterska och på så sätt minska på den arbetsrelaterade stress som kan leda till misshandel och försummelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Björklund, Ove
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    FRÅN LIVSLEDA TILL LIVSMOD : Unga människors erfarenheter av arbetslöshet och stödåtgärder2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna avhandling är att utifrån unga människors berättelser få en ökad förståelse för hur det är att leva som ung och vara arbetslös. Ytterligare ett syfte är att utforska och beskriva hur unga arbetslösa människors erfarenheter av att ha deltagit i ett stödprojekt för arbetslösa kan förstås ur ett vårdande perspektiv. Avhandlingens övergripande frågeställningar är: Vad innebär det för en ung människa att leva som arbetslös? På vilket sätt kan ett resurscenter för unga arbetslösa vara vårdande? Avhandlingen, som är en sammanläggningsavhandling bestående av fyra vetenskapliga artiklar; har en deskriptiv design och en hermeneutisk forskningsansats. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i de fyra vårdvetenskapliga metabegreppen; människa, hälsa, vårdande och världen. Dessa metabegrepp utgör avhandlingens grundpelare samtidigt som de ger forskningens tematik dess vårdvetenskapliga inramning. Informanterna bestod av 15 unga arbetslösa finska män i åldrarna 18-27 år samt 12 unga arbetslösa finska kvinnor i åldrarna 18-26 år som samtliga varit arbetslösa mellan två till sex månader. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bearbetades dels med hjälp av innehållsanalys och dels genom hermeneutisk tolkning. För att öka förståelsen för avhandlingens vårdvetenskapliga tematik så kopplades empirinära resultat från de fyra delstudierna samman med vårdvetenskapliga teorifragment hämtade från Katie Erikssons caritativa vårdteori. Sammantaget kan resultaten vad gäller de unga männens och kvinnornas erfarenheter av arbetslöshet liknas vid ett slags lidande eller en livsleda. I verksamheten på resurscentret för unga arbetslösa framkom de av Eriksson uttalade vårdande begreppen ansa, leka och lära. Ansandet visade sig i form av att de unga människorna fick känna sig uppskattade och accepterade för dem de var och är. Leken och lärandet visade sig i form av att de unga arbetslösa kunde få uttrycka framtidsdrömmar och våga se andra perspektiv. På resurscentret kunde man identifiera goda vårdande krafter som samverkade för att möjliggöra färden från livsleda och lidande till livslust och livsmod. Sammanfattningsvis kan konstateras att arbetslöshet påverkar den unga människans hälsa. Det borde vara värdefullt; inte bara för den arbetslöse enskilde individen; utan också för samhället i stort, att tidigt upptäcka de arbetslösas vardag och verklighet, slussa in dem i ett vårdande kontext för att därigenom i bästa fall kunna ersätta livsledan med livsmod.

  • 26.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Unemployment may increase feelings of lacking context in Life: Experiences narrated by Young Finnish Women2019Ingår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 27.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nyström, L.
    Hope and Faith in the Future. Young Unemployed Finnish Women´s Experiences of Having Participated in a Specific Active Labor Market ProgramManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Giving advice to callers with mental illness: adaptation among telenurses at Swedish Healthcare Direct2019Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 14, nr 1, artikel-id 1633174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Our aim was to describe Swedish Healthcare Direct (SHD) and its features as a complex system.

    Methods: Qualitative interviews were conducted with 20 SHD telenurses, covering their experiences and skills when encountering and advising callers with mental illness. Complexity science was used as an a priori theoretical framework to enhance understanding of the complex nature of telenursing.

    Results: SHD was described as a complex system as nurses were constantly interacting with other agents and agencies. During these interactions, dynamic processes were found between the agents in which the nurses adapted to every new situation. They were constantly aware of their impact on the care-seekers, and perceived their encounters with callers with psychiatric illness as "balancing on a thin line". SHD was also described as both an authority and a dumping ground. The openness of the system did not give the nurses possibility to control the number of incoming calls and the callers' intentions.

    Conclusions: These new insights into SHD have important implications for organization developers and nursing management in terms of overcoming linear thinking.

  • 29.
    Blad, Linda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Forslin, Daniel
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö vid ett sjukhus som saknar akutkirurgi - en intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Bakgrund: Sjukhusvården förändras och kraven på specialistsjuksköterskor ändras. Transporter med patienter från små sjukhus blir fler och sträckorna längre. Upplevelsen av sin arbetsmiljö har visat sig viktig, inte minst vad gäller upplevelsen av patientsäkerheten.  

    Syfte: Syftet var att, ur ett arbetsmiljöperspektiv, beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelse av att arbeta på ett sjukhus utan akutkirurgi.

    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. 11 semistrukturerade intervjuer utfördes med intensivvårdssjuksköterskor (n=6) och anestesisjuksköterskor (n=5). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Huvudresultat: Under analysen av intervjuerna framträdde sex kategorier. 1. Att uppleva vikten av att rutiner följs 2. Att samverkan och personkännedom inom sjukhuset underlättar arbetet 3. Upplevelse av nuvarande uppdrag 4. Att se vikten av närliggande vård 5. Att samverka med andra sjukhus och 6. Upplevelse av tillgång till resurser och kompetens. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att följa rutiner. Att samverkan och personkännedom inom sjukhuset kan underlätta arbetet var ytterligare en upplevelse som beskrevs. De upplevde en tillfredställelse med det nuvarande uppdraget, även om en önskan att få ett utökat uppdrag beskrevs. Vikten av att ha närliggande vård beskrevs och avståndet till närmaste akutsjukhus upplevdes som ett problem. Samarbetet med andra sjukhus beskrevs ibland fungera bra och ibland fick en kamp föregå samarbetet. Upplevelsen av tillgång till resurser och kompetens beskrevs där det framkom att resursbristen kunde skapa frustration.

    Slutsats: Positiv upplevelse av nuvarande uppdrag. Vid akuta tillstånd där svårt skadade eller sjuka patienter kom in till sjukhuset upplevdes frustration med de resursbrister som fanns.

    Nyckelord: Anestesisjuksköterska, Arbetsmiljö, Intensivvårdssjuksköterska

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Blom, Kerstin
    et al.
    Karolinska Institutet; Haukeland University Hospital, Bergen, Norway.
    Efverman, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sleep during pelvic-abdominal radiotherapy for cancer: a longitudinal study with special attention to sleep in relation to nausea and quality of life2020Ingår i: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, E-ISSN 1538-9804Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Poor sleep, nausea, psychological distress, and a lowered quality of life are common during radiotherapy for cancer. There is a lack of studies on the relationship between radiotherapy-induced nausea and sleep. This longitudinal study analyzes data from 196 patients who underwent pelvic-abdominal radiotherapy for cancer.

    OBJECTIVE: The aim of this study was to investigate sleep parameters weekly before, during, and after radiotherapy in relation to nausea and other patient characteristics, clinical characteristics, psychological distress, and quality of life.

    METHODS: Patients (n = 196, 84% women; mean age, 63 years; 68% had gynecological tumor, 28% had colorectal tumor, and 4% had other tumors) longitudinally answered questionnaires before, during, and after their radiotherapy over the abdominal and pelvic fields.

    RESULTS: Poor sleep was experienced by 30% of the participants, and sleep (quality and difficulty falling asleep) improved during and after treatment compared with baseline. Experiencing nausea during treatment was associated with worse sleep quality during radiotherapy. Baseline anxiety was associated with worse sleep quality before, during, and after treatment. Poor sleep was associated with worse quality of life.

    CONCLUSION: Nausea, more than a number of other variables, is a possible predictor of poor sleep in patients during radiotherapy for cancer.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The results indicate that effectively managing nausea may be important for sleep quality, and possibly quality of life, in patients undergoing radiotherapy for cancer. More research is needed before recommendations for practice can be made.

  • 31.
    Blomqvist, Nicklas
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Bergsten, Ellen
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Att bemöta patienter med förvrängd verklighetsuppfattning: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2018 var psykisk sjukdom den vanligaste anledningen till slutenvård för män och kvinnor i åldrarna 15–44 år. Det som är centralt i en psykossjukdom är att personen som insjuknar tappar sin normala verklighetsuppfattning. Bildandet av en terapeutisk relation är en stor del i vården av psykiskt sjuka patienter och för att en sådan relation ska uppstå kan bemötandet vara en del av detta. Sjuksköterskan har ett ansvar att värna om patienten och ha en god inställning till vård då psykiskt sjuka patienter är sårbara, detta för att göra dem mer benägna att våga öppna sig och kunna delta aktivt i behandlingen.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som påverkar bemötandet av patienter med förvrängd verklighetsuppfattning.

    Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design.

    Huvudresultat: I resultatet framkom att bemötandet påverkades av flera aspekter. Engagemang, relationsbyggande och organisation påverkade bemötandet av patienter med förvrängd verklighetsuppfattning på olika plan. Att finnas till för patienterna och att vara öppen i kommunikation ledde till en förbättrad relation. Vidare betonas vikten av att ha tillräckligt med tid och tillräckligt god utbildning för att kommunicera med dessa patienter.

    Slutsats: Bemötandet är en central del av psykiatrisk vård. Utbildning och kompetens på arbetsplatsen styrker sjuksköterskor och ger dem en god grund att bemöta patienter. Ett jämlikt, öppet förhållningssätt till patienter styrker relationen mellan patient och sjuksköterska och ger förutsättningar för en god vård. Vidare utveckling av sjuksköterskors erfarenheter kan ge bättre förutsättningar för sjuksköterskor att bemöta och vårda psykiskt sjuka patienter

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Broberg, Sara
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Lidström, Sophie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kvinnor med bröstcancer och deras erfarenheter av fysisk aktivitet vid fatigue: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor och den behandlas vanligen med kirurgi, strålning och cellgiftsbehandling. Både bröstcancer och dess behandling är känd för att ge många symtom och biverkningar varav fatigue, extrem trötthet, är en av de vanligaste. Fatigue påverkar kvinnornas vardag, sociala liv och många upplever minskad livskvalité. Att vara fysisk aktiv förebygger många sjukdomar och på så vis kan en aktiv livsstil öka välbefinnandet och bidra till en ökad livskvalité. Sjuksköterskan har som ansvar att främja och bevara hälsa vilket kan uppnås genom att informera, stödja och motivera kvinnorna till att utföra egenvård under och efter cancerbehandling. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter kvinnor med bröstcancer har av fysisk aktivitet vid fatigue. Metod: Beskrivande litteraturstudie utifrån 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar identifierande utifrån databassökningar via MEDLINE på PubMed och CINAHL. Artiklarna är granskade med granskningsmallar och sammanfattade utefter likheter och skillnader. Resultat: Kvinnorna erfor att fysisk aktivitet lindrade deras fatigue. Regelbunden träning var en viktig faktor för god effekt och mer krävande träning visade sig ha bättre resultat än lättare träning. Under cellgiftsbehandling ökar symtomen av fatigue, resultatet visar då att styrketräning och högintensiv intervallträning har mycket god effekt på fatigue. Fysisk aktivitet hade god effekt vid fatigue i upp till tre månader efter behandling. Slutsats: Kvinnorna upplevde att fysisk aktivitet i olika former reducerade deras fatigue. därför bör fysisk aktivitet erbjudas som en del av bröstcancerbehandlingen då många av kvinnorna lider av fatigue. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Brundin, Philip
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Marcus, Ekenberg
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av livet samt livskvalité efter en hjärtinfarkt.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom, som drabbar både män och kvinnor. Syretillförseln till hjärtat minskar, vilket försämrar hjärtats vitala funktion. Hjärtinfarkt kan påverka människans hälsa och livskvalitet ur olika aspekter. Det behövs mer kunskap om detta.

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet samt livskvalité efter en hjärtinfarkt.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl. Studiens resultat grundar sig på tio utvalda vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa, två kvalitativa samt en mixed method.

    Resultat: I studiens resultat framkom att hjärtinfarktpatienters erfarenheter av sin livskvalitet kan delas upp i två huvudkategorier, nämligen negativ samt positiva erfarenheter av sin livskvalitet. Många patienter upplever en kraftig trötthet, psykiska besvär i form av oro/rädsla samt fysiska begränsningar. Vissa patienter kan känna tacksamhet för att de faktiskt fortfarande lever, samt att det framkommit hur viktigt det är med coping. De negativa erfarenheterna delades upp i underkategorier trötthet/sömnbrist, psykisk påverkan, social påverkan samt fysiska begränsningar. Motsvarande delades de positiva erfarenheterna upp i underkategorierna hopp/tacksamhet samt copingstrategier.

    Slutsats: Denna studie visade på hur patienters erfarenheter speglade deras livskvalitet efter drabbad hjärtinfarkt. Erfarenheterna kunde efter analys delas upp i två olika huvudkategorier, positivt samt negativt. I denna studie beskrivs hur patienternas vardag påverkas av diagnosen hjärtinfarkt och hur den influerar på dennes livskvalitet. Det mest påtagliga som uppkom från resultatet var de olika begränsningar som patienterna ansåg påverka deras livskvalité.

    Vårdpersonal kan med fördel ta del av denna studie för att i fortsatt omvårdnadsarbete kunna se patienten i centrum och identifiera dennes behov för att upprätthålla en bra livskvalitet. 

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Bylund-Grenklo, Tove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Oncology Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Werkander-Harstäde, Carina
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö; Center for Collaborative Palliative Care, Växjö, Sweden; Center for Collaborative Palliative Care, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Sandgren, Anna
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö; Center for Collaborative Palliative Care, Växjö, Sweden; Center for Collaborative Palliative Care, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Benzein, Eva
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Kalmar; Center for Collaborative Palliative Care, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden .
    Östlund, Ulrika
    Centre for Research and Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle; Faculty of Medicine and Health, School of Health Sciences, Örebro University; Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden .
    Dignity in life and care: The perspectives of Swedish patients in a palliative care context2019Ingår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 25, nr 4, s. 193-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: How patients preserve their sense of dignity in life is an important area of palliative care that remains to be explored. Aims: To describe patients' perspectives of what constitutes a dignified life within a palliative care context. Methods: Twelve palliative care patients were interviewed about their views on living with dignity. Data were analysed using qualitative content analysis. Results: What constitutes a dignified life during end-of-life care was captured by the theme 'I may be ill but I am still a human being' and presented under the categories 'preserving my everyday life and personhood', 'having my human value maintained by others through 'coherence' and 'being supported by society at large'. Conclusion: Patients' sense of dignity can be preserved by their own attitudes and behaviours, by others and through public support. Health professionals need to adopt a dignity-conserving approach, for which awareness of their own attitudes and behaviours is crucial. 

  • 35.
    Carlsson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University.
    Self-reported competence in female and male nursing students in the light of theories of hegemonic masculinity and femininity2020Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 76, nr 1, s. 191-198Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In most parts of the world, nursing historically has been considered an occupation for women. Gender stereotypes are associated with the nursing profession.

    AIM: The aim was to describe and compare the self-reported competence in female and male nursing students. The students were also compared according to their different background college educations. The theoretical framework of hegemonic masculinity and femininity was used.

    DESIGN: A cross-sectional design with a questionnaire was used at two points in time, 2012 and 2017.

    METHODS: Nursing students completed a questionnaire on graduation from a three-year university nursing program from 12 universities/university colleges in Sweden. In total, 1,810 students were participating, 1577 female and 227 male students. The Nurse Professional Competence scale was used for data collection.

    RESULTS: There were statistical significant differences in the self-reported competence between female and male students (t-tests and ANOVAs). These differences are in agreement with the patterns of hegemonic masculinity and femininity. Female students estimated their competence in giving value-based nursing care as higher than male did. Male students estimated their competence in development and leadership higher than female did.

    CONCLUSION: The pattern of hegemonic masculinity and femininity could be identified. This indicates a difference in power between female and male students.

    IMPACT: The study addresses the self-reported competence of female and male nursing students. The results indicated that male students possibly looked on themselves as superior to the female students. In order to change the image of nursing as a woman's work, the self-images should be discussed in nursing education as well as in college education. Women interested in development, research and leadership and men interested in nursing care and administration must feel that nursing is a suitable profession for them. The stereotypical image of nursing as a women's work is a barrier to nurses' professional development.

  • 36.
    Chen, Chen
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Ning, Zhou
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    The effect of patient education interventions on stoma patients: - A descriptive review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Chen, Jian Hua
    et al.
    Department of Nursing, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, Zhejiang Province, China.
    Björkman, Annica
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Zou, Ji Hua
    Department of Nursing, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, Zhejiang Province, China.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Self–regulated learning ability, metacognitive ability, and general selfefficacy in a sample of nursing students: A cross-sectional and correlational study2019Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 37, s. 15-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The healthcare sector is fast-growing and knowledge-intensive, and to meet the demands associated with it, nursing students must have high levels of self-regulated learning (SRL), metacognition, and general self-efficacy (GSE). In this cross-sectional, correlational study, data were collected from 216 nursing students through a questionnaire. The aims were: 1) to describe the levels of SRL ability, metacognitive ability and GSE among second- and third-year nursing students; 2) to explore the relationships between the SRL ability, metacognitive ability and GSE of second- and third-year nursing students; 3) and to compare SRL ability, metacognitive ability and GSE between second- and third-year nursing students. Nursing students had moderate levels of SRL ability and metacognitive ability, but lower levels of GSE. Positive relationships between SRL ability, metacognitive ability, and GSE were observed. Third-year nursing students had a higher level of SRL ability but lower levels of GSE, compared to second-year students. In terms of metacognitive ability, no significant differences were observed between the student batches. Interventions are required for the improvement of nursing students’ SRL ability, metacognitive ability, and GSE.

  • 38.
    Chi, Cheng
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Wenbo, Tang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    The effect of physical activity on the quality of life in patients with type-2 diabetesThe effect of physical activity on the quality of life in patients with type-2 diabetes: – A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Chunyi, Tang
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Qiongwei, Wang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap. Lishui University, China.
    Quality of life among nursing home residents: – A questionnaire study2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Ciping, Zhang
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Enhui, Huang
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Nurses’ experience of workplace violence: A descriptive literature review2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Croné, Jennie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Emanuelsson, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstopp2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I HLR-rådets rapport för år 2018 rapporterades 8663 hjärtstopp i Sverige och 1482 lyckade återupplivningsförsök genomfördes. Vid ett hjärtstopp drabbas hjärnan av syrebrist och utan snabb adekvat behandling kan personen drabbas av kvarstående hjärnskador eller i värsta fall avlida. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar och genom ökad förståelse för personers upplevelser av livet efter ett hjärtstopp finnsdet möjlighet till bättre individanpassat bemötande.

    Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstopp.

    Metod: En litteraturstudie med beskrivande design och tematisk dataanalysmetod. 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut från databaserna MEDLINE via PubMed och CINAHL.

    Huvudresultat: Överlevarna upplevde ofta minnesförlust och kognitiva svårigheter efter ett hjärtstopp. Information och stöd från sjukvården visade sig vara viktiga faktorer för att överlevarna skulle kunna känna trygghet och säkerhet. Det framkom även att fysiska förmågor försämrades och att det inte var en självklarhet att kunna återgå tillarbetet. Många roller gick förlorade och överlevarna behövde anpassa sig efter en ny identitet vilket upplevdes både svårt och jobbigt. Samtidigt kände överlevarna tacksamhet över att ha överlevt och många upplevde att de fått en andra chans i livet.

    Slutsats: Att drabbas av ett hjärtstopp var en livsomvändande händelse som ofta lämnade överlevarna med känslor av rädsla och oro, men också av tacksamhet och glädje över att ha överlevt. Det skedde en ofrivillig förändring av fysiska funktioner, roller och identitet som kunde upplevas svårt att hantera. Sjuksköterskan kan genom sitt individanpassade bemötande stärka överlevarnas känsla av sammanhang som leder till ökad hälsa hos överlevarna.

    Nyckelord: Erfarenheter, Hjärtstopp, Hälsa, KASAM

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Dahlberg, Caroline
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Dahlqvist, Elin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta familjecentrerat i relation till barn inlagda på sjukhus2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta familjecentrerat i relation till barn inlagda på sjukhus
  • 43.
    Dahlkvist, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Residents’ use and perceptions of residential care facility gardens: a behavior mapping and conversation study2020Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 15, nr 1, artikel-id e12283Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim

    To describe the gardens and their use by individuals living at residential care facilities (RCFs) with high ratings on restorative values.

    Background

    Being outdoors has been described as important to older people's well‐being. Use of outdoor gardens may increase residents’ well‐being through experiences of restorative qualities such as being away and fascination. Thus far, there has been little research on restorative experiences of gardens in the care of older people.

    Design

    A descriptive design using behaviour mapping observations integrated with qualitative field notes and recorded conversations.

    Methods

    A criterion sampling of two gardens (out of a total of 87) was made based on residents’ ratings of restorative values; the two with the highest values were chosen. Eleven residents at the two RCFs took part. Data were collected through behaviour mapping observations, field notes and conversations on five occasions in the respective facilities during residents’ visits to the garden.

    Results

    The observations revealed that the main uses of the gardens were to socialise and relax. The conversations also showed that the garden stimulated residents’ senses and evoked memories from the past. These restorative values were interpreted as a sense of being away and fascination. Not having opportunities for outdoor visits was reported to result in disappointment and reduced well‐being.

    Conclusions

    The findings showed that two basic gardens with different characteristics and views could stimulate residents’ senses and evoke memories from the past; this supports the call for residents to be able to spend time in gardens to promote their well‐being.

    Implications for practice

    First‐line managers, nurses and healthcare staff in the care of older people should consider that regular opportunities to spend time outdoors may promote older people's well‐being through feelings of being away and fascination.

  • 44.
    Dannison, Phawlay
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Rezaei, Mustafa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av att leva med typ 2 diabetes.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2)är en av den vanligaste sjukdomarna och den ökar mer och mer på grund av ohälsosam livsstil. Faktorer som höjer risken för att utveckla DMT2 är livstillfaktorer som till exempel tobak, minskad fysisk aktivitet, stillasittande liv, matvanor och fetma. Sjukdomen behandlas med hälsosam kost, fysisk aktivitet och medicinering.

    Syftet: Syftet med studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med DTM2.

    Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design som bygger på 13 kvalitativa artiklar.

    Resultat: personerna upplever en psykologisk påverkan som visar sig som oro, rädsla, nedstämdhet och oro över framtiden. Personerna upplever också olika sociala begränsningar. Egenvården som främst består av medicinering, kost och fysisk aktivitet upplevs som mycket viktig. Kunskap och stöd av närstående och vårdpersonalen upplevs som viktig.

    Slutsats: Personer med DMT2 känner sig nedstämda och upplever oro. Genom att få stöd från närstående och vårdpersonal underlättas personernas självhantering av sjukdomen. Personerna upplever att umgänget med andra personer minskas på grund av sociala begränsningar. Olika copingstrategier samt egenvård spela stor roll för personer med diabetes typ 2. Mer kunskap inom området vore önskvärt för att ge ett adekvat bemötande.

    Nyckelord: diabetes mellitus typ 2, dagligt liv, upplevelser.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Edlund, Hanna
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Wiklander Palmertz, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring hos patienter med cancerdiagnos2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det vanligast förekommande symtomet hos patienter diagnosticerade med cancer är smärta, detta resulterar i fysiskt och psykiskt lidande hos den drabbade. Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Cancersmärta finns i flera olika former och därför finns ingen standardiserad behandling utan behandlingen sker med hjälp av olika metoder samt olika metoder i kombination. Smärtan kan behandlas med hjälp av farmakologiska och icke farmakologiska behandlingsmetoder.  

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva cancerpatienters upplevelser av icke farmakologisk smärtlindring.

    Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. 

    Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av de patienter som behandlats med akupunktur och taktilmassage har positiva upplevelser. En stor del av patienterna beskriver både en smärtlindrande upplevelse och andra positiva upplevelser som återkommer i resultatet är bland annat lindring av andra fysiska symtom. Flertalet patienter upplevde också en ny form av energi efter behandlingen och ett ökat välbefinnande. Dock upplevde en liten del av patienterna motsatt effekt av behandlingen där de fysiska symtomen tilltog i styrka samt upplevelsen av effekt uteblev efter behandling. 

    Slutsats: Smärta är en central känsla och upplevelse för denna patientgrupp, det är vanligt att smärtan drabbar patienten både fysiskt och psykiskt. Det framkom i föreliggande litteraturstudie att patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av akupunktur och taktilmassage, majoriteten av patienterna hade dock positiva upplevelser. Upplevelserna behandlade både smärtlindrande effekt men även god effekt på andra symtom som denna patientgrupp är drabbad av i olika utsträckning. Detta bekräftar att icke farmakologisk smärtlindring kan vara en viktig del i behandlingen av patienter diagnosticerade med cancer.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Eidhagen, Kristin
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Cerna Leiva, Elcias Kevin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid behandling av diabetes mellitus typ 22020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som drabbar många personer runt om i världen. Diabetes mellitus delas in i två typer; typ-1 och typ-2. Diabetes mellitus typ-2 har större risk att utveckla komplikationer då dessa ökar vid dåliga levnadsvanor, rökning, övervikt och dålig nutrition. Tidigare forskning har visat att patienter inte alltid får tydlig information om sin diagnos. T ex hur den skall hanteras och vilka livsstilsförändringar som behöver göras. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är att främja eller bibehålla hälsa, förebygga ohälsa och stärka välbefinnandet. 

    Syfte Syftet med denna studie har varit beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid diabetes mellitus typ 2. 

    Metod En beskrivande litteraturstudie som har identifierat 10 artiklar genom databasen Medline via PubMed. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. 

    Resultat Det visade att sjuksköterskan har en viktig roll att stödja patienten till att följa behandlingsprogrammet som är ordinerat av andra vårdgivare, t ex av läkare eller dietist. Sjuksköterskan upplevde att de utförde omvårdnadsåtgärder som främjar hälsan hos patienterna på olika sätt. Resultatet har sammanställts under en huvudrubrik, Stimulera till bättre hälsa och fyra underrubriker; Motivera till bättre kost, Motivera till ökad fysisk aktivitet, Diabetesutbildning - stödja och informera och Stöd till egenvård

    Slutsats Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid diabetes mellitus typ 2 är att motivera till bättre kost, motivera till fysisk aktivitet, stimulera till bättre hälsa och ge diabetesinformation. Dessutom skall sjuksköterskan stödja och granska den information som patienterna får av andra vårdgivare. Fortbildning och träning inom rådgivningsteknik, skulle förbättra motivationsarbetet som ingår i sjuksköterskans omvårdnad av diabetes mellitus typ-2.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid behandling av diabetes mellitus typ 2
  • 47.
    Eivergård, Kristina
    et al.
    Department of Nursing Sciences, Mid-Sweden University, Östersund, Sweden; Department of Health Care Science, Ersta Sköndal Bräcke University College, Stockholm, Sweden.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Livholts, Mona
    Department of Social and Welfare Studies, Linköping University, Linköping, Sweden.
    Aléx, Lena
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Hellzén, Ove
    Department of Nursing Sciences, Mid-Sweden University, Östersund, Sweden.
    The Importance of Being Acceptable - Psychiatric Staffs' Talk about Women Patients in Forensic Care2019Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 40, nr 2, s. 124-132Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Currently, women comprise about ten percent of those sentenced to psychiatric forensic clinics in Sweden. Those who are sentenced to forensic care because of offending and violent behaviour have already taken a step away from the usually expected female behaviour. On the other hand, there are many women in forensic care who have not committed crimes, but who instead self-harm. Studies have identified a gender bias in diagnosing and care in psychiatric settings, but there are few studies conducted on women in forensic care. The present study therefore examined how the situation of women patients and female norms are expressed in the staff's talk about these women during verbal handovers and ward rounds at a forensic clinic in Sweden. The aim was to explore how psychiatric staff, in a context of verbal handovers and ward rounds, talk about women who have been committed to forensic psychiatric care, and what consequences this might have for the care of the patients. The content of speech was examined using audio recordings and a method of analysis that was inspired by thematic analysis. The analysis identified that the staff talked about the women in a way that indicates that they expected the women to follow the rules and take responsibility for their bodies in order to be regarded as acceptable patients.

  • 48.
    Ekh, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Häggström, Martina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser och erfarenheter av digital vård.: En litteraturstudie.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Samhället är under ständig utveckling, inte minst när det gäller teknologin och digitala lösningar. Digital vård har funnits sedan 1950-talet men har fortsatt utvecklas. Idag har de flesta patienter varit i kontakt med den digitala vården på ett eller annat sätt. För att kunna utnyttja de digitala hjälpmedel som finns är god kommunikation och ett gemensamt språk av betydelse.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av digital vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar, 5 med kvalitativ ansats och 7 med kvantitativ ansats.

    Huvudresultat: Studiens resultat visade på både styrkor och svagheter i att söka vård digitalt, även användandet kring digitala hjälpmedel. Det som framkom tydligast var patienternas upplevelse av tillgängligheten, tack vare tekniken som möjliggjorde uppföljningar både när det gällde att vårda patienter i hemmet och modet att utföra egenvård. Kommunikationen var kärnan som ledde till ökad trygghetskänsla hos patienten. Svagheter som framkom var teknikens sårbarhet,  uppkopplingar som inte fungerade eller andra problem med de tekniska hjälpmedlen och att patienten inte kunde nå sina vårdare, bidrog till oro.  

    Slutsats: Det framkom i studien att upplevelserna av digital vård skiljde sig hos de olika patientgrupperna. Det som utmärkte sig tydligt var den yngre generationen, de kände en större tillförlitlighet i användandet av digital kommunikation. En annan utmärkande patientgrupp var de som valde att vända sig till sin religion för vägledning i hälsofrågor iställetför till vårdpersonal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Ekstedt, Mirjam
    et al.
    Linnéuniversitet; Karolinska institutet.
    Lindblad, Marléne
    Ersta Sköndal Bräcke University College; KTH.
    Löfmark, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nursing students’ perception of the clinical learning environment and supervision in relation to two different supervision models – a comparative cross-sectional study2019Ingår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 18, artikel-id 49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Knowledge concerning nursing students’ experiences of the clinical learning environment and how supervision is carried out is largely lacking. This study compares nursing students’ perceptions of the clinical learning environment and supervision in two different supervision models: peer learning in student-dedicated units, with students working together in pairs and supervised by a “preceptor of the day” (model A), and traditional supervision, in which each student is assigned to a personal preceptor (model B).

    Methods

    The study was performed within the nursing programme at a university college in Sweden during students’ clinical placements (semesters 3 and 4) in medical and surgical departments at three different hospitals. Data was collected using the Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale, CLES+T, an instrument tested for reliability and validity, and a second instrument developed for this study to obtain deeper information regarding how students experienced the organisation and content of the supervision. Independent t-tests were used for continuous variables, Mann-Whitney U-tests for ordinal variables, and the chi-square or Fischer’s exact tests for categorical variables.

    Results

    Overall, the students had positive experiences of the clinical learning environment and supervision in both supervision models. Students supervised in model A had more positive experiences of the cooperation and relationship between student, preceptor, and nurse teacher, and more often than students in model B felt that the ward had an explicit model for supervising students. Students in model A were more positive to having more than one preceptor and felt that this contributed to the assessment of their learning outcomes.

    Conclusions

    A good learning environment for students in clinical placements is dependent on an explicit structure for receiving students, a pedagogical atmosphere where staff take an interest in supervision of students and are easy to approach, and engagement among and collaboration between preceptors and nurse teachers. This study also indicates that supervision based on peer learning in student-dedicated rooms with many preceptors can be more satisfying for students than a model where each student is assigned to a single preceptor.

  • 50.
    Elin, Carlsson
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Sofia, Frank
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap.
    Kvinnor med endometrios erfarenheter av möten med vården: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar 1 av 10 menstruerande kvinnor. Smärta i nedre buken är ett vanligt symtom som ofta leder till minskad livskvalitet och minskat välbefinnande hos de drabbade kvinnorna. Trots detta finns relativt lite kunskap inom området och forskning kring drabbade kvinnors erfarenheter av möten med vården. Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter kvinnor med endometrios har av möten med vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar varav tio med en kvalitativ ansats och en med en kvantitativ ansats. Artiklarna hämtades i databaserna MedLine via PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Kvinnor med endometrios beskrev erfarenheter av att de inte blev tagna på allvar och att deras symtom normaliserades i möten med vården. Det framkom att kvinnor hade erfarenheter av att vårdpersonal hanterade fertilitetsfrågor på ett okänsligt sätt. Kvinnor med endometrios beskrev erfarenheter av både positiv och negativ kommunikation i möten med vården beroende på vårdpersonalens kommunikationsförmåga. Erfarenheter av kunskapsbrist hos vårdpersonal och vag eller komplicerad information ledde till oro hos kvinnor och gjorde att de tappade förtroende för vården och sökte information på egen hand. Slutsats: De erfarenheter som kvinnor med endometrios har av möten med vården är av avgörande betydelse för hur deras livskvalitet ser ut, hur de mår psykiskt, deras självkänsla och hur de klarar av att hantera sjukdomen. Kunskapsbrist och normativa föreställningar om kvinnor från vårdpersonalens sida leder till negativa erfarenheter av vårdmötet för de drabbade kvinnorna. Det är därför viktigt att öka kunskapen förståelsen om endometrios hos vårdpersonal

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
12345 1 - 50 av 241
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf