hig.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 324
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ackelman, Birgitta Helmerson
    et al.
    Karolinska Univ Hosp, Area Occupat Therapy & Phys Therapy, Stockholm, Sweden..
    Sundholm, Anna
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Kierkegaard, Marie
    Karolinska Univ Hosp, Funct Area Occupat Therapy & Phys Therapy, Stockholm, Sweden.;Karolinska Univ Hosp, Dept Neurobiol Care Sci & Soc, Div Physiotherapy, Stockholm, Sweden.;Karolinska Inst, Stockholm, Sweden..
    Hedborg, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Waldenlind, Elisabet
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Ingela, A.
    Remahl, M. Nilsson
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden..
    Migraine patient school (MPS) - A structured multimodal educational programme for patients with high frequency and chronic migraine2019Ingår i: Cephalalgia, ISSN 0333-1024, E-ISSN 1468-2982, Vol. 39, s. 332-332Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Al- Barghouthi, Luma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sager, Sarah
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Stigmatisering av individer med schizofreni utanför vården: En deskriptiv litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom där de kognitiva funktionerna är något skadade. Sjukdomen omgärdas i stora drag fortfarande av fördomar, rädslor och okunskap.Syfte: Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering utanför vården av människor med diagnosen schizofreni samt konsekvenserna.Metod: Litteraturstudien var baserad på 10 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Medline via PubMed samt PsycINFO.Huvudresultat: Studierna i denna litteraturstudie påvisades att stigmatisering upplevdes bland patienter med schizofreni i deras möte med människor utanför vården. Patienter diskrimineras och utsätts av våld både från familj och även av andra. Stigmatisering finns även inom media. Resultatet visade även att stigmatisering hade stor inverkan på deltagarnas självkänsla och påverkade deras uppfattning kring sjukdomen.Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att patienter med sjukdomen schizofreni möter stigmatisering och diskriminering i samhället. Detta har främst visat sig bero på okunskap kring sjukdomen. I arbetet med att minska stigmatisering krävs att fler människor stödjer och försvarar patientens rättigheter. Mer kunskap kring stigmatisering kopplat till schizofreni behövs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andreassen Devik, Siri
    et al.
    Centre for Care Research Mid-Norway, Norway; Nord University, Norway.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Hellzén, Ove
    Mid Sweden University, Sweden.
    Nurses’ experiences of compassion when giving palliative care at home2020Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 27, nr 1, s. 194-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Compassion is seen as a core professional value in nursing and as essential in the effort of relieving suffering and promoting well-being in palliative care patients. Despite the advances in modern healthcare systems, there is a growing clinical and scientific concern that the value of compassion in palliative care is being less emphasised.

    Objective: This study aimed to explore nurses’ experiences of compassion when caring for palliative patients in home nursing care. Design and participants: A secondary qualitative analysis inspired by hermeneutic circling was performed on narrative interviews with 10 registered nurses recruited from municipal home nursing care facilities in Mid-Norway. Ethical considerations: The Norwegian Social Science Data Services granted permission for the study (No. 34299) and the re-use of the data.

    Findings: The compassionate experience was illuminated by one overarching theme: valuing caring interactions as positive, negative or neutral, which entailed three themes: (1) perceiving the patient’s plea, (2) interpreting feelings and (3) reasoning about accountability and action, with subsequent subthemes.

    Discussion: In contrast to most studies on compassion, our results highlight that a lack of compassion entails experiences of both negative and neutral content.

    Conclusion: The phenomenon of neutral caring interactions and lack of compassion demands further explorations from both a patient – and a nurse perspective. 

  • 4.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Surgical Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Rudolfsson, Gudrun
    Faculty of Nursing and Health Sciences, Nord University, Bodø, Norway;Division of Nursing, Department of Health Sciences, University West, Trollhättan, Sweden.
    Sharing the Same Reality, Healthy Relations Between Colleagues at Work: A Meta-Synthesis2023Ingår i: Sage Open Nursing, E-ISSN 2377-9608, Vol. 9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Good relations are important at work, leading to well-being among coworkers. Since the latest research in nursing is mostly about bullying, and lateral violence, it was important to study what healthy relations mean.

    Objectives

    The aim was to identify and synthesize qualitative studies that describe healthy relations, creating health and well-being between colleagues at work.

    Methods

    A meta-synthesis approach, inspired by Sherwood's steps of analysis, was chosen for this study. Ten articles from three continents, comprising 230 participants, were included.

    Results

    Two themes were identified as follows: (a) creating a mutual bond on a personal level and a permissive atmosphere through the human warmth; and (b) sharing togetherness in a greater whole, offering unconditional help and devoting themselves to taking care of each other. An overarching metaphor implicating the home/homeness was abstracted from the two themes: “Healthy relations between colleagues at work constitute the community as a common world, containing feelings of being at home, implying acting in an expression of the ethos and dignity, a culture created that makes the ideal form of healthy relations visible.”

    Conclusion

    Nurses find their meaning when they work in a permissive environment, and when they are allowed to be themselves. Such meaning can be found through their engagement with one another, by offering each other unconditional help. Good relationships lead to a place they call their home, where there is trust and friendship.

  • 5.
    Arvidsson, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Healthcare personnel assessed self-efficacy levels to medical asepsis and their relationship to structural empowerment, work engagement and work-related stressManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Healthcare personnel’s working conditions are important for their well-being at work and for their ability to provide patients with safe care. Self-efficacy can influence employees’ behaviour at work. Therefore, it is valuable to study self-efficacy levels to medical asepsis in relation to working conditions. 

    OBJECTIVE: To investigate the relationship between healthcare personnel assessed self-efficacy levels to medical asepsis in care situations and structural empowerment, work engagement and work-related stress. 

    METHODS: A cross-sectional study with a correlational design was conducted. A total of 417 registered nurses and nursing assistants at surgical and orthopaedic units responded to a questionnaire containing: Infection Prevention Appraisal Scale, Conditions of Work Effectiveness Questionnaire-II, Utrecht Work Engagement Scale and HSE Management Standards Indicator Tool. Correlational analysis and group comparisons were performed. 

    RESULTS: Healthcare personnel rated high levels of self-efficacy to medical asepsis in care situations. Low correlations with a definite, but small relationship were found between structural empowerment, work engagement, work-related stress and self-efficacy to medical asepsis. The comparative analysis revealed significant differences between some of the groups within the questionnaires. There were also differences between assessments of risk for organism transmission at work and self-efficacy. 

    CONCLUSIONS: This study revealed that HCP rated high levels of self-efficacy to medical asepsis, and to some extent, it seems to have a relationship to structural empowerment, work engagement and work-related stress. It is valuable knowledge that it would be possible to make improvements at the managerial and organisational level that benefit both HCP and patients in the long run. 

  • 6.
    Arvidsson, Lisa
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Healthcare personnel's working conditions relationship to risk behaviours for organism transmission2021Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Healthcare personnel (HCP) often experience undesirable working conditions. Risk behaviours for organism transmission can lead to healthcare associated infections and risk behaviours has been described to be influenced by working conditions. Research is lacking regarding HCPs working conditions and its relation to risk behaviours for organism transmission which this thesis aims to investigate. 

    Methods: Study I had a mixed-methods convergent design. Observations and interviews were performed with 79 HCP, i.e., registered nurses (RNs) and assistant nurses (ANs). First-line managers were interviewed about the unit´s overall working conditions. The qualitative and quantitative data were analysed separately and then merged. Study II was a cross-sectional study with 417 RNs and ANs. The questionnaire included: self-efficacy to aseptic care, structural empowerment (SE), work engagement (WE) and work-related stress (WRS). Correlational analysis and group comparisons were performed. 

    Results: In Study I risk behaviours frequently occurred regardless of measurable and perceived working conditions. The HCP described e.g. staffing levels and interruptions to influence risk behaviours. In the statistical analyses, risk behaviours were more frequent in interrupted activities and when the HCP worked together. In Study II the HCP rated high levels of self-efficacy to aseptic care. Differences were found between self-efficacy and some of the grouped working condition variables and definite but small relationships were found between self-efficacy to aseptic care and SE/WE/WRS. 

    Conclusion: The HCP rated high levels of self-efficacy to aseptic care, but on the other hand, risk behaviours frequently occurred irrespective of working conditions. Healthcare managers are responsible for HCPs work environment and should continuously work to promote sufficient working conditions and to increase HCPs understanding of risk behaviours, which consequently also promote patient safety.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Arvidsson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Lindberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Healthcare personnel's working conditions in relation to risk behaviours for organism transmission: A mixed-methods study2022Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 31, nr 7-8, s. 878-894Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To investigate healthcare personnel's working conditions in relation to risk behaviours for organism transmission.

    BACKGROUND: Healthcare personnel's behaviour is often influenced by working conditions that in turn can impact the development of healthcare-associated infections. Observational studies are scarce, and further understanding of working conditions in relation to behaviour is essential for the benefit of the healthcare personnel and the safety of the patients.

    DESIGN: A mixed-methods convergent design.

    METHODS: Data were collected during 104 h of observation at eight hospital units. All 79 observed healthcare personnel were interviewed. Structured interviews covering aspects of working conditions were performed with the respective first-line manager. The qualitative and quantitative data were collected concurrently and given equal priority. Data were analysed separately and then merged. The study follows the GRAMMS guidelines for reporting mixed-methods research.

    RESULTS: Regardless of measurable and perceived working conditions, risk behaviours frequently occurred especially missed hand disinfection. Healthcare personnel described staffing levels, patient-level workload, physical factors and interruptions as important conditions that influence infection prevention behaviours. The statistical analyses confirmed that interruptions increase the frequency of risk behaviours. Significantly higher frequencies of risk behaviours also occurred in activities where healthcare personnel worked together, which in the interviews was described as a consequence of caring for high-need patients.

    CONCLUSIONS: These mixed-methods findings illustrate that healthcare personnel's perceptions do not always correspond to the observed results since risk behaviours frequently occurred regardless of the observed and perceived working conditions. Facilitating the possibility for healthcare personnel to work undisturbed when needed is essential for their benefit and for patient safety.

    RELEVANCE FOR CLINICAL PRACTICE: The results can be used to enlighten healthcare personnel and managers and when designing future infection prevention work.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Arvidsson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Skytt, Bernice
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Lindberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nurses’ assessed self-efficacy levels to medical asepsis and their relation to structural empowerment, work engagement and work-related stress2023Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 74, nr 2, s. 501-513Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Nurses’ working conditions are important for their well-being at work and for their ability to provide patients with safe care. Self-efficacy can influence employees’ behaviour at work. Therefore, it is valuable to study self-efficacy levels to medical asepsis in relation to working conditions.

    OBJECTIVE: To investigate the relationship between nurses assessed self-efficacy levels to medical asepsis in care situations and structural empowerment, work engagement and work-related stress.

    METHODS: A cross-sectional study with a correlational design was conducted. A total of 417 registered nurses and licensed practical nurses at surgical and orthopaedic units responded to a questionnaire containing: the Infection Prevention Appraisal Scale, the Conditions of Work Effectiveness Questionnaire-II, Utrecht Work Engagement Scale-9 and the Health & Safety Executive Management Standards Indicator Tool. Correlational analyses and group comparisons were performed.

    RESULTS: The nurses rated high levels of self-efficacy to medical asepsis in care situations. The correlational analyses revealed that correlation coefficients between structural empowerment, work engagement, work-related stress and self-efficacy to medical asepsis were 0.254–0.268. Significant differences in self-efficacy were found in the grouped working conditions.

    CONCLUSIONS: This study revealed that nurses rated high self-efficacy levels to medical asepsis and, to some extent, this seemed related to structural empowerment, work engagement and work-related stress. This valuable knowledge could enable improvements at the managerial and organisational levels, benefiting both nurses and patients in the long run.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Asylbekova, Gulmira
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Upplevelser av livskvalité hos patienter med bensår: Litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring 100 000 svenskar beräknas lida av bensår vilka kräver långa behandlingstider och medför ekonomiska kostnader för samhället. Olika sjukdomstillstånd såsom trauma och försämrad blodcirkulation anses som riskfaktorer. Att leva med bensår kan ha negativ inverkan på människors dagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskor att informera patienterna kring behandlingen, ge stöd samt ha förmågan att bemöta dem med respekt och empati. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin livskvalitet samt att beskriva undersökningsgrupperna som ingick i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteratur studie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Cinahl. Huvudresultat: Patienterna beskrev smärta som påverkade deras dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem påverkade det psykiska måendet negativt. Rädslan för att skada sig begränsade patienterna fysiskt och man beskrev även känslan av skam, missmod, ensamhet, oro, ångest, depression och förlust av hopp. Bensår upplevdes tidssamt energikrävande och brister i kunskap hos sjukvårdpersonalen hade negativ påverkan på patienternas livskvalité. Undersökningsgrupperna varierade i antal från 5 till 247 deltagare, majoriteten var kvinnor, åldern var mellan 18 till 99 år. De flesta deltagarna hade haft venösa bensår, vilka varade mellan 6 veckor till 43 år. Slutsats: Att leva med bensår påverkade livskvaliteten. Relationen mellan sjuksköterska – patient hade stort betydelse för sårläkningen och välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om denna patientgrupp samt att ge ett professionellt bemötande, stöd och information om en egenvård. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Barker Strömbom, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Wetterskog, Tove
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige finns det mellan 130 000 till 150 000 personer som lider av en demenssjukdom och enligt rapporter kan detta antal komma att fördubblas till år 2050. Demenssjukdomar är kroniska och innebär att tillståndet hos patienten försämras med tiden. Detta innebär att dessa patienter kräver en allt mer anpassad och specialiserad omvårdnad där kunskap och erfarenheter kring demenssjukdom spelar en vital roll för patienternas välmående och livskvalité. Vårdkvalitén enligt patienter och anhöriga avgörs beroende på relationen mellan sjuksköterska och patient samt sjuksköterskornas utbildning och kunskap gällande personcentrerad vård (PCV). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO står för litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: En tematisk analys av de tolv utvalda artiklarna resulterade i tre huvudteman samt åtta underteman där sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av människor med demenssjukdom beskrevs. Det första temat fokuserade på individanpassning av vård i form av undersökning, kommunikation, aktiviteter och miljö. Tema nummer två fokuserade på relationer som enligt sjuksköterskorna påverkade kvalitén av omvårdanden av patienterna. Det sista och tredje temat beskrev hur sjuksköterskors erfarenheter av varierande resurser i form av utbildning och organisation av deras arbete och personal påverkade deras omvårdnad för patienter med demenssjukdom. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att sjuksköterskor inom demenssjukvården behöver ytterligare specialistutbildning samt praktisk erfarenhet för att möjliggöra god kvalitativ vård i form av PCV. Detta kräver att organisationen kring omvårdnadsarbetet förbättras och stöds på en organisatorisk nivå som resulterar i en trygg och säker arbets- och omvårdnadsmiljö där både sjuksköterskor och patienter trivs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Bengtsson, Mimmi
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Norberg, Adina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelse i samband med sitt barns typ 1-diabetesdiagnos2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmunsjukdom som ofta drabbar barn, där kroppens egen insulinproduktion är delvis eller helt nedsatt. I Sverige insjuknade 979 barn med typ 1-diabetes år 2021 och insjuknandet ökar för varje år. Insjuknandet sker snabbt och vägen till diagnos kan se olika ut. När ett barn insjuknar drabbar det även föräldrar som ofta är närvarande och delaktiga i sitt barns vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse i samband med sitt barns typ 1-diabetesdiagnos. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie har baserats på tolv studier med kvalitativ ansats och sammanställts enligt Aveyards tematiska analys. Huvudresultat: Utifrån syftet identifierades fyra teman: Känslor relaterat till diagnos, Relationer till sjukvårdspersonalen, Information och utbildning på sjukhuset, Ökat ansvar i föräldraskapet. Majoriteten av föräldrar upplevde chock vid diagnos, andra känslor som framkom var sorg över förlusten av sitt barns hälsa och att bristande kunskaper om sjukdomen kunde ge skuldkänslor. Föräldrarnas upplevelse av sjukvården skiljde sig åt, där vissa föräldrar beskriver vårdtiden som trygg medan andra upplevde brist på stöd och empati från vårdpersonal. Utbildningen om diabetes upplevdes olika, dock framkom det att flertalet föräldrar kände en informationsöverbelastning. Under tidsperioden på sjukhuset beskriver föräldrar ett förändrat ansvar i deras roll som förälder. Slutsats: Om vårdpersonal bistår föräldrarna med individanpassad information, är närvarande och ger stöttning kan det skapa förutsättningar som kan bidra till att föräldrarna lättare kan förstå och hantera sjukdomen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Bergh, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sievers, Alexandra
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska slutenvården: En beskrivande litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Inom den psykiatriska slutenvården i Sverige vårdas cirka en av fem patienter mot sin vilja, enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Att lida av psykisk ohälsa och blivit utsatt för tvångsvård är en omvälvande livshändelse för patienter. Det är önskvärt att förbättra tvångsvården och minska förekomsten av tvångsåtgärder. För att kunna göra det, och för att som sjuksköterska kunna ge bästa möjliga omvårdnad, krävs en djupare förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård.  

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska slutenvården.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga, kvalitativa artiklar.

    Huvudresultat: Resultatet, som presenteras i fem kategorier, visade att många patienter hade liknande erfarenheter av tvångsvård. Tvångsvården i sig beskrevs inte sällan som rätt åtgärd för att skydda patienten eller andra, men många patienter upplevde att den utfördes på fel sätt. Negativa erfarenheter som nämndes var brist på information, kommunikation och delaktighet eller att bli bemött som en diagnos av personalen. Däremot beskrevs empatisk och hjälpsam personal, adekvat information om sjukdom och behandling, känslan av delaktighet och autonomi samt en trevlig yttre miljö och flexibla regler som positiva erfarenheter som gynnade tillfriskningsprocessen. 

    Slutsats: Patienter beskrev ofta både bra och dåliga erfarenheter av tvångsvård. För att kunna ge bästa möjliga omvårdnad och minimera risken för tvångsåtgärder är det viktigt att sjuksköterskan känner till och har förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård. Det kan minska patientens vårdlidande och främja återhämtningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Bergsheden, Jasmine
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den ökande strömmen av immigranter på grund av katastrofer, krig ochandra svårigheter skapar en komplicerad situation inom sjukvården i Europa. Mångaflyktingar lider av depressioner och svårartade stressymptom som kräver avanceradevårdinsatser från sjuksköterskor. För patienter från en annan kulturell bakgrund, kan ensjukhusvistelse verka skrämmande och skapa känslor av utanförskap. De kan ha svårtatt förstå vårdgivarens beslut kring behandlingar eftersom de inte är liknande se sompatienten är van vid att få. Kulturella skillnader och svårigheten att bli förstådd kan ledatill missförstånd, vilket i sin tur kan leda till skeptisk hållning kring helavårdsituatuationen.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i vården av patienter medannan kulturell bakgrund.Metod: Metoden som författaren valt för denna studie är en deskriptiv litteraturstudie.Huvudresultat: Resultatet var framtaget från elva olika artiklar. Kommunikation ärcentralt för förståelsen av vad som händer mellan patient och sjuksköterska så att intekonflikter och missförstånd uppstår, vilket kan skada patientens förtroende för vårdenoch samtidigt vara en risk för att patientsäkerheten äventyras. Könsperspektivet när detgäller vård av patienter med en annan kulturell bakgrund och hur sjuksköterskor kanhantera de problem som kan uppkomma när kvinnliga patienter har svårt att göra sighörda och lyssnade till vittnar många sjuksköterskor om och detta visar på ett viktigtresultat. För att kunna förändra och förbättra vården av patienter med annan kulturellbakgrund, pekar sjuksköterskorna på vikten av relevant utbildning av olika sorter, ochatt detta kan nås, tillsammans med mycket annat, genom ökande åtaganden rentorganisatoriskt.Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturstudie är att adekvat träning av vården avpatienter med annan kulturell bakgrund är av stor vikt och att det högst prioriteradedelen är kommunikation och att klara av att inte fastna i de språkliga barriärer somfinns. Erfarenheter från mångkulturella möten inom vården är viktiga att vidarebefordraoch dela med andra sjuksköterskor för att öka kunskapen om vården av patienter medannan kulturell bakgrund. Denna litteraturstudie visade att det fanns många områden därsjuksköterskors kompetens borde höjas, men även att det finns mycket positivt som hargjorts.

  • 14.
    Bergsten, Eva L.
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Kristiansen, Lisbeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Ett hållbart arbetsliv genom riktade och samordnade insatser för individer med psykisk ohälsa i Ockelbo kommun2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Birgisdóttir, Dröfn
    et al.
    Lunds universitet.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Stockholm; Karolinska institutet.
    Steineck, Gunnar
    Karolinska institutet; Lunds universitet.
    Fürst, Carl Johan
    Lunds universitet.
    Kristensson, Jimmie
    Lunds universitet.
    Family cohesion predicts long-term health and well-being after losing a parent to cancer as a teenager: A nationwide population-based study2023Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 18, nr 4, artikel-id e0283327Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Parentally bereaved children are at increased risk of negative consequences, and the mediating factors most consistently identified are found to be related to family function after the loss, including cohesion. However, existing evidence is limited, especially with respect to children and youths’ own perception of family cohesion and its long-term effects on health and well-being. Therefore, the aim of this study was to investigate self-reported family cohesion the first year after the loss of a parent to cancer and its association to long-term psychological health and well-being among young adults that were bereaved during their teenage years.

    Method and participants

    In this nationwide population-based study, 622 of 851 (73%) young adults (aged 18–26) responded to a study-specific questionnaire six to nine years after losing a parent to cancer at the age of 13 to 16. Associations were assessed with modified Poisson regression.

    Results

    Bereaved youth that reported poor family cohesion the first year after losing a parent to cancer had a higher risk of reporting symptoms of moderate to severe depression six to nine years after the loss compared to those reporting good family cohesion. They also had a higher risk of reporting low levels of well-being, symptoms of anxiety, problematic sleeping and emotional numbness once a week or more at the time of the survey. These results remained statistically significant after adjusting for a variety of possible confounding factors.

    Conclusion

    Self-reported poor family cohesion the first year after the loss of a parent to cancer was strongly associated with long-term negative psychological health-related outcomes among bereaved youth. To pay attention to family cohesion and, if needed, to provide support to strengthen family cohesion in families facing bereavement might prevent long-term suffering for their teenage children.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Birgisdóttir, Dröfn
    et al.
    Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Oncology and Pathology, Institute for Palliative Care, Lunds University, Lund, Sweden.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Clinical Cancer Epidemiology, Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Nyberg, Tommy
    Clinical Cancer Epidemiology, Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden; Centre for Cancer Genetic Epidemiology, Department of Public Health and Primary Care, University of Cambridge, Cambridge, UK; Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Kreicbergs, Ulrika
    Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Caring Sciences, Palliative Research Center, Ersta Sköndal Bräcke University College, Stockholm, Sweden.
    Steineck, Gunnar
    The Sahlgrenska Academy, Department of Oncology, Division of Clinical Cancer Epidemiology, University of Gothenburg Institute of Clinical Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Fürst, Carl J.
    Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences Lund, Oncology and Pathology, Institute for Palliative Care, Lunds University, Lund, Sweden.
    Losing a parent to cancer as a teenager: Family cohesion in childhood, teenage, and young adulthood as perceived by bereaved and non-bereaved youths2019Ingår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 28, nr 9, s. 1845-1853Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to investigate levels of perceived family cohesion during childhood, teenage years, and young adulthood in cancer-bereaved youths compared with non-bereaved peers.

    METHODS: In this nationwide, population-based study, 622 (73%) young adults (aged 18-26) who had lost a parent to cancer 6 to 9 years previously, when they were teenagers (aged 13-16), and 330 (78%) non-bereaved peers from a matched random sample answered a study-specific questionnaire. Associations were assessed using multivariable logistic regression.

    RESULTS: Compared with non-bereaved youths, the cancer-bereaved participants were more likely to report poor family cohesion during teenage years (odds ratio [OR] 1.6, 95% CI, 1.0-2.4, and 2.3, 95% CI, 1.5-3.5, for paternally and maternally bereaved youths, respectively). This was also seen in young adulthood among maternally bereaved participants (OR 2.5; 95% CI, 1.6-4.1), while there was no difference between paternally bereaved and non-bereaved youths. After controlling for a number of covariates (eg, year of birth, number of siblings, and depression), the adjusted ORs for poor family cohesion remained statistically significant. In a further analysis stratified for gender, this difference in perceived poor family cohesion was only noted in females.

    CONCLUSION: Teenage loss of a parent to cancer was associated with perceived poor family cohesion during teenage years. This was also noted in young adulthood among the maternally bereaved. Females were more likely to report poor family cohesion. Our results indicate a need for increased awareness of family cohesion in bereaved-to-be families with teenage offspring, with special attention to gender roles.

  • 17.
    Bjuhr, Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Being active in working life at older ages2023Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingsarbetet övergripande syfte var att undersöka faktorer associerade med (Studie I), prediktorer (Studie II), och erfarenheter av (Studie III) att vara aktiv i arbetslivet efter förväntad pensionsålder och erfarenheter av att avsluta yrkeslivet före förväntad pensionsålder (Studie IV). I de kvantitativa Studierna I och II användes data från The Swedish National Studie on Aging and Care (SNAC). I de kvalitativa studierna III och IV, samlades data in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten från Studie I och II visade att oavsett vilken studiedesign som använts var manligt kön, universitetsutbildning, arbeta inom en profession som företrädesvis kräver 4-års universitetsutbildning, ej haft ett fysiskt tungt arbete samt att inte ha mer än en diagnostiserad sjukdom associerade med att vara aktiv i arbetslivet vid 66 års ålder. Medan manligt kön (både Studie I och II), ha universitetsutbildning (Studie I) eller att arbeta inom en profession som företrädesvis kräver 4-års universitetsutbildning (Studie II) var de faktorer som kunde associeras med att vara aktiv i arbetslivet vid 72 års ålder. Resultaten från Studie III och IV visade att hälsa var en framträdande aspekt för om deltagarna valt att antingen stanna kvar i, eller att avsluta arbetslivet vid högre ålder. Utifrån subjektiva erfarenheter kunde fortsatt arbete förstärka känslor av vitalitet, som betraktas som den innersta dimensionen av upplevd hälsa. Till exempel beskrevs att goda arbetsförhållanden gynnade kognitiv och fysisk hälsa samt socialt välbefinnande och tillförde känslor av meningsfullhet. Tvärtom, beskrevs att ansträngande arbetsförhållanden bidrog till försämrad hälsa vilket också bidrog till ett tidigt utträde ur arbetslivet. Föreliggande resultat bekräftar komplexiteten vad gäller förutsättningar för att vara aktiv i arbetslivet i högre åldrar. Resultaten tillför kunskap om hur upplevd hälsa i livet i stort och att hålla sig aktiv i eller lämna arbetslivet i högre åldrar kan erfaras från ett subjektivt perspektiv. Parallellt med den successiva höjningen av den lagstadgade pensionsåldern behöver också fokus på möjligheterna till ett hälsosamt åldrande genom att vara aktiv i arbetslivet i högre åldrar också ökas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 18.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Welmer, Anna-Karin
    Karolinska institutet.
    Elmståhl, Sölve
    Lunds universitet.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Being active in working life at age 60, 66 and 72 - a study of two Swedish cross-sectional samples 12 years apart2023Ingår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 19.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Caring Sciences, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Welmer, Anna-Karin
    Aging Research Centre (ARC), Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS) Karolinska Institute and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Elmståhl, Sölve
    Division of Geriatric Medicine, Department of Clinical Sciences in Malmö, Skåne University Hospital, Lund University, Sweden.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Aging Research Centre (ARC), Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS) Karolinska Institute and Stockholm University, Stockholm, Sweden.
    Health and work-related factors as predictors of still being active in working life at age 66 and 72 in a Swedish population: A longitudinal study2023Ingår i: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 76, nr 4, s. 1481-1492Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Health and work environment are known factors in being active in working life beyond legal retirement.

    OBJECTIVE: To investigate sociodemographic, health and work environment factors as possible predictors of being active in working life at ages 66 and 72. Secondly, investigate eventual changes over time, shortly after a major reform in the Swedish pension system, and predictors of still being active in working life at age 66.

    METHODS: We used a longitudinal design with two separate cohorts of people at age 60. One baseline assessment was made in 2001–2003 with two 6 years follow-ups, and one in 200–2009 with one 6 years follow-up. Data were accessed through a Swedish national population-based study and analysed using logistic regression. To examine possible differences between the two cohorts, interaction terms with each independent variable were analysed.

    RESULTS: Being a man and working in a profession that requires at least three years of university education predicted that the person would still be active in working life at age 66 and 72. Additionally, having a light level of physical activity at work and being diagnosed with fewer than two diseases, also predicted still being active in working life at age 66. Only physical activity at work showed significant changes over time.

    CONCLUSION: Shortly after a major reform of the public pension system, there was an increase in participation in working life after age 66 and 72. However, gender, profession, and health factors are still important considerations regarding older people’s participation in working life.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Welmer, Anna-Karin
    Karolinska institutet.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Incentives behind and experiences of being active in working life after age 65 in Sweden2022Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 19, nr 23, artikel-id 15490Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since individual and societal expectations regarding the possibility of an extended working life after the expected retirement age are increasing, research on sustainable working life combined with healthy ageing is needed. This study explores the incentives behind and experiences of an extended working life after the expected retirement age of 65 among Swedish people. The inductive qualitative content analyses are based on 18 individual semi-structured interviews among persons 67–90 years old with varying characteristics and varying experiences of extended working lives. The analyses revealed that working contributed to (1) sustained internal resources, i.e., cognitive function, physical ability and increased vigor; (2) sustained external resources, i.e., social enrichment, better daily routines and economic benefits; (3) added meaningfulness to life, i.e., being needed, capability and satisfaction with working tasks. Meanwhile, having flexible working conditions enabled a satisfying balance between work and leisure. Altogether, these different aspects of overall health and working life were interpreted as contributing to increased feelings of vitality, the innermost dimension of health. Conclusions: regardless of biological age, our results indicate that being able to remain active in working life can be beneficial to vitality and could make these results valuable for both health-care personnel and employers.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Welmer, Anna-Karin
    Karolinska institutet.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Antecedents of and experiences with voluntary early exit from working life before the expected retirement age in Sweden2023Ingår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 22.
    Bjuhr, Marie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Lindberg, Magnus
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Welmer, Karin
    Karolinska institutet.
    Sjölund, Britt-Marie
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sustained health in working life among an aging population and an aging working force2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. A crucial factor for social sustainability is equal health and social justice. With an aging population andincreased expectations on senior workers to prolong their working life, research focusing on sustainable working life incombination with healthy aging is needed.

    Purpose. To explore factors related to and experiences of prolonging working life after the expected retirement age of65 among Swedish people.Methods. Cross-sectional and longitudinal data were used to assess associations with participation in working life atages 66 and 72. Additionally, qualitative data, based on 18 individual semi-structured interviews with workers 67–90years were used to gain an extended understanding of incentives for prolonged working life.

    Findings. Male gender and profession were associated with participating in working life at age 72, additionally, fewerdiagnosed diseases and a light level of physical activity at work at 66. Senior workers described that workingcontributed to sustained internal and external resources, added meaningfulness to life and flexible working conditionsenabled a satisfying balance between work and leisure. Altogether, these different aspects of working life wereinterpreted as contributing to increased feelings of vitality, the innermost dimension of health.

    Conclusion. Regardless of biological age, being able to remain active in working life can be beneficial to vitality.Actions to provide flexible working conditions, especially for disadvantaged senior workers, may facilitate working lifeafter the expected retirement age with extended equality.

  • 23.
    Björklund, Ove
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    FRÅN LIVSLEDA TILL LIVSMOD : Unga människors erfarenheter av arbetslöshet och stödåtgärder2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna avhandling är att utifrån unga människors berättelser få en ökad förståelse för hur det är att leva som ung och vara arbetslös. Ytterligare ett syfte är att utforska och beskriva hur unga arbetslösa människors erfarenheter av att ha deltagit i ett stödprojekt för arbetslösa kan förstås ur ett vårdande perspektiv. Avhandlingens övergripande frågeställningar är: Vad innebär det för en ung människa att leva som arbetslös? På vilket sätt kan ett resurscenter för unga arbetslösa vara vårdande? Avhandlingen, som är en sammanläggningsavhandling bestående av fyra vetenskapliga artiklar; har en deskriptiv design och en hermeneutisk forskningsansats. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i de fyra vårdvetenskapliga metabegreppen; människa, hälsa, vårdande och världen. Dessa metabegrepp utgör avhandlingens grundpelare samtidigt som de ger forskningens tematik dess vårdvetenskapliga inramning. Informanterna bestod av 15 unga arbetslösa finska män i åldrarna 18-27 år samt 12 unga arbetslösa finska kvinnor i åldrarna 18-26 år som samtliga varit arbetslösa mellan två till sex månader. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bearbetades dels med hjälp av innehållsanalys och dels genom hermeneutisk tolkning. För att öka förståelsen för avhandlingens vårdvetenskapliga tematik så kopplades empirinära resultat från de fyra delstudierna samman med vårdvetenskapliga teorifragment hämtade från Katie Erikssons caritativa vårdteori. Sammantaget kan resultaten vad gäller de unga männens och kvinnornas erfarenheter av arbetslöshet liknas vid ett slags lidande eller en livsleda. I verksamheten på resurscentret för unga arbetslösa framkom de av Eriksson uttalade vårdande begreppen ansa, leka och lära. Ansandet visade sig i form av att de unga människorna fick känna sig uppskattade och accepterade för dem de var och är. Leken och lärandet visade sig i form av att de unga arbetslösa kunde få uttrycka framtidsdrömmar och våga se andra perspektiv. På resurscentret kunde man identifiera goda vårdande krafter som samverkade för att möjliggöra färden från livsleda och lidande till livslust och livsmod. Sammanfattningsvis kan konstateras att arbetslöshet påverkar den unga människans hälsa. Det borde vara värdefullt; inte bara för den arbetslöse enskilde individen; utan också för samhället i stort, att tidigt upptäcka de arbetslösas vardag och verklighet, slussa in dem i ett vårdande kontext för att därigenom i bästa fall kunna ersätta livsledan med livsmod.

  • 24.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Häggström, Elisabeth
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Unemployment may increase feelings of lacking context in Life: Experiences narrated by Young Finnish Women2019Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Björklund, Ove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nyström, L.
    Hope and Faith in the Future. Young Unemployed Finnish Women´s Experiences of Having Participated in a Specific Active Labor Market ProgramManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Winblad, Ulrika
    Uppsala universitet.
    Holmström, Inger K
    Uppsala universitet; Mälardalens högskola.
    Malpractice claimed calls within the Swedish Healthcare Direct: a descriptive – comparative case study2021Ingår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 20, artikel-id 21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Medical errors are reported as a malpractice claim, and it is of uttermost importance to learn from the errors to enhance patient safety. The Swedish national telephone helpline SHD is staffed by registered nurses; its aim is to provide qualified healthcare advice for all residents of Sweden; it handles normally about 5 million calls annually. The ongoing Covid-19 pandemic have increased call volume with approximate 30%. The aim of the present study was twofold: to describe all malpractice claims and healthcare providers’ reported measures regarding calls to Swedish Healthcare Direct (SHD) during the period January 2011–December 2018 and to compare these findings with results from a previous study covering the period January 2003–December 2010.

    Methods

    The study used a descriptive, retrospective and comparative design. A total sample of all reported malpractice claims regarding calls to SHD (n = 35) made during the period 2011–2018 was retrieved. Data were analysed and compared with all reported medical errors during the period 2003–2010 (n = 33).

    Results

    Telephone nurses’ failure to follow the computerized decision support system (CDSS) (n = 18) was identified as the main reason for error during the period 2011–2018, while failure to listen to the caller (n = 12) was the main reason during the period 2003–2010. Staff education (n = 21) and listening to one’s own calls (n = 16) were the most common measures taken within the organization during the period 2011–2018, compared to discussion in work groups (n = 13) during the period 2003–2010.

    Conclusion

    The proportion of malpractice claims in relation to all patient contacts to SHD is still very low; it seems that only the most severe patient injuries are reported. The fact that telephone nurses’ failure to follow the CDSS is the most common reason for error is notable, as SHD and healthcare organizations stress the importance of using the CDSS to enhance patient safety. The healthcare organizations seem to have adopted a more systematic approach to handling malpractice claims regarding calls, e.g., allowing telephone nurses to listen to their own calls instead of having discussions in work groups in response to events. This enables nurses to understand the latent factors contributing to error and provides a learning opportunity.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Björkman, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Giving advice to callers with mental illness: adaptation among telenurses at Swedish Healthcare Direct2019Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 14, nr 1, artikel-id 1633174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Our aim was to describe Swedish Healthcare Direct (SHD) and its features as a complex system.

    Methods: Qualitative interviews were conducted with 20 SHD telenurses, covering their experiences and skills when encountering and advising callers with mental illness. Complexity science was used as an a priori theoretical framework to enhance understanding of the complex nature of telenursing.

    Results: SHD was described as a complex system as nurses were constantly interacting with other agents and agencies. During these interactions, dynamic processes were found between the agents in which the nurses adapted to every new situation. They were constantly aware of their impact on the care-seekers, and perceived their encounters with callers with psychiatric illness as "balancing on a thin line". SHD was also described as both an authority and a dumping ground. The openness of the system did not give the nurses possibility to control the number of incoming calls and the callers' intentions.

    Conclusions: These new insights into SHD have important implications for organization developers and nursing management in terms of overcoming linear thinking.

  • 28.
    Blom, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Blomqvist, Viktor
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser efter fetmakirurgi2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förekomsten av fetma ökar till följd av dålig kost, stillasittande, ärftlighet och att fler väljer motordrivna transportmedel. Fetma ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och flertalet andra komorbida sjukdomar. Att leva med fetma är utmanande och att ta sig ur det osunda leverne som föranlett fetman är inget som görs enkelt. Oftast finns kunskapen om hur, men strategierna som krävs för att lyckas saknas. För de som gjort upprepade försök men misslyckas kan fetmakirurgi vara en alternativ lösning. Syfte: Beskriva patienters upplevelser efter fetmakirurgi. Metod: En sammanställning av resultatet från 12 artiklar har gjorts med tematisk dataanalys. Huvudresultat: Nya fysiska och psykiska utmaningar uppstod efter operation. Den plötsliga kroppsliga förändringen lockade nyfikenhet från omgivningen i både positiv och negativ bemärkelse. En ny mage krävde ett nytt sätt att äta och felsteg resulterade i flera möjliga oönskade konsekvenser såsom gasbildning, illamående, kräkningar, mm. Att plötsligt rasa i vikt medför även en stor mängd överbliven hud. Trots flertalet svårigheter så anser merparten att operationen varit värd mödan. Positiva aspekter som nyvunnen energi, bättre fysisk och psykisk hälsa, sundare leverne, mindre komorbida sjukdomar samt upplevelsen av att ha fått en ny chans i livet. Slutsats: Fetmakirurgi påverkar patienternas liv på flera sätt. Fördelarna grundar sig i bättre sociala relationer och familj, friskare kroppar och en bättre hälsa. Nackdelarna är komplikationer som patienterna drabbats av och förvirrande tankar och känslor. Genom bättre kunskap om patienters upplevelser efter fetmakirurgi kan sjuksköterskor ge bättre och mer närvarande vård till dessa patienter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Blom Johansson, Monica
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Carlsson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Uppsala University, Sweden.
    Östberg, Per
    Karolinska University Hospital, Sweden.
    Sonnander, Karin
    Uppsala University, Sweden.
    Self-reported changes in everyday life and health of significant others of people with aphasia: a quantitative approach2022Ingår i: Aphasiology, ISSN 0268-7038, E-ISSN 1464-5041, Vol. 36, nr 1, s. 76-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Changes in the everyday life and health of the significant others (SOs) of people living with stroke sequalae have been widely investigated. However, information regarding the frequency of the changes in daily life and the variables most associated with these perceived life changes is limited. Aims: To examine the extent to which SOs of persons with aphasia (PWAs) experience changes in everyday life and health after the stroke event and how they evaluate these changes and to identify which variables are associated with these perceived life changes. Methods & Procedures: A study-specific questionnaire about perceived changes in everyday life and health was completed by 173 SOs of PWAs living in Sweden (response rate 67.8%). The items concerned the SO’s working and financial situation, leisure time and social life, relationship with the PWA, household work and responsibility, and health and quality of life. Outcomes & Results: The everyday life and health of the SOs were greatly affected by the stroke event. The changes the SOs experienced were mainly appraised negatively. The relationships with the PWA and immediate family were least affected by the stroke. The perceived existence and severity of physical, cognitive, and language impairments of the PWA were the variables most strongly associated with the everyday life situation of the participants. The sex and age of the participants and the nature of the relationship with the PWA were only marginally associated with the experience of the situation. Conclusions: SOs’ perceptions of the PWA’s stroke-related disabilities and need for assistance may be a key factor in identifying SOs who may require support and guidance to help them cope with their new life situation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Blom, Kerstin
    et al.
    Karolinska Institutet; Haukeland University Hospital, Bergen, Norway.
    Efverman, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sleep during pelvic-abdominal radiotherapy for cancer: a longitudinal study with special attention to sleep in relation to nausea and quality of life2021Ingår i: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, E-ISSN 1538-9804, Vol. 44, nr 4, s. 333-344Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Poor sleep, nausea, psychological distress, and a lowered quality of life are common during radiotherapy for cancer. There is a lack of studies on the relationship between radiotherapy-induced nausea and sleep. This longitudinal study analyzes data from 196 patients who underwent pelvic-abdominal radiotherapy for cancer.

    OBJECTIVE: The aim of this study was to investigate sleep parameters weekly before, during, and after radiotherapy in relation to nausea and other patient characteristics, clinical characteristics, psychological distress, and quality of life.

    METHODS: Patients (n = 196, 84% women; mean age, 63 years; 68% had gynecological tumor, 28% had colorectal tumor, and 4% had other tumors) longitudinally answered questionnaires before, during, and after their radiotherapy over the abdominal and pelvic fields.

    RESULTS: Poor sleep was experienced by 30% of the participants, and sleep (quality and difficulty falling asleep) improved during and after treatment compared with baseline. Experiencing nausea during treatment was associated with worse sleep quality during radiotherapy. Baseline anxiety was associated with worse sleep quality before, during, and after treatment. Poor sleep was associated with worse quality of life.

    CONCLUSION: Nausea, more than a number of other variables, is a possible predictor of poor sleep in patients during radiotherapy for cancer.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The results indicate that effectively managing nausea may be important for sleep quality, and possibly quality of life, in patients undergoing radiotherapy for cancer. More research is needed before recommendations for practice can be made.

  • 31.
    Blomqvist, Nicklas
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Bergsten, Ellen
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Att bemöta patienter med förvrängd verklighetsuppfattning: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: År 2018 var psykisk sjukdom den vanligaste anledningen till slutenvård för män och kvinnor i åldrarna 15–44 år. Det som är centralt i en psykossjukdom är att personen som insjuknar tappar sin normala verklighetsuppfattning. Bildandet av en terapeutisk relation är en stor del i vården av psykiskt sjuka patienter och för att en sådan relation ska uppstå kan bemötandet vara en del av detta. Sjuksköterskan har ett ansvar att värna om patienten och ha en god inställning till vård då psykiskt sjuka patienter är sårbara, detta för att göra dem mer benägna att våga öppna sig och kunna delta aktivt i behandlingen.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som påverkar bemötandet av patienter med förvrängd verklighetsuppfattning.

    Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design.

    Huvudresultat: I resultatet framkom att bemötandet påverkades av flera aspekter. Engagemang, relationsbyggande och organisation påverkade bemötandet av patienter med förvrängd verklighetsuppfattning på olika plan. Att finnas till för patienterna och att vara öppen i kommunikation ledde till en förbättrad relation. Vidare betonas vikten av att ha tillräckligt med tid och tillräckligt god utbildning för att kommunicera med dessa patienter.

    Slutsats: Bemötandet är en central del av psykiatrisk vård. Utbildning och kompetens på arbetsplatsen styrker sjuksköterskor och ger dem en god grund att bemöta patienter. Ett jämlikt, öppet förhållningssätt till patienter styrker relationen mellan patient och sjuksköterska och ger förutsättningar för en god vård. Vidare utveckling av sjuksköterskors erfarenheter kan ge bättre förutsättningar för sjuksköterskor att bemöta och vårda psykiskt sjuka patienter

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Blomqvist, Sven
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för folkhälso- och idrottsvetenskap, Idrottsvetenskap.
    Seipel, Stefan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, Datavetenskap. Uppsala universitet.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Using augmented reality technology for balance training in the older adults: a feasibility pilot study2021Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 21, artikel-id 144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Impaired balance leading to falls is common in the older adults, and there is strong evidence that balance training reduces falls and increases independence. Reduced resources in health care will result in fewer people getting help with rehabilitation training. In this regard, the new technology augmented reality (AR) could be helpful. With AR, the older adults can receive help with instructions and get feedback on their progression in balance training. The purpose of this pilot study was to examine the feasibility of using AR-based visual-interactive tools in balance training of the older adults.; Methods: Seven older adults (66-88 years old) with impaired balance trained under supervision of a physiotherapist twice a week for six weeks using AR-based visual-interactive guidance, which was facilitated through a Microsoft HoloLens holographic display. Afterwards, participants and physiotherapists were interviewed about the new technology and their experience of the training. Also, fear of falling and balance ability were measured before and after training.; Results: Five participants experienced the new technology as positive in terms of increased motivation and feedback. Experiences were mixed regarding the physical and technical aspects of the HoloLens and the design of the HoloLens application. Participants also described issues that needed to be further improved, for example, the training program was difficult and monotonous. Further, the HoloLens hardware was felt to be heavy, the application's menu was difficult to control with different hand manoeuvres, and the calibration took a long time. Suggestions for improvements were described. Results of the balance tests and self-assessment instruments indicated no improvements in balance performance after AR training.; Conclusions: The study showed that training with the new technology is, to some extent, feasible for the older adults, but needs further development. Also, the technology seemed to stimulate increased motivation, which is a prerequisite for adherence to training. However, the new technology and training requires further development and testing in a larger context.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Boström, Åsa
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Tajik, Farnoush
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    En beskrivande litteraturstudie om personers upplevelser av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Brink, Amanda
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Olsson, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitus typ 22022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folksjukdom som ökar i hela världen och drabbar oftast personer över 50 år men syns alltmer i lägre åldrar. Risken att insjukna beror på både ärftlighet och livsstil där fysisk aktivitet, bra kosthållning och undvikande av tobak är några faktorer som kan förebygga att insjukna i DMT2. Utförandet av en god egenvård har betydelse för att sjukdomen ska vara under kontroll och inte förvärras. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En beskrivande litteraturstudie där databassökningen gjordes i Pubmed. Tretton primärstudier genererade innehåll till studiens resultat. Resultat: I studien framkom tre huvudteman vilket var, Kunskap vid utförandet av egenvård hos personer med DMT2, Livsstilsförändringens betydelse vid egenvård hos personer med DMT2 samt Hinder vid utförandet av egenvård hos personer med DMT2. I dessa huvudteman framkom sju subteman, Kunskap en viktig betydelse i hantering av egenvård, Sjuksköterskans kunskap påverkar personens egenvård, Nya rutiner en utmaning för egenvård, Betydelsen av stöd från närstående och personer med samma sjukdom för upprätthållandet av egenvård, Ekonomin påverkar upprätthållandet av egenvård, Andra sjukdomar påverkar egenvård samt Stigma påverkar egenvård. Slutsats: Personers erfarenheter av egenvård vid DMT2 visade att egenvårdshanteringen var utmanande. Litteraturstudien kan bidra med ökad förståelse och samtidigt vara ett verktyg för sjuksköterskan, personer med DMT2 och dennes omgivning samt bidra till goda erfarenheter av egenvård vid DMT2.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Bruinsma, Jeroen
    et al.
    Maastricht University, Maastricht, Netherlands.
    Visser, Leonie N. C.
    University of Amsterdam, Amsterdam, Netherlands; Amsterdam University Medical Center (UMC); Karolinska institutet.
    Abaci, Alara
    Karolinska institutet.
    Rosenberg, Anna
    Karolinska institutet; Finnish Institute for Health and Welfare, Helsinki, Finland.
    Diaz, Ana
    Alzheimer Europe, Senningerberg, Luxembourg.
    Hanke, Sten
    FH Joanneum - University of Applied Sciences, Graz, Austria.
    Crutzen, Rik
    Maastricht University, Maastricht, Netherlands.
    Mangialasche, Francesca
    Karolinska institutet.
    Kivipelto, Miia
    Karolinska institutet; University of Eastern Finland, Kuopio, Finland; Imperial College London, London, United Kingdom .
    Thunborg, Charlotta
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Karolinska institutet.
    Social activities in multidomain dementia prevention interventions: insights from practice and a blueprint for the future2024Ingår i: Frontiers in Psychiatry, E-ISSN 1664-0640, Vol. 15, artikel-id 1386688Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Social activities are important for health and act as a driver of cognitive reserve during aging. In this perspective paper, we describe challenges and outline future (research) endeavors to establish better operationalization of social activities in multidomain interventions to prevent dementia.

    Body: We first address the lack of conceptual clarity, which makes it difficult to measure engagement in social activities. Second, drawing from our experience with the Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability (FINGER), we discuss social activities in multidomain dementia prevention interventions. Using qualitative data from the Multimodal Preventive Trial for Alzheimer’s Disease (MIND-ADmini), we reflect on participant experiences with social activities. Third, we address the potential and challenges of digital solutions in promoting social activities in interventions for dementia prevention. Finally, we share insights from a workshop on digital technology, where we consulted with individuals with and without cognitive impairment who have been involved in three European projects (i.e., EU-FINGERS, Multi-MeMo, and LETHE).

    Discussion: Based on these insights, we advocate for research that strengthens and accelerates the integration of social activities into multidomain interventions for dementia prevention. We propose several ways to achieve this: (a) by conducting mixed methods research to formulate a broadly accepted definition and instructions to measure social activities; (b) by focusing on promoting engagement in social activities beyond the intervention setting; and (c) by exploring the needs and preferences of older adults towards digitally-supported interventions and co-design of new technologies that enrich in-person social activities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Bylund-Grenklo, Tove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Birgisdóttir, Dröfn
    Lund University.
    Beenaert, Kim
    Ghent University, Netherlands.
    Nyberg, Tommy
    University of Cambridge, UK; Karolinska Institute.
    Skokic, Viktor
    Karolinska Institute.
    Kristensson, Jimmie
    Lund University.
    Steineck, Gunnar
    Karolinska Institute; University of Gothenburg.
    Fürst, Carl Johan
    Lund University.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke University College; Karolinska Institute.
    Acute and long-term grief reactions and experiences in parentally cancer-bereaved teenagers2021Ingår i: BMC Palliative Care, E-ISSN 1472-684X, Vol. 20, nr 1, artikel-id 75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Previous research shows that many cancer-bereaved youths report unresolved grief several years after the death of a parent. Grief work hypothesis suggests that, in order to heal, the bereaved needs to process the pain of grief in some way. This study explored acute grief experiences and reactions in the first 6 months post-loss among cancer-bereaved teenagers. We further explored long-term grief resolution and potential predictors of having had “an okay way to grieve” in the first months post-loss.

    Methods

    We used a population-based nationwide, study-specific survey to investigate acute and long-term grief experiences in 622 (73% response rate) bereaved young adults (age > 18) who, 6–9 years earlier, at ages 13–16 years, had lost a parent to cancer. Associations were assessed using bivariable and multivariable logistic regression.

    Results

    Fifty-seven per cent of the participants reported that they did not have a way to grieve that felt okay during the first 6 months after the death of their parent. This was associated with increased risk for long-term unresolved grief (odds ratio (OR): 4.32, 95% confidence interval (CI): 2.99–6.28). An association with long-term unresolved grief was also found for those who reported to have been numbing and postponing (42%, OR: 1.73, 95% CI: 1.22–2.47), overwhelmed by grief (24%, OR: 2.02, 95% CI: 1.35–3.04) and discouraged from grieving (15%, OR: 2.68, 95% CI: 1.62–4.56) or to have concealed their grief to protect the other parent (24%, OR: 1.83, 95% CI: 1.23–2.73). Predictors of having had an okay way to grieve included being male, having had good family cohesion, and having talked about what was important with the dying parent.

    Conclusion

    More than half of the cancer-bereaved teenagers did not find a way to grieve that felt okay during the first 6 months after the death of their parent and the acute grief experiences and reaction were associated with their grief resolution long-term, i.e. 6–9 years post-loss. Facilitating a last conversation with their dying parent, good family cohesion, and providing teenagers with knowledge about common grief experiences may help to prevent long-term unresolved grief.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    errata
  • 37.
    Bylund-Grenklo, Tove
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Oncology Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Werkander-Harstäde, Carina
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö; Center for Collaborative Palliative Care, Växjö, Sweden; Center for Collaborative Palliative Care, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Sandgren, Anna
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö; Center for Collaborative Palliative Care, Växjö, Sweden; Center for Collaborative Palliative Care, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Benzein, Eva
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Kalmar; Center for Collaborative Palliative Care, Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden .
    Östlund, Ulrika
    Centre for Research and Development, Uppsala University/Region Gävleborg, Gävle; Faculty of Medicine and Health, School of Health Sciences, Örebro University; Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden .
    Dignity in life and care: The perspectives of Swedish patients in a palliative care context2019Ingår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 25, nr 4, s. 193-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: How patients preserve their sense of dignity in life is an important area of palliative care that remains to be explored. Aims: To describe patients' perspectives of what constitutes a dignified life within a palliative care context. Methods: Twelve palliative care patients were interviewed about their views on living with dignity. Data were analysed using qualitative content analysis. Results: What constitutes a dignified life during end-of-life care was captured by the theme 'I may be ill but I am still a human being' and presented under the categories 'preserving my everyday life and personhood', 'having my human value maintained by others through 'coherence' and 'being supported by society at large'. Conclusion: Patients' sense of dignity can be preserved by their own attitudes and behaviours, by others and through public support. Health professionals need to adopt a dignity-conserving approach, for which awareness of their own attitudes and behaviours is crucial. 

  • 38.
    Bäck, Stina
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Omvårdnadsåtgärder som har effekt på oro, ångest och patienttillfredsställelse i samband med operation: En systematiskt utförd litteraturstudie2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Oro och ångest är vanligt förekommande i samband med operation och kan leda till onödigt lidande och negativa följder för patienten. Preoperativ information är viktigt för patientsäkerheten men även för patientens delaktighet och är en av de faktorer som påverkar oro, ångest och patienttillfredsställelsen i samband med operation.Syfte:  Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder, utöver sedvanlig preoperativ information, som visat sig ha effekt på oro, ångest och patienttillfredsställelse hos vuxna patienter som genomgår en operation med anestesi.

    Metod: En systematiskt utförd litteraturstudie genomfördes för att sammanställa tidigare publicerade forskningsresultat inom området. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed samt CINAHL. Totalt 14 randomiserade kontrollstudier inkluderades i studiens resultat.

    Huvudresultat: Resultatet visade att användning av en behovsbaserad utbildning, PowerPoint eller informationsvideos i det preoperativa mötet gav signifikant positiva effekter på oro, ångest och patienttillfredsställelse. Vid användning av multimediautbildning, skräddarsydda broschyrer eller patientutbildning med rundvandring sågs ingen effekt på oro och ångest, däremot sågs en positiv effekt genom ökad patienttillfredsställelse.

    Slutsats: Omvårdnadsåtgärder i form av behovsbaserad utbildning, PowerPoint, multimediautbildning, informationsvideos, skräddarsydda broschyrer eller patientutbildning med rundvandring visade positiv effekt för patienters oro, ångest och/ eller patienttillfredsställelse i samband med operation. Genom att rutinmässigt utvärdera patienters oro och ångest kan individanpassade omvårdnadsåtgärder underlätta informationsöverföringen i det tidiga preoperativa skedet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Carlsson, Marianne
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University.
    Self-reported competence in female and male nursing students in the light of theories of hegemonic masculinity and femininity2020Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 76, nr 1, s. 191-198Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In most parts of the world, nursing historically has been considered an occupation for women. Gender stereotypes are associated with the nursing profession.

    AIM: The aim was to describe and compare the self-reported competence in female and male nursing students. The students were also compared according to their different background college educations. The theoretical framework of hegemonic masculinity and femininity was used.

    DESIGN: A cross-sectional design with a questionnaire was used at two points in time, 2012 and 2017.

    METHODS: Nursing students completed a questionnaire on graduation from a three-year university nursing program from 12 universities/university colleges in Sweden. In total, 1,810 students were participating, 1577 female and 227 male students. The Nurse Professional Competence scale was used for data collection.

    RESULTS: There were statistical significant differences in the self-reported competence between female and male students (t-tests and ANOVAs). These differences are in agreement with the patterns of hegemonic masculinity and femininity. Female students estimated their competence in giving value-based nursing care as higher than male did. Male students estimated their competence in development and leadership higher than female did.

    CONCLUSION: The pattern of hegemonic masculinity and femininity could be identified. This indicates a difference in power between female and male students.

    IMPACT: The study addresses the self-reported competence of female and male nursing students. The results indicated that male students possibly looked on themselves as superior to the female students. In order to change the image of nursing as a woman's work, the self-images should be discussed in nursing education as well as in college education. Women interested in development, research and leadership and men interested in nursing care and administration must feel that nursing is a suitable profession for them. The stereotypical image of nursing as a women's work is a barrier to nurses' professional development.

  • 40.
    Cederqvist, Erika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Strand, Andreas
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Personer med psykisk ohälsas upplevelser av stigmatisering2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning visar att allmänheten och sjukvårdspersonal kan hysa stigmatiserande attityder gentemot personer med psykisk ohälsa och att detta kan leda till att personer med psykisk ohälsa bemöts på stigmatiserande vis. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personer med psykisk ohälsas erfarenheter av stigmatisering. Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databasen Pubmed. Huvudresultat: Personer med psykisk ohälsa upplever ofta att de i möten med sjukvården bemöts på stigmatiserande vis. Personer med psykisk ohälsa upplever att psykisk ohälsa ej tas på lika stort allvar som somatisk ohälsa. Olika strategier används av personer med psykisk ohälsa för att hantera stigmatisering. Slutsats: Personer med psykisk ohälsa riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av den stigmatisering de upplever och strategierna de använder för att hantera stigmatisering. Det stigmatiserande bemötande personerna kan uppleva i kontakterna med sjukvården riskerar att skada relationen mellan dem själva och sjukvården. Personers med psykisk ohälsas upplevelse av bemötande inom sjukvården skulle kunna förbättras genom att sjuksköterskan behandlar dem på ett professionellt och empatiskt sätt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Chen, Jian Hua
    et al.
    Department of Nursing, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, Zhejiang Province, China.
    Björkman, Annica
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Zou, Ji Hua
    Department of Nursing, Medicine and Health College, Lishui University, Lishui, Zhejiang Province, China.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Self–regulated learning ability, metacognitive ability, and general self-efficacy in a sample of nursing students: A cross-sectional and correlational study2019Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 37, s. 15-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The healthcare sector is fast-growing and knowledge-intensive, and to meet the demands associated with it, nursing students must have high levels of self-regulated learning (SRL), metacognition, and general self-efficacy (GSE). In this cross-sectional, correlational study, data were collected from 216 nursing students through a questionnaire. The aims were: 1) to describe the levels of SRL ability, metacognitive ability and GSE among second- and third-year nursing students; 2) to explore the relationships between the SRL ability, metacognitive ability and GSE of second- and third-year nursing students; 3) and to compare SRL ability, metacognitive ability and GSE between second- and third-year nursing students. Nursing students had moderate levels of SRL ability and metacognitive ability, but lower levels of GSE. Positive relationships between SRL ability, metacognitive ability, and GSE were observed. Third-year nursing students had a higher level of SRL ability but lower levels of GSE, compared to second-year students. In terms of metacognitive ability, no significant differences were observed between the student batches. Interventions are required for the improvement of nursing students’ SRL ability, metacognitive ability, and GSE.

  • 42.
    Crafoord, Marie-Therése
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Sundberg, Kay
    Karolinska Institutet.
    Nilsson, Marie I.
    Karolinska Institutet.
    Fjell, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap. Karolinska Institutet.
    Langius-Eklöf, Ann
    Karolinska Institutet.
    Patients' Individualized Care Perceptions and Health Literacy Using an Interactive App During Breast and Prostate Cancer Treatment2023Ingår i: Computers, Informatics, Nursing, ISSN 1538-2931, E-ISSN 1538-9774, Vol. 41, nr 9, s. 706-716Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of symptom management mobile apps can reduce patients' symptom burden during cancer treatment, but the evidence is lacking about their effect on care. Moreover, if patients' health literacy can be improved, it needs to be more rigorously tested. This study aimed to evaluate patients' perceptions of individualized care and health literacy using an interactive app in two randomized trials. Patients undergoing neoadjuvant chemotherapy for breast cancer (N = 149) and radiotherapy for prostate cancer (N = 150) were consecutively included and randomized into one intervention or control group. Outcome measures were Individualized Care Scale, Swedish Functional Health Literacy Scale, and Swedish Communicative and Critical Health Literacy Scale. In the breast cancer trial, no group differences were observed regarding individualized care or health literacy. Most patients had sufficient health literacy levels. In the prostate cancer trial, intervention group patients rated higher perceived individualized care regarding decision control at follow-up than the control group. Less than half had sufficient health literacy levels and intervention group patients significantly improved their ability to seek, understand, and communicate health information. Education level explained significant variance in health literacy in both trials. Using an interactive app can positively affect individualization in care and health literacy skills among patients treated for prostate cancer, although further research is warranted.

  • 43.
    Croné, Jennie
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Emanuelsson, Malin
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstopp2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I HLR-rådets rapport för år 2018 rapporterades 8663 hjärtstopp i Sverige och 1482 lyckade återupplivningsförsök genomfördes. Vid ett hjärtstopp drabbas hjärnan av syrebrist och utan snabb adekvat behandling kan personen drabbas av kvarstående hjärnskador eller i värsta fall avlida. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar och genom ökad förståelse för personers upplevelser av livet efter ett hjärtstopp finnsdet möjlighet till bättre individanpassat bemötande.

    Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstopp.

    Metod: En litteraturstudie med beskrivande design och tematisk dataanalysmetod. 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut från databaserna MEDLINE via PubMed och CINAHL.

    Huvudresultat: Överlevarna upplevde ofta minnesförlust och kognitiva svårigheter efter ett hjärtstopp. Information och stöd från sjukvården visade sig vara viktiga faktorer för att överlevarna skulle kunna känna trygghet och säkerhet. Det framkom även att fysiska förmågor försämrades och att det inte var en självklarhet att kunna återgå tillarbetet. Många roller gick förlorade och överlevarna behövde anpassa sig efter en ny identitet vilket upplevdes både svårt och jobbigt. Samtidigt kände överlevarna tacksamhet över att ha överlevt och många upplevde att de fått en andra chans i livet.

    Slutsats: Att drabbas av ett hjärtstopp var en livsomvändande händelse som ofta lämnade överlevarna med känslor av rädsla och oro, men också av tacksamhet och glädje över att ha överlevt. Det skedde en ofrivillig förändring av fysiska funktioner, roller och identitet som kunde upplevas svårt att hantera. Sjuksköterskan kan genom sitt individanpassade bemötande stärka överlevarnas känsla av sammanhang som leder till ökad hälsa hos överlevarna.

    Nyckelord: Erfarenheter, Hjärtstopp, Hälsa, KASAM

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Dahlkvist, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Nilsson, Annika
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Residents’ use and perceptions of residential care facility gardens: a behavior mapping and conversation study2020Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 15, nr 1, artikel-id e12283Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim

    To describe the gardens and their use by individuals living at residential care facilities (RCFs) with high ratings on restorative values.

    Background

    Being outdoors has been described as important to older people's well‐being. Use of outdoor gardens may increase residents’ well‐being through experiences of restorative qualities such as being away and fascination. Thus far, there has been little research on restorative experiences of gardens in the care of older people.

    Design

    A descriptive design using behaviour mapping observations integrated with qualitative field notes and recorded conversations.

    Methods

    A criterion sampling of two gardens (out of a total of 87) was made based on residents’ ratings of restorative values; the two with the highest values were chosen. Eleven residents at the two RCFs took part. Data were collected through behaviour mapping observations, field notes and conversations on five occasions in the respective facilities during residents’ visits to the garden.

    Results

    The observations revealed that the main uses of the gardens were to socialise and relax. The conversations also showed that the garden stimulated residents’ senses and evoked memories from the past. These restorative values were interpreted as a sense of being away and fascination. Not having opportunities for outdoor visits was reported to result in disappointment and reduced well‐being.

    Conclusions

    The findings showed that two basic gardens with different characteristics and views could stimulate residents’ senses and evoke memories from the past; this supports the call for residents to be able to spend time in gardens to promote their well‐being.

    Implications for practice

    First‐line managers, nurses and healthcare staff in the care of older people should consider that regular opportunities to spend time outdoors may promote older people's well‐being through feelings of being away and fascination.

  • 45.
    Dahlkvist, Eva
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Wallhagen, Marita
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, Miljövetenskap.
    Bergsten, Eva L.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning. Luleå University of Technology.
    Enmarker, Ingela
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    First-line managers’ leadership behavior profiles and use of gardens in residential care facilities: An interview study2023Ingår i: Journal of Aging and Environment, ISSN 2689-2618, E-ISSN 2689-2626, Vol. 37, nr 1, s. 65-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explored first-line managers’ leadership behavior profiles regarding their goals for utilizing the garden at residential care facilities for older people. Semi-structured interviews were conducted with a convenience sample of first-line managers (n = 12) in Sweden. Data were analyzed using deductive content analysis theoretically guided by the Three-dimensional Leadership Model. The results showed that the main leadership behavior profiles were related to the dimensions structure, relation and change. The managers emphasized workplace regulations and goals. They allowed staff to make decisions and encouraged them to see problems and opportunities.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Dyvik, Joanna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med substansberoende2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever det ca 330 000 människor med beroendeproblematik. Att leva med substansberoende påverkar individens liv negativt och ofta lever individen med en psykisk och/eller fysisk samsjuklighet. Individer med substansberoende upplever ofta skuld och skam över sin situation och upplever dåligt bemötande såväl av samhället som av vården. Utifrån den etiska koden ska individer med substansberoende bemötas respektfullt och de har rätt till värdig och lika vård trots sitt tillstånd. När en individ söker vård upplever ofta sjuksköterskorna oro för det kopplat till okunskap och tidigare negativa erfarenheter. Det är av vikt att sjuksköterskor har adekvat kunskap inom detta område. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med substansberoendeMetod: En beskrivande litteraturöversiktHuvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskan upplever att det är utmanande att arbeta med patienter med substansberoende. De upplever en försämrad arbetsmiljö, rädsla för sin säkerhet och en hög arbetsbelastning. Resultatet visar också att adekvat kunskap och utbildning i arbetet med patienter med substansberoende är avgörande för att kunna ge en god och säker vård och omvårdnad. Sjuksköterskorna upplever också att det stöter på komplexa etiska dilemman som de måste tackla dagligen.Slutsats: Studien redogör för de utmaningar som sjuksköterskan stöter på inom sitt yrke. Sjuksköterskan arbetar med vad de beskriver vara en komplex patientgrupp och är i behov av adekvat kunskap och det leder många gånger till en utmanande arbetsmiljö. I omvårdnaden av personer med substansberoende kan sjuksköterskan befinna sig i situationer som kan upplevas vara komplicerade, svåra, stressiga, hotfulla, otydliga och manipulativa. Dessa situationer har som följd att lämna sjuksköterskan med känslor av maktlöshet, hopplöshet, utmattning samt frustration. Bristande kunskap, riktlinjer och förståelse inom substansberoende, smärta och patienter med substansberoende bidrar till en vård som inte anses vara av god kvalité.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Edberg, Maja
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Karlsson, Sofia
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som önskar dödshjälp2022Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dödshjälp har under många år varit en omdiskuterad debatt. Huruvida dödshjälp är lagligt eller inte skiljer sig åt mellan olika länder. I Sverige är dödshjälp ännu inte legaliserat. När en människa har en obotlig sjukdom eller vid vård i livets slutskede kan vissa människor uttrycka en önskan om att få hjälp att avsluta sitt eget liv, något som kan innebära att sjuksköterskan då behöver ta itu med dödshjälpsförfrågningar oavsett om dödshjälp är legaliserat eller inte samt finnas där för patienten.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som önskar dödshjälp.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundades på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Sökning av artiklar gjordes i databasen CINAHL. Därefter bearbetades och analyserades artiklarna enligt Aveyard tematiska analysmetod.

    Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter var att dödshjälp utgjorde en komplex, känslomässig och intensiv process. Lidande och att bibehålla sin autonomi var de främsta orsakerna till patienters önskan om dödshjälp. Olika faktorer var avgörande för om sjuksköterskan valde att delta eller inte delta i dödshjälp.  Resultatet presenterades i tre huvudteman: dödshjälp är en komplex process, huvudorsaker till varför patienter önskar dödshjälp och sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar ställningstagandet till dödshjälp. 

    Slutsats: Studier visar att sjuksköterskor kommer möta patienter som önskar dödshjälp oavsett var sjuksköterskorna är verksamma. Dödshjälp är förknippat med starka känslor och är en komplex process som utmanar sjuksköterskorna professionellt och personligen. Olika faktorer påverkar hur sjuksköterskorna förhåller sig till dödshjälpsprocessen och patienternas förfrågningar om dödshjälp. Litteraturstudien syftar till att sprida kunskap och förståelse om dödshjälp utifrån sjuksköterskors tidigare erfarenheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Edin, Lina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Ericsson Karlström, Linnea
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Vårdupplevelser för patienter med anorexia nervosa inom slutenvården -en litteraturstudie2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa är en svår ätstörning som kännetecknas av lågt BMI, rädsla inför viktuppgång samt ångestproblematik. Sjukdomen orsakar stort lidande för både patienten själv och anhöriga. I dagsläget saknas tillräckligt med forskning kring upplevelse och behandling. Sjukdomen är komplicerad och sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden för dessa patienter och behöver därmed bred kunskap om bemötandet av dessa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdupplevelser inom slutenvården för patienter med anorexia nervosa. Metod: Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som togs fram ur databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades och analyserades av författarna för att besvara studiens syfte. Genom Högskolan i Gävles kvalitativa granskningsmall relevansbedömdes artiklarna. Materialet analyserades och resulterade i tre huvudteman: Upplevelser av sjukdom, upplevelser av vårdmiljön och upplevelser av vårdrelationen. Huvudresultat: Patienterna beskrev upplevelser av att vårdas med anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning och hur sjukdomen påverkade deras upplevelser. Patienterna beskrev ett behov av att ses som en helhet och att sjuksköterskorna hade ett individanpassat förhållningssätt. Vårdrelationen hade stor betydelse för patienternas upplevelse och behandling och genom ökad kunskap kunde sjuksköterskorna förbättra vårdupplevelsen. Slutsats: Studien visade att upplevelsen av slutenvårdsbehandling varierade från fall till fall och det behövdes ett individanpassat förhållningssätt av sjuksköterskan vid behandling av dessa patienter. Att skapa en god relation var en grundsten för omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Genom ökad förståelse och kunskap hos sjuksköterskan kunde patienternas vårdupplevelse inom slutenvården förbättras.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Efverman, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Implementation of acupuncture in routine oncology care: A comparison of physicians’, nurses’, physiotherapists’ and acupuncturists’ practice and beliefs2022Ingår i: Integrative Cancer Therapies, ISSN 1534-7354, E-ISSN 1552-695X, Vol. 21, s. 1-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:

    It is important to investigate beliefs in acupuncture in professionals because professionals’ expectations may affect treatment outcomes.

    Aim:

    To document the type, number, and education of professionals practicing acupuncture. Further, to compare beliefs about the effectiveness of acupuncture for common cancer related symptoms in the different types of professionals.

    Methods:

    This cross-sectional study employed a questionnaire on practice and beliefs regarding acupuncture effects for symptoms that commonly occur in patients treated within oncology care settings. The respondents (n = 555) consisted of oncology professionals that is, physicians (n = 133), nurses (n = 172), and physiotherapists (n = 117). Additional respondents consisted of acupuncturists (n = 133), working outside approved health care.

    Results:

    Of the respondents, acupuncture was practiced by 4% of the physicians, 6% of the nurses, 58% of the physiotherapists, and 90% of the acupuncturists. The professionals believed acupuncture to be effective for pain (of the physicians, nurses, physiotherapists, and acupuncturists, 94%, 98%, 89%, and 99% respectively believed in the effectiveness), chemotherapy-induced nausea (corresponding figures: 74%, 89%, 89%, and 93%), and vasomotor symptoms (corresponding figures: 71%, 81%, 80%, and 97%). The physicians believed acupuncture to be effective in a mean of 5 symptoms, nurses in 6 symptoms, physiotherapists in 6 symptoms, and acupuncturists in 10 symptoms (P < .001).

    Conclusions:

    Since the professionals varied substantially regarding practice, education and beliefs in acupuncture, oncology clinics may consider delivering patient preferred acupuncture according to evidence-informed guidelines rather than on varying preferences among the professionals, since professionals’ treatment expectations may modify treatment outcomes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Efverman, Anna
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för vårdvetenskap, Med-Vårdvetenskap.
    Physical, leisure, and daily living activities in patients before, during, and after radiotherapy for cancer: Which patients need support in activities?2024Ingår i: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, E-ISSN 1538-9804, Vol. 47, nr 3, s. 169-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Avoiding inactivity and staying active during cancer therapy have great health effects.

    Objective: The aims of this study were to describe level of daily, leisure, and physical activities before, during, and after radiotherapy and to investigate whether patients who had not restored activity level after radiotherapy differed from patients who had restored activity level regarding different characteristics.

    Methods: In this descriptive longitudinal study, 196 patients undergoing pelvic-abdominal radiotherapy reported their activity level at baseline, weekly during radiotherapy, and at 1 month after radiotherapy.

    Results: Patients decreased activity level during radiotherapy (P < .001 for all activities): physical activity (34% of patients decreased level), walking (26%), leisure activities (44%), social activities (15%), housework (34%), shopping (28%), and activities in general (28%). Almost half (47%) had not restored activity level after radiotherapy. Patients with colorectal cancer, older than 65 years, who had less education than university, and high capacity in overall daily activities at baseline were more likely than other patients not to restore activity level after radiotherapy. The patients not restoring their activity level after radiotherapy were more likely than others to experience anxious mood (P = .016), depressed mood (P = .003), and poor quality of life (P = .003) after radiotherapy.

    Conclusion: Patients’ activity level decreased during radiotherapy, and almost half of patients did not restore activity level after radiotherapy.

    Implications for Practice: Given that restored activity level after radiotherapy was less common in certain subgroups and that patients who restored activity level experienced better quality of life and less frequent anxious and depressed mood, cancer nursing professionals should consider supporting these subgroups of patients in performing activities. Guidelines recommend avoiding inactivity and staying active during and after cancer therapy, because of the great health effects of activity.1,2 However, little is known about the characteristics of patients who decrease their activity level during radiotherapy for cancer and do not restore activity level after radiotherapy; this is a subgroup of patients who may need more support from cancer nursing professionals.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 324
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf