The aim of the thesis is design solutions that result in one or more prototypes that show that pine flour is an alternative in the food industry. The raw material used is damaged pine such as bluewood or pinewood that is left over from sawmills.

For pine to be consumed as food, it must undergo a fermentation process that changes the chemical structure of cellulose, which is the main active ingredient in wood, into fiber digestible by humans. A bromatological analysis was carried out, which is a basic analysis carried out on food to determine its nutritional properties, giving results indicating that human consumption of pine flour is possible. The laboratory is certified according to the international standard ISO/IEC 17025:2017.

The project follows the material driven design method and the steps in a classic circular design development process, from research, idea generation to a final prototype.

The thesis resulted in Pine Flour. A versatile flour that can be used as a new flour in the food industry. To demonstrate the capabilities of pine flour, a by-product Crunchy Blue flakes was also created, which is flakes of pine flour with bluewood.

Pine flour has many nutritional benefits because its main component is fiber, and blued wood contains protein, creating a food of high nutritional quality. Sweden would become a healthy flour producer where each region could produce its own flour with its own qualities depending on the characteristics of different pine trees. Without attacking the ecosystem and thus Sweden becomes a self-sufficient country that benefits from local production in a sustainable context

This degree project is about designing sustainable, comfortable and aesthetically pleasingunderwear. The market does not currently offer many options for those who want to feelattractive and comfortable at the same time. Users have a hard time finding the perfect fit,since sizing systems are problematic. In addition, most panties are made of non sustainabletextiles, which does not live up to users wishes. In this essay we investigate which factorsinfluence panty fit, as well as an exploration of materials to find a suitable proposal forunderwear. The process is based upon a user-focused approach. We worked closely togetherwith a focus group and arranged a large quantitative study of users needs and preferences.

This resulted in the thong Venusa, in sizes XS-XL, made out of ribbed Tencel™ fabric. Thethong has a differently designed crotch to better fit women’s genitals. The seams aresewn on the outside of the fabric, to avoid chafing against skin and placed for the bestcomfort possible. While developing the concept and making decisions we have relied onour requirement specification as well as the goal to create sustainable, comfortable andaesthetically pleasing underwear.

Jag fick möjligheten att göra mitt examensarbete tillsammans med det finska klädmärket Vain som jag har följt under en längre tid. Det är ett relativt litet klädmärke som experimenterar med silhuetter, personligt uttryck och relationen mellan den digitala världen och verkligheten. Jag har länge varit intresserad av konceptet cirkulär design och velat undersöka närmare hur det kan appliceras i verkligheten. Jag föreslog för Vain att jag skulle utveckla någon typ av heminredning som baseras på cirkulär design åt dem, och de nappade. Cirkulär ekonomi är ett begrepp som innebär att man ser på material som potentiell näring för nya processer, ett mer cirkulärt sätt att se på material och produkter helt enkelt. Detta går i linje med hur vi traditionellt sett har konsumerat och tagit hand om produkter, innan planerat åldrande infördes som standardstrategi efter andra världskriget. Produkter har sedan dess skapats med ekonomisk vinning som huvudsakligt mål vilket har lett till ohållbar konsumtion, inte minst inom klädbranschen. Det är därför viktigt att jobba med dessa frågor nu, eftersom det är så uppenbart vilken typ av kris vi står inför. 

Resultatet av mitt examensarbete blev en spegelram som möjliggör användandet av kasserade spegelglas, för att kunna ge dessa ett nytt liv och värde. Samtidigt som produkten i sig går i linje med Vains varumärke och passar in i den cirkulära ekonomin. Att implementera detta tankesätt i företag är nödvändigt, mitt examensarbete är en studie kring hur man kan göra det utan att tumma på det estetiska uttrycket. 

Projektet hade som syfte att hjälpa personer med diagnosen dyspraxi, mer specifikt oral dyspraxi. Oral dyspraxi yttrar sig som problematik medatt koordinera munrörelser vilket kan leda till svårigheter att prata tydligt och därmed även saker som svårigheter att kommunicera med andra och talgenans. Dyspraxi yttrar sig som tydligast hos unga barn då dessa ännu inte hunnit utveckla metoder för att dölja sin funktionsnedsättning.

I projektet uppstod idén att denna problematik kunde hjälpas genom att skapa motivation och glädje i talpedagogiksessioner som annars kan kännas som utdragna för det barn som genomgår dem. Denna tanke ledde till efterforskning kring gamification och resulterade i ett brädspel som används av barnet med dyspraxi ihop med en talpedagog baserat på talpedagogikmetoden Rapid Syllable Transition Treatment. Brädspelet ficknamnet svammel utifrån de nonsensord som förekommer inom RapidSyllable Transition Treatment.

Detta examensarbete har handlat om att designa en kulturell ekosystemtjänst för urban miljö. Kulturella ekosystemtjänster kan beskrivas som de tjänster naturen ger oss som har en positiv inverkan på vår hälsa (Naturskyddsföreningen, 2021). Exempelvis så mår vi människor bra av att vistas i naturen då det minskar stress och ger oss ro. I och med att Sverige är ett land som fortsätter att urbaniseras så behöver dessa ekosystemtjänster implementeras även i städerna. Stadsgrönska har länge haft en bevisad betydelse för stadsbornas hälsa (Stigsdotter, 2005). Det kan vara allt från parker och skolgårdar till trädgårdar som tillhör hus.Trots att det finns mycket forskning som pekar på att grönska i stadsområden påverkar människors hälsa positivt så finns det fortfarande en viss problematik kring hur grönytor ska planeras och utformas för att attrahera stadsborna. Genom litteraturstudier, intervjuer, enkäter och observationer har jag försökt komma fram till ett svar på just denna fråga - Hur skapar man en grönyta som attraherar stadsborna?

Något som jag upptäckte genom min process var att många endast besöker grönytor på våren och sommaren för att de upplever utomhusmiljön på vintern som kall, grå och tråkig. Därför såg jag att det fanns ett behov av att skapa en utemiljö som är trivsam under alla årstider. En viktig del i mitt koncept blev därför de vintergröna växterna som möjliggör just detta. Både genom sitt estetiska värde och sitt rekreationsvärde, samt genom alla andra ekosystemtjänster som växterna ger oss. En annan viktig del av detta koncept är de uppvärmda bänkarna som gör platsen trivsam och tillgänglig under alla årstider. Konceptet i sin helhet skapar liv i en annars bortglömd men mycket vacker och betydelsefull plats för hamnstaden Gävle.

I detta examensarbete har jag undersökt hur man skulle kunna få studenter och personal på Högskolan i Gävle att röra på sig mer under skoldagen. Stillasittande är ett omfattande problem som orsakar både psykiskt och fysiskt lidande. Det gör att vi hanterar stress sämre och kan leda till värk och olika sjukdomar. Genom intervjuer och observationer framkom ett behov av ett lättillgängligt sätt att kunna röra på sig och ta pauser. 

Utifrån litteraturstudier, behovsanalyser och en marknadsanalys så blev resultatet en aktivitetsbana med fyra rörelsestationer som aktiverar olika delar av kroppen. Lösningen består av olika rörkonstruktioner i metall, som placeras runt om i korridorerna och skapar en bana. Konstruktionerna är nätta och tar inte upp så mycket plats. Tanken är att man ska kunna använda sig av banan under kortare pauser och på ett enkelt och lättillgängligt sätt få i gång kroppen.

Vår omgivning har en större påverkan på oss människor än vad vi oftast tror. I skolan talar man mycket om tillgänglighet och studiero. Många gånger ligger fokus då på klassrummet men ett utrymme som det sällan talas om är kapprummet och vad det har att erbjuda vad gäller skapandet av en god lärmiljö.  

Många skolor har problem med att få till väl fungerande kapprum. Kapprummen är många gånger stökiga miljöer som har negativ påverkan på elever, föräldrar och skolpersonal. Det är inte ovanligt att elever tappar bort kläder, konflikter uppstår som i sin tur drabbar lektionsstart och undervisning. 

I examensarbetet har jag genomfört en omfattande designprocess som har bestått av  fem faser: förstå, identifiera, idegenerera, konceptualisera och slutligen utvärdera och vidareutveckla. Med hjälp av litteraturstudier, observationer, intervjuer och enkätundersökning sammanställde jag mitt arbete i tre kärnområden att arbeta med: ordning, trivsel och lärmiljön. 

Jag arbetade därefter med att konkretisera de behov och insikter jag tidigare upptäckt i researchfasen i form av skisser och koncept. Jag tog hjälp av klasskamrater och idegenereringsmetoder som brainstorming och braindrawing för att generera en bredd av förslag på möjliga lösningar. 

Resultatet blev ett förslag på en kapprumsmiljö som främjar social- och ekologiskt hållbarhet samt ordning och reda. Mitt resultat består av en förvaringslösning, ett kombinerat akustik- och förvaringssystem samt färgsättning av rummet vars uppgift är att göra kapprummet mer tillgängligt i form av att upprätthålla ordning, främja trivsel och stödja lärmiljön. 

In today's society, many older people suffer from involuntary loneliness. The effects of involuntary loneliness lead to poorer well-being and the development of diseases, both mental and physical. The lifespan of people increases together with the burden on society and healthcare. Despite this, the costs of care for the elderly are reduced.

The increased geographical distance between the family members has meant that the children's grandparents are much more excluded from the children's lives than 100 years ago. Nevertheless, there are studies that children who have the older generation in their company develop fewer social problems.

Gävle Kommun has an ongoing project where they will combine school activities with elderly care in the same building. Inspired by this, the degree project has explored how a product can increase and simplify the interaction between preschool children and residents in care and nursing homes. The exploratory part with interviews has increased the understanding of the users and their needs. The concept is based on creating a natural meeting of elderly people in care and nursing homes and preschool children who have different conditions.

The result of the work was the board game Kiderly, which is adapted to the target groups' different needs and conditions. The game's focus is on helping preschoolers and residents in care and nursing homes to a natural meeting that encourages conversation.

Arbetets övergripande syfte har varit att kartlägga ­företagsinkubatorn Movexums kundresa, lokalisera eventuella problem och hitta ­­­­­­­­­­­förbättringsmöjligheter. En företagsinkubator hjälper entreprenörer och idébärare med att göra sina innovativa idéer att bli framgångsrika ­produkter och tjänster. Data samlades först in genom research för att sedan fyllas på med data genom observationer av det dagliga arbetet på Movexum och vid ­tillfällen där kontakt med kund sker, till exempel vid coachmöten, en kunds första intervju eller en av deras främsta tjänster, Boost Chamber. Även intervjuer med både personal på Movexum och med sju av deras kunder genomfördes, plus kortare samtal med nyblivna medlemmar i Boost Chamber.

I det stora hela upplever kunderna sin resa hos Movexum väldigt positivt. Jag möttes av stor nöjdhet från dem, framförallt gällande personalen på Movexum och det bemötande och engagemang de ger kunderna. Men efter att ha analyserat den inkomna datan lade jag märke till att det rådde lite problem, förvirring och oklarheter gällande ­­­­informationen från Movexum. Exempelvis kunde kunderna uppleva svårigheter att veta om aktiviteter och information var relevant för just dem, men ­också att ­information ibland kom med för kort varsel. Dessutom rådde det ­­oklarheter hos kunderna om vad vissa tjänster faktiskt innebär för dem.

Resultaten av detta blev tre förslag på verktyg. Det första är själva ­­­­kartläggningen av kundresan. En visuell kartläggning som på ett ­tydligt sätt förklarar den resa kunden gör från det att en idé föds till att man blir ­utskriven från inkubatorn som alumniföretag. Det andra ­verktyget blev beteendetyper. Ett verktyg med syftet att öka förståelsen för ­kunden och dess upplevelser under resan. Det sista verktyget blev en ­introduktionsguide. Tillsammans skapar de tre förslagen ett förbättrat ­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­samarbete och underlättar arbetet för både Movexum och kunderna.

Scania är en av världens ledande tillverkare av tunga fordon. Lastbilsinteriörerna består idag till stor del av fossila plaster. Det lämnade ett utrymme för mig att arbeta med ekologiskt hållbara material på något sätt. Utforskningen är till en början bred för att hitta en väg mot en lösning som kan bidra till att använda mera ekologiskt hållbara material i lastbilsinteriören i framtiden.

Studien har ett fokus på material och syftet är att studera material och dess egenskaper ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv.

Arbetet bygger på en designmetod där stegen förklaras på ett strukturerat sätt från planering via utforskningen som till stor del består av analys av olika hållbara material och i vilka sammanhang dessa används. Under idéskapande lyfts ett antal olika förslag på hur ekologiskt hållbara material kan appliceras i lastbilsinteriörer samt utvärdering av dessa idéer. Resultatet presenteras i form av en handbok, det är ett koncept som ska fungera som inspirationskälla för att hitta olika alternativa material till fossil plast i fordonsinteriörer. Handboken är främst riktad som ett verktyg till Scanias designavdelning och ska kunna öppna upp för en dialog med andra avdelningar inom företaget. Vikten av att inkludera ekologiskt hållbara material i företagets strategiska hållbarhetsarbete kommer ha en betydande del för ett fortsatt framgångsrikt företag i framtiden.

I detta examensarbete har vi genomfört en designprocess och utvecklat ett tidigare projekt av en rumsavskiljare med inriktning i detta projekt på funktionalitet, form och estetik. Vi har arbetat utefter ett aktivitetsbaserat kontorslandskap där behovet varit att avskilja. I processen har vi lagt fokus på att följa behoven i ett kontorslandskap samt se till att den är produktionsanpassad och hållbar. Möbeln i det tidigare projektet gick inte att producera och uppfyllde inte behoven, vi har därför i det här projektet arbetat med att få en djupare förståelse kring detta. I denna rapport presenteras en rumsavskiljare anpassad för kontorsmiljö, med fokus på hållbarhet har den designats utifrån principerna Design for Assembly och Design for Disassembly men också med ett stort fokus på form och estetik. Den är konstruerad av enbart två material: varmpressat ull och pulverlackerat stål. Dessa två material kan beskrivas som kontraster till varandra, vilket är något vi arbetat med. Hårt möter mjukt, kallt möter varmt. Vi har lyckats få det kantiga, hårda och statiska stålet att upplevas mjuk, varm och dynamisk med hjälp av pressad ull. Ullet bidrar också till att rumsavskiljaren får ljudabsorberande egenskaper och kan därmed fungera som en ljudabsorbent.

Additiv tillverkning eller 3D-utskrift som det även kallas är en produktionsprocess som kan erbjuda snabba prototyper med spännande och komplexa geometriska former. Under de senaste åren har expansionen för additiv tillverkning verkligen tagit fart och tekniken, kombinerat med nya progressiva material, blir alltmer efterfrågat. Jag har i detta examensarbete, tillsammans med Akademiska Hus och Stora Enso, undersökt potentiella produktionsmetoder för additiv tillverkning av storskaliga produkter i biokomposit. Det här samarbetet startade i mars 2022 och produkten som jag framställas är en ljudstol som jag valt att kalla Bönan. Den första versionen vi arbetade med visade sig vara för svår att producera med den additiva tekniken. Det är här mitt examensarbete tagit vid. I arbetet har jag undersökt hur mycket avkall jag som designer behöver göra för att produkten ska kunna produceras mer än bara en gång samt vilka moment som är essentiella för att ta en produkt från vision till produktion. Under examensarbetet har jag även fördjupat mina kunskaper inom additiv tillverkning genom att själv skriva ut småskaliga prototyper för att få en större inblick i produktionsprocessen och vilka tekniska aspekter som är fundamentala för att nå ett önskvärt slutresultat. Jag har även parallellt med detta haft kontinuerlig kontakt med Stora Enso och Akademiska hus och överlagt kring kommande steg i processen. Förhoppningsvis har mina fördjupade kunskaper inom additiv tillverkning och en mer holistiskt fokuserad utgångspunkt kunnat påverka verkshöjden på slutprodukten. 

Fabriker anpassas för att möjliggöra produktion av nya modeller. Enligt mina egna erfarenheter inom industrin har jag lagt märke till att design ur ett användarperspektiv sällan sätts i fokus och ingen djupare undersökning av detta görs. Det är trots allt människor som ska utföra momenten på arbetsplatsen. Hur ska vi orka arbeta åtta timmar varje vardag för att sedan umgås med familj, släkt och vänner om arbetsplatser inte är anpassade för oss? Jag vill med detta examensarbete påvisa att design utifrån ett användarperspektiv borde införas mer i vardagen, i detta fall inom industrin. Hur skulle din arbetsplats vara utformad om du sattes i fokus?

I detta examensarbetet har jag arbetat med att förbättra arbetsflödet vid skärmstationerna på Volvo Construction Equipment (Volvo CE) i Braås, som är de världsledande tillverkarna av ramstyrda dumprar. Detta har gjorts genom en designprocess. Syftet med arbetet var att designa en lastbärare ur ett användarperspektiv som skulle transportera skärmar mellan en logistikyta där skärmarna förvaras i stora racks, till monteringsytan när dessa behövs då Volvo CE i Braås just nu står inför en stor utmaning. Fler, nya modeller av dumprar kommer att tillverkas efter varandra och fabriken håller på att byggas om. Detta innebär att monteringsytan kommer att optimeras. Därför kommer racksen med skärmarna som står på monteringsytan idag inte att få plats i framtida layout. I och med omställningen är det viktigt att användarperspektivet inte glöms bort.

Jag har använt mig av designmetoder genom utforskandet av arbetet och det har resulterat i en lastbärare som används genom hela flödet vid skärmstationerna. Processen har dessutom resulterat i ett fortsatt arbete att designa medföljande kittvagnar, med fler artiklar till respektive station, vilket i sin tur effektiviserar arbetsflödet.

Montörer inom däckbranschen sliter ut sina kroppar. De ergonomiskt belastande lyften och bristenpå icke användarvänliga hjälpmedel är orsaken. Detta bekräftas av både personer med övergripandekunskap inom ämnet samt de intervjuade i studien. Denna studie har syftat till att utforskaalternativa lösningar och ta fram en prototyp genom designprocess som forskningsmetod.Resultatet av studien är en bättre förståelse för montörernas situation samt framtagandet av enprototyp för ett hjälpmedel som bättre uppfyllde användarnas önskemål och behov. Observationerpå däckverkstäder gjordes för att identifiera problemområden där hjulskiftet etablerades som detmoment där störst belastning uppstod, undersökandet av problematiken kom därav att kretsa kringhjulskiftet. Montörerna värdesätter arbetet före sin egen hälsa vilket är en av anledningarna till attlyfta rätt inte prioriteras. Tidigare studier pekade på att anledningen kunde vara att hjälpmedel är förlångsamma vilket gjorde att montörerna väljer att lyfta för hand. Tid, yrkesstolthet och brist påkunskap inom ergonomi är det jag har identifierat som anledningar. Ett vanligt missförstånd är attkostnader och ergonomi inte är sammankopplade vilket leder till en felprioritering i verksamheten.Dessa faktorer har tagits i åtanke och bidragit till en tillfredställande lösning som svarar mot bådeanvändares samt arbetsgivares behov och önskemål.Konceptet är ett funktionsplagg som man klär på sig, och som stärker användarens bål, vilket avlastarländryggen, bidrar till en hållning som gör att användaren lyfter korrekt samt avlastar vid inkorrektalyft.

In a previous study, the fast-growing filamentous algae, Cladophora, was examined as a material for products. When the algae is boiled, pressed, and dried, it can hold a shape. The material, called Algaform, is lightweight, hard, and malleable. This report explores the possibilities of harvesting algae for use in mass production of products as well as whether it is environmentally and economically sustainable.

According to the pre-study for product development, harvesting algae can counteract eutrophication and bottom dead zones, thereby improving the coastal environment. However, it is difficult to determine what should be done with the harvested algae. Currently, there is a cost associated with handling the algae, which means that it is not always done. But there is an economic opportunity to harvest algae when the cost of handling them becomes similar to that of utilizing them. There are also other industries that can profit from harvesting algae.

Together with Ericsson, a product concept has been developed. Ericsson has acted as the customer and provided the requirements for this work, which has been to develop a product concept that utilizes their 5G technology and the specific properties of the Algaform material in a clear context. Through testing and product development, Algaform seems to meet the requirements set by Ericsson. The concept is a sensor designed to measure movements in elite sports. This will be used to improve the performance of elite athletes and prevent injury.

Jordens resurser används åt att tillfredsställa människans livsstil vilket har lett till att jorden har börjat säga ifrån genom klimatförändring eftersom den inte klarar av det som människan gör. Hållbarhet är ett av de viktigaste ämnena i dagens samhälle och aldrig har det varit viktigare att tänka på miljön och hur man inte skadar den.

Hållbarhet är ett ämne som det bedrivs mycket forskning kring, vilket företaget RISE lägger stora resurser på. De har tagit fram ett nytt material som baseras på träavfall, eftersom de vill undersöka ifall människan kan återanvända något som inte har ett värde och ge det ett nytt värde och nytt liv. I ett samarbete med RISE har jag undersökt detta material som kallas för White Wood och fått i uppdrag att hitta ett användningsområde för materialet baserat på dess egenskaper. Forskningen kring White Wood har inte ännu kommit till stadiet där det kan börja produceras i stor skala, då det krävs en hel del fortsatta studier innan det steget kan tas. Målet med min studie har varit att hitta ett lämpligt användningsområde för White Wood när det är redo att ta det steget.

Jag har använt mig av Material Driven Design metoden då detta är ett materialdrivet arbete som utgår ifrån materialets egenskaper och möjligheter. Jag har haft ett öppet sinne och låtit materialet och utforskandet av detta ta mig framåt, men mina tidigare erfarenheter och kunskaper har också varit till stor nytta. Genom att utmana och testa gränserna för White Wood så har jag upptäckt unika egenskaper och tillverkningsmetoder. Denna summering använde jag mig av för att sedan kunna placera White Wood inom elektronikområdet och ge konkreta produktförslag. Jag hoppas att mitt bidrag inom denna forskning kommer till nytta och kan inspirera till ökad hållbarhet nu och för framtiden.

Arbetet har handlat om att skapa ett verktyg för att komma ihåg att meditera dagligen. I en designprocess har jag tagit reda på vad som hindrar oss från att göra det vi tänkt och planerat, och vad som gör det svårt att hålla i en bra vana. Idén föddes ur att jag upplever att goda vanor kan vara svåra att hålla i under en längre tid och att dagens samhälle ställer höga krav på vår uppmärksamhet medan vi är i behov av mer verklig avkoppling. Under arbetets gång undersöktes vad det är som lockar med just meditation för att hitta fram till ett redskap som ska hjälpa användaren att nå sina mål. Informationen samlade jag i designprocessens researchfas från vetenskapliga artiklar, enkäter, intervju och observation. I det senare skedet byggdes en prototyp. För att utveckla produkten var det hjälpsamt att arbeta med en persona som man inte direkt skulle koppla ihop med kulturen kring meditation. Designprocessen ledde fram till ett verktyg som ska få meditation att kännas mer lättillgängligt genom att skapa en fysisk manifestation av en aktivitet som annars förblir osynlig, och därmed svårare att minnas.

Syftet med detta examensarbete är att designa och användaranpassa en vätgastank som ska lagra solenergi till fastigheter.

Kan vätgas vara lösningen på vår omställning till grön energi? Väte är det lättaste av alla grundämnen på jorden och med väldigt hög energitäthet – hela tre gånger mer än fossila bränslen som bensin eller diesel. Men för att lagra vätgas behövs en funktionell och robust förvaring, som kan stå emot trycket som är nödvändigt för att utnyttja vätgasen effektivt. Företaget NITIU har utvecklat världens starkaste makrostruktur och av den tagit fram en innovativ och okonventionell vätgastank gjord av 100% återvunnet stål med 100% grön energi.

Examensarbetet är ett samarbete med NITIU som driver olika projekt för att utforska potentiella användningsområden för sina vätgastankar. Ett av dessa projekt är HyLite (Hydrogen Light System) som ingår i forsknings- och innovationsprogrammet "Design för en energieffektiv vardag”. HyLite drivs av Energimyndigheten där SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, är koordinator och RISE, Research Institutes of Sweden, är projektägare och handlar om hur olika typer av fastigheter kan trygga sin elförsörjning och få fossilfri el genom vätgaslagrad solenergi. Jag har i detta arbete valt att fokusera på fastigheterna sjukhus och villa för att kunna se om det är möjligt att göra en väldesignad, skalbar, användarvänlig och robust lösning för varierade fastigheters energibehov.

Jag har genomfört en anpassad designprocess som huvudsaklig metod. Där har jag intervjuat olika experter och genom en enkät även fått privatpersoners perspektiv och tankar kring vätgas som energibärande framtida lösning. Med hjälp av data samt litteraturstudier kunde olika användare identifieras och personas skapas till dessa. En designspecifikation togs fram för att kunna tillgodose de behov som finns gällande lagar, standarder, tekniska aspekter och användarna.

Genom skisser och enkla prototyper i varierande material och tekniker togs ett antal skissförslag fram och validerades. Det slutliga resultatet blev en vätgastank som speglar värdeorden säker, robust, snäll och ofarlig, tidlös samt kompis med överraskning. Detta för att användaren ska känna sig trygg och bekväm med sin vätgaslagring och kunna lita på att energiförsörjningen är säkrad oavsett vad som händer, som naturkatastrofer eller andra kriser. I konceptet skapades tre storleksvarianter anpassade efter energibehov på fastigheten.

I detta examensarbete har jag genomfört en designprocess och utvecklat en konceptserie hållbara engångsbestick som ger användaren en förhöjd sinnlig matupplevelse. Tidigare har majoriteten av alla engångsbestick varit tillverkade i plast, vilket vi vet är skadligt för miljön. EU har därför infört ett plastdirektiv (Naturvårdsverket, 2022) som förbjuder vissa engångsartiklar i plast för att minska utsläpp, nedskräpning och mikroplaster i naturen. Efter det har en ny marknad skapats där nya mer hållbara bestick tar plats. Dessa produkter saknar förståelse för de krav användarna har, och fokuserar endast på miljövänliga egenskaper. Ätverktyg har följt människans utveckling genom historien (Scott, 2018) och nu behöver de också följa med oss in i en mer hållbar värld.

De nya alternativen som ska ersätta plasten har bland annat en sträv och vass yta, instabil konstruktion samt ett formspråk som inte stämmer överens med användarnas preferenser eller det dom är vana vid. Detta har resulterat i en lucka på marknaden. Genom att studera material, barriärer, estetik, ergonomi och användarens upplevelse av dessa bestick har jag kunnat fortsätta utvecklingen av engångsbestick, så att de också kan generera en god matupplevelse utöver dess miljövänliga egenskaper. I projektet har jag utgått ifrån Holmens biobaserade material Inverform, en kartong av flerskiktade färsk- fiber från hållbart skötta skogar. Med hjälp av RISE har jag undersökt materialets egenskaper, genomfört sensoriska tester, formstudier och olika produktionstekniker för att skapa bestick som tar vara på materialets egenskaper för att tillfredsställa användarna.

Resultatet är en serie bestick vars formspråk påminner om traditionella bestick av metall, med en konstruktion som ger stablilitet och funktionalitet utifrån materialets attribut. Med hjälp av biobaserade barriärer blandade med naturliga färgämnen kan dessa bestick lämpa sig i flera olika sammanhang, och erbjuder användarna en förhöjd sensorisk matupplevelse med hållbara medel.

Mejselhammaren är ett verktyg som används inom byggbranschen och kommer i olika storlekar beroende på användningsområde (se Figur 1). Arbetet med maskinerna är tungt och slitsamt för den fysiska hälsan, mestadels på grund av de vibrationer som användaren utsätts för. Det är svårt att följa de rekommenderade riktlinjer som finns angående arbetstider för maskinerna då dessa riktlinjer gör att arbetet oftast tar längre tid. Problemet blir att användaren utsätts för skadliga vibrationer under en längre tid, vilket i sin tur resulterar i arbetsskador i fingrar, handleder och underarmar, där bland annat blodkärlen påverkas. Syftet med detta examensarbete har varit att förbättra de ergonomiska aspekterna hos mejselhammaren med fokus på de vibrationer användaren utsätts för. Detta har jag valt att göra genom att använda mig av en designprocess där jag delar upp projektet i olika faser med start i Research och Analys. Här intervjuar jag användare och analyserar ergonomin i olika arbetsställningar samt gör marknadsanalys där jag jämför existerande maskiner och ställer dem mot varandra. I denna fas genomförs också research inom fysik för att förstå hur vibrationer sprider och beter sig. Sedan genereras idéer genom 3D skiss för att finna lösningar på de ergonomiska problemen. Där testades olika former av handtag, olika lösningar för problemområden så som tyngd och arbetsvinklar, men även vibrationsdämpare i olika material. Sedan gick jag tillbaka för att utvidga kunskaperna i fas två av Research och Analys, där jag gick ännu djupare in i fysiken och undersökte andra områden med liknade problematik. Resultatet av den nya kunskapen användes sedan i ett experiment där olika vätskors förmåga att dämpa vibrationer undersöktes. Denna kunskap togs sedan vidare in i ett koncept där vätskan utgör en viktig roll i att motverka vibrationerna som sprids vidare till användaren. Valet av koncept grundar sig i att motverka vibrationerna samtidigt som lösningen inte blir alltför radikal att använda utifrån användarens perspektiv. Handtagets greppvänlighet har även justerats för att passa bättre för en bredare grupp användare, där storleken har förminskats och avtryckaren förflyttats för att tillåta ett mer avslappnat grepp.

Utemöbler i dagens offentliga miljö ger möjligheter till en stunds andrum, men är det allt vi kräver idag för att trivas med vår omgivning? Samhället såväl som individen förlitar sig på telefoner och personlig elektronik för både funktioner och rekreation. Teknologi är alltid närvarande och då framtidens Smarta städer ska forma sig efter hur invånaren lever bör också utemiljön spegla hur vi lever idag med framtidssyn. Soliotech är ett företag som säljer smarta utebänkar och söker inspiration till expansionsmöjligheter inom deras sortement. Syftet med rapporten är att i undersöka trivsel i den offentliga utemiljön med fokus på solceller och smarta utemöbler, och samtidigt finna en rekommenderad väg för Soliotech att expandera sitt sortiment. Examensarbetet omfattar en klassisk designprocess indelad i sektioner: Planering, Utforska kontext, idégenerering samt prototypande. Processen förklaras linjärt för enkelhetens skull trots att den är högst iterativ. Först planeras projektet grovt innan relevanta aspekter utforskas i syfte att skapa en förståelse för intressenter, teknologi och utemiljö. Idéer genereras och utvärderas efter kriterier som byggs under utforskningen innan ett utvalt koncept tas vidare till prototypande fasen. Där experimenteras med funktion, ergonomi och gestaltning innan ett slutkoncept presenteras: Noah, en samlingsplats i utemiljö med smarta funktioner.

User Experience, UX, som till en början främst användes inom IT-världen och sägs härstamma från HCI (Human Computer Interaction) används idag i allt större utsträckning. Den här studien syftar till att förtydliga vad UX innebär, hur definieras det samt hur ser yrkesrollerna ut inom UX. Denna studie är en jämförelse mellan teori och praktik för att se om praktiken matchar litteraturen. Ytterligare fokus ligger på organisationers UX-mognad samt vad det innebär för någon som är yrkesverksam inom UX. Vad innebär det för designers när mognaden är låg respektive hög? I den här studien användes huvudsakligen metoderna litteraturstudie, semi-strukturerade intervjuer där deltagarna alla är aktiva utövare inom UX och en enkät om upplevd UX-mognad. UX kommer från användbarhet, då användbarhet anses för snävt för att täcka alla områden man jobbar med vid utvecklingen av en produkt eller tjänst. I teorin beskrivs UX till större del som ett användarfokuserat arbetssätt där användaren ses som experten istället för designern. Eftersom det idag finns en uppsjö av digitala produkter och tjänster har UX blivit viktigt för att kunna uppnå ökad konkurrenskraft på marknaden. Därav har allt fler organisationer börjat intressera sig för UX. För att veta vart en organisation befinner sig i UX-mognaden finns en mängd olika UXmognadsmodeller som kan vara användbara för att fastställa detta samt guida hur en organisation kan avancera. Om UX-mognaden är låg innebär det att ingen eller få jobbar med UX i en organisation. Är det få som jobbar med UX innebär det att de får ta på sig en väldigt bred roll, det blir ett väldigt stort ansvar. Är det verkligen rimligt att en person ska behöva bära det ansvaret? Är däremot UX-mognaden är hög så jobbar hela team eller hela organisationen med UX på något sätt. Det underlättar för designer och bidrar till att skapa ett bättre samarbete inom organisationen. Men om allt fler använder sig av UX och det blir en del av flertalet olika yrken, vad kommer då hända med rollen?

Mitt mål är att jobba med ett produktkoncept mot förskolan och skapa en leksak som välkomnar utforskande av känslor. Min önskan är att pedagoger och barn medvetet ska använda leksaken till att öppna upp dialog om känslor. Lek är en grundläggande rättighet, och viktigt för barns emotionella utveckling då de genom lek utvecklas emotionell, socialt, fysiskt och psykiskt. Att hantera sina känslor kräver träning och det är inte alltid så enkelt. Barn måste lära sig detta i tidig ålder då de är emotionella och låter känslorna styra väldigt mycket, så finns det också ett behov att lära sig att kontrollera och hantera känslorna. 

Min förhoppning är att skapa en leksak som kan tas emot i förskolan och användas av barn och pedagoger för att tillsammans arbeta mot en mer social hållbar framtid. Desto mer träning barn får i de emotionella, desto mer förberedd och kunskap har de kring de bitarna som senare kan visa sig vara hjälpsam i deras sociala värld. Men som jag även upptäckte så kan det även påverka barnens akademiska kunskaper. Som förälder vill man sitt barns bästa, och ge dem den kunskap och verktyg man kan så att de ska vara rustad för livet i den mån som är möjlig. Man vill att de ska må bra, ha det bra och inte ha det kämpigt eller tufft. Med mitt arbete vill jag, och hoppas att jag kan ge ett verktyg som kan hjälpa barn att prata om känslor, och i det få en förståelse och lära sig hantera dem också. Syftet med mitt arbete är att ta fram leksaker som tillåter förskolebarn att utforska och leka med känslor

Det här projektet berör människor som är engagerade i kreativt hantverk i sin hemmiljö, och de särskilda utmaningar de står inför. Arbetet har genomförts i enlighet med designprocess. Med en grund i enkätstudier, personliga intervjuer och observationer har en djupare förståelse för användargruppens situation och behov kunnat skapas. Genom sätta i målgruppens perspektiv i fokus har en iterativ process av generering och utvärdering kunnat genomföras och återkopplastill användare för att kunna säkerhetsställa arbetets riktning. Designarbetet har resulterat ett förslag på en produkt som är ämnad att underlätta kombinationen av levnadsmiljö med den miljö som gynnar användarens kreativa skapande. 

Den resulterande lösningen erbjuder en möjlighet att kunna förvara redskap och annat material,överblickbart i anpassad ordning inom en armlängds avstånd. Samtidigt är det enkelt att gömma innehållet och flytta undan möbeln när ytan behövs till andra delar av vardagen. Anpassningsbarhet och flexibilitet har varit grundläggande krav för att användaren både skall få maximal nytta och kunna fortsätta använda produkten även när hens behov ändras. Detta är mycket viktigt för att kunna göra en produkts livscykel ekologiskt försvarbar. Konstruktionen är skapad för att ge produkten en bra potential att kunna vidareutvecklas för en effektiv och klimatvänlig produktion.

En grep är det verktyg man använder för att mocka hästars boxar, alltså städa bort avföring från den ytan de står på i ett stall. De grepar som idag finns för mockning av djurstallar har haft samma design i över 100 år. Mockning är ett tungt och tidskrävande arbete och med de nya strömaterialen, alltså det underlag som är till för att göra boxens golv mjukare, så behövs nu en ny spångrep för att boxen ska kunna mockas ren på ett effektivare sätt, samt spara pengar och gynna miljön genom att mindre strömaterial går åt. Examensarbetet görs tillsammans med Kamilla Fredberg som har tagit fram ett nytt material att tillverka grephuvudena i som har potentialen att underlätta och effektivisera mockning. Materialet är ett nät i stål som byter ut de plastpiggar som idag används. Själva materialet är alltså inte nytt, utan det är användningsområdet för materialet som är nytt. Detta medför att det största och mest tidskrävande problemet vid mockning löses, vilket är att man inte får upp de så kallade småpluttarna. I detta examensarbete har jag använt Kamillas material för att ta fram en ny, bättre anpassad grep.

Mitt syfte med det här projektet är att produktifiera Kamillas innovation. Eftersom effektiviseringsproblemet redan har en lösning har jag fokuserat på andra relevanta problem baserat på användarnas behov, form och handhavande.

Min designprocess och de metoder jag använt mig av har till stor del inspirerats av det jag läst om i boken Design process och metod (Wikberg Nilsson, Ericson, Törlind, 2015). Eftersom min produkt är så pass användarcentrerad, samt att syftet var att uppfylla användarnas behov, ökar behovet av kontakt med användarna. Jag har därför lagt stor vikt vid intervjuer och användartester i projektet. De två största problemen som uppkom under intervjuerna var att plasten på de befintliga greparna lätt går sönder, samt att det inte fanns något alternativ för barn. Jag har även gjort flera analyser under projektet för att till exempel få reda på vad som är tilltalande, värdefullt och vackert för just min målgrupp, vilket är viktigt eftersom jag vill att min produkt ska uttrycka kvalitet. Det kom även upp flera mindre behov av användarna under intervjuer och tester, till exempel att skaftet är kallt, grepen är tung och att skruvarna i grepen matas ut.

Jag har först och främst bytt ut materialet mot stål som är mer slittåligt än plast, eftersom plasten i de befintliga greparna lätt går sönder. Sedan har jag även skapat en grep som är speciellt anpassad för barn. Förutom att barngrepen gör det enklare för barn att mocka så bidrar den även med att öka barnens lust och vilja att testa mocka, och den minskar risken för arbetsskador på barnen jämfört med om de använt en vuxengrep. 

Detta arbete handlar till största del om jämställdhet i sittergonomi men även om långsiktigt miljötänk och att ta vara på det som redan finns. Motivationen kommer från en möbelindustri där ergonomi inte alltid är ett ledord. Utseende går före funktion och mannen är norm gällande ergonomiska mått. Kvinnor såväl som män kortare än 180cm bör ha rätt att sitta bra i köket, på fiket, på konferensen och på jobbet. Det finns dokumenterat att detta är ett problem och det undersöker jag med hopp om att kunna förbättra. Ergonomi utreds ur jämställdhetssynvinkel och utvärderas här genom tillverkningen av en stol. Arbetet börjar med en litteraturstudie där framförallt Erik Berglunds bok, Sittmöblers mått varit central. Jag har tolkat boken och samtidigt ifrågasatt vissa delar och prioriteringar. Genom en designprocess skapades sedan en stol med förbättrad ergonomi för kvinnor och korta män. Stolen tillverkades i järn med traditionellt smide som teknik vilket är ett andra fokus i arbetet. Traditionellt smide har funnits i tusentals år men har även idag god potential ur en modern och potentiellt industriell aspekt. Arbetet belyser det traditionella smidet som hantverk och är en bra metod att återvinna metall utan att behöva smälta om materialet, vilket kräver stor energiåtgång. Produkten arbetades fram genom en designprocess bestående av bland annat skisser, cad, mockups i kartong och slutligen tillverkades en stol i stål och läder. Slutligen visar undersökningen att jämställdhet i ergonomi går att åstadkomma.

I detta examensarbete har jag genomfört en designprocess och undersökt behoven av förvaring och transport av material och redskap för undersköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården. 

Hemsjukvården är sedan 2010 en del av den kommunala primärvården. Det svenska samhället genomgår en demografisk förändring som innebär att allt fler svenskar blir äldre, men inte nödvändigtvis friskare. Detta resulterar i att vi har en åldrande befolkning som har ett stort behov av vård. Regeringen har beslutat om arbetet God och nära vård som innebär att fler patienter ska vårdas i hemmet, vilket betyder att hemsjukvården står inför större arbetsbelastningar och högre kompetenskrav. 

På marknaden finns det en uppsjö sjukvårdsväskor att tillgå för diverse vårdprofessioner men utbudet för hemsjukvård är skralt. Inom hemsjukvården behöver man inte det stora utbudet av material som ambulansvård kräver men en lite plåsterväska räcker heller inte. Idag används därför korgar, ryggsäckar eller kassar som inte möter användarnas behov av adekvat förvaring. Jag har med fokus på behoven hos hemsjukvårdens sköterskor genomfört en iterativ designprocess där jag utvecklat en förvaringslösning som möter dessa specifika behov. Ordet säkerhet har i det här examensarbetet varit ett paraplybegrepp som har genomsyrat arbetet ur aspekterna hygien, riskavfallshantering, ergonomi och lastsäkring. 

Resultatet är en väska och ett konceptförslag på en lösning för lastsäkring. Väskan är tillverkad i ett slittåligt plastmaterial med anpassningsbar förvaring, ergonomisk anpassade grepp och stabil utformning. Konceptet för lastsäkring är en bur som fästs i baksätet av en bil med hjälp av ISOFIX och är utformad efter Trafikverkets regler gällande säkring av last i fordon.

This project began with me joining in on a safety tour. This safety tour spanned across a neighborhood called Andersberg, in my hometown of Gävle. By talking to the participants of the safety tour, I started to realize the scope of the problem that presented itself there. These individuals, mostly consisting of residents of the area and neighboring areas, disclosed that they felt a constant insecurity while they were out and about in Gävle, especially during late nights. This piqued my interest. I wanted to enable these individuals to feel safe in their own hometown. I carried out interviews with residents of Gävle to fully understand their feelings of insecurity. The interviews and analysis of research that had been done within the subject, also gave me a more specific target group. A target group that experienced insecurity to further extents than other groups; women between the ages of 20 to 24. A survey was created for me to get a better understanding of what causes and elements there was for the experiences. The survey was sent to several young women, who shared the survey link with other members of the target group. The respondents’ answers painted a picture of the true scale of the problem and made me realize that the problem was too immense for me to solve completely. Thereby I found, amongst the survey answers, a part of the problem where I could do the most good. Which turned out to be loneliness and the thought of not being able to get out of a dangerous situation. Further exploration of the locations where the insecurity was experienced made it apparent that the tunnel was the structure where change was needed the most. The design that contributes to solving the problem is as follows; a system of speakers that play the sound of women talking and walking. These systems are used in tunnels to give the impression that the individual that passes through is surrounded by other women. This explains the name given to the concept; “Aldrig ensam” (Never alone).

Syftet med detta examensarbete var att genomföra en designprocess och utveckla en möbel som ett produktförslag till färg- och inredningsföretaget Toniton. Detta har jag gjort med designteorin Design longevity som förhållningssätt. Jag valde att basera arbetet på denna teori då produkter historiskt sett designats med fokus på hög kvalitet, pålitlighet och långvarig användning vilket är något som gått förlorat i många av dagens produkter. Samtida produkter är ofta istället designade för att uppmuntra till upprepad konsumering för att bidra till att fler produkter säljs och att produkter säljs oftare. 

Toniton var en naturlig samarbetspartner då de nyligen gjort en stor push inom företaget att tänka mer på hållbarhet i hela sin verksamhet. Design longevity blev mitt sätt att få in denna hållbarhet i ett produktförslag som inte bara använder sig av material som är hållbara utan också är designad med principer från olika ramverk och artiklar inom långvarig användning för att försöka uppnå en produkt som användare vill och kan behålla så länge som möjligt. 

Detta examensarbete har gått ut på att undersöka dagens skidtillverkning för att ta reda på hur man kan göra en positiv inverkan på dess konstruktion och design för att skapa mer hållbart tillverkade skidor. Idag konsumeras en stor mängd skidutrustning bland avancerade åkare och materialen som den tillverkas i har ofta en negativ inverkan på klimatet. Min idé är att ladda varumärket OAC Skis med hållbara värden för att skapa emotionell anknytning mellan användaren och produkten för att bidra till att konsumenten brukar skidorna på ett sätt som kan medverka till minskad klimatpåverkan bland skidåkare. Idag ersätts många produkter innan deras tekniska livslängd är förbrukad och i detta arbete så har jag använt mig av en designprocess för att ta fram ett par skidor som exempel på hur man kan motverka detta. Eftersom användaren är central för frågan så har jag arbetat nära det klientel av skidåkare som jag orienterat mig mot för att se de verkliga behov som finns för freeride-åkare idag. Jag har samlat information från relevanta litteraturstudier samt från OAC Skis verksamhet gällande skidtillverkning och förståelse för dess utveckling och evolution. I rapporten så behandlas förutom hållbarhetsfrågor även mer estetiska designbeslut som tillsammans resulterar i den slutsats som blir lösningen på problemformuleringen. Resultatet blev en ny sorts skidmodell för OAC Skis sortiment varpå en prototyp har tillverkats efter mina hållbarhetsprinciper. Som slutsats så kan jag konstatera att målet har uppfyllts om att tillverka en fullgod skidmodell efter hållbara metoder.

I have studied and investigated why sex toys for women look the way they do and what the norms are that affect the design and use of sex toys for women.Through the collected information, I have investigated what can be done better. I have chosen to write about this as I believe that the market that exists now is limited and does not meet the needs that exist from women today. The design is in my opinion outdated and strengthens norms and prejudices from the past and thus inhibits sexual health among women. I have contacted experts in the field to learn more, done user studies and read literature that is relevant and interesting for the work that can strengthen me in my own discoveries. The final product will serve as an example of how design can help strengthen healthy uses and stimulate sexual health in women, and the product will also serve as a response to how sex toys should be designed to suit the needs of the market. The report cannot answer exactly why sex toys are designed the way they do, but I have addressed history and cultural norms that could possibly explain the design and design choices for women's sex toys. I also discuss why it is important to change the look of sex toys for women.