hig.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Wistrand, Helena
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Swedish and Gender studies.
    Att brodera ut texten: Intertextualitet i Mätta Charlotta Focks klagoskrift2022Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    På Nordiska museet (2021) i Stockholm förvaras en klagoskrift bestående av drygt 600 ord broderade i versaler med korsstygn på ett tygstycke sammanfogat av flera mindre lappar. Texten är daterad ”Iönköpings bastil den 10 desämber 1805” och undertecknad ”Mätta Charlotta Fock, född Ridderbielke”. Mätta Charlotta Fock hade år 1805 genomgått en flera år lång rättsprocess, åtalad för giftmord på sin make (Johan Henrik Fock) samt två av parets fyra barn (Claes Abraham Fock och Charlotta Lovisa Fock). Vid tiden för broderiets tillkomst satt Mätta frihetsberövad på Jönköpings slottshäkte och hade nyligen fått veta att hon skulle insättas som en så kallad bekännelsefånge på Carlstens fästning (Eldvik 2012; Harrison Lindbergh & Harrison 2013; Lyttkens 1956).

    Min presentation bygger på en intertextuell analys av Mätta Charlotta Focks klagoskrift. En intertextuell analys påvisar sådant i texten som gör den heterogen eller mångröstad (Ajagán-Lester, Ledin & Rahm 2003 s. 203). Analysen utgår från begreppen textsamspel och normsamspel, vilka har introducerats av Per Ledin (1997, 2001 s. 32) som försvenskade motsvarigheter till Norman Faircloughs (1992 s. 104) begrepp manifest intertextualitet respektive interdiskursivitet. Textsamspel innebär att andra texter är explicit närvarande i den undersökta texten, t.ex. genom citat eller referat (Ajagán-Lester, Ledin & Rahm 2003 s. 222), medan normsamspel innebär att andra texter lämnar ett mer implicit avtryck i den undersökta texten, t.ex. genom ”spår av olika textnormer” eller ”ekon av andra koder” (Ajagán-Lester, Ledin & Rahm 2003 s. 226). 

  • 2.
    Wistrand, Helena
    Uppsala universitet. Institutionen för nordiska språk.
    Bebrevat i Närke: Medellågtyska importord i fornsvenska brev ur regionalt perspektiv2006Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The object of this dissertation is the range, distribution, and usage of words imported from Middle Low German in medieval charters originating from the SwedishprovinceofNärke. The charters are all written in Old Swedish between the years 1350 and 1520.

    The study reveals that some examples of certain imported words display traits of being foreign words (Germ. Fremdwörter), although they in many cases have existed in Old Swedish for quite some time in more orthographically and morphologically integrated forms. The forms in question are most frequent in charters issued in the early 1600th century, primarily in the office of Örebro castle.

    The occurrence of imported words containing the three prefixes be‑, for(e)‑ and vidher‑ can be located mainly to three areas in Närke: the town of Örebro, the convent of Riseberga, and the south-east of the province. Some manifestations of the prefix be‑ can be traced back to Middle Low German written forms.

    The amount and diversity of the imported words used in the different formulas which charters are composed of are discussed. The formulas which constitute the main body of the texts and the core of their content are found to display the largest quantity and variety of imported words.

    The frequency of the imported words is also studied from social, regional and chronological perspectives respectively. The charters issued by the burghers of Örebro and the miners of Noraskogen are found to be richest in imported words, followed by texts issued by members of the nobility. Regarding the regional comparison, the charters originating from the northern parts of Närke, where the town ofÖrebroand the Noraskogen mining district are located, and from the south‑east of the province contain the largest amount of imported words. The chronological comparison shows that both the number and the frequency of the imported words increase over time.

  • 3.
    Wistrand, Helena
    Uppsala universitet. Institutionen för nordiska språk.
    Medeltidsbrev rörande biskop Tord Gunnarssons (Strängnäs) närkingska jordaffärer2007In: Språk och lag: En vänskrift till Per-Axel Wiktorsson på 70-årsdagen 16 mars 2007 / [ed] Johnny Hagberg, Skara: Skara stiftshistoriska sällskap , 2007, p. 43-53Chapter in book (Other academic)
  • 4.
    Wistrand, Helena
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Swedish and Gender studies.
    Middle low German loanwords in medieval charters issued in the Swedish province of Närke2012In: Contact between Low German and Scandinavian in the late Middle Ages: 25 years of research / [ed] Lennart Elmevik and Ernst Håkon Jahr , Uppsala, 2012, p. 137-149Conference paper (Refereed)
  • 5.
    Wistrand, Helena
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Swedish and Gender studies.
    Några runinskrifter i Njudung: Ett historiskt perspektiv på ämnet svenska i skola och på högskola2015In: Det historiska perspektivet / [ed] Hans Albin Larsson, Jönköping: Historielärarnas förening , 2015, no 2-3, p. 71-99Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Wistrand, Helena
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Department of Humanities, Swedish and Gender studies.
    Språkhistoria i läroböcker för gymnasiekursen Svenska 3: Innehåll och förklaringsdjup2021Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Till den svenska gymnasieskolans uppdrag hör att anlägga ett historiskt perspektiv i undervisningen (Skolverket u.å.a). Inom svenskämnetkonkretiseras detta perspektiv bland annat genom följande centrala innehåll i gymnasiekursen Svenska 3: ”Det svenska språketsursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.” (Skolverket u.å.b). Det kunskapskrav som utgår frånovanstående innehåll uttrycker att eleven översiktligt (betyget E), utförligt (C) respektive utförligt och nyanserat (A) ska kunna ”redogöraför några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling” (ibid.). För betyget A ska eleven därutöverkunna ”dra relevanta generella slutsatser om språkförändring” (ibid.).

    Mot bakgrund av kunskapskravet och innebörden i dess progressionsuttryck avser föreliggande undersökning att redogöra för vad etturval av läroböcker utformade för Svenska 3 behandlar i sina språkhistoriekapitel samt hur de olika delinnehållen framställs avseendeförklaringsdjup. De frågor som undersökningen söker besvara är dessa:

    • Vilka slags släktskapsförhållanden, historiska språkdrag och språkförändringar dominerar i läroböckernas språkhistoriekapitel?
    • Med vilket förklaringsdjup förmedlas olika släktskapsförhållanden, historiska språkdrag och språkförändringar i läroböckernasspråkhistoriekapitel?

    För att besvara den första frågeställningen används en kvalitativ innehållsanalys (Boréus & Kohl 2018) där språkhistoriekapitlens innehållavgränsas i analysenheter som kodas och sammanställs. För att besvara den andra frågeställningen kategoriseras analysenheternautifrån Ammerts (2011) typologi för hur läromedelsinnehåll kan förmedlas: konstaterande, förklarande, reflekterande/analyseranderespektive normativ framställningstyp.

    Presentationen redovisar undersökningens tentativa alternativt definitiva resultat. Resultaten kan ligga till grund för en diskussion omspråkhistoriekapitlens innehåll i relation till forskning om läroböckers varierande roll i undervisningen, exempelvis där läroboken utgör denhuvudsakliga kunskapskällan och betraktas som en försäkran om att kunskapskraven uppfylls, eller där läroboken genom sitt stoffurvalanvänds för att stödja och strukturera undervisningen, eller där läroboken används som referens och komplement till annatundervisningsmaterial (se t.ex. Englund 2006, Svensson 2011).

1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf