Digitalization is a reality that governs more and more both the society and the economy, facilitating new and more efficient ways of setting up business and business collaborations. Rational agreement routines and well thought through contracts help organizations to avoid legal disputes and thus maintain long-term relations with customers and suppliers. Therefore, a digitalized platform where non-lawyers (purchasers, sellers) in a user-friendly interface can draft individual contracts without lawyers is expected to both increase the companies’ labor productivity and to facilitate the evaluation of risks and opportunities over time. To our knowledge, there is very little known about the agreement routines and the firms’ interest of making them more efficient using digital solutions. Based on semi-structured interviews that we carried out in Sweden during the autumn 2019, we found that companies and authorities are not fully in control of their agreements, when it comes to for example the origin of the agreements, the agreement routines, the storage of agreement and authorized signatures and do not fully use the potential of digital tools for managing and negotiating contracts. Unexpectedly, organizations seem to be of the opinion that the current, a little bit unmodern, system actually works for them. Therefore, new digital tools and/or digital platforms must really meet the needs of the organizations to correspond to the investment for it. Our interviews suggest that new simple digital solutions might be appreciated and used.

This article deals with the new OECD international VAT/GST Guidelines on place of supply of B2B Services and Intangibles. The Guidelines were approved by the OECD Committee on Fiscal Affairs in January 2014. The aim of the article is to analyse the new Guidelines from an EU law perspective and also from the perspective of how the Guidelines may contribute to reducing the risks of double taxation and unintended non-taxation.

Övningar i skatterätt innehåller ett hundratal blandade övningar och ger en inblick i hur det svenska skattesystemet tillämpas i  praktiken.  Övningarna behandlar både individ- och  företagsbeskattning. Tyngdpunkten ligger på inkomstskatt, men det  finns sedan denna tjugonde upplaga även avsnitt med  övningsuppgifter i mervärdesskatt och sociala avgifter. Övningsexemplen är utförligt kommenterade. Ett fåtal övningar  lämnas dock utan lösningsförslag i syfte att utgöra underlag för t.ex.  egenkontroll eller seminarieuppgifter. Den tjugonde upplagan behandlar skattereglerna så som de tillämpas vid 2014 års  fastställande av skatt. Nytt för i år är bland annat att bolagsskatten och expansionsfondsskatten har sänkts till 22 procent. Vidare har  skattereduktion för läxhjälp införts. Schablonavdraget vid uthyrning  av privatbostadsfastighet och privatbostad har höjts till 40 000 kr per år. Numera är minnesgåvor upp till det nya beloppet 15 000 kronor skattefria. Även reglerna om begränsning av ränteavdrag har ändrats.Övningar i skatterätt är ett uppskattat kursmaterial vid kurser i skatterätt och beskattningsrätt samt kan med fördel även användas av alla som önskar bilda sig en uppfattning, eller uppdatera sina kunskaper, om hur hela eller delar av skattesystemet tillämpas i praktiken. Detta gör att boken är lämplig som kurslitteratur, oavsett om kurserna anordnas vid universitet och högskola eller vid annan form av utbildning eller kursverksamhet. Övningar i skatterätt  lämpar sig även väl för all annan uppdatering och självstudier av hur skatterätt tillämpas i praktiken och utgör därför ett värdefullt  komplement till lagtext vid all tillämpning av skattelagstiftningen.

Med funktionsförsäljning avses den sortens försäljning som bäst kan beskrivas som tillhandahållandet av en funktion, snarare än av en vara eller en isolerad tjänst. Det kan t.ex. vara fråga om att kunden ska ha tillgång till en viss nivå av ljuskvalitet i sina lokaler istället för till ett antal lampor, kunna disponera en viss lyft- och transportkapacitet istället för ett antal truckar1, få en lösning som ger lastbilen bra väggrepp, lite vibrationer och lågt rullmotstånd istället för ett visst antal däck2 – utan att det är närmare specificerat hur, t.ex. med vilken utrustning, detta ska åstadkommas. Kunden betalar i princip för den funktion som erhålls. Inom ramen för funktionsförsäljning placerar funktionssäljaren ofta ut av denne ägd utrustning hos funktionsköparen. Funktionsförsäljning är en affärsmodell med betydande förtjänster och potential, inte minst med avseende på miljöeffekter och en mer cirkulär ekonomi3, men den ger upphov till ett flertal svårbesvarade frågor och det saknas i Sverige både all form av särskild rättslig reglering av, och rättsvetenskaplig forskning och rättspraxis om, funktionsförsäljning. Därför får rättsläget för affärer av detta slag, så gott det går, uttolkas ur generella regler. P.g.a. modellens olika särdrag är detta ibland, men långtifrån alltid, svårt att göra. I denna artikel kartläggs rättsläget för affärsmodellen funktionsförsäljning med avseende på skatterätt och därmed sammanhängande redovisningsrätt. Internationellt kallas funktionsförsäljning ibland ”Product as a Service”, (Paas) och man talar ibland om ”servitization”.

Sweden started applyingautomated decision-making in many fields of tax lawalready inthe late 1970 s. Decisions on tax deductions, social security contributions, value added tax (VAT) and excise duties are made automatically based on a tax return if itisfiledtimely and correctly. Since 1994, also routine decisions on income tax returns are automated.

I denna artikel diskuteras avdragsrätt för ingående mervärdesskatt utifrån EU-domstolens domar Larentia + Minerva och Sveda. Domarna kom år 2015. Larentia + Minerva har resulterat i ett ställningstagande från Skatteverket om holdingbolags avdragsrätt för ingående skatt. Båda domarna har varit föremål för diskussion i doktrinen, av vilken en del återges här. I artikeln ger jag min tolkning av rättsfallen, samt några synpunkter på Skatteverkets ställningstagande i förhållande till Larentia + Minerva. Artikeln utmynnar i slutsatsen att domarna, trots att det kan uppfattas som att EU-domstolen begränsar avdragsrätten i Larentia + Minerva och utvidgar den i Sveda, ligger i linje med varandra och med EU-domstolens tidigare rättspraxis. Rättsfallen belyser komplexiteten i att avgöra hur företeelser som i sig är utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt i olika situationer påverkar företagens avdragsrätt.