hig.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Grenholm, Jan
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik. Karlstads universitet.
    Teknik eller inte?: Attityder och intressen bakom grundskoleelevers val av framtida studievägar2016Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om hur elever i grundskolan resonerar inför sina val till gymnasieskolan.

    Attityder, beteende, nyfikenhet och intresse är nyckelord genom hela undersökningen där vi får ta del av ungdomars tankar om framtida studier och yrken. Via fokusgruppsamtal får grundskoleelever komma till tals. I de samtal som förs lyfts frågor om exempelvis intressets betydelse, vilka personer som har påverkat dem och övriga motiv som har varit avgörande när det gäller framtida studievägar. Bland annat samtalas det om orsaker till varför många ungdomar fortfarande väljer traditionellt könsstereotypt och varför man i stor utsträckning undviker utbildningar med teknisk inriktning. I processen har Grounded Theory använts som metod för såväl genomförande som analys. I den modell som teorin bygger upp är begreppen attityd och intresse gemensamma nämnare för merparten av samtalen. Studiens övergripande resultat visar att ungdomarna är väl införstådda med arbetsmarknadens krav på utbildning och att de anser att de i allmänhet tar självständiga beslut när det gäller studieval.

    Studien visar på de möjligheter och hinder som ungdomar möter i deras väg till att finna en yrkesidentitet. Den bidrar med beskrivningar av grundskolelevers förhållande till skolarbete i allmänhet och ämnet teknik i synnerhet.     

  • 2.
    Grenholm, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Girls and technology: Effects from a 6-year experiment2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Technology has been a mandatory subject in Swedish compulsory school the last 30 years. The last 18 years it has been a subject of its own, with specific syllabus and grading of the students. Nevertheless, the schools did not really get hold on how to teach the subject. Moreover, there are very few of the teachers with training in Technology. Most of the teachers giving Technology in the later years of compulsory school are traditional Science teachers and in earlier years they are not even trained in Science.

    Municipalities have found that girls are not stimulated by the Technology subject. This is seen in gender-sensitive statistics of the transition from compulsory school to the upper secondary school. As a result, some municipalities offer 14-year old girls a voluntary summer school between 8th and 9th grade. The summer school is a cooperation between the municipality and the nearest university. Examples of activities in the summer school project are Geomatics, GPS measurements, CAD construction, Graphic design, Automatic control, Image processing, Energy conversion, and Electronics.

    In this presentation, the summer school of a Swedish small-sized town was selected. The activity has been followed during 6 years between 2005 and 2010. Statistics of how the participants have chosen upper-secondary school education was gathered for each year, compared to the statistics for all girls of the same age in this municipality. The results vary between years for different educational programs in upper secondary school, but the general trend is that the participants of the summer school are more inclined to select a technical (theoretical or practical) or Science education (theoretical) than the other girls in the same age group.

  • 3.
    Grenholm, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Hur påverkar kön och etnicitet intresset för teknik hos grundskoleelever?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Intresset för teknik som skolämne och karriärväg är idag mycket lågt. Som resultat väljer tonåringar andra vägar i gymnasiet än de som leder till tekniskt avancerade högskolestudier i teknik. Den kommande ingenjörsbristen bedöms av fackförbundet Sveriges Ingenjörer till c:a 50000 år 2020. En kontinuerlig produktion av kompetent arbetskraft för den inhemska industrin är en väsentlig del av begreppet hållbar utveckling. Kunskapen som genereras genom forskningen i det planerade projektet bör kunna påverka såväl lärarutbildning som ingenjörsutbildning på alla nivåer. Detta konferensbidrag ger en planering av ett forskningsprojekt i Pedagogiskt arbete med inriktning mot Teknikens didaktik, vid KaU. Projektet, som är grunden för en licentiatuppsats, är i en förberedelsefas och skulle vinna på att diskuteras i ett bredare forum som NOFA 3.

    Undersökningen kommer att fokusera på hur kön och/eller etnicitet påverkar benägenheten hos grundskoleelever att välja en teknisk utbildnings- och karriärväg. Till en början tas skolorna i Sandvikens kommun som grund för projektet. Vid behov kommer även grundskolor i Gävle kommun att användas av för att stärka den validiteten i resultaten. Städernas karaktär är helt olika och Sandviken kan betecknas som en starkt präglad bruksort.

    Av grundskoleeleverna som finns i Sandvikens kommun bör uppskattningsvis 10% ha invandrarbakgrund, vilket i runda tal motsvarar 500 elever. Från Sandvikens kommun kommer två F-9-skolor att väljas ut som studieobjekt i undersökningen, under förutsättning att de själva, berörda elever och deras målsmän accepterar detta. Även lärarna kommer att vara studieobjekt utifrån kön och/eller etnisk bakgrund. Representanter för Sandvikens kommun har visat stort intresse för projektet och kommer att stödja dess framgång.

    I konferensbidraget presenteras en plan över hur undersökningen kommer att läggas upp. I planen finns ett antal s.k. milstolpar markerade, som utgör en avstämningsmöjlighet i forskningsarbetet.

  • 4.
    Grenholm, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Om att använda fokusgrupper i forskningen2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Forskningsfråga: Hur påverkas intresset för teknisk utbildning hos grundskoleelever av kön och etnicitet?Att hitta orsaker till elevers val, eller bortval, av utbildningar inom teknik och naturvetenskap är en fråga som är viktig för såväl individen som samhället i stort. Elevernas attityder är ofta resultat av påverkan från lärare, föräldrar och kamrater. Elstad och Turmo (2010) genomförde en studie i Norge med 16-17 år gamla elever på gymnasiet av bl.a. föräldraengagemanget för pojkar och flickor i etniska minoritetsgrupper.Attitydundersökningar kan behandlas via enkäter (Robson, 2011). Å andra sidan ger en kvantitativ enkätundersökning mindre utrymme att observera motiv och känslor jämfört med flexibelt designade kvalitativa intervjuer (Bell, 2006). En mindre kommun i Mellansverige är positivt inställd till att medverka i projektet och grundskoleelever från denna kommun kommer att vara forskningsobjekt. Med detta som bakgrund är avsikten att göra en inledande kvantitativ enkätundersökning i den aktuella kommunen som skall ge svar på om det finns skäl att tro att elevernas kön och etnicitet påverkar deras intresse för teknisk utbildning. Det innebär 375 enkäter till samtliga elever i årskurs 9 från nio skolor i den samverkande kommunen som skall distribueras och sammanställas. Enkätsvaren ges i en likertskala och skall ge grund för en fördjupad studie i form av fokusgrupper samt utformande av intervjuguide. Valet av fokusgrupper som metod ger möjlighet att utnyttja gruppdynamiken samt interaktionen mellan deltagarna för att observera känslor som inte framkommer vid andra undersökningsmetoder (Wibeck, 2010).En pilotundersökning med fokusgruppintervjuer som metod genomförs för att bekanta sig med metoden och för att ge en fingervisning om utformandet av intervjuguiden (Robson, 2011). Pilotundersökningen kommer att genomföras med en grupp bestående av 5 elever (varav några har invandrarbakgrund), som har deltagit i ett projekt som kallas 'Tjejer och teknik' och nu går åk 2 i olika gymnasieprogram. Frågorna53behandlar vilka faktorer som låg bakom deltagarnas val av gymnasieprogram. Pilotundersökningen utvärderas med avseende på gruppsammansättning, längd och innehåll.Följande frågor kommer att diskuteras vid presentationen:- Storlek på fokusgruppen, Wibeck (2010), Dunbar (2007), Robson (2011), Morgan (1998), Stewart och Shamdasani (1990)- Sammansättning av fokusgruppen (homogen eller inhomogen), Wibeck (2010), Jarret (2003)- Antal fokusgrupper för teoretisk mättnad, (Wibeck, 2010), Helander (1998)- Längd på intervjuer- Intervjuguide- Typ av dokumentation (noteringar, ljudupptagning, videoinspelning)- Etiska överväganden- Styrkor och svagheter

  • 5.
    Grenholm, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Talking about the future : What makes secondary-school students choose or avoid a technology career?2014Inngår i: Technology Education: Learning for Life / [ed] Howard Middleton, Sydney, Australia: Griffith University , 2014, Vol. 1, s. 87-95Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden most students make their most crucial educational decision in the transition from compulsory school to upper-secondary school. Swedish upper-secondary school provides a number of educational programs, both theoretical and vocational, including Design and Technology. Sweden, as well as most of the countries in the industrialized world, has a problem with decreasing interest for Science and Technology amongst youngsters. The future demand for manpower in the technological sector, however, is much greater than the supply.     

    This study identifies factors of importance when secondary-school students think about their future study options. A special focus is on reasons why they choose or avoid educational paths including Technology. A paper-based questionnaire was given to 320 students who already had made their choices to upper-secondary school. The questions deal with their reflections on e.g. the situation in school, relationship with Science and Technology, influences from parents and classmates, as well as future career expectations. The answers were stored in a database making it possible to compare combinations of themes, e.g., gender vs. interest in school subjects. Amongst several observations, the results show that boys find the subject Technology more fun and less difficult than girls do.

  • 6.
    Grenholm, Jan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Elektronik.
    Technology education for a girl? My daddy told me to!2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Swedish students make their most crucial educational decision in the transition from compulsoryschool to upper-secondary school. Swedish upper-secondary school provides a number oftheoretical and vocational educational programs, including design and technology. Nonetheless,the interest for science and technology education of Swedish youngsters is decreasing, leaving thefuture demand for manpower in the technological sector much greater than the supply.This study identifies factors of importance when secondary-school students reflect on future studyoptions. A special focus is on the reasons why to choose or avoid technology education. A paperbasedquestionnaire was given to 320 students who already had made their choices to uppersecondaryschool. The questions deal with their reflections on e.g. the situation in school, relationto science and technology subjects, influences from parents and classmates, as well as futurecareer expectations. The answers were stored in a database making it possible to comparecombinations of themes, e.g., gender vs. interest in school subjects. The results show that boysfind the subject technology more fun and less difficult than girls do. Maybe this is the reason forthe majority of girls choosing a technology-oriented program to mention the father’s impact asimportant for their choice of education.

  • 7.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Grenholm, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Hur påverkar kön och etnisk bakgrund intresset för tekniska studier?2007Inngår i: Genusvetenskapligt symposium "Forskning och förändring: genusvetenskapen och dess konsekvenser": Gävle, Sverige, November 2007, 2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skolämnet Teknik har funnits i den svenska grundskolan ett drygt tjugotal år i någon form och ett drygt tiotal år som eget ämne. Likväl visar ett flertal undersökningar att teknikämnet inte alls fått den plats och aktning som det rimligen förtjänar, dels ur ett samhällsperspektiv och dels ur läroplansperspektiv. Studier av i första hand kvinnors attityder till ordet teknik visar att sexåringar inte har en aning om vad ordet betyder. Vissa har dock ett minne av att ha hört ordet och anser att det måste vara något svårt, eftersom ”pappa jobbar med teknik”. Dessa föreställningar är också mycket vanliga hos pojkar i samma ålder. Bland tioåringarna är kunskaperna något mer avancerade. Man kan där koppla ordet till vanliga tekniska företeelser i omgivningen, såsom sladdar, TV m.m. Men det förekommer också att ordet företrädesvis kopplas till betydelser i idrottssammanhang, som t.ex. åktekniken i slalom. Hos vuxna kvinnor associeras ordet till mekaniska anordningar. De fantasifulla kugghjulen från vinjetten i det sedan länge avsomnade TV-programmet Tekniskt Magasin föresvävar fortfarande åtskilliga som prototypen för teknik.

     

    Hur kan det vara så? Är teknik ett ord som har magiska förtecken eller kanske t.o.m. skrämmer? Tekniken omger oss alla och utnyttjas flitigt av alla! Vilken tonåring idag tvekar att använda en mobiltelefon till de mest avancerade uppgifter? Vilka barn är rädda att använda datorer i sin vardag, t.ex. till chattande? Vilka avstår från att använda mp3-spelare? Troligen inga alls!

     

    Men om nu tekniken är en naturlig del av vardagen så borde det ju finnas ett större intresse av att förstå vad som döljer sig bakom. Likväl är intresset för teknik som skolämne och karriärväg mycket lågt idag. Om denna trend fortsätter kommer landet att utarmas på kvalificerad teknisk arbetskraft och därmed försätta landets teknikintensiva industri i ett långsiktigt dilemma. Utan tillgång till kvalificerad teknisk arbetskraft finns det ingen utvecklingspotential i företagen och därmed inte heller någon framtid. Landets välstånd hotas således!

     

    Ett skäl kan vara att teknikundervisningen i grundskolan inte inspirerar eleverna som den borde. Högskolan i Gävle lanserar hösten 2007 en stor enkätundersökning bland aktiva tekniklärare i grundskolan för att klarlägga vilka faktorer som påverkar undervisningen och dess resultat. En väsentlig del i denna enkät berör kön och etnicitet. Enkätfrågorna behandlar t.ex. om läraren märker några skillnader i intresse för teknikämnet resp. tekniska sammanhang i allmänhet mellan flickor och pojkar. Frågan uppspaltas även för att få könsuppdelat perspektiv på attityderna hos elever med invandrarbakgrund. Frågan ställs i relation till betygsintresse, gruppåverkan (kamraters attityder och förväntningar), föräldrapåverkan m.m. och huruvida teknikämnet i grundskolan påverkar attityderna till teknik i positiv riktning för tekniska och naturvetenskapliga studier i gymnasieskolan.

     

    Stiftelsen den Göranssonska Fonden, Region Gävleborg (Gävleborgs kommuner och landsting) samt DoRiS har bidragit ekonomiskt till projektet.

  • 8.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Grenholm, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Teknikämnet i grundskolan: en lokal förstudie av teknikämnets roll i utbildning och samhälle2007Inngår i: Første nordiske konferanse i Fagdidaktikk mellom skole og lærerutdanning (NOFA 1): Oslo, Norge, Maj 2007, 2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skolämnet Teknik har funnits i den svenska grundskolan ett tjugotal år i någon form och ett tiotal år som eget ämne. Likväl visar ett flertal undersökningar att teknikämnet inte alls fått den plats och aktning som det rimligen förtjänar, dels ur ett samhällsperspektiv och dels ur läroplansperspektiv. Detta är på sikt skadligt för landets välfärd och orsakerna förtjänar att uppmärksammas.

    Intresset för teknik som skolämne och karriärväg är mycket lågt idag. Om denna trend fortsätter kommer landet att utarmas på kvalificerad teknisk arbetskraft och därmed försätta landets teknikintensiva industri i ett långsiktigt dilemma. Utan tillgång till kvalificerad teknisk arbetskraft finns det ingen utvecklingspotential i företagen och därmed inte heller någon framtid. Tanken på utflyttning ligger således nära till hands.

    Vi kan inte stillatigande konstatera att förutsättningarna till välstånd i landet försvinner. Vi måste i alla fall förstå orsakerna! Vid Högskolan i Gävle har en mångvetenskaplig didaktisk förstudie av hinder och möjligheter för lärare och skolledare att ge teknikämnet en betydande roll i grundskolan påbörjats. I första hand kommer Gävleregionens grundskolor att vara studieobjekt. Om det visar sig att Gävleregionens grundskolor är signifikativa för landet i övrigt genom jämförelser med tidigare utförda nationella undersökningar, så kan dessa skolor utnyttjas för djupdykning/forskning i identifierade problemområden utifrån ett didaktiskt perspektiv.

    Förstudiens upplägg är av kvantitativ/statistisk karaktär i form av en stor enkätundersökning. Ungefär 100 frågor ingår i enkäten och målet är att c:a 1000 aktiva tekniklärare i regionens grundskolor skall deltaga i undersökningen. Härmed förutsätts att nationell signifikans uppnås i resultaten. Upplägget beaktar såväl genusaspekter som etniska aspekter på problematiken. Förstudien finansieras huvudsakligen av en privat fond med viss anknytning till Sandvik AB.

    Resultatet av förundersökningen och fortsatt teknikdidaktisk forskning skall påverka lärarutbildningen nationellt.

    En presentation av bakgrund/syfte, upplägg, resultat och slutsatser ges vid konferensen.

  • 9.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Grenholm, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Cortas Nordlander, Maria
    Vasaskolan, Gävle.
    Enkätundersökning av teknikämnets ställning i grundskolan2008Inngår i: 9:e rikskonferensen ”Tekniken i skolan”: Norrköping, Sverige, April 2008, 2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En stor enkätundersökning av tekniklärarnas syn på ämnets roll i grundskolan har genomförts. Här presenteras ämnets status, lärarnas egen insats, deras utbildnings relevans samt behov av fort- och vidareutbildning, ämnets förmåga att intressera elever för teknik med särskilt fokus på kön och etnicitet, samt dess dragkraft till vidare studier i teknik.

  • 10.
    Nordlander, Edvard
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Grenholm, Jan
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Cortas Nordlander, Maria
    Vasaskolan, Gävle.
    Tekniklärares uppfattning om teknikämnet i den svenska grundskolan2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skolämnet Teknik har funnits i den svenska grundskolan ett knappt trettiotal år i någon form och i 15 år som eget ämne. Likväl visar ett flertal undersökningar att teknikämnet ofta missköts. Kopplingen mellan teknik som skolämne och teknisk karriärväg är tydlig, men trots detta är intresset för högre studier i teknik mycket lågt i Sverige. Om denna trend fortsätter kommer landet att utarmas på kvalificerad teknisk arbetskraft och därmed försätta landets teknikintensiva industri i en långsiktig utvecklingskris.

     

    En stor, webbaserad, ämnesdidaktisk enkätundersökning av kvantitativ/statistisk karaktär om teknikämnet status i grundskolan, har genomförts under 2007 och början av 2008. Undersökningen beaktar såväl genusaspekter som etniska aspekter på problematiken. Av 561 tillfrågade lärare har 325 (c:a 59%) från 32 svenska kommuner påbörjat enkäten. Av naturliga skäl representerar huvuddelen (c:a 65%) av deltagarna Gävle och Sandvikens kommuner. 302 deltagare (c:a 54%) har fullföljt hela enkäten. Resultaten jämförs med tidigare utförda nationella undersökningar för generaliseringar.

     

    Av de deltagande lärarna var c:a 68% kvinnor och c:a 32% män. Merparten är födda i perioden 1947-76 med en ganska jämn fördelning i 5-årsintervall däremellan. Majoriteten anser sig vara eldsjäl för teknikämnet i någon mening, vilket kan snedvrida resultatet i positiv riktning.

     

    Tekniklärarnas åsikt om bl.a. följande frågor kommer att behandlas under konferensen:

     

    • Är de väl utbildade för uppdraget som tekniklärare jämfört med läraruppdraget i stort?
    • Tycker de att teknikkunskaper är viktiga för eleverna och deras framtid?
    • Vad anser de att teknikämnet har för funktion att fylla för eleverna och deras framtid?
    • Hur säkra upplever de sig i att undervisa teknik?
    • Vilka ämnen prioriteras inom lärarkollegiet resp. skolledningen framför teknikämnet?
    • Hur värderas teknikämnet ekonomiskt, statusmässigt, schemamässigt, lokalmässigt resp. utrustningsmässigt?
    • Finns det någon lärare med särskilt ansvar på skolan för teknikämnet? Finns en lokal arbetsplan?
    • Vilka typer av skrivna läromedel används och vilka behövs det mer av?
    • Vilka lokaler används för teknikämnet, samt hur lämpliga är dessa för ändamålet?
    • Finns adekvat utrustning tillgänglig på skolan för teknikundervisningen och ur bör utrustningen kompletteras?
    • Hur fungerar teknikundervisningen på skolan totalt sett, samt om man behandlar teknikämnet på bästa möjliga sätt på skolan.
    • Når skolan upp till de nationella målen för år 5 resp. år 9?
    • Integreras teknikämnet med andra skolämnen?
    • Vad styr deras undervisning i teknikämnet?
    • Finns det möjligheter finns att stärka deras arbete i teknikämnet, t.ex. genom medverkan av industri/näringsliv?
    • Kommer elevernas teknikintresse att stimuleras om de praktiska inslagen i undervisningen ökade?
    • Finns det behov av fort- och vidareutbildning inom teknikämnet?

    Nedanstående frågor är relaterade till såväl kön som invandrarbakgrund:

    ·        Hur väl når de eleverna i undervisningen i teknikämnet?

    ·        Hur bedöms elevernas intresse för teknikämnet jämfört med tekniska sammanhang i allmänhet?

    • Dominerar betygsintresse över teknikintresse?
    • Vilken betydelse har gruppåverkan (kamraters attityder och förväntningar) resp. föräldrapåverkan på elevernas teknikintresse?
    • Vilken påverkan har teknikämnet på elevernas teknikintresse?

     

    Slutligen:

     

    • Behöver teknikämnets karaktär förändras för att stimulera elevernas teknikintresse?
    • Tror lärarna att teknikämnet påverkar eleverna positivt att välja tekniska eller naturvetenskapliga studier i gymnasieskolan?
1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard-cite-them-right
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • sv-SE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • de-DE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf